För anställda i Haninge kommun har sedan 2015 friskvårdsbidraget varit 2000 kr/år och anställd. Sedan årsskiftet har man skurit ned det till hälften. Något som även Mitt i Haninge skrivit om.
Vänsterpartiet tycker det är fel väg att gå. Vi vill att Haninge kommun ska stå för en bra personalpolitik och att efter ett så tufft år som 2020 komma med försämrade anställningsförmåner är så fruktansvärt tondövt. Alla sätt att uppmuntra personalens hälsa ska väl rimligtvis bejakas.
När man höjde friskvårdsbidraget 2015 till 2000 kr/år skrev Kommunstyrelseförvaltningen:
Kommunstyrelseförvaltningen kan, efter genomförd utredning, konstatera att den nuvarande nivån på Haninge kommuns friskvårdsbidrag om 1 000 kr per anställd och år, inte kan anses konkurrenskraftig gentemot andra kommuner.
Tydligen anser man inte att man behöver konkurrera om personalen med andra kommuner längre. När man höjde friskvårdsbidraget så tog man upp det i kommunstyrelsen, för att säkerställa att de politiska företrädarna stödde förslaget. Nu tar man bort samma belopp utan att informera politikerna i kommunen – i alla fall inte oppositionen. Det finns ett påtagligt demokratiskt underskott i kommunen.
Friskvårdsbidraget i Haninge kom efter att man avvecklade friskvårdstimmen i kommunen 2011. Friskvårdstimmen fick både ris och ros, framförallt handlade kritiken om att vissa verksamheter var så slimmade så det var omöjligt för de anställda att gå ifrån och utnyttja sin friskvårdstimme. Både Arbetet och Kommunalarbetaren har skrivit om när Haninge avskaffade friskvårdstimmen.
Tidningen Arbetet uppmärksammade Haninge kommun när man tog bort möjligheten att träna på arbetstid.
Kanske friskvårdstimme passar vissa, medan friskvårdsbidrag passar andra. Det finns inga hinder att kombinera dessa om det skulle ge bättre effekt. Våra grannkommuner Huddinge och Nynäshamn har t ex både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme (på arbetstid) – d v s man kan välja mellan pengar eller tid för att utöva sin friskvård.
Vänsterpartiet tycker att det är rätt väg att gå; det måste finnas fler olika saker att välja mellan när det gäller friskvård. Det finns inte en lösning som passar alla.
Haninges 2000 kr/år är sannerligen inte en överdrift. Fackförbundet Vision (f d SKTF -kommunaltjänstemannaförbundet) har gjort en kartläggning över alla Sveriges kommuner och vilka friskvårdssatsningar som görs och Haninge sticker inte ut på något sätt.
Friskvårdsbidrag är en av många personalförmåner som en arbetsgivare kan ge sina anställda som är bra för hälsan, förebygger sjukdom eller fungerar rehabiliterande efter en sjukdom. Det är också skattemässigt gynnsamma; arbetstagaren behöver inte betala skatt på beloppet och arbetsgivaren behöver likaså inte betala arbetsgivaravgift på det belopp som utgår.
Personalförmåner som t ex att få använda firmabilen privat eller fria luncher förmånsbeskattas.
Vad får då en arbetsgivare göra som inte förmånsbeskattas. Enligt Skatteverket går det bra med:
friskvårdsbidrag på högst 5 000 kr per år som den anställda kan använda till aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion. Exempelvis kan friskvårdbidraget användas för aktiviteter som agility, sportfiske, enduro och hästkörning.
motionsaktiviteter eller gymkort som arbetsgivaren bestämmer och betalar för
kaffe, frukt och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan ses som en måltid
trivselutflykter
Det finns ju en anledning till att man höjt det skattefria beloppet till 5000 kr för friskvård – det är ju för att det finns en önskan att arbetsgivare ska satsa MER på friskvård – inte mindre, som Haninge kommun gör.
Syntolkning: Foto på Sevim Celepli. Text: ”Var och en för sig” överstruket och ”Alla ska få samma chans” under.
Jag har varit en Haninge-bo under hela mitt liv och älskar Haninges variation av utbud från att kunna ta del av den härliga skärgårdsmiljön, att kunna ta en picknick i rudan på somrarna till att kunna fika i Haninge centrum med gott sällskap. Idag bor jag i Vendelsö med min man och vi trivs väldigt bra i området. Jag är 32 år gammal och har genom åren funnit min egen roll i det samhälle jag lever i. Det har alltid funnits en passion och en strävan inom mig att jobba med frågor som berör välfärden och som kan ge mening till människors livskvalité. Jag har så länge jag minns känt att jag vill kunna bidra och göra något meningsfullt med min tid. Utifrån denna känsla började min yrkeskarriär. Jag har läst programmet Internationell migration och etniska relationer med kandidatexamen inom Sociologi för att kunna öppna dörrarna till de yrken jag ville jobba med. Efter min kandidat arbetade jag något mer än 5år inom Arbetsförmedlingen med personer som kan ha svårare att få en anställning. Jag coachade personer med funktionsnedsättningar som länge inte kunnat få ett välanpassat arbete utifrån deras förmågor och flyktingar som nyligen kommit till Sverige med hopp om en ljusare och tryggare framtid i vårt avlånga land.
Under min tid på Arbetsförmedlingen hann jag ta min masterexamen inom mastersprogrammet Barnets bästa och mänskliga rättigheter. En av mina största hjärtefrågor är barns rättigheter och välmående. Den samhällsgrupp som är mest företrädd av andra och minst av sig själv. Efter min tid på Arbetsförmedlingen och med mycket goda erfarenheter gick jag vidare och jobbar idag som socialsekreterare inom försörjningsstöd för unga vuxna i vår kommun. På väldigt nära håll ser jag varje dag i mitt arbete hur klasskillnaderna i Sverige bara ökar och blir värre. Unga vuxna som mår väldigt dåligt psykiskt pga. hur arbetsmarknaden och samhället ställer allt högre och högre krav på en individs prestationer. Vi lever idag i ett samhälle som ropar allt högre efter ”supermänniskor” som ska kunna anpassa sig till alla miljöer och ha flera yrkesroller samtidigt. Redan i tidig ålder sätts höga prestationskrav på våra unga elever som inte klarar av att hålla takten i skolorna och hamnar efter och känner sig konstant misslyckade. Så här kan vi inte ha det i vårt kära Haninge, vi ska vara en kommun för alla utifrån allas individuella förutsättningar och där alla kommunmedborgare har likvärdiga möjligheter till ett värdigt liv.
Därför känner jag att jag hör hemma i den politik som Vänsterpartiet för, en kommun för alla där alla är lika viktiga. Partiet som värnar om de som oftast hamnar mellan stolarna hos myndigheter och som oftast lever utifrån tuffa livsförhållanden. Vänsterpartiet vill minska klyftorna och öka jämställdheten och jämlikheten i kommunen, och det vill jag med.
Jag representerar Vänsterpartiet i Haninge kommuns Grund- och förskolenämnd. De frågor som jag brinner för är barn och elevers välmående och goda förutsättningar till ett livslångt lärande. Jag tycker att det är viktigt att varje elev får det stöd som eleven har rätt till och behöver för att kunna klara av sin skolutbildning och känna att skolan är en rolig plats att komma till. Jag tycker att det är viktigt att förskolebarn har rätt till lika mycket tid i förskolan som sina lekkamrater oavsett vårdnadshavarens sysselsättning eller medborgarstatus. Enligt skollagen är förskolan till för barnens skull, för det tidiga lärandet och förberedandet för fortsatt lärande, för att stimulera barns utveckling samt erbjuda barnen en trygg omsorg. ”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skollagen, 8 kap., 2§). Då menar jag att man inte ska ge barn rätt till olika mycket vistelse i förskolan utifrån vårdnadshavarnas sysselsättning eller medborgarstatus. Det handlar om barnens behov och inte vårdnadshavarnas.
Med hopp om ett mer jämlikt och jämställt Haninge,
Sevim Celepli, nr 2 på Vallistan till Kommunfullmäktige
Vänsterpartiet i Haninge kommun
Här kan du läsa en intevju med Sevim om varför SL-kortet bör ingå i försörjningsstödet
Syntolkning: Haninge kommuns logga ändrad. Tjädertuppen är utbytt mot en höna och Haninge mot Heninge.
För att alla medborgare ska känna sig välkomna i Haninge, oavsett hur de benämner sig, föreslår vi att Haninge byter namn till Heninge. Dessutom är det få personer idag som vet vad en tjädertupp är, men alla känner igen en höna, vilket är ännu ett bra argument för namnet Heninge. Namnet på kommunen Haninge bildades vid kommunreformen 1971 då Österhaninge och Västerhaninge landskommuner slogs ihop.
Eller….?
Syntolkning: Ett foto på en brun höna. Tror den vill säga ”april, april”.
Om du hittat hit till vår hemsida genom Facebook, Twitter eller Instragram ska du ha en eloge för att du kollar upp bakgrunden till något du läst. Det är ju 1:a april idag och självklart så skojar vi om att föreslå ett namnbyte på Haninge kommun. Hen är ett utmärkt ord att använda ibland men vi tror det finns betydligt viktigare saker vi politiker kan göra för att öka jämlikhet och trygghet än att byta namn på kommunen. Mer om ordet hen kan du läsa här. Nu när du ändå hittat hit vill vi passa på att berätta om några av de frågor vi driver för att alla medborgare ska känna sig trygga i Haninge.
”Motion om att införa en jämställdhetsmiljon
Jämställdhet är ett av de globala målen. Det är ett mål i sig själv men också en förutsättning för en hållbar utveckling av samhället. Bristen på jämställdhet ser vi får katastrofala följder i Sverige och runt om i världen. Det tar sig uttryck i direkt våld mot kvinnor, inskränkande av deras frihet att leva sina liv som de vill, sämre möjligheter i arbetslivet, ökad otrygghet så väl fysisk som ekonomisk och på många andra sätt.
Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det bidrar till att kvinnor får sämre löneutveckling samt svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs därför inte enbart förändringar i lönebildningen utan också av fördelningen av ansvaret för barn och hushållsarbete, en utbyggd barn- och äldreomsorg och stärkt rätt till heltidsarbete.
Det är framför allt i kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anställningar som timvikariat eller behovsanställningar. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.
Den här orättvisan är grundad i patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktsordning som överordnar män, underordnar kvinnor och berövar på så sätt kvinnor sina grundläggande mänskliga rättigheter. Patriarkatet genomsyrar förhållandet mellan könen i hela samhället på alla områden – i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövningen och i de politiska församlingarna. Påverkan är alltså både på det samhälleliga planet och på det privata planet.
För att skapa jämställdhet mellan könen så behöver man jobba både på de strukturella och ekonomiska planet (med t.ex. lönesatsningar på kvinnodominerade yrken och ett bättre pensionssystem som inte slår mot kvinnor som grupp) men man behöver också jobba på att förändra de kulturella normer som möjliggör ojämställdheten, vilket den här motionen inriktar sig på.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar i sin rapport “När livet känns fel” att normer, det sociala och biologiska könet påverkar vilka krav unga ställer på sig, hur de mår och hur de uttrycker sig. Normer som rapporten tar upp är normer kring maskulinitet och femininitet, heteronormer och hedersnormer. Det finns starka sociala förväntningar och krav på att tjejer ska uppträda “feminint” och att killar ska uppträda “maskulint”. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Allra sämst mår unga tjejer. Tjejer i åldern 16‒24 år är den grupp i befolkningen som rapporterar de högsta nivåerna av stressrelaterade besvär. I intervjuer med stressade unga kvinnor så belyser de just normativa genusmönster.
Även killar mår dåligt av de krav som ställs på dem att uppträda “maskulint”. De flesta av killar som söker sig till Stadsmissionens mottagning för unga män känner att de inte duger, att de inte lyckas leva upp till samhällets normer kring maskulinitet. Många gånger döljer de att de mår dåligt eftersom de skäms för sin depression och känslosamhet som de uppfattar som feminina uttryck och därmed som skamliga och något de inte vill berätta om.
De starka normerna för maskulinitet som innebär heterosexualitet och våldsutövande kan få förödande konsekvenser. I rapporten “Fokus 13 – Unga och jämställdhet” kan vi läsa:
Gruppvåldtäkter riktade mot kvinnor innebär ännu tydligare möjligheter att demonstrera tuffhet och heterosexualitet då de dessutom innehåller offentligt uppvisande av heterosexuellt agerande. O’Sullivan (1998, s. 105, se även Sanday 2007) menar att ”…gang rape is a performance put on for other men, proving once masculinity through heterosexual dominance and exploitation of women”.
Hedersnormer är också något som hindrar människor att leva sina liv som de vill. Heder handlar om att individen är underordnad ett kollektiv och delaktig i detta. Unga hbtq-personer som lever i en hederskontext är extra utsatta enligt rapporten “När livet känns fel”. Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld där Haninge ingår. De betonar att det är viktigt att slå fast att hedersrelaterat förtryck och våld handlar om jämställdhet. Därför är det viktigt att prata mer om jämställdhet och satsningar för ökad jämställdhet.
Vi behöver alltså bryta med de här skadliga normerna och istället jobba för en inkluderande jämställdhet. Det gör vi bäst genom att stärka unga tjejers självkänsla, diskutera maskulinitetsnormer, hbtq och jämställdhet.
Ett sätt för att arbeta med tjejers själva är genom feministiskt självförsvar. Feministiskt självförsvar går ut på att lära sig att sätta värde på sig själv. Framför allt genom att jobba med övningar som kan öka självförtroendet, ett steg mot att slippa vara rädd. Att lära sig att sträcka på sig och uttrycka självrespekt genom sin röst och sitt kroppsspråk kan räcka för att undvika att utsättas för kränkningar. Det handlar helt enkelt om kvinnors och tjejers värdighet och ett sätt att slippa vardagsrädslan. Tanken med självförsvar är inte att uppmuntra till våld som lösning på problem. Det är en reaktion på våldet som riktas mot tjejer och kvinnor. Det är främst genom stärkt självkänsla och självrespekt och att hjälpa tjejer och kvinnor att våga säga nej som våld kan undvikas. Men det kan också kännas tryggt med vissa självförsvarsövningar om en utsätts för våld.
Ett sätt för att jobba med maskulinitetsnormer är genom Machofabriken. Machofabriken är en verksamhet som ägs och drivs gemensamt av Unizon, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Män för jämställdhet. I Botkyrka har ett flertal skolor testat Machofabriken tillsammans med tjejjouren, sammanlagt ca 50 träffar. Tjejjouren säger:
– Machofabriken fungerar väldigt bra för att introducera ett genusperspektiv i klasserna och det är ett perfekt verktyg för att prata om normer för manlighet.
Göteborg jobbar med feministiskt självförsvar. När tjejerna gick på feministiskt självförsvar gick killarna på “Machofabriken” för att prata om jämställdhet och normkritik.
Levande historia har tagit fram skolmaterialet “hbtq, normer & makt” om sexuell läggning och könsidentitet. Syftet är att motverka homofobi och transfobi.
Haninge kommun har haft stor glädje av Klimatmiljonen i klimatarbetet. Det är ett bra sätt att sätta fokus på klimatarbetet och få en inblick i vad förvaltningarna vill göra. Vi bör därför införa en jämställdhetsmiljon som fungerar på samma sätt.
Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att en öronmärkt jämställdhetsmiljon införs under kommunstyrelsen för varje år där förvaltningar kan söka pengar från för att arbeta med jämställdhetssatsningar (som exempelvis utbildningar och workshops) i enlighet med motionens intentioner
att kommunstyrelsen uppdras att ta fram en lista på ett antal organisationer, föreläsare och material som andra kommuner har använt sig av vid liknande satsningar gällande jämställdhet och normer
Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge”
Med det vill vi önska fortsatt trevlig långhelg för er som har påskledigt! Och vi tackar alla er som jobbar inom vård, omsorg, blåljus-yrken och service för att ni finns där för oss andra!
Hälsningar
Carina Wellton
orförande Vänsterpartiet Heninge, förlåt Haninge ska det va
I morse var sex kamrater från Vänsterpartiet uppe i ottan på internationella kvinnodagen 8 mars för att dela ut frukostpåsar och information till pendlare i Jordbro. Vi lyfte vad partiet har gjort och vill göra nationellt för feminismen plus vår nya motion om jämställdhetsmiljon i Haninge. Det var en kall och ruggig morgon men många lös upp då de såg oss sätta fokus på jämlika löner, hur vi kan arbeta mot ingrodda strukturer och hur vi minskar trakasserier och våld. De 200 frukostpåsarna gick fort åt. Tack ni kamrater som trotsade kylan!
Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det bidrar till att kvinnor får sämre löneutveckling samt svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs därför inte enbart förändringar i lönebildningen utan också av fördelningen av ansvaret för barn och hushållsarbete, en utbyggd barn- och äldreomsorg och stärkt rätt till heltidsarbete.”
Syntolkning: Foto på föreningsordförande Carina Wellton och gruppledare Nafi Cilgin. De står vid ett räcke. Pendeltågsstationen och sjön Rudan syns bakom.
”Jag? Nämen, jag kan ju inget om politik, vet inte hur man gör. Är det inte rätt tråkigt och tar mycket tid?” Så låter det ofta då valberedningar försöker få medlemmar engagerade eller ställa upp på en lista. Men vill du vara med och påverka politiken i Haninge lovar vi att det kommer bli både spännande och lärorikt.
Du som lekt med tanken men inte tagit steget att engagera dig har nu på söndag ett utmärkt tillfälle att träffa och fråga ut våra nuvarande parlamentariker, d.v.s. de som sitter för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige i Haninge. Plats Hotell Winn, Rudsjöterrassen 3 (Haninge centrum). Vad innebär uppdraget? Vad behöver man kunna? Är det mycket att läsa? Hur mycket tid tar det? Alla vi som är på plats från kommunala gruppen och styrelsen har ju också varit nybörjare och kommer svara på alla era frågor. Nuvarande mandatperiod har några av våra främsta företrädare antingen flyttat från kommunen eller avsagt sig uppdraget av hälsoskäl. Därför behöver vi nu få in nya personer på vår lista till kommunfullmäktige.
Syntolkning: Foto på Tove Ovsiannikov i kommunfullmäktigesalen. Tove var till i somras kommunfullmäktigeledamot och politisk sekreterare för Vänsterpartiet i Haninge.
En kort beskrivning av att vara kommunfullmäktigeledamot:
Idag har Vänsterpartiet i Haninge tre ordinarie fullmäktigeplatser och lika många ersättare. Vi hoppas såklart gå fram även i årets val. Förra valet ökade vi så vi gick från två till tre ordinarie ledamöter. En av de tre ordinarie ledamöterna är gruppledare och är den enda som har ett arvode, motsvarande en tjänst på 20 procent. Övriga får ersättning för mötestider och eventuell förlorad arbetstid. Om man tar uppdrag i kommunfullmäktige (KF) anses man vara fritidpolitiker.
Den tid som går åt är främst två fasta möten per månad, undantaget är vanligtvis januari, juli och augusti. Årets KF-möten är 12 februari, 5 mars, 16 april, 7 maj, 11 juni (kl. 13), 17 september, 8 oktober, 5 november och 10 december. Starttiden är oftast kl 16 och mötet pågår till ca kl 21-22. De som är ordinarie ledamöter måste vara på plats varje möte. De som är ersättare ska vara beredda att ringas in i händelse av sjukdom eller annat förhinder. Det är oerhört viktigt att vi inte lämnar någon stol ledig, nuvarande mandatperiod har röstningssiffrorna varit väldigt jämna och ett förslag kan falla om bara en person är borta och ersättaren inte är på plats.
Utöver KF-mötet träffas kommunala gruppen (KG) en vecka före KF-mötet, har hittills varit på måndagar kl 18 – ca 20. Då ses de som sitter i kommunfullmäktige, de som sitter i nämnder, beredningar, Tingsrättens nämndemän och delar av styrelsen. De som sitter i nämnder lämnar en kort rapport från sin nämnd. Om vi har någon frågeställning om en lokal fråga diskuteras den så vi är eniga om beslutet. Handlingarna inför kommande veckas KF gås igenom och vi lägger upp hur vi ska rösta och ifall någon ska ställa frågor eller plädera. Det är viktigt att kommunala gruppen fungerar så vi kan verka samspelt även om vi verkar på olika ställen. Förutom dessa två möten per månad tillkommer tid för att läsa handlingar och förbereda sig inför möten.
Syntolkning: Foto på kommunfullmäktigeledamoten Samuel Skånberg framför kommunhuset.
Det som krävs av dig är att du skriver under på följande: Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi begär inte att du kan hela partiprogrammet utantill, det är få som kan det, men du ska följa de beslut som är demokratiskt fattade på årsmötet i föreningen, distriktsårskonferensen och kongressen. Som parlamentariker utför du den politik som vi gemensamt beslutat om. Vill du utveckla och påverka vår politik kan du göra det via de olika forum du som medlem kan delta i, som aktiv är det större chans att just du får representera föreningen på konferenser och kongresser. På det lokala planet beslutas dock många frågor mellan årsmötet av styrelsen och kommunala gruppen, några viktigare frågor tar vi upp på medlemsmöten för att få mandat av medlemmarna. Exempelvis budgetprioriteringar, förhandlingsfrågor och liknande.
En mandatperiod sträcker sig från någon månad efter valet och fyra år framåt. Om du vill stå högt på listan är det bra om du redan nu vet att du kan gå på två möten per månad. Kan du tänka dig att stå lite längre ned på listan (ej valbar plats) så har du alltid möjlighet att avsäga dig uppdraget ifall du skulle komma ifråga för en plats pga flyttar eller sjukdom. Mycket kan hända under fyra år. Du kanske har mer tid att lägga på politik eller mindre, möjligheten att engagera sig kan förändras med jobb/familj/hälsa. Alla som får ersättning för sina uppdrag bör läsa om Vänsterpartiets partiskatt. Vår mening är att politik är något man ger sig in i för att man vill förändra och inte för att det är ett karriärval. Därför får ingen, inte ens Jonas Sjöstedt, ut mer än ca 28 000 efter skatt i arvode. Läs mer här: https://www.vansterpartiet.se/poli…/politikerloner-partiskatt
Vi önskar ha representanter med olika bakgrunder och erfarenheter. Vi vill ha olika kön såklart och då fler kvinnor än män vanligtvis avslutar sina uppdrag i förtid (Vänsterpartiet är ingen ö i samhället utan även hos oss tar kvinnor mer ansvar för barn och hem) har vi kongressbeslut på att minst 50 procent ska vara kvinnor på listan. Något som vi som första parti lyckades med förra valet på samtliga listor i landet! Vi önskar olika ålder, ursprung, utbildningar, intressen. Har du någon funktionsnedsättning ska vi göra allt vi kan för att du ändå ska kunna engagera dig. Något vi också önskar är representanter från olika kommundelar. Vi har för tillfället ingen parlamentariker från Jordbro vilket vi verkligen hoppas ändra på till detta val. Väljarstödet är stort i Jordbro och vi tror det kan bli ännu större med en representant högt upp på listan. Till mötet på söndag är även den som inte ännu är medlem välkommen.
Visst är det Dig vi letar efter?
Varmt välkommen på söndagens fika kl 14 på Hotell Winn i Haninge!
Vi påminner om årets första möten för våra medlemmar:
11 januari. Haninge kulturhus kl 18-21. Utvidgat styrelsemöte inklusive valplanering. Alla som vill ingå i valgruppen är välkomna. Sista timmen enbart styrelsemöte.
20 januari. Jordbro kultur- och föreningshus kl 15. Feministiskt samtal för tjejer, kvinnor och ickebinära. Hösten 2016 bjöd vi in till samtal om mansnormer för enbart män och nu är det tjejernas tur. https://www.facebook.com/events/1762235214078828/
4 februari. Haninge kulturhus kl 14. Årsmöte. Handlingar skickas ut om ett par veckor. På mötet väljs bl.a. vilka som kommer hamna på vår lista till kommunfullmäktige och vi beslutar om riktlinjerna för valkampanjen.
