Åsa Bååth är ledamot i äldrenämnden, vice gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige.
Åsa Bååth (V)
Hur gör man en analys av den kris som drabbat Sverige och övriga världen? Hur kommer man i Haninge kommun göra analysen även för politiker som varit högst ansvariga för de nedskärningar som dränerat äldreomsorgen på kvalite och konstruerat en modern ättestupa?
Idag har vi den största kris landet har haft i modern tid. Alla är drabbade på olika sätt. De som har betalat mest med sina liv är personer som måste leva på äldreboenden för deras hälsa är nedsatt av olika sjukdomar.
Detta är ett kvitto på den nedrustning som skett inom äldreomsorgen sedan införandet av NPM, new public management, där vården styrs med metoder från privata näringslivet. Offentlig sektor får inte kosta, nyliberalismen har satt marknadspriser på äldre och sjuka människor. Även den stora privatiseringsvågen har medfört försämringar i vårdkvaliteten.
Under 80-talet byggde vi upp en äldreomsorg som var världsledande, framför allt inom demensvården. Man vallfärdade till Sverige för att lära sig hur man driver en äldreomsorg med perspektiv på den individuella människan. Vi klassificerade demens sjukdomar under grava hjärnsjukdomar och arbetade fram förhållnings sätt och arbetsmetoder som tog hänsyn till de skador på hjärnan som skedde och dess konsekvenser. Allt för att ge de drabbade ett etiskt och värdigt liv. Det var och är en diagnos som drabbar en mycket hög procent av de äldre. Det finns ingen medicin som botar utan den bästa behandlingen är en hög personaltäthet på demensboenden och en hemtjänstpersonal som inte arbetar under stress. Nationellt införde man högre ersättningsnivåer om man bedrev demensvård för att man skulle ha en högre bemanning. Den avskaffades av Allianspartierna 2007 när de var i regeringsställning.
Idag i Coronans tid är det just personer med demenssjukdomar som drabbas hårt i Haninge. Innan hade vi en mycket slimmad organisation där det var mycket långa arbetspass och under helgerna en undermålig bemanning. Det har varit en hög sjukfrånvaro och mycket stort antal timanställda. Personalen har vid flera tillfällen larmat om en ohållbar situation och nu i krisen är det markant hur illa det ser ut. Haninge har högst antal avlidna av de som smittats på Södertörn. Vi har en mycket lojal personal som gett allt för sina boende och brukare för att skydda dem för pandemin. Vi har förvaltningspersonal som gör ett mycket bra jobb trots otrolig press.
Nu måste vi som politiker ta vårt ansvar och de som har suttit och sitter i majoritet måste stå för ansvaret att de nedskärningar man genomfört under ett flertal år som är orsaken till krisläget i Haninge. Nu är vi i botten och det har gått över smärtgränsen. Även de stora privatiseringar som genomförts har sänkt kvaliteten. Vardaga är en av de stora utförarna och har 233 % överdödlighet i statistik från palliativa registret under tiden mars-maj 2020. Ett företag med låg bemanning och många timanställd.
Vänsterpartiet undrar om de politiker som suttit i kommunledningen under åren kommer att göra en självrannsakning. Kommer Corona-krisen bli en väckarklocka för de politiker som har skurit ned i verksamheten år efter år? Idag ser vi resultatet av det nyliberala projektet och högerpolitik.
I Region Stockholms senaste sammanställning från den 12 maj hade Haninge 336 konstaterade fall smittade och 67 avlidna. I Nynäshamn har 44 smittats totalt och mindre än 10 avlidna. Nynäshamn är självklart en mindre kommun, men även när man ser proportionellt så ligger Haninge 2-3 gånger högre än Nynäshamn sett till både smittade och avlidna.
I senaste numret av Nynäshamns Posten så basunerar man ut att ”Nu är äldreboendena fria från coronavirus”. Stämmer det, så är ju det oerhört goda nyheter och ett kvitto på ett mycket gott arbete av alla som jobbar inom äldreomsorgen.
Vänsterpartiet har träffat två undersköterskor i Nynäshamn för att prata om vad som har varit bra och mindre bra under den här krisen.
Vad tror ni har bidragit till att Nynäshamn ser ut att ha lyckats väl med att hantera smittan på äldreboendena?
Jag tror att vi började med besöksförbudet mycket tidigare och hårdare än de flesta kommuner. Först var det bara en rekommendation och sedan gjorde regeringen en förordning 1 april, och då måste ju alla ha besöksförbud. Men vi började med besöksförbud redan 12 mars, säger Anna Persson.
I Haninge började vi också med besöksförbudet tidigare än 1 april, när regeringens förordning kom. Det är dock oklart när det blev ett riktigt besöksförbud i Haninge.
11 mars gick Folkhälsomyndigheten ut med uppmaningen att strama upp besöksrutinerna på äldreboendena. Det infördes ett ”besöksstopp” Haninge den 13 mars, men det delegerades till varje sjuksköterska att vid behov ge dispens för besök. Det verkar inte hållit särskilt väl. 20 mars meddelar Haninge kommun att man fått flera bekräftade fall av smitta och samma dag går kommundirektören ut med ett hårdare besökstopp på alla kommunala vård- och omsorgsboenden samt prioriterade LSS-boenden. Men det känns som det kom för sent. Smittan var redan inne på boendena då.
Nynäshamn har också lägre andel timanställda inom äldreomsorgen än Haninge. 11% i Nynäshamn mot 23% i Haninge. Hur påverkar det här arbetet?
Absolut spelar få timmisar roll. Det som också har varit bra är att timmisarna i väldigt stor utsträckning är knutna till en och samma avdelning. Det är oftast samma timmis som kommer. Det är inget springande hej vilt överallt, säger Anna. Det är bra för att när det är samma som kommer så vet den vad som gäller på avdelningen och vi andra vet vad den som kommer kan. Alla kan rutinerna och jag måste säga att vi har väldigt bra basal hygien hos all personal och det kommer man långt med. Vi vara förberedda och fick tillgång till skyddsutrustning väldigt tidigt också.
Ju större andel timanställda man bygger verksamheten på desto mer spring på avdelningarna blir det ju och svårare att upprätthålla kompetensen och rutiner. Arbetet har gjort gedigen artikel om timanställningarna inom äldreomsorgen, vilket borde vara obligatorisk läsning för alla kommunpolitiker.
I Haninge går man ibland ner på helgbemanning under vardagarna också. Det är tajt om personal. Hur upplever ni bemanningen varit i Nynäshamns kommun?
Jag upplever att det varit bra bemannat. Det har inte varit helgbemanning på vardagar, utan snarare vardagsbemanning även på helgen. Corona tar inte helg, säger Anna.
Men nu går sjukfrånvaron bland personalen upp och bemanningen börjar bli lite tunnare, säger Harald Kent. I början hade vi faktiskt ovanligt hög närvaro bland den ordinarie personalen och färre timmisar, för det fanns en känsla av att ställa upp. Nu har man dock kört på fälgarna ett tag och många börjar ta slut. Många är trötta efter den första tidens stress.
Rosengårdens äldreboende i Nynäshamn
På Rosengårdens äldreboende i Nynäshamn finns en särskild Covid-19 avdelning. Covid-19 avdelningen är en särskild vårdavdelning för smittade personer som har behov av mer omfattande vård och omvårdnad. Avdelningen har 15 platser. Vårdavdelningen finns i Rosengårdens korttidsavdelnings lokaler och är isolerad för att undvika smitta mellan avdelningarna. På avdelningen jobbar ett särskilt covid-19 team som består av sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden som har särskild utbildning i smittskydd och skyddsutrustning.
Vad har det betytt att man haft en särskild covid-19 avdelning i kommunen?
Att separera smittade från friska är ju A och O, säger Harald. Och det här covid-19 teamet, som sattes ihop och utbildades rätt snabbt i slutet av mars, bestod ju av folk från kommunens alla äldreboenden och även hemtjänsten.
Det är ju naturligtvis enkelt för en kommun där alla äldreboenden är kommunala att leda, sätta upp ny avdelning och omdisponera personal mellan boenden. Hade det här gått om alla boenden varit privata? Hade man kunnat flytta äldre från ett bolag till ett annat? Hade man kunnat flytta personal från ett bolag till ett annat? Nej, naturligtvis inte. Den flexibiliteten finns inte mellan privata företag.
Nu är ju inte Nynäshamn ett socialistiskt paradis. Långt ifrån. Och det är mer tur än skicklighet att äldreboendena är kvar i kommunal ägo. Varken tidigare socialliberalt styre (S/L/MP) eller nuvarande Alliansstyre har något emot privat äldreomsorg. Det bara det att ”marknaden” har något emot Nynäshamn. En liten kommun med för små enheter. De går det inte att göra någon nämnvärd vinst på. Sorry, men ”valfrihet” kräver en fet vinstmarginal.
Samma sak med skolorna i Nynäshamn. Alla är kommunala (utom en ideell F-3 Montisoriskola). Också för små enheter, tämligen omöjliga att piska någon avkastning ur. De stora skolkoncernerna skulle nog inte ta i dessa ens med tång.
Får jag avsluta med att fråga om varför äldreboendena varit så känslig för den här pandemin?
Jag tycker Sveriges strategi över lag varit riktig, men det man inte tänkt på är att de på äldreboendena är i sämre skick nu än för… säg 10-15 år sedan, säger Harald. Ett led i nedskärningarna det sista decenniet är ju att man höjt ribban för att komma in på ett äldreboende. Man vårdas kvar längre i hemmet och när det absolut inte går kvalificerar man sig för en placering på ett äldreboende. Det gör att de som bor där är i rätt dålig kondition, kanske betydligt mycket sämre än vad Folkhälsomyndigheten utgått ifrån när man planerat sin strategi?
Bra poäng. Det kanske de inte tagit i beräkningen.
Tack för samtalet. Det har gett många nya infallsvinklar på den kris vi går igenom nu.
När Haninge äldreomsorg drabbas av den största kris någonsin, vilka står då på våra barrikader och jobbar? Självklart är det äldreomsorgens fantastiska personal. Trots risk för sin egen hälsa och sin familjs hälsa. Jag, Åsa Bååth ledamot i äldrenämnden och kommunfullmäktige, har varit i kontakt med personal på olika nivåer och Kommunals skyddsombud på flera sektioner för de kommun anställda och för personal på privata boenden.
Åsa Bååth (V)
Personal i äldreomsorgen i kommunen, som i maj 2019 vart utkastade från äldrenämnden av ordförande Martin Strömvall (KD) och mycket nedvärderande bemött är nu hjältar. Personal som i möte i januari 2020 berättade för Jonas Sjöstedt partiledare V, om stora brister, dåliga scheman, minimi-bemanningar och stor sjukfrånvaro. Personal som slagit larm om stora brister innan denna pandemi.
Hur hamnade vi här från att vara världsledande i äldreomsorg på 80-talet till att våra äldreboenden i en pandemi blir dödens väntrum? Orsaken är den nyliberalismen som startade nedskärningarna. Den offentliga verksamheten får inte kosta. Bengt Westerberg ledde arbetet med nedskärningarna. Man tog bort flera yrkesgrupper, alla skulle ha lägst kompetens som undersköterska. Resultatet var förkortning av utbildningen och idag har det hamnat på distansutbildningar till undersköterskor. Dagens kunskapsnivå ligger på den nivå som utbildade sjukvårdsbiträden hade tidigare. Sedan har man fortsatt i samma anda fram till idag. En annan faktor har kommit till, det är den stora privatiseringsvågen. Lägst bud vinner upphandlingarna. För riskkapitalister är Sverige en guldgruva, varje demensdiagnos är ett dollartecken för dem. Här är vi unika på ett dåligt plan för inget annat land ger tillgång till så stora vinster för företag, på säkra inkomster som våra skattepengar.
Bolagen måste skapa vinst och den fås fram genom att spara på material, mycket låg bemanning och skyddsutrustning. Lönerna är mycket låga ca 2300 kr lägre än kommunernas för undersköterska. Man har svårt att få utbildad personal och det leder till stora brister i hygienkunskap. Man har inte höjt bemanningen trots behovet av mer avancerad omvårdnad har höjts. Insynen är dålig för ingen vill engagera sig fackligt för motstånd hos arbetsgivaren. Det blir vattentäta skott, vad som händer är omöjligt att veta.
Smittan som inte skulle få ta sig in på våra äldreboende, och i hemtjänst ökar. Haninge utmärker sig genom att ha högst % dödlighet i Södertörn, av de som får smittan och insjuknar. Det finns en rad faktorer som bidrar till detta.
Genomströmningen av timvikarier ser i stort likadant ut på olika boenden. Det finns en högre grad på ett par boende. När du är timanställd har du ingen sjuklön och risken finns att man jobbar med symtom. Man överlever inte utan pengar. Personal som är symtomfria får jobba övertid och även bli in beordrade när det saknas personal, dubbelpass på dubbelpass. Och personalen faller som dominobrickor och insjuknar. Ju mer man exponeras mot viruset desto större risker att få det och bli mycket sjuk.
Inom den kommunala äldreomsorgen har man infört helgbemanning, 2 personal dagtid, även på vardagar. Detta trots att själva omvårdnadsmomenten tar mycket längre tid hos de som är svårt sjuka och den skyddsutrustning som ska tas på och av. Man ska även försöka skydda de boende som inte smittats. Det är allmänt känt hur motoriskt oroliga personer med demens sjukdomar är och därigenom hur stor risk det är att de går in till någon smittad. Om den goda kunskapen och viljan finns kan man tillfälligt omorganisera avdelningarna och skilja på smittade och osmittade. Vid en pandemi av dödligt virus sätts vissa regler ur spel om vi ska klara det och jag tror anhöriga inte skulle sätta stopp för tillfälliga omförflyttningar. Man måste höja bemanningen så någon finns som kan ta hand om de som inte är sjuka i Covid-19.
Stora brister finns kunskapsmässigt hur man använder skyddsutrustning. De stora skillnader märks när provtagare från Regionen kommer i sina rymddräkter och de skydd vårdpersonalen har i omvårdnadsarbetet. Tunna pappersskydd för munnen som ger en falsk trygghet.
Vid misstanke om smitta hos boende med Covid-19 ska en sjuksköterska eller gruppchef, som inte går in i rummet, bekräfta misstanken. Innan dess får inte skyddsutrustning användas Jag ställer mig mycket tveksam till att gruppchefer har den medicinska kompetensen, eftersom jag vet några gruppchefer och där finns inte det kunnandet.
När man har Covid-19 är följden mycket svåra andningsproblem och det är ett fruktansvärt hälsotillstånd som i sin behandling behöver syrgas. När någon i boende blir smittad ställer läkaren diagnos genom telefon och ska då göra bedömning om provtagning för Covid-19 eller palliativ vård. Trots att det finns platser på IVA-avdelningar på sjukhusen bedömer man äldre personer att de inte ska skickas in. Detta strider mot de riktlinjer Regionen gjort. Riktlinjen är att alla med stora andningsproblem har rätten till intensivvård. Inte förrän intensivvårdsplatser saknas ska man göra prioriteringar. Detta är en allvarlig åldersdiskriminering!
Haninge kommun införde besöksstopp på samtliga äldreboenden när regeringen gick ut med en stark rekommendation. Den ansvarige är verksamhetschefen om någon ska få dispens under speciella omständigheter. På vissa boenden är det väldigt många dispenser och anhöriga som inte respekterat besöksförbudet har istället beställt färdtjänstresor till boende. De har åkt på besök utanför det stängda boendet. Situationen blir att man kommer tillbaka till boendet och kan ha med sig smitta och utsätta andra sköra boenden och personal. Detta är det mest vansinniga som förekommit. Jag kan förstå om någon har kort tid kvar av sitt liv att man vill ge dispens för besök, men då måste det finnas trygga vägar att slussa in den besökande på. Frågan kvarstår om en verksamhets chef ska få ta det beslutet att riskera att införa ett dödligt virus i verksamheten? Detta har skett vid upprepade tillfällen. Kan det vara en förklaring till att ett boende sticker ut med hög dödlighet på kort tid?
Vad händer med personalen som får uppleva och ta hand om så många som avlider? På ett boende får man en närmare relation och mer personlig. Man har även sin egen stress att hantera när risken är överhängande att bli smittad. En personal uttryckte en önskan att när detta är över ska man gråta och krama varandra. Jag anser att det ska finnas stödjande obligatoriska krissamtal hela tiden. Många biter ihop och visar inte vad som känns inombords för det finns inte utrymme att bryta ihop.
Sen sticker ett boende ut på ett mycket positivt sätt där ingen Covid-19 smitta finns. Vid ett samtal med verksamhetschefen berättar hon om deras strategi. När man kommer in i byggnaden går man direkt till toalett som finns vid entren och gör noggrann handtvätt och spritning, sedan får man gå dit man ska. Det är liten personalomsättning och därför få timvikarier. Egen personal tar extra pass vid sjukdomsfall. De har mycket låg höjning av sjukfrånvaro talet. En annan orsak kan också vara att personalen bor i närområdet, går eller cyklar till jobbet och kan därför undvika smitta på kollektivtrafiken.
Om någon boende tvingats lämna boendet pga sjukhusbesök med inläggning så är de testade av sjukhuset innan de kommer tillbaka. Vid hemkomst som en säkerhets åtgärd är de isolerade på sitt rum några dagar och man använder skyddsutrustning. Efter ett nytt negativt prov så är den boende välkommen ut i verksamheten igen. För övrigt har man inga besök och inga dispenser. Ingen anhörig har reagerat negativt och velat komma på besök.
Haninge kommun ska nu satsa på specialteam inom hemtjänst och speciell Corona-avdelning på Hagagården, som inte har kontakt med övriga enheter. Även att fler personal anställs med fasta vikariatstider. Hoppet ligger i att dessa åtgärder stoppar upp dödligheten bland våra äldre.
Nu har vi fått ett skrämmande resultat av äldreomsorg driven i nyliberal anda. Privata företag kan inte hantera samhällets behov. Tyvärr har Haninge kommun följt den privata linjen och har nu samma problem. Låg bemanning, många timanställda, sjukfrånvaro och brist på adekvat hygienkunskap
Vänsterpartiets krav är ett stopp på avregleringar så staten har full insyn och kan använda lagar och regler för att styra samhällets utveckling som det mår bäst av. Statliga stödpaket måste villkoras och öronmärkas så de inte hamnar i företagarnas fickor.
Vänsterpartiet kommer fortsätta sitt arbete att för äldreomsorgen i Haninge kommun ska drivas i egen regi, ökad bemanningstäthet och bättre arbetsvillkor för äldreomsorgspersonalen gällande löner och modernare arbetstider. Även driva frågan om mer insyn i de privata företagen som driver hemtjänst och äldreboenden.
Som ledamot i äldrenämnden anser jag, Åsa Bååth, att motionen som M lagt om att införa LOV när det gäller särskilda boenden är att locka till något som sällan går att genomföra. LOV står för lagen om valfrihet att den som har vårdbehov ska få välja vilket boende man vill flytta till.
Åsa Bååth (V)
När man presenterar det så tar man inte hänsyn till den verklighet som är. Det finns inte tillgång på rum som står och väntar på att någon ska flytta in. När blir ett rum ledigt? På särskilda boenden lever man till slutet av sitt liv och det innebär att någon måste avlida för att ett rum ska finnas till hands. Att säga något annat är att måla upp en falsk drömvärld.
Det finns flera aspekter som talar mot LOV. I Uppsala införde man LOV och det gav kraftigt ökade kostnader på ca 410 milj/år jämfört med att upphandla fastigheter och driva dem i egen regi. Det tillkom också ökade administrativa kostnader. De privata alternativ idag som är ekonomiskt effektivare än kommunen är större boende än kommunens och som tar in boende från andra kommuner för att hålla en hög beläggning. Detta kan även kommunen göra på sina boende.
Inför kommunen LOV kan de inte neka till en överetablering och det innebär en risk att man måste stänga kommunala boenden och dessa äldre personer tvingas att flytta till ett nytt privat boende. Var finns då valfriheten?
Idag är det få personer som gör aktiva val. Vi har en stor grupp personer med nedsatt kognitiva förmågor och den stora gruppen med demens diagnoser har i ett valsystem ingen chans att utföra ett val. De är helt beroende av aktiva barn eller barnbarn som håller koll på utbudet och marknaden.
Ett argument man ofta för fram är att ju fler privata aktörer som finns desto större mångfald kommer det bli. Tyvärr så är det väldigt få boenden som sticker ut, utan de flesta följer samma koncept. De kommuner som har LOV har en kundnöjdhet på mellan 82-90 %. I Haninge ligger det på 85% nöjdhet och det kan bli marginellt bättre med LOV men det kan också bli sämre. Tidigare fick man i Haninge önska boende men det vart så många missförstånd för man trodde att man skulle få sitt önskemål att det är borttaget. Idag försöker Haninge kommuns bosamordnare alltid ta hänsyn till personens/anhörigas önskemål.
En annan aspekt är hur garantin om att få ett boende på tre månader när behov uppstår kontra hänsynen till personens val. Ska valet av boende komma först kan många få vänta betydligt längre än tre månader.
Vänsterpartiets ståndpunkt är att Haninge består av medborgare med rättigheter som kommunen är skyldiga att tillgodose. Det är en ödesdiger väg att se medborgarna som kunder och en omöjlighet att applicera den relationen mellan medborgare och kommun.
Vänsterpartiet anser att alla särskilda boenden ska drivas i egen regi. Varje satsad skattekrona ska in i verksamheten, komma boende och personal tillgodo. Stopp för vinster som hamnar i riskkapitalisters fickor.
Vänsterpartiet har på senaste kommunstyrelsen reserverat sig mot planerna att bygga ett nytt stort kasino i Vega.
Den styrande minoriteten i Haninge kommun planerar att ge det kommunala fastighetsbolaget Tornberget AB i uppdrag att anlägga ett gigantiskt kasino för 8 miljarder kronor.
Kasinot kommer finansieras genom att Liberalerna lägger ner alla Haninges fritidsgårdar 37 gånger (1600 kr per besökare x antalet besökare x 8 fritisgårdar….. eller 40 000 miljarder euro enl Sverigedemokraternas oberoende beräkningar).
I paketet ingår att man på kommunen ansökt till Länsstyrelsen att få byta namn på stadsdelen Vega till Las Vega.
Kommunen har ansökt om namnbyte på Vega. Nya förslaget är Las Vega.
Det innebär att alla som har postnummer 136 49 och 136 58 kommer att få byta från Vega till Las Vega. Vänsterpartiet tycker det är fel, för alla vet hur förbenat svårt det är att lära sig postnummer. Särskilt om man är nyinflyttad.
Vänsterpartiet invänder också mot kasinots utformning. För att få en bred uppslutning i kommunfullmäktige har Socialdemokraterna kompromissat på roulettens utformning, som enligt ritningarna nu ska innehålla tre olika färger. Man ska kunna gå all in på grått, blått eller brunt.
Det tror inte Vänsterpartiet kommer vara populärt. Internationella studier från Belgien, Grekland och Frankrike visar det.
