Etikett: barnomsorg

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun; stoppa nedskärningarna – utveckla verksamheterna

Skrivet av haninge den 1 juni, 2021. Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vänsterpartiets budget för Haninge kommun; stoppa nedskärningarna – utveckla verksamheterna

Vänsterpartiets mål och budget 2022-2023. Klicka här för att ladda ned hela filen (pdf).

Den styrande alliansen i Haninge består av S, C, L & KD. De har styrt Haninge sedan valet 2018.
På ytan kan det tyckas vara liten skillnad mellan den styrande alliansens budget i förhållande till vänsterpartiet. Men en viktig skillnad är att av de satsningar den styrande alliansen gör är 107,4 miljoner kronor “ej ramhöjande” – det vill säga engångssatsningar. 2022 är, som vi alla vet, valår och är det valår då gäller det ju att få saker att se ut som de är bra och fungerande, så man blir omvald. Dessa medel kommer vara borta 2023 och allt kommer vara som vanligt igen; verksamheterna kommer gå på knäna.

I Vänsterpartiets budget ligger dessa medel kvar för verksamhet att planera långsiktigt. Så i realiteten är värdet i Vänsterpartiets budget 116,9 miljoner kronor (skillnaden mellan Vänsterpartiets och den styrande alliansens utläggning till nämnderna) + 107,4 (som Vänsterpartiet inte kommer att ta bort 2023) = 224,3 miljoner kronor som vi ger verksamheterna att kunna planera långsiktigt kring.

Vänsterpartiet kan alltså lägga ut 224,3 miljoner mer än den styrande alliansen utan att höja kommunalskatten och ändå så går vår budget med drygt 34 miljoner i vinst, samt 22 miljoner i reserv för oförutsedda händelser.

Så här har Vänsterpartiet fördelat pengarna:

Utöver dessa satsningar gör Vänsterpartiet investeringar i en social investeringsfond, en F-9 skola i Jordbro, ett Kultur- och föreningshus i Jordbro och medel för lokalförändringar i syfte att skapa ett allaktivitetshus i Brandbergen. Det innebär ytterligare investeringar om 80 000 tkr till kommunstyrelsen, samt 450 000 tkr til grund- och förskolenämnden och 300 000 tkr resp 40 000 tkr till kultur- och demokratinämnden.

Vänsterpartiets viktigaste satsningar:

Inom kommunstyrelsens område:

Inrätta en social investeringsfond
Utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag
Tornberget och Haninge Bostäder ska växla upp arbetet med energieffektivisering och energiproduktion
Ökade satsningar och ambitioner i klimat- och miljöarbetet för att nå målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet
Ta fram en koldioxidbudget för Haninge
En storsatsning på klimatsmarta och billiga hyresrätter enligt koncepthus som SABO:s kombohus.
Ta fram en åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron i de olika förvaltningarna
Ta fram en åtgärdsplan för att öka inflytande för personalen i kommunens förvaltningar, verksamheter och öka demokratiseringen
Arbeta aktivt för att få stora, medelstora och små företag, speciellt inom industrin, att etablera sig i Haninge och därigenom skapa fler arbetstillfällen

Inom grund- och förskolenämnden:

40 miljoner till minskade barngrupper i förskolan
Vi river upp beslutet att lägga ned Nattugglan – den enda kommunala barnomsorgen på obekväm arbetstid
Vi ger extra stöd (strukturbidrag) till skolor som tagit emot nyanlända elever
Stärker elevhälsan för att motverka psykisk ohälsa i tidigt skede
NPF-säkra för- och grundskolor och gymnasium

Inom äldrenämnden:

Bort med minutscheman inom hemtjänst – inför ramtider där brukarna har inflytande över hemtjänsttiden
Mer personalutbildningar och högre medicinsk kompetens
Mindre timanställda – högre bemanning med fler fasta trygga anställningar med rätt till sjuklön och semester
Bort med påtvingade 12-timmarspass – modernare schemaläggning
Inför parkeringstillstånd för hemtjänst-, stöd- och nattpersonal
Kollektivhus med billiga hyresrätter för seniorer som bryter ensamhet

Inom socialnämnden:

Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
Minska kostnaderna för externa placeringar genom att bedriva mer i egen regi
Ge förutsättningar för långsiktiga avtal och relationer med Haninge kvinnojour, Manscentrum och brottsofferjouren t.ex. genom långa avtal eller IOP-avtal
Ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser
Göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen.

Inom kultur- och demokratinämnden:

Säkerställ en ateljé i kommunen
Sänk kulturskolans maxtaxa från 1000 kr till 400 kr
Renovera kulturparken och med det gör den mer tillgänglig för människor med alla former av funktionsvariationer

Inom idrotts- och fritidsnämnden:

Kommunen ska erbjuda gratis simundervisning för elever i årskurs fyra, fem och sex.
Kommunen ska dessutom i ett samarbete med SFI erbjuda gratis simundervisning för invandrare.
Kommunen ska öppna en fritidsgård i Sågenområdet.
Kommunen ska dubbla mängden fältare på 2 år.

Inom stadsbyggnadsnämnden:

Vi vill att kommunen ska bygga flera utegym på flera platser för att större delar av haninges befolkning skall ha enkel tillgång till träningsmöjligheter
Vi vill att kommunen uppför en modern och väldesignad skejtpark.
Vi vill att kommunen bygger ett par padelbanor i haninge. I flera olika delar av kommunen
Vi vill även lägga till ytterligare två hundrastgårdar till de redan planerade då vi sett att det finns ett stort behov

Inom näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden:

Ungdomsarbetslösheten är nästan 11% – satsa på ferieplatser och ungdomsjobb

Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:

Införa de teoretiska gymnasiekurserna som togs bort i Centrumvux igen
Fortsätta driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI
Utbilda personal inom NPF
Tillsammans med grund- och förskolenämnden tillse att elever med problematisk skolnärvaro från grundskolan får fortsatt stöd i övergången till gymnasieskolan samt i sina fortsatta studier
Öka andelen som tar sin gymnasieexamen inom fyra år
Utöka platserna till lärstudios, lovskola och sommarlovsskola
Tillhandahålla subventionerade läromedel på Komvux
Satsa mer på förebyggande och hälsofrämjande insatser inom elevhälsan

Detta var ett axplock ur Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2022-2023. Vi kommer presentera mer aspekter ur den under kommande vecka.

Maximal vinst och minimal välfärd – privat barnomsorg under lupp

Skrivet av haninge den 18 maj, 2021. Postad i Barnomsorg, Barnrätt, Personal, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Maximal vinst och minimal välfärd – privat barnomsorg under lupp

Sevim Celepli är vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Vänsterpartiet har alltid varit emot vinster i välfärden och det finns en stark anledning till varför. Vi ser riskerna med det då företag med vinstintresse har i sitt intresse att maximera just ekonomisk vinst på sin verksamhet. Oavsett om verksamhetens syfte är att tjäna och ge service till människor så kommer den ekonomiska vinsten oftast i första hand och istället brister det i kärnverksamheten.

Vi har nyligen sett ett tydligt exempel i Haninge på varför vinster i välfärden kan ifrågasättas. I Haninge har det sedan 2019 drivits en privat förskola, nedan kallad ”Förskola 1”, med både dag- och nattverksamhet för barn. Förskolan uppmärksammades på ett möte i grund- och förskolenämnden under november månad 2020 då det framkom att företaget inte hade lämnat in sin inkomstdeklaration till Skatteverket, hade skatteskulder upp mot 2,8milj kr och därmed fick sin F-skattsedel återkallad.

Arbetsgivaren har nu i dagsläget en skuld på ca 3,8milj kr hos Kronofogden och har inte gjort några inbetalningar ännu. Förvaltningen föreslog, när ärendet kom upp i november 2020, att grund- och förskolenämnden återkallar rätten till bidrag för pedagogisk omsorg. Förvaltningen motiverar:

En förutsättning för att bedriva en stabil verksamhet av god kvalitet är att huvudmannens företag och ekonomi sköts på ett ansvarsfullt och ordnat sätt. I det här fallet har huvudmannen inte lämnat in inkomstdeklaration vilket har lett till att Skatteverket har återkallat huvudmannens F-skatt. F-skatt är en företagsskatt som betalas av företagare som bedriver näringsverksamhet. För en näringsidkare innebär ett godkännande för F-skatt att det är näringsidkaren själv som betalar sin preliminära skatt och sociala avgifter (egenavgifter).

Därutöver har huvudmannen underlåtit att betala skatt vid tre tillfällen och har i och med det ådragit sig skatteskulder på drygt 2,8 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har uppgett att det inte är aktuellt med en avbetalningsplan. Deras utredning har visat att det saknas utmätningsbara tillgångar. Huvudmannen har förelagts att inkomma med bevis på godkänd F-skatt samt en godkänd avbetalningsplan alternativt bevis på att skulderna är betalda. Så har inte skett. Det är också försvårande att huvudmannen inte självmant har informerat förvaltningen om situationen.

Sammantaget bedömer förvaltningen att huvudmannen inte har förutsättningar att bedriva verksamheten under stabila och trygga former. Barnen i verksamheten kommer att erbjudas omsorg i kommunal regi.

Grund- och förskolenämnden tog beslut om att återkalla biståndet till verksamheten november 2020. Men kort därpå, januari 2021, startar arbetsgivaren ett nytt företag, ”Förskola 2”, med liknande namn med annan huvudman. Förskola 2 ansöker om tillstånd och bistånd från Haninge kommun under våren 2021 och i skrivande stund handläggs fortfarande förskolans ansökan.

Sedan start har Förskola 2 gått ut med att de erbjuder gratis barnomsorg till vårdnadshavare tills att handläggningen om att få driva verksamheten är klar hos kommunen. Under tiden som handläggningen pågått har mycket hänt i ärendet. Grund- och förskolenämnden har fått två brev inskickade under mars månad 2021 från f d personal och vårdnadshavare. I breven uttrycks stor oro kring verksamheten och det är en tydlig ton om att arbetsgivaren inte bör beviljas tillstånd att öppna upp ny verksamhet. Ett av breven är anonymt, men i det andra brevet som är ett öppet brev framgår det bl.a. att personalens tjänstepension inte har betalats in till Folksam, att löner har utbetalats som swish-betalning och att arbetsmiljön är bristande där personal ensam har fått arbeta 12-timmars kvällspass utan rast.

Det är mycket som kan ifrågasättas kring detta ärende. Till att börja med, vem gör tillsynen av verksamheten under tiden som den drivs ideellt?

I kontakt med kommunens skoljurist får vi svar att ingen kan utöva tillsyn över verksamheten just nu. Konstigt kan man tycka, men tydligen så kan inte kommunen utöva tillsyn som huvudman eftersom verksamheten fortfarande är under handläggning och ännu inte har beviljats tillstånd att driva sin verksamhet i kommunen. Kommunen kan heller inte meddela någon form av förbud för verksamheten.

Även Skolinspektionen bekräftar detta och menar att kommunen inte kan utöva tillsyn ännu. Så just nu är verksamheten i någon sorts limbo och saknar lagrum. Konstigt kan man tycka, när det är barn och personal som vistas i verksamheten.

Verksamheten faller inte heller under Skatteverkets lagrum eftersom ideell verksamhet är lagligt i Sverige och barnpassning inte är olagligt.

Under april månad 2021 framkommer även uppgifter från SMOHF (Södertörns hälso- och skyddsförbund) om att varken Förskola 1 eller Förskola 2 har registrerat sin verksamhet hos dem. Handläggaren skriver:

Vi har inte haft förskolan i våra register då de inte anmält sig till oss. De finns inte heller på Haninge.se. Vi kommer att kontakta verksamheten angående att de inte anmält sig till oss. I samband med det kommer vi även att inspektera verksamheten. Vid sådana inspektioner tittar vi på att lokalen fungerar för den verksamhet som bedrivs där. Tex tittar vi på ventilation, buller från ventilation, radon, fukt och mögel samt städning. Vi har även en dialog om rutiner som finns i verksamheten. Bland annat rutiner kring smittskydd, städning och felanmälan.

På så många sätt har arbetsgivaransvaret brustit här. Vad som är mest oroande är att det är barn som verksamheten vänder sig till. Barn som inte kan uttrycka klagomål och göra orosanmälningar. Barn som inte kan meddela oss ansvariga att något inte stämmer. Nu, några år senare, träder tidigare personal och vårdnadshavare modigt fram och bryter tystnaden. Nu är det på vårt ansvar, vi politiker och tjänstepersoner, att lyssna på vad de har att säga och ta rätt beslut.

Sevim Celepli

Nattugglan ska utvecklas – inte avvecklas

Skrivet av haninge den 26 november, 2020. Postad i Barnomsorg, Barnrätt. Inga kommentarer till Nattugglan ska utvecklas – inte avvecklas

Nattugglan ska få utvecklas – inte avvecklas.

Sevim Celepli, Vänsterpartiets representant i Grund- och förskolenämnden, var tillsammans med William Friström, Vänsterpartiets representant i Kultur- och demokratinämnden, på besök hos Nattugglan.

Nattugglan är den enda kommunalt drivna nattförskolan i Haninge och tar hand om barn mellan ett och tretton år. Även om förskolan är öppen hela natten så är det många som utnyttjar verksamheten för endast någon timme på kvällen eller på morgonen innan den dagliga verksamheten öppnar.

Vi i Vänsterpartiet har varit på studiebesök nu när verksamheten blivit hotad med nedstängning trots stor uppskattning hos föräldrar.

– Vi kände att det var ett nödvändigt och viktigt besök där vi ville höra på vad personalen har att säga om nedläggningen och vilken verksamhet som planeras att läggas ner till årsskiftet 2021-2022. Efter att ha träffat personal, sett den fina verksamheten och fått höra hur viktig funktion den fyller för de vårdnadshavare som jobbar skift, är vi ännu mer besvikna över beslutet om nedläggning, och desto mer drivna att kämpa för att bevara förskolan Nattugglan, säger Sevim Celepli, Vänsterpartiets ledamot i grund- och förskolenämnden.

Kampen har bara börjat. Vi tänker inte stå med händerna i fickorna medan ledningen kör över våra invånare och förskolepersonal. Nattugglan ska få utvecklas – inte avvecklas.

Arbetssituationen för kvinnorna behöver bli bättre!

Skrivet av haninge den 24 november, 2020. Postad i Arbetsrätt, Barnomsorg, Barnrätt, Feminism, Jämlikhet, Personal. Inga kommentarer till Arbetssituationen för kvinnorna behöver bli bättre!

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de i sin tur kan ta hand om våra barn.

Enligt SCB (statistiska central byrån) är barnskötaryrket och personlig assistent det tredje populäraste yrket i Haninge kommun. Statistiken visar på att av 1400 personer som arbetar inom dessa yrken är endast 200 personer män. Det visar tydligt på att de är kvinnodominerade yrken.

Vi i Vänsterpartiet valde att intervjua barnskötare verksamma i Haninge om hur arbetsmiljön i förskolan ser ut i kommunen och varför det främst är kvinnor inom yrket. Det som framgick var att de största bristerna är den låga lönen, vilket i genomsnitt ligger på 24300 kr, stressen som personalen upplever i verksamheten samt den höga ljudnivån. En förklaring till att det inte är så många män som söker till barnskötaryrket är nog främst lönen som inte är så lockande samt den stressrelaterade arbetsmiljön, menar de intervjuade personerna.

Andra viktiga faktorer som lyfts fram, när det kommer till den hårda arbetssituationen, är dels att det är för stora barngrupper och dels för hög sjukfrånvaro. Vikarier rings sällan in, vilket medför att ordinarie personal överbelastas och det fortsätter i en ond cirkel med mer sjukskrivningar och fortsatt hög belastning.

På frågan vad den viktigaste drivkraften för att arbeta med barn är svarade de att det är att skapa en trygghet för barnen och en miljö där de kan utvecklas i en lugn och trivsam miljö. Vi i vänsterpartiet kan då inte undgå att ifrågasätta Haninge kommuns arbetsvillkor för barnskötarna. Hur ska personalen på förskolan kunna skapa en trygg, utvecklande och trivsam miljö för barnen när barnskötarna själva känner sig stressade, är ofta sjuka och är överbelastade. Detta försvårar självklart verksamheten och barnens rätt till en trygg och utvecklande miljö.

Det här är förstås många frågor i ett men inte minst en feministisk fråga. Så här står det på Haninges egna hemsida angående lönerna i kommunen “… månadslön på 30 500 kronor för män och 24 600 kronor för kvinnor.” Det är en löneskillnad på 5900 kr i månaden mellan könen i kommunen.

Om vi ser på löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda av kommunen så är enligt kolada (databas för kommuner och landsting/regioner) siffran bättre men har sen 2017 i alla fall nästan fördubblats. Detta måste vi göra något åt. Att höja lönerna för barnskötare skulle vara ett steg på vägen för en jämlikare lön mellan yrkena och könen i kommunen.

Det är på tiden att vi ser över dessa kvinnoyrken och tillsammans skapar en trivsam miljö både för barnen och personalen i Haninge kommun.

Vi bör även ha i åtanke att Haninge kommun är en barnrätts kommun, vilket en av de intervjuade kallade för skrattretande med tanke på politiken som förs kring förskolan. Vi i Vänsterpartiet vill som ett första steg minska barngrupperna och anställa fler till förskolan. Detta är med i vår budget. I ett andra steg vill vi höja barnskötarnas löner. Vi som kommun borde börja lyssna på de som arbetar inom förskolan och satsa därefter och inte se på förskolan våra barn och dess pedagoger som en möjlighet till besparingar.

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de i sin tur kan ta hand om våra barn.

Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

Skrivet av haninge den 25 maj, 2020. Postad i Barnomsorg, Corona, Personal, Skolfrågor. Inga kommentarer till Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

En personalgrupp det inte pratas så mycket om i corona-tider är förskolans personal. I lokaltidningen Mitt i Haninge larmar en anställd om att situationen inte är hållbar.

Hur ska man följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alltid ha rena händer och alltid hålla två meters avstånd på en förskola?

Åtgärderna i Haninge har mest handlat om att uppmana förskolorna att ha verksamhet ute så mycket som möjligt. Och det är klart att det är bra, men det har begränsad effekt om man inte lyckas upprätthålla den sociala distanseringen. Försök förklara för en grupp om 30 barn i förskoleåldern att de måste hålla sig två meter från varandra när de är ute och leker. Det kommer fungera sisådär.

Haninge kommun har också passat på att göra neddragningar i verksamheten. Under perioden 6 april – 31 augusti 2020 minskar man vistelsetiden för barn till föräldralediga och arbetslösa. Timmarna sänks från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka.

Skälet till det har knappast med smittspridning att göra (om man inte är korkad nog att tro att det främst är föräldralediga eller arbetslösa som sprider smittan).

Däremot finns det ekonomiska och ideologiska skäl till det.

Ett parti i kommunens minoritetsstyre som drivit frågan hårt att få bort barnen till arbetslösa och föräldralediga från förskolan i största möjliga mån är KD. Det gick de till val på 2018 och de ser ut som att övriga partier vikt ner sig.

I Vänsterpartiets budget vi lade för 2020 hade vi 58,5 miljon extra på mer personal i barnomsorgen. Det skulle minska barngrupperna med ett barn per grupp. Lösningen på de stora barngrupperna heter MER PERSONAL, inte som KD tror att man ska få mindre barngrupper genom att trycka ut ungar från arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Förskolan ska vara till för alla. Även barn till arbetslösa och föräldralediga behöver den pedagogiska verksamheten och få träffa sina kompisar.

Vänsterpartiet har träffat en förskolelärare i Haninge och frågat om hur hon ser på barngruppernas storlek.

Vi har alldeles för stora barngrupper där Haninge har bland de största i regionen. Vi är ofta underbemannade, 7-8 barn/personal på förmiddagen och det kan ofta bli det dubbla på eftermiddagen. I matsalen tvingas vi vara uppemot 60-talet barn samtidigt, i så kallade ”pedagogiska måltider”. I Haninge betalar personalen för maten, men i många andra kommuner behöver inte personalen betala något alls.

Pedagogiska måltider är när när personalen äter ihop med barnen och personalen pratar med barnen kring maten. Måltiderna är ett tillfälle för elever och pedagoger att mötas och prata med varandra, och det kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Går det att ta upp problemet med de stora barngrupperna i Haninge?

Del råder en extrem tystnadskultur, ingen vågar säga sin mening eftersom man då kan uppfattas som bråkig och ”ett störande element”. Ingen vågar eller orkar ta på sig rollen som skyddsombud eller fackligt ombud. Detsamma gäller tillbudsrapporteringen – skulle man påtala brister eller avvikelser får man till svar från närmaste chef att ”det är ingen idé att du tar upp sådana saker, då får vi bara dåligt rykte och jag får problem med mina överordnade”.

Det låter inte bra. Kan ni vara med och påverka verksamheten över huvud taget?

Personalen tvingas ta till sin fritid för att kunna planera verksamheten på ett relevant sätt. Två tim/vecka parallellt med ordinarie arbetstid är inte nog.

Vad händer om man ändå tar upp frågan om arbetsmiljöproblem i verksamheten?

Jag fick höra att ”jag sprider oro och skapar problem och att du har dåligt inflytande på dina kolleger”. Att påtala arbetsmiljöproblem borde ju vara en självklar sak för alla på en arbetsplats men uppfattas istället som ett störande inslag. Här kan man ofta stå alltför ensam i denna process eftersom många är rädda för repressalier om man uttrycker något som kan uppfattas som kritik mot organisation eller ledning. Facket är ju ett värdefullt stöd för att hantera konflikter i t ex arbetsmiljöfrågor men tyvärr kopplas det sällan in, eller i många fall alldeles för sent.

Hur skulle du vilja sammanfatta arbetsmiljön i Haninges förskolor?

Sammantaget en tämligen katastrofal arbetsmiljö som gjorde att jag, utan att ha fått något stöd eller förståelse för mina förslag till åtgärder utan tvärtom sågs som ett problem för arbetsplatsen av mina överordnade, såg mig tvingad att söka mig därifrån för att kunna fortsätta mitt högt älskade arbete med förskolan. Jag har aldrig under de tolv år som jag jobbat i förskolan upplevt sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor!