Året i Haninge började mörkt med en dödsskjutning i Jordbro. Det dödliga, väpnade våldet har ökat i Sverige. Det skördar ständigt nya offer, och det är vanligt att det finns kopplingar till kriminella nätverk. Debatten om dödsskjutningarna har ofta rasistiska undertoner och bland de lösningarna som föreslås finns längre straff, utvisningar, begränsad invandring och ökad övervakning.
Haninges styre, Haniningealliansen (M, KD och L med stöd av SD) har samma utgångspunkt i sin plan för ett tryggare Haninge under kommande fyra år.
Vi i Vänsterpartiet är väldigt oroade över det dödliga våldet och de kriminella nätverken. Vi vill skapa ett tryggt samhälle här och nu genom akuta insatser, men anser att förebyggande arbete med de normer och strukturer som ligger bakom våldet inte får försvinna i debatten.
Mäns våld är ett enormt samhällsproblem
Strålkastarna måste riktas bort från förenklade förklaringsmodeller såsom etnicitet. Vi måste istället rikta dem mot den grupp som står bakom nästan alla våldsbrott- männen! Det är, nästan uteslutande män som misshandlar, kidnappar, torterar, hotar, dödar och ingår i kriminella nätverk. Mäns och killars våld är ett enormt samhällsproblem som kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, utöver den skada och rädsla det sprider.
Kompensatorisk manlighet
Killar som tidigt hamnar utanför, exempelvis på grund av familje- eller skolförhållanden är de som söker sig till gängen. Gängen blir som blir som deras nya familj. De killar och män som inte har tillgång till normativ manlighet som personliga tillgångar, trygghet, makt, frihet och heterosexuella relationer, kan istället uppväga sin låga status genom ökad aggressivitet, sexism, homofobi, hederstänkande och andra hypermaskulina drag, så kallad kompensatorisk manlighet.
Kompensatorisk manlighet ger oss alltså en förklaring till varför socialt utsatta män tenderar att vara överrepresenterade i kriminalstatistiken och våldsutövningen.
Starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer
Pojkar lär sig tidigt att leva upp till förväntningar om hur man ska vara som kille, och det finns starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer.
En studie som MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) gjorde 2015 visar att killar som är negativt inställda till jämställdhet, med stereotypa föreställningar om könsroller, löper 4,4 gånger så stor risk att begå våldshandlingar, jämfört med de med mer jämlika attityder. Politiska beslut behöver gå i linje med aktuell kunskap kring våldsprevention och normkritiskt arbete mot destruktiva manlighetsnormer.
Förebygga mäns och killars våld
Vi i Vänsterpartiet Haninge vill, utöver sociala reformer för ökad rättvisa och jämlikhet att maskulinitetsnormer ska bli en återkommande, schemalagd del i undervisningen för (de som identifierar sig som) killar från årskurs 6 och uppåt i alla Haninges grundskolor, och gymnasieskolor.
Vi vill se insatser för att främja jämställdhet och våldsförebyggande arbete, genom exempelvis MVP (Mentorer i våldsprevention). MVP’s syfte är att motverka stereotypa könsnormer och förebygga mäns och killars våld. Metoden utvecklades USA på 1990-talet och bygger på teori om social rättvisa och ett feministiskt perspektiv på våld och makt.
Insatser som främjar jämställdhet och utmanar stereotypa könsroller gör män och killar mer motiverade att ändra sitt våldsamma beteende jämfört med program utan normkritiska perspektiv enligt forskning. Att arbeta för jämställdhet är helt enkelt avgörande för att bekämpa våldet vi ser i samhället!
Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de i sin tur kan ta hand om våra barn.
Pembegül Celepli
Enligt SCB (statistiska central byrån) är barnskötaryrket och personlig assistent det tredje populäraste yrket i Haninge kommun. Statistiken visar på att av 1400 personer som arbetar inom dessa yrken är endast 200 personer män. Det visar tydligt på att de är kvinnodominerade yrken.
Vi i Vänsterpartiet valde att intervjua barnskötare verksamma i Haninge om hur arbetsmiljön i förskolan ser ut i kommunen och varför det främst är kvinnor inom yrket. Det som framgick var att de största bristerna är den låga lönen, vilket i genomsnitt ligger på 24300 kr, stressen som personalen upplever i verksamheten samt den höga ljudnivån. En förklaring till att det inte är så många män som söker till barnskötaryrket är nog främst lönen som inte är så lockande samt den stressrelaterade arbetsmiljön, menar de intervjuade personerna.
Andra viktiga faktorer som lyfts fram, när det kommer till den hårda arbetssituationen, är dels att det är för stora barngrupper och dels för hög sjukfrånvaro. Vikarier rings sällan in, vilket medför att ordinarie personal överbelastas och det fortsätter i en ond cirkel med mer sjukskrivningar och fortsatt hög belastning.
På frågan vad den viktigaste drivkraften för att arbeta med barn är svarade de att det är att skapa en trygghet för barnen och en miljö där de kan utvecklas i en lugn och trivsam miljö. Vi i vänsterpartiet kan då inte undgå att ifrågasätta Haninge kommuns arbetsvillkor för barnskötarna. Hur ska personalen på förskolan kunna skapa en trygg, utvecklande och trivsam miljö för barnen när barnskötarna själva känner sig stressade, är ofta sjuka och är överbelastade. Detta försvårar självklart verksamheten och barnens rätt till en trygg och utvecklande miljö.
Det här är förstås många frågor i ett men inte minst en feministisk fråga. Så här står det på Haninges egna hemsida angående lönerna i kommunen “… månadslön på 30 500 kronor för män och 24 600 kronor för kvinnor.” Det är en löneskillnad på 5900 kr i månaden mellan könen i kommunen.
Om vi ser på löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda av kommunen så är enligt kolada (databas för kommuner och landsting/regioner) siffran bättre men har sen 2017 i alla fall nästan fördubblats. Detta måste vi göra något åt. Att höja lönerna för barnskötare skulle vara ett steg på vägen för en jämlikare lön mellan yrkena och könen i kommunen.
Det är på tiden att vi ser över dessa kvinnoyrken och tillsammans skapar en trivsam miljö både för barnen och personalen i Haninge kommun.
Vi bör även ha i åtanke att Haninge kommun är en barnrätts kommun, vilket en av de intervjuade kallade för skrattretande med tanke på politiken som förs kring förskolan. Vi i Vänsterpartiet vill som ett första steg minska barngrupperna och anställa fler till förskolan. Detta är med i vår budget. I ett andra steg vill vi höja barnskötarnas löner. Vi som kommun borde börja lyssna på de som arbetar inom förskolan och satsa därefter och inte se på förskolan våra barn och dess pedagoger som en möjlighet till besparingar.
Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de i sin tur kan ta hand om våra barn.
Seminarium om hedersförtryck och våld i nära relationer
Igår var vi många vänsterpartister som gick på ett mycket viktigt och lärorikt seminarium om mäns våld mot kvinnor och särskilt hedersrelaterat våld. Seminariet anordnades av Manscentrum, Kvinnojouren och Brottsofferjouren.
Maria Rashidi
Kvällen började med en oerhört lärorik föreläsning av Maria Rashidi. Maria Rashidi är ordförande i en förening som heter Kvinnors rätt och är själv offer för det extrema våld som kan utföras i hederns namn, där hon bland annat fick syra kastat i sitt ansikte. Maria har gett många intervjuer och även skrivit en bok om sina erfarenheter.
Seminarier som det här är ett av många viktiga arbeten som Manscentrum gör i Haninge. Men det i särklass viktigaste arbetet är självklart att förändra tankemönstret på män som har våld som en del av sin kris- och konflikthantering.
Därför tycker Vänsterpartiet att det är ledsamt att höra att Manscentrum riskerar att läggas ned på grund av minskat stöd från kommunen. Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att Manscentrum får kommunens stöd och har väckt en interpellation i kommunfullmäktige i frågan.
Manscentrum har under sina 20 år mött runt 5000 män och haft runt 35 000 samtal. De är en ideell förening men alla anställda är professionella psykoterapeuter med lång erfarenhet från områden som socialtjänst, vuxen- och barnpsykiatri samt kriminalvård. Deras upptagningsområde är i första hand Haninge, Nynäshamn och Tyresö.
Manscentrum har under senaste åren drabbats av ekonomiska bekymmer till följd av:
Minskade föreningsanslag
Slopade projektanslag för en manslots
Inte fått extramedel som de sökt enligt avtal
Lågvariga och ordentliga föreningsanslag ä viktiga för att Manscentrum (och Kvinnojouren och Brottsofferjouren) ska kunna utföra ett bra, strategiskt och lågsiktigt arbete. Manscentrum har tidigare fått projektanslag för en manslots.
De fick inte fönyade projektanslag eftersom kommunen nu sjäva erbjuder en manslots. Men risken är stor att många män som skulle vara i behov av en manslots inte skulle gå till en kommunal manslots, men de skulle mycket väl gå till en manslots på Manscentrum där de också kan vara anonyma. Manscentrum har varit i kontakt med många män som jobbat inom kommunen, som exempelvis lärare. De männen kanske är extra oroliga för att prata om sina problem. Risken är stor att man kommer att tappa kontakten med många män om de inte kan gå till Manscentrum.
Manscentrum är i stort behov av stöd från kommunen för att kunna fortsätta sin verksamhet. Dels genom ökade föreningsanslag men också genom projektanslag. Om de inte kommer att få extra medel är risken väldigt stor att de behöver lägga ner hela sin verksamhet innan sommaren.
När Manscentrum nu har tydliggjort att de behöver stöd från kommunen för att kunna fortsätta sitt arbete över huvud taget så tycker vi det är självklart att kommunen gör vad man kan för att rädda den här verksamheten.
Syntolkning: Haninge kommuns logga ändrad. Tjädertuppen är utbytt mot en höna och Haninge mot Heninge.
För att alla medborgare ska känna sig välkomna i Haninge, oavsett hur de benämner sig, föreslår vi att Haninge byter namn till Heninge. Dessutom är det få personer idag som vet vad en tjädertupp är, men alla känner igen en höna, vilket är ännu ett bra argument för namnet Heninge. Namnet på kommunen Haninge bildades vid kommunreformen 1971 då Österhaninge och Västerhaninge landskommuner slogs ihop.
Eller….?
Syntolkning: Ett foto på en brun höna. Tror den vill säga ”april, april”.
Om du hittat hit till vår hemsida genom Facebook, Twitter eller Instragram ska du ha en eloge för att du kollar upp bakgrunden till något du läst. Det är ju 1:a april idag och självklart så skojar vi om att föreslå ett namnbyte på Haninge kommun. Hen är ett utmärkt ord att använda ibland men vi tror det finns betydligt viktigare saker vi politiker kan göra för att öka jämlikhet och trygghet än att byta namn på kommunen. Mer om ordet hen kan du läsa här. Nu när du ändå hittat hit vill vi passa på att berätta om några av de frågor vi driver för att alla medborgare ska känna sig trygga i Haninge.
”Motion om att införa en jämställdhetsmiljon
Jämställdhet är ett av de globala målen. Det är ett mål i sig själv men också en förutsättning för en hållbar utveckling av samhället. Bristen på jämställdhet ser vi får katastrofala följder i Sverige och runt om i världen. Det tar sig uttryck i direkt våld mot kvinnor, inskränkande av deras frihet att leva sina liv som de vill, sämre möjligheter i arbetslivet, ökad otrygghet så väl fysisk som ekonomisk och på många andra sätt.
Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det bidrar till att kvinnor får sämre löneutveckling samt svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs därför inte enbart förändringar i lönebildningen utan också av fördelningen av ansvaret för barn och hushållsarbete, en utbyggd barn- och äldreomsorg och stärkt rätt till heltidsarbete.
Det är framför allt i kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anställningar som timvikariat eller behovsanställningar. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.
Den här orättvisan är grundad i patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktsordning som överordnar män, underordnar kvinnor och berövar på så sätt kvinnor sina grundläggande mänskliga rättigheter. Patriarkatet genomsyrar förhållandet mellan könen i hela samhället på alla områden – i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövningen och i de politiska församlingarna. Påverkan är alltså både på det samhälleliga planet och på det privata planet.
För att skapa jämställdhet mellan könen så behöver man jobba både på de strukturella och ekonomiska planet (med t.ex. lönesatsningar på kvinnodominerade yrken och ett bättre pensionssystem som inte slår mot kvinnor som grupp) men man behöver också jobba på att förändra de kulturella normer som möjliggör ojämställdheten, vilket den här motionen inriktar sig på.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar i sin rapport “När livet känns fel” att normer, det sociala och biologiska könet påverkar vilka krav unga ställer på sig, hur de mår och hur de uttrycker sig. Normer som rapporten tar upp är normer kring maskulinitet och femininitet, heteronormer och hedersnormer. Det finns starka sociala förväntningar och krav på att tjejer ska uppträda “feminint” och att killar ska uppträda “maskulint”. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Allra sämst mår unga tjejer. Tjejer i åldern 16‒24 år är den grupp i befolkningen som rapporterar de högsta nivåerna av stressrelaterade besvär. I intervjuer med stressade unga kvinnor så belyser de just normativa genusmönster.
Även killar mår dåligt av de krav som ställs på dem att uppträda “maskulint”. De flesta av killar som söker sig till Stadsmissionens mottagning för unga män känner att de inte duger, att de inte lyckas leva upp till samhällets normer kring maskulinitet. Många gånger döljer de att de mår dåligt eftersom de skäms för sin depression och känslosamhet som de uppfattar som feminina uttryck och därmed som skamliga och något de inte vill berätta om.
De starka normerna för maskulinitet som innebär heterosexualitet och våldsutövande kan få förödande konsekvenser. I rapporten “Fokus 13 – Unga och jämställdhet” kan vi läsa:
Gruppvåldtäkter riktade mot kvinnor innebär ännu tydligare möjligheter att demonstrera tuffhet och heterosexualitet då de dessutom innehåller offentligt uppvisande av heterosexuellt agerande. O’Sullivan (1998, s. 105, se även Sanday 2007) menar att ”…gang rape is a performance put on for other men, proving once masculinity through heterosexual dominance and exploitation of women”.
Hedersnormer är också något som hindrar människor att leva sina liv som de vill. Heder handlar om att individen är underordnad ett kollektiv och delaktig i detta. Unga hbtq-personer som lever i en hederskontext är extra utsatta enligt rapporten “När livet känns fel”. Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld där Haninge ingår. De betonar att det är viktigt att slå fast att hedersrelaterat förtryck och våld handlar om jämställdhet. Därför är det viktigt att prata mer om jämställdhet och satsningar för ökad jämställdhet.
Vi behöver alltså bryta med de här skadliga normerna och istället jobba för en inkluderande jämställdhet. Det gör vi bäst genom att stärka unga tjejers självkänsla, diskutera maskulinitetsnormer, hbtq och jämställdhet.
Ett sätt för att arbeta med tjejers själva är genom feministiskt självförsvar. Feministiskt självförsvar går ut på att lära sig att sätta värde på sig själv. Framför allt genom att jobba med övningar som kan öka självförtroendet, ett steg mot att slippa vara rädd. Att lära sig att sträcka på sig och uttrycka självrespekt genom sin röst och sitt kroppsspråk kan räcka för att undvika att utsättas för kränkningar. Det handlar helt enkelt om kvinnors och tjejers värdighet och ett sätt att slippa vardagsrädslan. Tanken med självförsvar är inte att uppmuntra till våld som lösning på problem. Det är en reaktion på våldet som riktas mot tjejer och kvinnor. Det är främst genom stärkt självkänsla och självrespekt och att hjälpa tjejer och kvinnor att våga säga nej som våld kan undvikas. Men det kan också kännas tryggt med vissa självförsvarsövningar om en utsätts för våld.
Ett sätt för att jobba med maskulinitetsnormer är genom Machofabriken. Machofabriken är en verksamhet som ägs och drivs gemensamt av Unizon, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Män för jämställdhet. I Botkyrka har ett flertal skolor testat Machofabriken tillsammans med tjejjouren, sammanlagt ca 50 träffar. Tjejjouren säger:
– Machofabriken fungerar väldigt bra för att introducera ett genusperspektiv i klasserna och det är ett perfekt verktyg för att prata om normer för manlighet.
Göteborg jobbar med feministiskt självförsvar. När tjejerna gick på feministiskt självförsvar gick killarna på “Machofabriken” för att prata om jämställdhet och normkritik.
Levande historia har tagit fram skolmaterialet “hbtq, normer & makt” om sexuell läggning och könsidentitet. Syftet är att motverka homofobi och transfobi.
Haninge kommun har haft stor glädje av Klimatmiljonen i klimatarbetet. Det är ett bra sätt att sätta fokus på klimatarbetet och få en inblick i vad förvaltningarna vill göra. Vi bör därför införa en jämställdhetsmiljon som fungerar på samma sätt.
Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att en öronmärkt jämställdhetsmiljon införs under kommunstyrelsen för varje år där förvaltningar kan söka pengar från för att arbeta med jämställdhetssatsningar (som exempelvis utbildningar och workshops) i enlighet med motionens intentioner
att kommunstyrelsen uppdras att ta fram en lista på ett antal organisationer, föreläsare och material som andra kommuner har använt sig av vid liknande satsningar gällande jämställdhet och normer
Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge”
Med det vill vi önska fortsatt trevlig långhelg för er som har påskledigt! Och vi tackar alla er som jobbar inom vård, omsorg, blåljus-yrken och service för att ni finns där för oss andra!
Hälsningar
Carina Wellton
orförande Vänsterpartiet Heninge, förlåt Haninge ska det va
I morse var sex kamrater från Vänsterpartiet uppe i ottan på internationella kvinnodagen 8 mars för att dela ut frukostpåsar och information till pendlare i Jordbro. Vi lyfte vad partiet har gjort och vill göra nationellt för feminismen plus vår nya motion om jämställdhetsmiljon i Haninge. Det var en kall och ruggig morgon men många lös upp då de såg oss sätta fokus på jämlika löner, hur vi kan arbeta mot ingrodda strukturer och hur vi minskar trakasserier och våld. De 200 frukostpåsarna gick fort åt. Tack ni kamrater som trotsade kylan!
Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det bidrar till att kvinnor får sämre löneutveckling samt svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs därför inte enbart förändringar i lönebildningen utan också av fördelningen av ansvaret för barn och hushållsarbete, en utbyggd barn- och äldreomsorg och stärkt rätt till heltidsarbete.”
