Skip to main content

Vasemman puolueen edustaja Suomen neuvostossa

Skrivet av haninge den . Postad i Minoritetspolitik, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Vasemman puolueen edustaja Suomen neuvostossa

Eylem Sütcü, Vänsterpartiet

Poliittinen neuvonpitoryhmä (på svenska längre ner).

Mitä sinulle merkitsee se, että Haninge on suomen kielen hallintoalue?

Minulle on Haningen asukkaana erityisen tärkeää, että kunta tarjoaa suomenkielisille asukkailleen tietoa heidän äidinkielellään ja viestittää heille suomeksi. Se on tärkeää siksi, koska se mahdollistaa aktiivisen osallistumisen yhteiskuntaan. Hallintoalueiden kuntien on luotava kansallisille vähemmistöille mahdollisuus käyttää omaa äidinkieltään ollessaan yhteydessä viranomaisiin, sekä suullisesti, että kirjallisesti.

Kuinka Haninge voi toimia aktiivisesti tuodakseen suomen kielen asiat paremmin esille?

En ole aivan varma siitä, että kaikki Haningen asukkaat ovat tietoisia oikeudesta saada tietoa suomeksi. Kunnan on pyrittävä aktiivisemmin tiedottamaan tästä mahdollisuudesta. Oikeuksista on kerrottava ihmisille ja viranomaisten on pystyttävä vastaamaan suomeksi, saameksi sekä meänkieleksi. Laissa sanotaan selvästi, mitä hallintoalueen viranomaisilta vaaditaan.

Tämä on meille vasemmistopuoluelaisille erittäin tärkeä kysymys ja meidän tuellamme kunnanvaltuusto asetti joulukuussa 2020 kunnalle vaatimuksen täyttää suomen kielen käyttämiselle vaadittavat tuki- ja toimenpidetarpeet. Neuvonpitoryhmän tehtäviin kuuluu meidän mielestämme auttaa kuntaa näiden tarpeiden kartoittamisessa.

Miten suhtaudut omaan rooliisi suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmän jäsenenä?

Omiin tehtäviini kuuluu toimia suomalaistaustaisten henkilöiden edestä – kuunnella heidän toivomuksiaan, mielipiteitään ja tarpeitaan niin pitkälle kuin mahdollista. Toivon tässä tehtävässäni voivani vaikuttaa siihen, että suomalaisen vähemmistöryhmän oikeudet huomioidaan ja että kunta kantaa vastuunsa suomen kielen hallintoalueena.

Mitkä asiat ovat mielestäsi tärkeimpiä suomen kielen kannalta Haningen kunnassa juuri nyt?

Juuri tällä hetkellä minusta tuntuu erityisen tärkeältä lisätä ihmisten tietoisuutta oikeudesta tiedon saantiin vähemmistökielillä. Vähemmistöjen kulttuuri- ja kielitaitojen lisääminen on nähtävä mahdollisuutena, sekä yksilön itsensä, että kunnan näkökulmasta. Kun nyt esimerkiksi olemme eläneet pandemian kanssa yli vuoden, tajuan entistä paremmin, kuinka tärkeää on, että tieto kulkee kaikille. Kaikkien on voitava ymmärtää mitä yhteiskunnassa tapahtuu, mitä suosituksia tulisi noudattaa ja minkälaista apua tarjolla on.

Miten haluat itse toimia Haningen kunnan suomenkielisen vähemmistön hyväksi seuraaviin vaaleihin saakka?

Haningen kunnassa on paljon ruotsinsuomalaisia ja Haningen suomalaiset yhdistykset ovat tärkeitä toimijoita. Kaikki eivät kuitenkaan ole aktiivisia yhdistyksissä ja kunnan olisi löydettävä muitakin viestityskanavia, joiden kautta tavoittaa myös ei-aktiiviset. Tiedottamista on sopeutettava, koska kaikilla ei ole käytettävissään tietokonetta ja internet-liitäntää. Tietoa pitää levittää toimintaesteisille tavalla, joka on heille sopivin, esimerkiksi lyhytelokuvina.

På svenska

Vad betyder det för dig att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet?

För mig känns det extra viktigt som Haningebo att kommunikation och information på det finska modersmålet är tillgängligt för våra finsktalande kommuninvånare. Det känns viktigt då det möjliggör att man kan ta en aktiv del i samhället. Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska möjliggöra för de nationella minoriteterna att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen.

Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?

Jag är inte så säker på att alla som bor i Haninge vet om att de har rätt att få information på finska. Kommunen bör arbeta mer aktivt och sprida information om den möjligheten.

Enskilda måste informeras om sina rättigheter och myndigheterna ska kunna svara på finska, samiska och meänkieli. Lagen är tydlig med vilka krav som ställs på myndigheterna inom förvaltningsområdena.

Det här är en väldigt viktig fråga för oss i Vänsterpartiet och vi såg till att kommunfullmäktiga i december 2020 satte krav på Kommunen att tillgodose dem behov att stöd och åtgärdar som användningen finska språket kräver. Vi anser att det är samrådsgruppen uppgift att hjälpa kommunen inventera dem behoven.

Hur ser du på din roll som medlem i samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde?

Min roll inkluderar att verka för personer med finsk bakgrund, lyssna och återhämta deras önskemål, åsikter och behov så långt som möjligt. I min roll hoppas jag kunna verka för att den finska minoritetsgruppens rättigheter efterföljs och att kommunen tar sitt ansvar som ett finskt förvaltningsområde.

Vilka frågor ser du som de viktigaste att ta tag i just nu, när de gäller finskan i kommunen?

Just nu tycker jag att det känns extra viktigt att sprida medvetenhet om människors rätt till information på minoritetsspråk. Att öka deras kultur och språkkunskaper måste ses som en möjlighet, både för individen själv och för kommunen. Nu när vi t.ex. har befunnit oss i en pandemi i mer än ett år, inser jag ännu mer hur viktigt det är med information som alla kan ta del av. Det är viktigt att alla förstår vad som sker i samhället, vilka rekommendationer som råder och vilken hjälp man kan få.

Hur vill du personligen verka till förmån för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?

Det finns många svenska finländare i Haninge kommun och finska föreningar i Haninge är viktiga aktörer. Samtidigt är inte alla aktiva i föreningar och kommunen behöver hitta andra kanaler för att sprida information till dem också. Information behöver också anpassas, eftersom inte alla har tillgång till en dator samt internet. Personer med funktionsvariationer måste få tillgång till information på de sätt som är lämpligast för de, t ex kortfilmer.

Det blir ingen ny skola i Jordbro om Liberalerna får som de vill

Skrivet av haninge den . Postad i Barnrätt, Demokrati, Jordbro, Kommunfullmäktige, Skolfrågor, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Det blir ingen ny skola i Jordbro om Liberalerna får som de vill

Sevim Celepli, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet, tog en interpellationsdebatt med Tobias Hammarström, Liberalerna och ordförande i grund- och förskolenämnden.

Den styrande alliansen i Haninge, med S, L, C & KD, lovade när de tillträdde 2019:

Haninge kommun ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar

Styrande alliansens politiska plattform 2019-2022

 

På en direkt fråga från Vänsterpartiet om de kommer byggas en ny skola i Jordbro svarade Tobias Hammarberg att det inte är aktuellt.

Trots att allianskollegan Petri Salonen, Centerpartiet och ordförande i stadsbyggnadsnämnden, går ut i Mitt i Haninge där det påstås:

Tillsammans med det ökade antalet bostäder i området planeras en naturnära F-9-skola i en del av Hurtigs park

Mitt i Haninge 2021-04-26

 

För alla i Jordbro är det väsentligt att veta att det här är bara luftslott från den nuvarande kommunledningen. Utställda löften 2019 är ingenting värda 2021.

Det är val 2022 och vi vet att Jordbrobornas minnen är goda.

Läs mer om Sevim Celeplis interpellation och Tobias Hammarberg svar här.

Huvudargumentet från Tobias Hammarberg att det finns gott om skollokaler i övriga delar av Haninge, och att det är jordbroelevernas ansvar att fylla dem, håller inte.

Om det i realiteten finns gott om skollokaler skulle man kunna minska klasserna och höja lärartätheten.

Nuvarande kommunlednings satsningar på lärarkåren lyser uppenbarligen med sin frånvaro genom allt färre behöriga lärare, som bl a Mitt i Haninge rapporterat om.

 

 

 

Skolpengen gör oss alla till förlorare

Skrivet av haninge den . Postad i Skolfrågor, Vänsterpartiet Haninge, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Skolpengen gör oss alla till förlorare

Under våren 2021 så kom det till Vänsterpartiet Haninges kännedom att Haninge kommun har påbörjat en rättsprocess mot Stockholms stad i form av en stämning kring hur mycket skolpeng man ersätter med när en elev från den egna kommunen  går i skola i en grannkommun.

Både Mitt i Haninge och Dagens Nyheter har rapporterat om detta.

Storleken på skolpengen, inte eleven eller resultaten, är nu huvudperson i ett flertal tvister där Haninge, Nynäshamn och Tyresö m.fl. andra kommuner stämmer Stockholm stad för att de själva har en lägre skolpeng än staden har för sina barn som har sin skolgång i stadens egna skolor.

En slutsats av dessa stämningar är att flertalet kommuner i Stockholms län har så pass låg skolpeng att man anser det ekonomiskt riktigt att stämma en grannkommun för att få ut mellanskillnaden. Så istället för att höja sin egen skolpeng så att den matchar stadens så tar ”kusinen från landet” hellre hjälp av prestigefyllda advokatbyråer med långa och svåruttalade namn som sannolikt tar en rejäl slant per timme för sitt arbete för att få den rika släktingen från staden att betala extra så att det blir gynnsamt att ta emot eleverna från denne. Allt detta för skattebetalarnas pengar.

Skolpeng som sådan är Sverige nästan ensamma om att ha. I en artikel från Dagens Nyheter så intervjuar reportern Philip Teir flera finländska forskare och högt uppsatta politiker om deras syn på den svenska skolpengen. Finland har idag världens mest framgångsrika skola och en av de absolut mest jämställda skolan med.

https://www.dn.se/kultur/darfor-blir-finlandare-forfarade-av-den-svenska-skolan/

Slutsatsen i artikeln är att de problem som uppstått i Svenska skolan har mycket att göra med den privatiseringsvåg som gått genom svenska skolan sedan skolpengen infördes för knappt 30 år sedan. Den då moderatledda regeringen med Carl Bildt i spetsen drev frågan hårdfört och började kalla som det då hette ” privata skolor” för ”friskolor” eftersom det lät mindre som en privatisering av vår gemensamma välfärd. Dåvarande skolministern Beatrice Ask uttalade sig vid ett tal från bokmässan där hon sa såhär gällande ersättningsnivån på skolpengen :

”om det skulle visa sig att ersättningsnivån är för högt satt, så att en oacceptabel mängd resurser överförs från det offentliga till det privata skolorna så får inte regeringen vara så fylld av politisk prestige att vi inte kan ändra på nivån”

Idag vet vi att vinsterna i de privata skolbolagen skenar och att det blir allt svårare för kommunala och icke-vinstdrivande skolor att värja sig mot den köp och sälj marknad som skapades i början av 1990-talet. Effekterna av det ser vi inte minst i sjunkande skolresultat och tomma platser i många kommunala skolor. Att göra varje elev värd en summa pengar har skapat en hets som gör att privata skolor idag vägrar att dela med sig av sina resultat (betyg) från statistiska centralbyrån till kommunförbundet för jämförelse med andra skolor för att det anses som att det skulle kunna påverka konkurrensen på den fria skolmarknaden. https://www.expressen.se/ledare/absurt-att-hemlighalla-friskolornas-resultat/

Skollagen säger i 1 kap 4 §:

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. ”

Denna del av skollagen som pekar ut lagstiftarnas tankar kring syftet med skolan rimmar väldigt illa med den marknadsstyrda skolan som nu är rådande. Förhållandena på olika skolor skevar rejält för konkurrensen på den skapade marknaden . Kommunala skolor i kranskommuner kring storstäder får många gånger dras med svikande elevantal och därigenom en minskad budget eftersom med elevens försvinnande så försvinner även den skolpeng som denne skulle ha uppburit. Samtidigt som man inte har ett tillräckligt stort elevantal för att kunna attrahera vinstdrivande skolor att etablera sig i kommunen. Detta skapar till slut en loose loose situation för kranskommunen där eleverna från den egna kommunen söker sig bort, lockade av stora löften från andra skolor, medans skollagen kräver att kommunen måste tillhandahålla skola för de kvarvarande barnen och de vinstdrivande skolor ser kommunen som ointressant som marknad p.g.a. det låga elevantalet.

Skolor med stort elevantal får in stora summor pengar och är dessa skolor i aktiebolagsform och vinstdrivande så genererar dessa ” kassakor” stora summor pengar till anonyma aktieägare långt utanför Sveriges gränser. I kontrast så får skolor med svikande eller små elevantal svårt med ekonomin och har stora svårigheter att rekrytera lärare, hålla med skolbibliotek, skolsköterska och blir ofta tvungna att dra ner på verksamheten.

Vänsterpartiet vill av ovanstående skäl återförstatliga skolan och plocka bort alla möjligheter till vinst på våra barns utbildning. Detta skulle göra skolornas förutsättningar likvärdiga och skapa en skola som verkligen är för alla.

Men just nu så lever alla vi alltså i en skolvärld där kommunerna i Stockholm stämmer staden för att kunna klämma ut lite mer skolpeng än man själva tycker att varje elev är värd medans skolpengen fortsätter att göra förlorare av oss alla.

I huvudet på en kommunpolitiker under kommunfullmäktige

Skrivet av haninge den . Postad i Demokrati, Hedersförtryck och hedersvåld, Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till I huvudet på en kommunpolitiker under kommunfullmäktige

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun, kommunfullmäktigeledamot  och ledamot i äldrenämnden

Idag sitter jag och ser tillbaka  med eftertanke hur de sista kommunfullmäktige har varit. Som gruppledare har jag ett ansvar för den politik vi fört fram. Under de sista två månaderna har det varit en berg- och dalbana där vi som grupp kryssat mellan hot  och löften. Har vi valt rätt och har jag gett gruppen rätt stöd?

Detta är tankar som snurrar när vi startar kommunfullmäktige den 10/5. Och vi var en laddad grupp  som kom till mötet.

Socialdemokraterna öppnade frågestunden med att en socialdemokrat ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S),  som vinklade frågan till att handla om de oegentligheter som kommit fram i en genomlysning av kommunens hantering av hyresavtal vilket visat sig uppvisa stora brister. Nu vill man påskina att styret tar ansvaret för att detta genomförts och för förbättringar i framtiden.

Det har funnits stark kritik länge från oppositionen om att avtal brustit och nu har det kommit en bekräftelse. Så det är en sanning från styret med modifikation. Arbetssättet att socialdemokrater ställer frågor till socialdemokrater är ett sätt att ta upp och vinkla frågor till sin egen fördel. Och detta pekar på en pressad socialdemokrati! Har vi satt dem i gungning?

Vi hade många tunga ekonomiska frågor som kommer upp och som vi varit aktiva i:

  • Resultatsutjämningsreserven (RUR): man använder överskottet i goda tider av högkonjunktur och använder i dåliga tider med lågkonjunktur. Detta planar ut ekonomins toppar och dalar, vilket ger en jämnare ekonomi för verksamheterna och de blir inte så sårbara för konjunktursvängningar. Kommunen har sitt högsta överskott någonsin 2020 på 4,6 procent dvs 235 mnkr och därifrån tas det nu 50 mnkr till RUR. Ledningen vill påskina att de gjort ett mer sakkunnigt underlag än vi gjort när vi la vårt förslag med M. Men i sak var det bara omformuleringar de gjort. Vi röstar igenom det!!!
  • Överföring av driftmedel. Överskott från 2020 förs över till nämndernas verksamheter med 32 milj 2021 och 31 milj 2022. Beslutet taget tillsammans med kommunledning.
  • Revidering av kommunala budgeten 2021. Bygger på att skatteprognosen ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020. Det är ett tillskott på 100 mnkr fördelat till verksamheterna. Beslutet är taget tillsammans med kommunledningen.

Vänsterpartiets hade ett  tilläggsförslag som kommunledningen röstade ned. Våra förslag var:

  • Bort med 12 timmars passet inom äldreomsorgen
  • Differentierade avgifter för barn med hemmavarande föräldrar som fått sänkningar från 30 tim/vecka till 15 tim/ vecka. Man ska enbart betala för den faktiska tiden man är på förskolan
  • Öppna Lyckeby fritidsgård i Vendelsö igen
  • Minska barngrupperna med ett barn på förskolan
  • Höja bidraget till Manscentrum, Kvinnojouren och Brottsofferjouren

Att rösta ner dessa frågor visar på styrets ointresse att göra riktat stöd utan man ger allmänt stöd där nämnderna får besluta vad som ska satsas på.

Men sammanlagt har vi medverkat att rösta igenom 213 mnkr till verksamheterna!! Detta är det största vi fått igenom sedan Nafi Cilgin (dåvarande gruppledare) fick igenom 30 tim/vecka för barn med hemmavarande föräldrar på förskolorna!

Andra frågor vi arbetat med är:

  • Rivning av gamla Fredriks yrkesskola i Handen. Idag bedrivs (SFH) svenska för hantverkare i lokalerna. Vi fick igenom återremittering då vi vill ha klarlagt vad som händer med utbildningen. Finns inte någon plan för marken och vi anser att det är mycket värdefull mark som kommer hamna bakom ett staket okänt antal år. Vi har drivit frågan med M.

Motion från Sedat Dogru (M) och Alexandra Anstrell (M) om kartläggning av hedersrelaterat våld. Det är en mycket viktig fråga. Vi har skrivit ett tilläggsförslag att göra en kartläggning av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer p g a det ökade antalet under Corona pandemin. Oppositionen röstade igenom motionen med vårt tilläggsförslag, men ledningen får igenom en minoritetsåterremiss!! De anser att de kan allt de behöver och att det inte behövs någon kartläggning! Helst vill de begrava denna motion och tilläggsförslag för all framtid.

Det här känns historiskt att vara med och påverka så välfärden i Haninge får detta tillskott. Det har varit en tid med mycket tuffa förhandlingar, hot att mista resurser, personliga påhopp och vår styrka har satts på prov. Men vi har varit en sammansvetsad gruppstyrelse som tillsammans tagit fram våra krav och nu går en stor seger till mötes. Jag vill uppmuntra alla att vara aktiva inom politiken, trodde aldrig att jag skulle kunna vara med och påverka kommunpolitiken på detta sätt. Känns oerhört stort att tillsammans med övriga kommunpolitiker och ni som röstar på oss att få tillföra verksamheterna 213 mnkr till välfärden.

 

Åsa Bååth,

gruppledare för Vänsterpartiet Haninge

Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Skrivet av haninge den . Postad i Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Jackpot för Vänsterpartiet i Haninge – 213 miljoner mer till välfärden genom hoppande majoriteter

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, och Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge, deltog på kommunfullmäktige 10/5 2021 och röstade fram 213 miljoner mer till välfärden i Haninge.

Vänsterpartiet Haninge säkrar 100 + 50 + (32 + 31) = 213 miljoner till Haninges välfärd!

På kommunfullmäktige i Haninge i går kväll (10/5 2021) kom det att fattas tre avgörande beslut för Haninges välfärd de kommande åren. Vänsterpartiet har sin hand med i alla tre.

Haninge har ett minoritetsstyre bestående av en allians mellan S, L, C & KD. Inget beslut är garanterad majoritet i kommunfullmäktige om inte Vänsterpartiet aktivt röstar för det. 

Det största beslutet är att revidera den kommunala budgeten för 2021, som bygger på att skatteprognoserna ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020.

Den revideringen ger 100 miljoner mer till kommunens verksamheter. Med Vänsterpartiets röster var denna revidering garanterad majoritet i kommunfullmäktige.

Därefter kom Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna att få igenom en resultatutjämningsreserv på 50 miljoner. Pengarna tas från att vi minskar förra årets vinst i kommunen. Problemet med de överskott som görs i kommunsektorn är att de inte går till att “samla i ladorna”. När en kommun gått med vinst så brinner de pengarna inne för den kommunala verksamheten och får sedan bara användas till att t ex självfinansiera investeringar. Enda sättet att föra över överskott från ett år till ett annat i den löpande verksamheten är genom att inrätta en resultatutjämningsreserv. Det gör vi nu tillsammans med Moderaterna.

Vänsterpartiet har också arbetat för att frigöra driftsmedel som sitter låsta i de kommunala nämnderna – också där överskott från 2020 som nämnderna själva inte får använda om inte kommunfullmäktige fattar ett aktivt beslut i den riktningen.

Med Vänsterpartiets bistånd fick nämndernas överskott från 2020 föras över till nämndernas verksamheter med 32 miljoner 2021 och 31 miljoner 2022 = 63 miljoner kronor till verksamheterna. Ett beslut vi tar tillsammans med kommunledningen.

Allt som allt så kom Vänsterpartiets röster, genom konstruktivt parlamentariskt arbete, att säkra 213 miljoner kronor till Haninges välfärd. Ett minst sagt gott dagsverke!