William Friström, ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kultur- och demokratinämnden
I fredags den 26 november var jag med och firade att Haninge kvinnojour fyllde trettio år. De har alltså i trettio års tid stöttat och hjälpt kvinnor i nöd lokalt här i Haninge. Det handlar både om att ta emot de invånare av behov till hjälp lokalt i Haninge, som att skaffa skyddat boende (lägenhet) för kvinnor från andra kommuner. Ett arbete som hyllas av varje människa jag någonsin mött.
Trots detta så berättade medlemmarna om hur de allt för ofta känner sig hotade inför nedläggning då kommunen, när det kommer till att göra faktisk praktisk politik som kan stötta dem och att lägga resurser på deras arbete, inte verkar lika glada i hågen. Haninge kvinnojour har för tillfället endast en lägenhet och en anställd. De har tidigare fått resurser nog för två lägenheter, när kommunen var mindre och fattigare. Förklara den logiken.
”De har också vittnat om en känsla för att kommunen inte vill hjälpa kvinnor från andra kommuner med t.ex. skyddat boende trots att en flytt av kvinnan är nödvändig.”
Nu senast så fick de kämpa för ett nytt kontrakt på tre år där pengarna ska växa utefter invånarantal. Något som de haft även innan men som kommunen ville ta bort. De har också vittnat om en känsla för att kommunen inte vill hjälpa kvinnor från andra kommuner med t.ex. skyddat boende trots att en flytt av kvinnan är nödvändig.
Vi i Vänsterpartiet skulle vilja se att kommunen säkerställer en inkomst till kvinnojouren, baserad på mängden invånare med inflationen inräknad vid varje höjning. Basen för det bör vara att de idag ska kunna ha råd med två anställda och två lägenheter. Lösningen för kvinnomisshandel är att förgöra patriarkatet. Tills dess så måste vi stödja kvinnojouren att hjälpa här och nu.
Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.
Marknadsskolan driver på segregationen
Av Haninges alla barn i grundskolan går inte mindre än 3 237 i kommuner utanför Haninge. Idag återfinns cirka 32 % av förskolebarnen i Haninge i privata förskolor och cirka 25 % av grundskolebarnen i privata grundskolor. Några av dessa skolor finns i form av stiftelser, ekonomiska föreningar eller föräldrakooperativ men de flesta ägs av aktiebolag. Aktiebolagen finns till för att i första hand leverera vinst till sina ägare. Det kan åstadkommas genom att ha fler obehöriga lärare, dra ned på stöd från elevhälsan, minska tillgången till bibliotek, mindre skolgårdar mm. Den kanske viktigaste drivkraften för ökad lönsamhet är dock att få föräldrar att ställa sina nyfödda barn i kö. Genom detta tidiga skolval får skolföretagen i första hand barn med bra förutsättningar att tillgodogöra sig skolans undervisning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund visar sig här vara mest avgörande för denna tidiga sortering.
I Tungelsta finns idag en kommunal grundskola med 928 elever – 622 i förskoleklass och övriga i årskurs 1-6. Där ser vi nu hur en privat skolkoncern – Jensen – ansökt om och fått tillstånd av Skolinspektionen att bygga en ny grundskola F-6, med plats för ca 400 elever. Trots att utbildningsförvaltningen gjorde bedömningen att skolkapaciteten för kommundelen var tillräcklig för de närmaste tio åren. Med Jensen uppkommer ett överskott som ”kommer att behöva hanteras”.
Med största sannolikhet kommer denna nya skola, inte minst genom en massiv marknadsföring, att locka till sig en stor del av den kommunala skolans elevunderlag. Vilket i sin tur innebär att Tungelsta skola troligen måste lägga ner sin verksamhet. Skolpengens konstruktion gör att de ekonomiska förutsättningarna för att driva skolan försvinner. De återstående eleverna ska då erbjudas plats på andra skolor. På vilket sätt har denna överetablering då bidragit till en trygg och säker skolgång för alla inblandade elever och föräldrar?
Exemplet med Jensens skola i Tungelsta visar med all önskvärd tydlighet vilka konsekvenser den fria etableringsrätten kan medföra. Istället för behovet av en jämlik och likvärdig skola i närområdet för alla elever etableras en skola som kommer att öka segregationen. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att driva en hård kamp mot marknadsskolan och dess konsekvenser.
Med marknadskolan och dess konsekvenser blir våra egna kommunala skolor lidande. Antingen läggs de ner pga för få elever eller så effektiviseras verksamheterna där det t.ex. dras ner på extra resurser för elever med särskilda behov. Detta för att kommunen helt enkelt inte har råd när de privata skolorna med vinstintresse etablerar sig i kommunen och lockar över eleverna tillsammans med den elevpeng som skolan får.
Lärarförbundets senaste, och sista rankning av skolorna i landets kommuner visar på bedrövliga siffror. Haninge kommun är allra längst ner, på plats 290. Hur ska vi reparera den stora skada som marknadsskolan har gjort? Hur ska det bli för Tungelsta skolans framtid?
Idag är det den internationella barndagen. Idag och alla andra dagar framför oss kommer vi att fortsätta arbeta för att alla barns rättigheter ska tillgodoses och att barnets bästa ska sättas i främsta rummet i alla beslut.
Historisk bakgrund
FN:s generalförsamling antog en resolution om barnets rättigheter 1954 och i samband med det så rekommenderades alla länder att inrätta en internationell barndag för att uppmärksamma barns situation runt om i världen. Den första måndagen i oktober rekommenderades då som en barndag, men regeringarna fick själva välja datum. Sverige valde den första måndagen i oktober månad som internationella barndagen (i år var den 4 oktober den första måndagen) och UNICEF har valt att instifta den internationella barndagen den 20 november, samma datum som barnkonventionen antogs.
Den 20 november firar vi därför den internationella barndagen i Sverige och runt om i världen då FN: s konvention om barnets rättigheter antogs den 20 november 1989.
Denna dag uppmärksammas barns situation världen över och barnrättsorganisationer samlas, håller aktiviteter för barn och unga samt föreläser om barn och ungas villkor i samhället.
Haninge kommun och barns rättigheter
Haninge kommun har i samarbete med UNICEF deltagit i ett projekt tillsammans med fem andra kommuner under år 2017-2019 om hur man kan arbeta som en barnrättskommun och säkra barns rättigheter. Projektet har sin grund i UNICEFs Internationella Child Friendly Cities – program som har tillämpats i hundratals städer runt om i världen sedan 1996. År 2019 efter att projektet var över så diplomerades Haninge kommun som en barnrättskommun av UNICEF. Diplomeringen gäller i två år.
En barnrättskommun tar på sig uppgiften att arbeta utifrån barnkonventionens anda och ska säkerställa att alla som arbetar inom kommunen ska känna till barns rättigheter och beakta dessa i sitt arbete och i sina beslut. En barnrättskommun ska alltid utgå ifrån barnets bästa och ska vara självkritiska och implementera arbetssätt där barnets bästa sätts i främsta rummet (artikel 3 i barnkonventionen). I en barnrättskommun är barns delaktighet och inflytande alltid viktigt i beslut där barn berörs (artikel 12 i barnkonventionen).
Målsättning för en barnrättskommun:
1. Barnkonventionen är väl känd för alla i kommunen.
2. Barnkonventionen efterlevs på alla nivåer i kommunen.
3. Barn kan delta i planeringen, utformningen och utvärderingen av den verksamhet som är avsedd för dem.
4. Barn kan påverka frågor som är viktiga för dem.
5. Barn kan delta i medborgardialoger.
6. Barn upplever en känsla av trygghet i sin kommun
7. Barnets bästa beaktas alltid i alla ärenden som rör barn.
Att vara barnrättskommun och bära denna titel är ett stort åtagande som bör respekteras och bäras ansvarsfullt. Har Haninge kommun levt upp till sin titel som barnrättskommun?
Inte enligt Rädda barnen och den ideella föreningen Barnens träd. I en artikel i Mitt i Haninge den 30 november 2019 kritiseras Haninge kommun för att inte involvera ungdomarna i kommunen kring beslutet att lägga ner hälften av fritidsgårdarna. Ett beslut taget av ledningen (S+C+L+KD) som totalt strider mot barnkonventionens anda och barns bästa och som kom kort efter att kommunen blivit diplomerad som barnrättskommun av UNICEF. Förbundet Attention Haninge – Tyresö framförde också sin kritik kring detta beslut och menar att beslutet påverkar deras medlemmar, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer på ett påtagligt negativt sätt. För stora fritidsgårdar och för långa resvägar är stora trösklar för unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer, där många med stor sannolikhet kommer att bli isolerade hemma och inte ta sig till en annan fritidsgård i en annan del av kommunen.
Vänsterpartiet Haninge var starkt kritiska till detta beslut när det var uppe i kommunfullmäktige för beslut. Vår kamrat Samuel Skånberg (ledamot i kommunfullmäktige och socialnämnden) la även en motion 2019-11-04 om att upphäva beslutet om nedläggning av fritidsgårdarna. Men motionen kom upp för beslut i kommunfullmäktige 2021-03-08 (ca 1,5år senare) långt efter rekommenderad tid för när en motion ska beslutas om (inom 1år) och tyvärr efter att beslutet om nedläggningarna trätt i kraft. När motionen dock var uppe för beslut i kommunfullmäktige röstades motionen ner av ledningen. Vi som röstade för att behålla fritidsgårdarna var Vänsterpartiet, Moderaterna och partilösa Lage Öhlund, Eva Karlsson och Magnus Malmberg. Vi begärde en votering men förlorade tyvärr den med 38 röster mot 22, så beslutet om nedläggning av fritidsgårdarna blev tyvärr ett faktum.
Vilka frågor driver Vänsterpartiet Haninge för barn och ungdomar?
Vänsterpartiet har alltid varit ett parti som stått upp för de svaga i samhället, de vars röster tystas ner och de som inte får sina rättigheter tillgodosedda.
Barnen är en samhällsgrupp som sällan får sin röst hörd, även vid beslut som rör en själv, och representeras oftast av en vuxen eller myndighet. Barnen är naturligt beroende av omsorg och vård av vuxna för att leva ett värdigt liv och ha en god hälsa. Men det är sorgligt nog inte alla barn som lever under säkra och hälsosamma livförhållanden. I dessa fall är det extra viktigt att samhället tar sitt ansvar, ser och hör barnen och hjälper de till ett tryggare liv.
Vänsterpartiet Haninge menar att vi som barnrättskommun har ett stort åtagande och mycket att leva upp till för att bära denna titel. Mycket mer behöver göras än vad vi gör idag i Haninge kommun.
Vi kommer alltid att vara på barnens sida!
Några frågar som vi driver för barn och ungdomar i kommunen och som vi har budgeterat för i vår budget 2022-2023 är dessa:
Viktiga brytpunkter för barns rättigheter i Sverige:
1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda alla former av barnaga. Författaren Astrid Lindgren var en stark frontfigur i denna fråga under 1970 talet.
1990: Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. När ett land har ratificerat en konvention innebär det att landet har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den.
2020: Barnkonventionen blir svensk lag, barn rättigheter förstärks på ett tydligare sätt i alla beslut kring barn.
2021: Barnafrid blir strafflag. Första fällande domen för detta brott är ett fall i Haninge kommun.
Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet.
Idag och alla dagar, firar vi barn och ungas rättigheter!
Mitä sinulle merkitsee se, että Haninge on suomen kielen hallintoalue?
Minulle on Haningen asukkaana erityisen tärkeää, että kunta tarjoaa suomenkielisille asukkailleen tietoa heidän äidinkielellään ja viestittää heille suomeksi. Se on tärkeää siksi, koska se mahdollistaa aktiivisen osallistumisen yhteiskuntaan. Hallintoalueiden kuntien on luotava kansallisille vähemmistöille mahdollisuus käyttää omaa äidinkieltään ollessaan yhteydessä viranomaisiin, sekä suullisesti, että kirjallisesti.
Kuinka Haninge voi toimia aktiivisesti tuodakseen suomen kielen asiat paremmin esille?
En ole aivan varma siitä, että kaikki Haningen asukkaat ovat tietoisia oikeudesta saada tietoa suomeksi. Kunnan on pyrittävä aktiivisemmin tiedottamaan tästä mahdollisuudesta. Oikeuksista on kerrottava ihmisille ja viranomaisten on pystyttävä vastaamaan suomeksi, saameksi sekä meänkieleksi. Laissa sanotaan selvästi, mitä hallintoalueen viranomaisilta vaaditaan.
Tämä on meille vasemmistopuoluelaisille erittäin tärkeä kysymys ja meidän tuellamme kunnanvaltuusto asetti joulukuussa 2020 kunnalle vaatimuksen täyttää suomen kielen käyttämiselle vaadittavat tuki- ja toimenpidetarpeet. Neuvonpitoryhmän tehtäviin kuuluu meidän mielestämme auttaa kuntaa näiden tarpeiden kartoittamisessa.
Miten suhtaudut omaan rooliisi suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmän jäsenenä?
Omiin tehtäviini kuuluu toimia suomalaistaustaisten henkilöiden edestä – kuunnella heidän toivomuksiaan, mielipiteitään ja tarpeitaan niin pitkälle kuin mahdollista. Toivon tässä tehtävässäni voivani vaikuttaa siihen, että suomalaisen vähemmistöryhmän oikeudet huomioidaan ja että kunta kantaa vastuunsa suomen kielen hallintoalueena.
Mitkä asiat ovat mielestäsi tärkeimpiä suomen kielen kannalta Haningen kunnassa juuri nyt?
Juuri tällä hetkellä minusta tuntuu erityisen tärkeältä lisätä ihmisten tietoisuutta oikeudesta tiedon saantiin vähemmistökielillä. Vähemmistöjen kulttuuri- ja kielitaitojen lisääminen on nähtävä mahdollisuutena, sekä yksilön itsensä, että kunnan näkökulmasta. Kun nyt esimerkiksi olemme eläneet pandemian kanssa yli vuoden, tajuan entistä paremmin, kuinka tärkeää on, että tieto kulkee kaikille. Kaikkien on voitava ymmärtää mitä yhteiskunnassa tapahtuu, mitä suosituksia tulisi noudattaa ja minkälaista apua tarjolla on.
Miten haluat itse toimia Haningen kunnan suomenkielisen vähemmistön hyväksi seuraaviin vaaleihin saakka?
Haningen kunnassa on paljon ruotsinsuomalaisia ja Haningen suomalaiset yhdistykset ovat tärkeitä toimijoita. Kaikki eivät kuitenkaan ole aktiivisia yhdistyksissä ja kunnan olisi löydettävä muitakin viestityskanavia, joiden kautta tavoittaa myös ei-aktiiviset. Tiedottamista on sopeutettava, koska kaikilla ei ole käytettävissään tietokonetta ja internet-liitäntää. Tietoa pitää levittää toimintaesteisille tavalla, joka on heille sopivin, esimerkiksi lyhytelokuvina.
På svenska
Vad betyder det för dig att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet?
För mig känns det extra viktigt som Haningebo att kommunikation och information på det finska modersmålet är tillgängligt för våra finsktalande kommuninvånare. Det känns viktigt då det möjliggör att man kan ta en aktiv del i samhället. Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska möjliggöra för de nationella minoriteterna att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen.
Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
Jag är inte så säker på att alla som bor i Haninge vet om att de har rätt att få information på finska. Kommunen bör arbeta mer aktivt och sprida information om den möjligheten.
Enskilda måste informeras om sina rättigheter och myndigheterna ska kunna svara på finska, samiska och meänkieli. Lagen är tydlig med vilka krav som ställs på myndigheterna inom förvaltningsområdena.
Det här är en väldigt viktig fråga för oss i Vänsterpartiet och vi såg till att kommunfullmäktiga i december 2020 satte krav på Kommunen att tillgodose dem behov att stöd och åtgärdar som användningen finska språket kräver. Vi anser att det är samrådsgruppen uppgift att hjälpa kommunen inventera dem behoven.
Hur ser du på din roll som medlem i samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde?
Min roll inkluderar att verka för personer med finsk bakgrund, lyssna och återhämta deras önskemål, åsikter och behov så långt som möjligt. I min roll hoppas jag kunna verka för att den finska minoritetsgruppens rättigheter efterföljs och att kommunen tar sitt ansvar som ett finskt förvaltningsområde.
Vilka frågor ser du som de viktigaste att ta tag i just nu, när de gäller finskan i kommunen?
Just nu tycker jag att det känns extra viktigt att sprida medvetenhet om människors rätt till information på minoritetsspråk. Att öka deras kultur och språkkunskaper måste ses som en möjlighet, både för individen själv och för kommunen. Nu när vi t.ex. har befunnit oss i en pandemi i mer än ett år, inser jag ännu mer hur viktigt det är med information som alla kan ta del av. Det är viktigt att alla förstår vad som sker i samhället, vilka rekommendationer som råder och vilken hjälp man kan få.
Hur vill du personligen verka till förmån för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
Det finns många svenska finländare i Haninge kommun och finska föreningar i Haninge är viktiga aktörer. Samtidigt är inte alla aktiva i föreningar och kommunen behöver hitta andra kanaler för att sprida information till dem också. Information behöver också anpassas, eftersom inte alla har tillgång till en dator samt internet. Personer med funktionsvariationer måste få tillgång till information på de sätt som är lämpligast för de, t ex kortfilmer.
Sevim Celepli, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet, tog en interpellationsdebatt med Tobias Hammarström, Liberalerna och ordförande i grund- och förskolenämnden.
Den styrande alliansen i Haninge, med S, L, C & KD, lovade när de tillträdde 2019:
Haninge kommun ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar
För alla i Jordbro är det väsentligt att veta att det här är bara luftslott från den nuvarande kommunledningen. Utställda löften 2019 är ingenting värda 2021.
Det är val 2022 och vi vet att Jordbrobornas minnen är goda.
Huvudargumentet från Tobias Hammarberg att det finns gott om skollokaler i övriga delar av Haninge, och att det är jordbroelevernas ansvar att fylla dem, håller inte.
Om det i realiteten finns gott om skollokaler skulle man kunna minska klasserna och höja lärartätheten.
Nuvarande kommunlednings satsningar på lärarkåren lyser uppenbarligen med sin frånvaro genom allt färre behöriga lärare, som bl a Mitt i Haninge rapporterat om.
