Skip to main content

Vänsterpartiets kommunbudget för 2020 – storsatsning på barnomsorgen

Vänsterpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som går fram med en budget som inte innehåller nedskärningar.

Hela vår budget finns att ladda hem här!

Kommunledningen (S, C, L & KD) har en budget full med neddragningar i kommunens verksamheter. Totalt saknas det i deras budget 101,5 miljoner kronor till kommunens verksamheter. Verksamheterna får i stort sett kompensation för volymökningar; d v s uppräkningar för att klara av att ge service till fler kommuninvånare. Men sättet man gör nedskärningarna på är att inte ge verksamheterna kompensation för pris- och löneökningar för 2020 (som SKL beräknar till ca 3 %). Det gör däremot Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill också göra satsningar. Väldigt många, men de största är:

Satsningar i driftsbudgeten
  • Minska barngrupperna i förskolan med 1 barn/avdelning – 58,5 miljoner kronor
  • Högre grundbemanning och påbörjad arbetstidsförkortning i äldreomsorgen – 11 miljoner kronor
  • Återinför Komvux i Haninge – 4,5 miljoner kronor
  • Förbättrat arbete kring psykisk ohälsa och påbörjad arbetstidsförkortning inom socialförvaltningen – 4 miljoner kronor
  • Sommarkollo och simskola för alla barn – 4 miljoner kronor
  • Låt kommunstyrelseförvaltningen ta fram en koldioxidbudget för kommunen och höj ambitionerna i klimatarbetet  – 3 miljoner kronor
  • Mer resurser till bibliotek, musik- och kulturskolan – 2,6 miljoner.
  • Säkerställ stödet och permanenta samarbetet med Haninges Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren.

Vänsterpartiets driftbudget är lite drygt 200 miljoner högre än kommunledning, för att kunna bibehålla nuvarande kvalité i verksamheten och göra flera förbättringar.

Investeringssatsningar
  • Ett kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget finns två förslag; antingen en renovering av det gamla eller byggandet av ett nytt. Vad som är bäst ska avgöras i dialog med föreningarna och jordbroborna.
  • Ett allaktivitetshus i Brandbergen för invånare och föreningar – lokalanpassningar i och kring Brandbergsskolan som bas.
  • En ny F-9-skola i Jordbro.
  • 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter per år genom Haninge Bostäder AB.
  • Med fler billiga hyresrätter, varav socialförvaltningen också kan disponera ett antal efter behov, så kan Haninge kommun inrätta en Tak-över-huvudet-garanti.
  • Implementera cykelplanen i kommunen.
  • Generationsblandat kollektivhus som både innehåller äldreboende och ungdomsbostäder. Det kommer även att behövas en större utsträckning trygghetsboenden för våra seniorer.

Vänsterpartiets investeringsbudget är totalt 590 miljoner kronor högre än kommunledningens.

För att klara av detta krävs det naturligtvis mer pengar. Idag har Haninge kommun en skattesats på 19:68. 2010 hade vi 20:08, sedan sänkte borgarna den med 30 öre 2011 och sedan ytterligare 10 öre 2015.

Enligt kommunstyrelseförvaltningens beräkningar har skattesänkningarna totalt sänkt kommunens intäkter med 365,6 miljoner kronor mellan 2011-2017. Det har naturligtvis varit en av orsakerna till de försämringar av kommunens verksamheter som gjorts.

Att, som kommunledningen, hårdnackat försvara nuvarande skattesats – kosta vad det kosta vill – är inte gångbart.

Haninge är inte ensam om att ha stora utmaningar framför sig – många kommuner står inför valet att höja skatten eller att avveckla välfärden ytterligare. DI 13/5 2019.

Vänsterpartiet har tillsammans med kommunstyrelse förvaltningen räknat ut att det krävs 36 öre skattehöjning för att behålla en oförändrat verksamhet plus 1% budgetöverskott.

Med Vänsterpartiets budget, d v s inga nedskärningar plus alla våra satsningar plus 1% budgetöverskott, landar vi på en skattehöjning på 73 öre.

Så haningeborna har valet:

  • Borgerlig nedskärningspolitik – oförändrad skatt
  • Traditionell socialdemokratisk politik (status quo) – höjd skatt 36 öre
  • Vänsterpolitik med mer jämlikhet och bättre kommunal service – höjd skatt 76 öre

 

 

Presentation av Sevim – nr 2 på vår kommunfullmäktigelista

Syntolkning: Foto på Sevim Celepli. Text: ”Var och en för sig” överstruket och ”Alla ska få samma chans” under.

Jag har varit en Haninge-bo under hela mitt liv och älskar Haninges variation av utbud från att kunna ta del av den härliga skärgårdsmiljön, att kunna ta en picknick i rudan på somrarna till att kunna fika i Haninge centrum med gott sällskap. Idag bor jag i Vendelsö med min man och vi trivs väldigt bra i området. Jag är 32 år gammal och har genom åren funnit min egen roll i det samhälle jag lever i. Det har alltid funnits en passion och en strävan inom mig att jobba med frågor som berör välfärden och som kan ge mening till människors livskvalité. Jag har så länge jag minns känt att jag vill kunna bidra och göra något meningsfullt med min tid. Utifrån denna känsla började min yrkeskarriär. Jag har läst programmet Internationell migration och etniska relationer med kandidatexamen inom Sociologi för att kunna öppna dörrarna till de yrken jag ville jobba med. Efter min kandidat arbetade jag något mer än 5år inom Arbetsförmedlingen med personer som kan ha svårare att få en anställning. Jag coachade personer med funktionsnedsättningar som länge inte kunnat få ett välanpassat arbete utifrån deras förmågor och flyktingar som nyligen kommit till Sverige med hopp om en ljusare och tryggare framtid i vårt avlånga land.

Under min tid på Arbetsförmedlingen hann jag ta min masterexamen inom mastersprogrammet Barnets bästa och mänskliga rättigheter. En av mina största hjärtefrågor är barns rättigheter och välmående. Den samhällsgrupp som är mest företrädd av andra och minst av sig själv. Efter min tid på Arbetsförmedlingen och med mycket goda erfarenheter gick jag vidare och jobbar idag som socialsekreterare inom försörjningsstöd för unga vuxna i vår kommun. På väldigt nära håll ser jag varje dag i mitt arbete hur klasskillnaderna i Sverige bara ökar och blir värre. Unga vuxna som mår väldigt dåligt psykiskt pga. hur arbetsmarknaden och samhället ställer allt högre och högre krav på en individs prestationer. Vi lever idag i ett samhälle som ropar allt högre efter ”supermänniskor” som ska kunna anpassa sig till alla miljöer och ha flera yrkesroller samtidigt. Redan i tidig ålder sätts höga prestationskrav på våra unga elever som inte klarar av att hålla takten i skolorna och hamnar efter och känner sig konstant misslyckade. Så här kan vi inte ha det i vårt kära Haninge, vi ska vara en kommun för alla utifrån allas individuella förutsättningar och där alla kommunmedborgare har likvärdiga möjligheter till ett värdigt liv.

 

Därför känner jag att jag hör hemma i den politik som Vänsterpartiet för, en kommun för alla där alla är lika viktiga. Partiet som värnar om de som oftast hamnar mellan stolarna hos myndigheter och som oftast lever utifrån tuffa livsförhållanden. Vänsterpartiet vill minska klyftorna och öka jämställdheten och jämlikheten i kommunen, och det vill jag med.

 

Jag representerar Vänsterpartiet i Haninge kommuns Grund- och förskolenämnd. De frågor som jag brinner för är barn och elevers välmående och goda förutsättningar till ett livslångt lärande. Jag tycker att det är viktigt att varje elev får det stöd som eleven har rätt till och behöver för att kunna klara av sin skolutbildning och känna att skolan är en rolig plats att komma till. Jag tycker att det är viktigt att förskolebarn har rätt till lika mycket tid i förskolan som sina lekkamrater oavsett vårdnadshavarens sysselsättning eller medborgarstatus. Enligt skollagen är förskolan till för barnens skull, för det tidiga lärandet och förberedandet för fortsatt lärande, för att stimulera barns utveckling samt erbjuda barnen en trygg omsorg. ”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skollagen, 8 kap., 2§). Då menar jag att man inte ska ge barn rätt till olika mycket vistelse i förskolan utifrån vårdnadshavarnas sysselsättning eller medborgarstatus. Det handlar om barnens behov och inte vårdnadshavarnas.

 

Med hopp om ett mer jämlikt och jämställt Haninge,

 

Sevim Celepli, nr 2 på Vallistan till Kommunfullmäktige

Vänsterpartiet i Haninge kommun

 

Här kan du läsa en intevju med Sevim om varför SL-kortet bör ingå i försörjningsstödet

 

Sevim Celepli vill att alla ska ha rätten till att röra sig fritt

 

Vänsterpartiet kraftsamlar för kommunal verksamhet i budget 2019-2020

Vänsterpartiet lägger egen budget i Haninge kommun!

Syntolkning: Gruppledare Nafi Cilgin, politisk sekreterare Patrik Olofsson, föreningsordförande Carina Wellton håller upp den nya budgeten

Denna budget kommer föredras av på Haninge kommunfullmäktige 2018-06-11 kl 13:00.
Budget finns i sin helhet finns på vår hemsida här. Vill du ha en PDF (3 MB) kan du ladda ner den här.

Ekonomiska basfakta

  •  Alla nämnder får full kompensation för löne- och prisökningar
  • Inga nedskärningar någonstans, utom politikerarvoden
  • Inga skattehöjningar
  • Budgetöverskott på 38 milj kr

Ekonomiska besparingar

  • Om kommunalrådslönen i Haninge skulle, som första steg, justeras ned till en riksdagsledamotslön skulle kommunen spara 1,4 milj. Vänsterpartiet vill dock gå längre.
  • Vänsterpartiet vill lägga ned Haninge Holding AB. En gång i tiden fyllde det en funktion för kommunen att ha ett holdingbolag. Idag består den enda verksamheten i att betala ut styrelsearvoden på 200 tkr till en liten krets från Koalitionen och Trepartialliansen. Det sticker lite i ögonen hos Haningeborna och riskerar leda till politikerförakt.

Hur skulle Haningeborna märka av en Vänsterpartistisk styrning av Haninge?

  • 80 milj till en Social investeringsfond som finansierar allt förebyggande arbete inom t ex utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Tidiga insatser är investeringar för framtiden och på sikt lönsamma.
  • 6000 nya arbetstillfällen i ett fullt utbyggt industriområde i Albyberg.
  • 500 nya klimatsmarta bostäder per år, varav hälften billiga hyresrätter.
  • Påbörja en övergång till 6-timmars arbete med bibehållen lön för kommunalt anställda. Vi börjar med personal inom Social- och Äldreförvaltningen.
  • 1 jämställdhetsmiljon öronmärkt för #metoo-arbetet mot sexuella trakasserier och destruktiva normer i skolor och på kommunens arbetsplatser.
  • Tydliga sociala mål: ingen hemlöshet, ingen barnfattigdom, inget våld mot kvinnor och inget hedersförtryck i Haninge.
  • Ökad personaltäthet i för- och grundskola. Särskilt satsning på fler specialpedagoger och elevvårdsteam. Särskild satsning på barn med NPF och/eller psykisk ohälsa.
  • Kostnadsfri parkering i kommunen för hemtjänstpersonalen när de är i tjänst.
  • Värna miljö och klimat: skydda fler skogar som naturreservat enligt naturvårdsplanen och ta fram klimatbudgetar för alla förvaltningsområden

 

Syntolkning: kommunala gruppen tar sista besluten om budget och planerar kommande kommunfullmäktige

Vilka investeringar kommer Haningeborna bara hitta i Vänsterpartiets budget?

  • En ny F-9 skola i Jordbro. Idag kan man bara gå upp till 6:an i Jordbro. Oerhört märkligt att en sådan stor stadsdel ska stå utan alla delar av grundskolan. Vi bygger ytterligare en skola där det finns ett högstadium också.
  • Ett Kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget håller vi öppet för två alternativ: 1) Upprustning av nuvarande Kultur- och föreningshus, enligt Tornbergets förslag, om 100 mnkr. Eller 2) Bygga ett helt nytt. Det måste i så fall bli dubbelt så stort som S-MP-C-förslaget där bara hälften av föreningarna skulle få plats och för det har vi avsatt pengar. Vänsterpartiet förstår inte vitsen med att bygga ett nytt hus där inte alla får plats. Frågan om det ska bli alternativ 1 eller 2 ska avgöras av Jordbroborna själva.
  • Ett Allaktivitetshus i Brandbergen. Ett Allaktivitetshus är en något bredare definition än Kultur- och föreningshus. Här ska det också finnas bra med plats för idrottsföreningar. Bristen på ickekommersiella mötesplatser är ett stort problem i kommunen. Det är viktigt det finns lokaler som är tillgängliga för föreningar och nätverk till en låg hyra.

I övrigt gör Vänsterpartiet likvärdiga investeringar som Kommunledningen.

Frågor kring budgeten kan besvaras av:
Patrik Olofsson, 08-606 47 58
[email protected]

Massiva nedskärningar riskerar drabba socialnämnden

Socialnämnden har under lång tid gått med underskott som en effekt av att ha fått för lite resurser i budget trots ökade volymer. Skattesänkningar och en kärlek till stora överskottsmål har varit två viktiga anledningar till att socialnämnden inte har fått de pengar de så väl behöver. Socialnämnden fortsätter gå med underskott utan att få mer pengar.

I morgon är det möte för socialnämnden. På mötet så finns det en punkt med titeln Förslag till åtgärder för att hantera det prognostiserade ekonomiska underskottet. Det är en lista med 28 punkter med nedskärningar eller effektivisering. Här kommer några av dem som sannolikt skulle innebära nedskärningar eller försämringar:

  • Socialnämnden – Minskat föreningsbidrag
  • Individ- och familjeomsorg – Höjning av egenavgift för besök hos Familjerådgivning och förändring av upphandlingsunderlag (LOV).
  • Individ- och familjeomsorg – Minskade medel till förebyggande arbetet bland barn och unga med 1 mnkr per år.
  • Individ- och familjeomsorg, Ekonomiskt bistånd – Minskning av kostnader för försörjningsstöd för tillfälligt boende med hjälp av boendelotsar som metod
  • Individ- och familjeomsorg, Ekonomiskt bistånd – Framtagande av förlag om nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd pågår samt implementering av nytt bedömningsinstrument
  • Individ- och familjeomsorg, Ekonomiskt bistånd – Automatiseringen av handläggning av försörjningsstödet med hjälp av en robot
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård – Ökning av antalet stödboendeplatser på Västerhaninge stödboende genom att erbjuda dubbelrum i stället för enkelrum i befintliga lokaler till de som beviljas stödboende.
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård – Minskning av Mini-Marias verksamhetslokaler
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård – Minskning av personal inom öppenvård beroende och behandling egen regi.
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård, Socialpsykiatri – Återhållsamhet vid bedömningar av placeringsbeslut
  • Individ- och familjeomsorg, Socialpsykiatri – Omställning av vissa sysselsättningsverksamheter för att istället öka kapaciteten på andra verksamheter.
  • Funktionsnedsättning, Daglig verksamhet – Översyn av befintliga beslut i daglig verksamhet. Omprövningar av beslut från heltid till deltid i de fall där deltagaren inte utnyttjar sin dagliga verksamhet på heltid
  • Funktionsnedsättning, Daglig verksamhet – Omställning av två dagliga verksamheter i egen regi till förmån för ökad kapacitet på andra dagliga verksamheter i egen regi
  • Individ- och familjeomsorg, Socialpsykiatri – Förändring av inriktning från särskilt boende till stödboende
  • Omställningskostnader – Förvaltningen bedömer att de åtgärderna kan komma att innebära omställningskostnader. Omställningskostnaderna är hänförliga i huvudsak till tänkbara kostnader som uppstå vid eventuella uppsägningar av avtal om alla åtgärder vidtas.

Alla punkter är inte negativa. Att minska administrationskostnader är det väl få som kan vara emot om det inte får negativ påverkan för personal, verksamhet eller brukare. Och att ta hem verksamheter i egen regi istället för att köpa av dyrare externa leverantörer är en bra besparing.

Men det finns många saker där verksamheten skulle lida om nedskärningar genomförs.

Att minska föreningsbidrag skulle drabba exempelvis Haninge kvinnojour och Manscentrum. Två otroligt viktiga organisationer som gör mycket för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och skapa trygghet för våldsutsatta kvinnor. Både Manscentrum och Haninge kvinnojour har sagt att de riskerar att behöva lägga ner hela (eller delar av) sin verksamhet om de får mindre föreningsbidrag.

Att dra ner på det förebyggande arbetet för barn och unga är också riktigt dumsnålt. Det förebyggande arbetet har varit en succé i Haninge sista tiden.

På Haninge kommuns intranät kan man läsa följande lovord om det förebyggande arbetet:

Förebyggarteamet utvecklar samverkan med andra aktörer i syfte att främja trygghet och hälsa hos barn och unga

Förebyggarteamet fick under 2018 ett ekonomiskt tillskott från socialnämnden öronmärkta för att utveckla nya samverkansformer med andra förvaltningar och med föreningar inom i kommunen. Vad ska ökad samverkan leda till och varför är samverkan en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet?

 

Förebyggarteamet samverkar med Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter och många föreningar i Haninge med fokus på aktiviteter som främjar barn och ungas trygghet och hälsa. Målet är att skapa en känsla av delaktighet och inkludering i lokalområdet i syfte att förebygga utanförskap och psykisk ohälsa.

 

Arbetet i förebyggarteamet byggs utifrån målgruppernas behov och utifrån olika områden i behov av utveckling. Grunden för nuvarande utvecklingsarbete och samverkan utgår bland annat från rapporten Ung livsstil (2017) i Haninge av Ulf Blomdahl/Stig Elofsson och Stockholmsenkäten (2016). Anen Makboul som är gruppledare för förebyggarteamet berättar:

 

– Dessa rapporter lyfter flickors utanförskap när det gäller fritidsaktiviteter, upplevd trygghet och delaktighet och inkludering i sina lokalområden. Det är ett av de fokusområden som vi arbetat med under årets första månader tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter i Brandbergen och Jordbro.

 

Samverkan i praktiken

 

Förebyggarteamet, kultur- och fritidsverksamheterna och lokala föreningar har tecknat skriftliga överenskommelser som beskriver vad som ska göras, varför och hur det ska följas upp. Tanken är att få nya erfarenheter och skapa nya eller stärka redan beprövade arbetssätt. När en överenskommelse är skriven äger alla parter sin del och det är summan av insatserna som räknas.

 

Exempel på samverkan

 

Stockholm Ladies Academy. En av de föreningar som tecknat samverkansavtal i vår är Stockholm Ladies Academy i Brandbergen. Deras mål och syfte att främja gemenskap och integration samt förebygga flickor och kvinnors ohälsa genom att samverka med lokala aktörer och nätverk i Brandbergen.

 

Fritidsgården Ung137 jobbar med en öppen fritidsgårdsmetodik riktad till flickor på flickors villkor och kommer att öppna fritidsgårdsverksamhet för flickor en dag i veckan. De kommer att arrangera programkvällar och aktiviteter på teman som hälsa. De samverkar med andra verksamheter i Jordbro såsom FreeZone, Vägen ut, Jordbro IF och föräldrar för att verksamheten ska utvecklas och kvalitetssäkras.

 

Fritidsgårdarna i Brandbergen och Vendelsömalm åtar sig att ha öppen fritidsgårdsverksamhet för flickor en dag i veckan och att arrangera programkvällar på teman som hälsa och självkänsla.

 

Förebyggarteamet jobbar också med Jordbrodagen tillsammans med Ung 137, skola, näringsliv och föreningsliv i Jordbro för att bygga broar mellan verksamheterna och boende i Jordbro.

 

Samverkan som framgångsfaktor

 

Inger Dahlberg, samordnare för det drogförebyggande arbetet (ANDTS) och föreningsbidrag menar att en utökad budget för det förebyggande arbetet skapar nya förutsättningar för utvecklingsarbetet.

 

– Det ger möjlighet att tillsammans snabbt göra omställningar för att möta ett behov. När barn och unga känner att de kan påverka sin vardag främjar det hälsa och skapar trygghet. Här har vi alla som arbetar förebyggande ett ansvar att visa vägen, vilket vi gjort genom de samverkansöverenskommelser vi skrivit under våren.

 

Vill du veta mer om hur socialförvaltningen arbetar med föreningsbidrag och samverkande verksamhetsutveckling inom ramen för det förebyggande arbetet, kontakta Anen Makboul eller Inger Dahlberg.

Vi i Vänsterpartiet har tidigare lyft Stockholm Ladies Academy som ett bra exempel på jämställdhetsarbete där tjejer själva tar plats i samhället och säger vad de vill och agerar efter det. Att fritidsgårdarna är med på tåget är verkligen jättebra! En väldigt bra satsning är på gång. Det skulle vara otroligt dumt att skära ner på den här verksamheten som har framtiden för sig.

Vissa punkter är oklara. Automatisering är bra om det är rättssäkert. Men om det minskar möjligheten för den sökande att träffa en handläggare så är det ingen bra automatisering. Hela poängen med socialtjänstelagen är den individuella prövningen. Om den riskeras så är automatisering inte av godo.

Gällande ”återhållsamhet vid bedömningar av placeringsbeslut” så är det nog exakt vad det låter som. Att man ser ett behov men de som skulle behöva stöd (men inte är de som har det allra värst) får gå hem igen. Med andra ord, kommunen tar inte sitt ansvar.

Att höja avgifter för besök för rådgivning är något som kommer drabba de som behöver stödet. Och kanske blir anledningen till att de inte söker stöd om de inte har de pengar som behövs.

Och att låta brukare på daglig verksamhet få mindre tid kan knappast vara en bra väg framåt.

Det räcker nu – slut med nedskärningar!

Vänsterpartiet tycker att det går inte att att fortsätta att låta socialnämnden gå med underskott år efter år utan att skjuta till de pengar som uppenbarligen behövs. Att dra ner på det förebyggande arbetet är att hantera människors liv utan den respekt och omsorg som behövs. De insatser som görs där kan vara av stor betydelse för deras utveckling och livssituation.

Fortsatta skattesänkningar och överskottsmål som växer år för år kan aldrig vara mål i sig själva. Först och främst måste kommunen ta sitt ansvar för kommuninvånarna.

Socialnämnden behöver mer resurser för sitt fantastiska arbete – inte mindre!

Sevim Celepli vill att alla ska ha rätten till att röra sig fritt

Sevim Celepli är ersättare i grund- och förskolenämnden för Vänsterpartiet och 2:a namn på listan till kommunfullmäktige. Till vardags jobbar hon som socialsekreterare och kommer dagligen i kontakt med personer i svåra livssituationer. Att kunna resa fritt är av stor vikt för alla kommuninvånare, oavsett om anledningen är jobbrelaterad eller annan anledning. Det är viktigt för att bryta social exkludering och skapa gemenskap och delaktighet i samhället. Därför har hon lyft frågan om att inkludera SL-kort i försörjningsstöd inom Vänsterpartiet vilket lett till att partiet lagt en motion om det.

Sevim Celepli (V)

V: Sevim, du tog initiativ till att Vänsterpartiet skulle driva frågan om rätt till SL-kort för de med försörjningsstöd. Vill du berätta mer om hur du kom på idén?

Sevim: Javisst. Jag arbetar idag som socialsekreterare inom försörjningsstöd och stöter på frågan om rätt till SL-kort dagligen i mitt arbete. Jag har fått handlägga ärenden där bl.a. sjukskrivna personer som går på försörjningsstöd och söker SL-kort inte bedöms berättigade till det om det inte framkommer särskilda skäl via t.ex. ett läkarintyg. Min första känsla var att SL-kort möjliggör för människor att ta sig ut hemifrån utanför sitt närområde, träffa andra och socialisera – vara en del av samhället. Så jag presenterade förslaget om rätt till SL-kort för alla som söker försörjningsstöd till några partikamrater som höll med om att det är något som Vänsterpartiet vill stå för och det resultera i den motion som vi har lagt fram till kommunfullmäktige om SL-kort.

V: Du jobbar inom socialtjänsten idag. Hur ser det ut för de som har försörjningsstöd och söker SL-kort?

Sevim: Arbetssökande personer bedöms berättigade till SL-kort för att möjliggöra vägen till arbete utan någon särskild prövning. Men för personer som är sjukskrivna, föräldralediga, går i någon form av rehabiliterande behandling/insats eller unga som går i gymnasium utan försörjningsskyldiga föräldrar, beviljas generellt inte SL-kort om det inte framkommer några särskilda skäl. Särskilda skäl kan t.ex. vara att läkare intygar att det ingår i vårdplanen för en sjukskriven person att komma ut hemifrån och åka i kollektivtrafiken, att bryta social isolering.

V: Det finns ju många saker man kan lägga pengar på. Är det här en bra sak att lägga resurser på?

Sevim: Jag tycker att det absolut är något som kommunen borde satsa på då jag ser vinster i det långsiktigt och kortsiktigt både utifrån ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv. Det som det kan kosta kommunen idag i pengar kan det i framtiden ge vinning i att färre av kommunmedborgarna lever isolerade liv och lider av ensamhet och utanförskap. Detta i sin tur kan leda till att allt fler vill vara en del av en gemenskap och ser sig kunna delta i någon aktivitet, vare sig det är arbete, studier eller en rehabiliterande aktivitet. Tänker man utifrån ett större perspektiv och inte bara på att spara på kostnader kortsiktigt, så bör man se det som en vinst att alla i kommunen har likvärdiga förutsättningar till rörlighet och deltagande i ett socialt liv.

V: Varför tror du att Haninge inte redan idag beviljar SL-kort till alla, som Stockholm gör?

Sevim: Jag vet inte, kanske för att det inte belysts som ett problem tidigare. Kanske för att det handlar om en grupp människor som generellt inte är så resursstarka i samhället och inte kunnat föra fram sin talan. Vi stirrar blint på att alla möjligheter ska ges till de som bedöms som arbetsföra, som kan jobba och betala skatt till kommunen. Jag kan uppleva att de grupper som inte står nära arbetsmarknaden får färre privilegier. Så borde det inte vara i Haninge eller någonstans. Jag vill bo i en kommun som ser till alla sina medborgares välmående. Det borde vara främsta fokus innan arbete – människans rätt till likvärdiga förutsättningar för en god hälsa och livskvalité. Det borde inte endast handla om att få ut folk i arbete, utan man bör backa ett steg för att få ett bredare perspektiv och se till helheten.

V: Då får vi hoppas att motionen går igenom!

(Du kan läsa motionen om att inkludera SL-kort i försörjningsstöd här)