Skip to main content

Etikett: Haninge

Privatisering av äldreomsorgen och polisanmäla barn – ”Haningealliansen” visar på klassisk högerpolitik med auktoritära drag

 

Eylem Sütcü

Anförande på kommunfullmäktige 2022-12-12 angående ”Haningealliansens” reviderade Mål och budget 2023-2024.

Vänsterpartiet har tidigare presenterat ett eget förslag till mål och budget som vi hänvisar till. Vi deltar därför inte i beslut.

Det finns anmärkningsvärda och oroande formuleringar och målsättningar i Haningealliansens reviderade budget. 

“Förskolan ska vara en trygg plats för lek och lärande med det svenska språket i fokus.” 

Förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnet och dess behov, och barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, enligt skollagen. Haninge kommun ingår också i ett förvaltningsområde för nationella minoriteter och minoritetsspråk och ska enligt lagen erbjuda plats i förskola där hela eller en stor del av utbildningen bedrivs på finska. Att Haninges förskola ska ha  “svenska språket i fokus” är inte förenligt med svensk lagstiftning och kan inte vara rimligt att godkänna!

“Ej uppnådd straffbarhetsålder ska inte utgöra ett generellt hinder för att polisanmäla elever som begår brott.”

Barnkonventionen är numera lag i Sverige och barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Att polisanmäla barn för brott är inte barnets bästa! Straffrättsliga åtgärder är knappast den bästa vägen att bryta en kriminell utveckling hos barn. Stöd och vård genom sociala insatser är det som främst är effektivt för barn enligt forskning. Justitieombudsmannen har flera gånger riktat kritik mot att skolor polisanmäler unga elever och menar att det rent av är olämpligt att skolor har det som rutin.
Grundtanken är att ansvaret, i första hand ska vila på socialtjänsten för barn och ungdomar som begår brott och skolpersonal har också anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Att öppna upp för att polisanmäla fler barn är inte rätt väg att gå för ett tryggare Haninge!

“Tornberget höjer hyrorna till kommunen 2023 med i snitt 8,0 procent”

Alla påverkas av effekterna av inflationen, höjda energipriser och kraftigt ökande kostnader. Så även Haninge kommuns många verksamheter, varav många hyr sina lokaler av Tornberget. Att höja hyran så kraftigt anser vi i Vänsterpartiet skulle kunna påverka många verksamheter negativt då mycket större belopp måste skjutas till lokalkostnader. I 2023 års budget är de ökade lokalkostnaderna kompenserade men, under kommande år kommer den nya högre hyresnivån att kvarstå- men inte kompensationen. Här bör Tornberget, och i förlängningen Haninge kommun ta sitt ansvar för att verksamheter som exempelvis skolor, förskolor och äldreboenden kan bedriva goda verksamheter och inte behöva strama åt budgeten för att kunna betala sin hyra. Vi anser att en alternativ finansiering av Tornbergets ökande kostnader bör ses över, som inte riskerar påverka kvaliteten av kommunens välfärdsinsatser.

“Reducerat eller indraget studiebidrag till följd av ogiltig skolfrånvaro ska inte kompenseras av försörjningsstöd.”

Idag har en av tio unga vuxna mellan 20–25 år så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader, och studenter är bland de mest drabbade. Om vi minskar möjligheterna till att få hjälp inom “systemet” riskerar vi att unga tvingas ut i ekonomisk utsatthet där försörjningen måste ske utanför systemet. Här kan den unga exempelvis tvingas skuldsätta sig, eller begå brott för att lösa sin försörjning. Haningealliansen pratar gärna om trygghet, men glömmer visst ekonomisk trygghet! 
Haninge kommun har antagit ett program för social hållbarhet med ett trygghetsperspektiv som bas. Trygghetsperspektivet utgår från en helhetssyn som inbegriper fysisk, social och ekonomisk trygghet i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet vill såklart att våra unga ska vara närvarande i skolan och klara sin skolgång, men vi anser att kommunen ska arbeta förebyggande och utifrån orsakerna till frånvaron, hellre än att straffa och riskera att ställa unga utanför samhället! 

“Parkeringsstrategin ska revideras för att säkerställa goda parkeringsmöjligheter. Beslutet om parkeringsavgifter i Handen ska upphävas.”

Kommunernas insatser är nödvändiga för att begränsa Sveriges klimatpåverkan och vi har en nyckelroll i klimatarbetet genom vår omfattande verksamhet.
Att ändra parkeringsstrategin för att underlätta bilåkande och att ta bort parkeringsavgifter, är ett stort steg bakåt! Haninge kommun bör ta klimatkrisen på allvar, och – sitt ansvar! Haningealliansen har själva angett att de ska ha “ambitiösa miljömål” men detta verkar bara vara tomma ord kopplat till den faktiska politik de vill föra.
Vi har i kommunfullmäktige antagit ett miljö- och klimatpolitiskt program för Haninge som anger att kommunen behöver arbeta för ett transportsnålt samhälle, öka andelen fossilfria resor och underlätta valet av klimatsmarta alternativ. Det kan vi inte uppnå med fler gratis parkeringsplatser. Vänsterpartiet anser i linje med detta program att mindre fokus och pengar bör läggas på att möjliggöra och finansiera bilåkande, och större fokus ska läggas på att utveckla kollektivtrafiken, och möjligheterna att cykla och gå i Haninge. 

“Kommunen ska framöver fokusera mer på det ägda boendet i stadsbyggnadsarbetet där småhus och bostadsrätter prioriteras.”

Bostadsbristen är ett faktum. Människor bor allt trängre i de fattigaste och billigaste områdena. Samtidigt bor människor i de välbärgade områdena på allt större ytor. Bostadsbristen och trångboddheten är alltså en fråga om ekonomisk ojämlikhet där de med lägre inkomster drar nitlotten. Många tvingas bo för trångt eller med otrygga och dyra andra- och tredjehandskontrakt och unga inte kan flytta hemifrån. Länsstyrelsen i Stockholm har beräknat att det bara i Stockholms län behöver det byggas 16.000 bostäder per år fram till 2030 för att inte förvärra bostadsbristen. I den regionala utvecklingsplanen “RUFS 2050” står också att “tillgången till bostäder för alla, oavsett inkomst, behöver säkras liksom ett utbud av bostäder som passar i livets olika skeden”. Fokus på det ägda boendet med småhus och bostadsrätter riskerar att förvärra bostadskrisen, och öka den sociala utsattheten i Haninge långt ifrån den trygghet Haningealliansen pratar om.

“Kommunen ska börja planera för ett införande av Lagen om Valfrihet för särskilt boende.”

Våra välfärdstjänster ska inte säljas ut! Vi i Vänsterpartiet är inte emot valfrihet, men tills valfriheten är befriad från vinstjakt vill vi se att våra välfärdstjänster drivs i egen regi.  Det är tydligt att Kommunal i Haninge också är emot den föreslagna utvecklingen med ökad andel privata aktörer i Haninge.
Rapporter vittnar om att att lönerna är lägre, och deltids- och visstidsanställningarna är fler inom privat äldreomsorg.  De många otrygga anställningarna inom sektorn var en starkt bidragande faktor till att pandemin drabbade den svenska äldreomsorgen så hårt.
Det finns många exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna.Våra skattepengar behövs i verksamheterna för att fortsätta driva vård och omsorg av god kvalitet, med hög personaltäthet och trygghet för våra äldre. De ska inte landa som vinster på de privata vårdföretagarnas konton!

Eylem Sütçü (V)

Slutet för påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen

På kommunfullmäktige 2021-10-08 var kvällens rysare när vi i oppositionen skulle rösta igenom att motionen från 2019 om de påtvingade 12-timmars passen i äldreomsorgen ska slutbehandlas i kommunfullmäktige i februari 2022. Den här motionen la Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna. Detta här var vår sista chans. Voteringen slutade med 1 rösts övervikt för oppositionens förslag – vi vann och nu har vi en chans att i februari  få bort dessa hälsovådliga pass.

De partier som röstade mot var S, L, C och KD.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge och ledamot i äldrenämnden.

Haninge kommun arbetar efter föråldrade schemaläggningar som måste skrotas nu. Det måste fram en bättre dialog mellan Kommunal och arbetsgivaren.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden

 

På våren 2019 gjordes en överenskommelse mellan arbetsgivare och Kommunal att man ska börja med heltidsresan. Det innebar att alla som vill ska få heltidstjänst inom äldreomsorgen. Äntligen ska kvinnor kunna försörja sig, få upp sin inkomst, bli kreditvärdiga för hyreskontrakt och lån, kunna få upp sina pensioner så man kan få ett bra liv vid pensionering. Något som vi tyckte var jättebra.

Men i kommunen försökte man på äldreboenden pressa in ett heltidsschema på den gamla schemaläggningen som bygger på deltidsarbete och som ligger på fyra veckors perioder. Man införde   12-timmarspass (11 timmars arbete, 1 timmas lunch) vid helgtjänstgöring 1 ggr per period. Det framkallade stora protester från arbetstagarna. Den helgen har man ingen ork och har ingen chans till ett privatliv vid sidan av arbetet. Det skapar också en stor hälsorisk då även dygnsvilan påverkas negativt. När man har så långt tjänstgöringspass så blir vårdkvaliteten sämre, speciellt inom demensvården – man orkar inte – vilket ger en frustration. Detta är priset som arbetstagaren får betala för att man ska få arbeta heltid. Som vanligt ska arbetstagaren ta käftsmällen med stora hälsorisker och inskränkningar i sina privatliv.

Denna motion har varit uppe i kommunalrådsberedningen och den är färdig på förvaltningsnivå, men inte gått vidare till  kommunstyrelsen och sedan vidare till kommunfullmäktige för slutbehandling. Nu undrar man varför? Och nu kommer det fram att man tänker införa ett långpass till och på vissa enheter är det redan gjort. Kommunledningens egna svar varför man inte tagit motionen vidare är att man från politiken inte ska gå in och lägga sig i utan det är en fråga som gäller arbetsmiljö och arbetstider och då ska  kommunen och Kommunal förhandla.

Man ska vara medveten om att det är på avtalets nedre gräns man rör sig. Och det har aldrig varit förbjudet för en arbetsgivare att ha bättre villkor och ge bättre kvalité än vad ett avtal ger.

Man ska också betänka att vi har en hög sjukfrånvaro inom äldreomsorgen och i yttersta änden är politikerna de som har arbetsmiljöansvaret.

Det går inte att stå i talarstolen som ansvarig  politiker och säga att det ska bli bättre än innan pandemin, redogöra för 40 miljoner plus inom äldreomsorgen och sedan införa fler av dessa hälsovådliga pass.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden

 

Arbetsmiljön är mycket sämre idag än innan pandemin och det är mycket dålig dialog mellan arbetsgivare och Kommunal. Även vill man införa att nattpersonal ska arbeta kvällspass. Det finns många utredningar om de stora hälsorisker nattarbete innebär och de slår alla fast att man inte ska växla mellan olika dygnsrytmer utan man enbart ska ha nattarbete. Vi måste ta fasta på:

  • Att Haninge kommun arbetar efter föråldrade schemaläggningar som måste skrotas nu. Det måste fram en bättre dialog mellan Kommunal och arbetsgivaren.
  • Kommunals Haningeupproret med krav om borttagande av 12-timmarspass, heltid som norm, trygga anställningar och högre bemanning, är frågor som Vänsterpartiet kommer driva politiskt och som vi stöder till 100 %.

Och nu hoppas vi på att kunna rösta bort 12-timmarspassen i februari!

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden

Från ord till handling – vackert utegym på Muskö trots kommunledningens motstånd

I slutet av av 2018 lämnade Lage Öhlund (-) in en motion om att rusta upp och äldreanpassa ett utegym på Muskö inom Muskö IF:s område.

Muskö IF klubbemblem som hänger i klubbstugan.

Tyvärr mottogs motionen väldigt dåligt av kommunledningen. Man ansåg att man ”ser ett behov av
att bygga fler ytor för spontanidrott på nya ställen i kommunen och i dagsläget inte prioriterar en anpassning av utegymmet på Muskö för seniorer.”

Motionen kom upp på kommunfullmäktige i mars 2020 där kommunledningen i form av Meeri Wasberg (S) och Nicole Forslund (L) argumenterad mot motionen, medan vi från Vänsterpartiet argumenterade för motionen.

Samuel Skånberg (V) tryckte särskilt på vikten att inte glömma kommunens ytterområden:

Vi ser på oro på att man lägger ner verksamhet och service i ytterområdena. Den utvecklingen vill vi inte se. Vi anser att förslaget att uppgradera och anpassa utegymmet på Muskö är ett bra förslag.

Samuel Skånberg (V), kommunfullmäktige 2020-03-09

 

Även motionären Lage Öhlund (-) argumenterade själv för förslaget genom att lyfta fram de äldres behov av rörelse och träning på Muskö utöver den verksamhet som bedrivs inomhus under vintern:

På Muskö under vintertid kör man med gymping och annat för pensionärer inomhus. Anledningen till att jag skrev att det skulle anpassa äldre så att de äldre ska kunna använda det lite mer och bättre under vår, sommar och höst, när vi kan vara utomhus.

Lage Öhlund  (-), kommunfullmäktige 2020-03-09

 

Lyckligtvis slutade omröstningen med en knapp förmån för motionen. Med bara en rösts övervikt, 31-30, gick motionen igenom. Det märkliga var att denna ganska modesta motion, med ett förhållandevis väldigt litet uppdrag till kultur- och fritidsförvaltningen, väckte så negativa känslor hos kommunledningen. Alla ledamöter i de partier som ingår i den styrande alliansen – S, C, L och KD – reserverade sig mot beslutet.

Samtliga ledamöter i S, C, L och KD reserverade sig mot att rusta upp utegymmet på Muskö (protokollsutdrag KF 2020-03-09).

Nu står äntligen utegymmet klart och i slutet av november åkte några av oss från Vänsterpartiet Haninge ut och tittade skapelsen:

Entrén till utegymmet.
Motionären själv, Lage Öhlund, och Tony Nicander, politisk sekreterare för Vänsterpartiet Haninge, inspekterar träningsredskapen.

Det upprustade utegymmet har blivit väldigt fint. Det är uppdelat i två delar; ena halvan är träningsdel med många redskap och andra halvan är en lite lugnare del med boulebanor och grillplats. Alltså något för de som vill hålla högt tempo och de som vill ut och röra på sig och umgås.

Vi är helt övertygade om att det upprustade utegymmet blir ett väldigt uppskattat inslag på Muskö. Även besöksnäringen på Muskö tipsar sina gäster att besöka utegymmet hos Muskö IF, så det här kommer inte bara Musköborna till gagn.

Bredvid utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga utgår en rad terrängspår.

För den som vill få löpträning eller en trevlig promenad, så finns det flera terrängspår som utgår från  utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga. Allt ifrån dryga kilometern till milen.

Att allt sånt här finns på plats är en oerhörd vinst för folkhälsan och det till  en ytterst blygsam kostnad för kommunen. Från Vänsterpartiet Haninges sida ser vi gärna att vi inventerar fler platser i Haninge där t ex utegym skulle kunna anläggas.

Karta över terrängspåren på Muskö

Se hela fullmäktigedebatten om utegymmet på Muskö här  (tack till Aronia Film).

Vad är framtiden för skärgårdstrafiken?

 

Region Stockholm har skickat sin sjötrafikutredning på remiss. För en skärgårdskommun som Haninge är det här en viktig fråga vilka strategier det finns för sjötrafiken i Stockholms skärgård och att vi får en sammanhållen kollektivtrafik.

Svar på remiss: Sjötrafikutredning del 1  

Vi i Vänsterpartiet Haninge är i grunden positiva till den  gedigna och informativa sjötrafikutredningen del 1, den andra remissrundan. I det stora hela ger det intryck av att vara en väl avvägd kompromiss av de två tidigare förslagen väl avvägt i relation till behoven av linjer och tonnage som de ser ut idag. Det är viktigt att utveckla sjötrafiken som en del av kollektivtrafiksystemet för att utnyttja dess fulla potential. 

Ett kollektivtrafiksystem

Vänsterpartiet har i stockholmsregionen länge drivit frågan om att regionens kollektivtrafik borde ha ett gemensamt taxesystem, och då SL:s system. Tidtabeller och gränssnitt gentemot resenärerna skulle också integreras. Det skulle underlätta för resenärerna och tillgängliggöra skärgården för fler som idag inte har råd eller kunskapen om hur resande i skärgårdstrafiken fungerar. Utredningen lyfter upp att perspektivet ”hela resan” för resenären är en bärande del av förslaget, och att tidtabellerna för pendellinjer och skärgårdstrafiken måste integreras för att undvika ineffektivitet. Helheten kan bli bättre.

Det tillsammans med att skärgårdstrafiken från Strömkajen under lågsäsong föreslås reduceras och därmed ökar behovet av kompletterande bussresor visar på behovet av en total integrering av kollektivtrafiken i regionen avseende taxa, tidtabeller och gränssnitt. Kollektivtrafikens tillgänglighet och konkurrenskraft skulle öka och därmed bidra till uppfyllelse av målet om ökat kollektivt resande i trafikförsörjningsplanen. Vi delar således utredningens rekommendation och förslag att fortsätta utreda biljettsortiment, taxor samt försäljningskanaler och gränssnitt mot resenärer.

Mycket fokus nu, liksom i det tidigare utredningsförslaget, ägnas effektiv trafik för arbetspendlare mellan öarna och replipunkter. Det är angeläget men där är trovärdigheten svajig. Båtresan är en del i resan, men alla länkar i resan måste fungera. Finns förutsättningar för behövliga vägförbättringar? Och för ökad trafikering med bussar med ökad bagagekapacitet? Om nu folk inte ska välja att ta bilen och ytterligare korka igen vägar och parkeringar. Därtill behövs förbättringar av replipunkterna, där inblandade parter allt som oftast försinkar lösningar och skyller på varandra. För att ta ett aktuellt exempel borde väl en huttrande skärgårdstrafikant kunna förvänta sig att det offentliga ordnar ett väderskydd vid bryggan oavsett om det bekostas med hans skattepengar till stat, region eller kommun.

Ett viktigt medskick inför det fortsatta arbetet med sjötrafikutredningen är att samråda med de anställda i sjötrafiken och deras fackliga representanter. De besitter unika kunskaper och erfarenheter om trafiken och befintligt tonnage, som är värda att beakta i arbetet med att utveckla framtidens sjötrafik.  

En kollektivtrafik för alla

Undersökningar, som bl a Funktionsrätt Stocholm har gjort, visar att resenärer med funktionsnedsättningar oftast är nöjda med båtarnas beskaffenhet och med bemötandet och servicen i den kollektiva sjötrafiken. Vi har sett över tillgänglighetsaspekterna och hur de beskrivs i utredningen. Tillgängligheten är inte garanterad och inte tillräckligt utredd. I återkopplingen ser vi att en viss otrygghet upplevs vid resa med båtarna /fartygen. Utredningen föreslår en förstärkt bastrafik som behovsanpassats; mindre fartyg, bättre restider, högre turtäthet. Vi är oroliga för de mindre fartygens bristande tillgänglighet. Vi vet att båtarna är olika, och detta skapar otrygghet hos resenärerna. Alla kan inte komma ombord och/eller nyttja toaletten/salongen m m. Kollektivtrafiken måste vara till för alla medborgare. 

Det är av stor vikt att personal i båttrafiken har kunskap om bemötande av resenärer med funktionsvariationer. Det är en rättighet att bli bemött i trafiken och att känna sig trygg med kollektivtrafikens personal om en får ett plötsligt sjukdomstillstånd som till exempel andningsproblem, epilepsi, hjärtklappning, eller har psykosomatiska problem som ångest.

Det är absolut väsentligt att personalen erbjuds utbildningar i de här frågorna.

Funktionsrätt Stockholm  rapporterar ´rapportera t ex att det kan vara en snäv marginal att byta färdmedel när de stiger av en båt och ska byta till buss. Tidsåtgången vid byten måste ta höjd för försenade båtar, detta gäller särskilt vid replipunkter då bussarnas turer är få. Vi måste belysa – ”Hela resan” – när detta koncept används. Hur lång är den estimerade bytestiden? Är denna anpassad så att alla hinner byta? Detta är särskilt viktigt vid replipunkter. Hur ser SL på reglertider i samspel mellan båt och buss? På ändstationer med tunnelbana har föraren ofta kontakt med bussar. Kan det finnas ett liknande samspel mellan förarna av båt och buss? Kan båtens personal förmedla för SL hur många som kommer? Eller att en person med elrullstol är på väg? Kan man vänta in alla trafikanter? Vi föreslår trafikvärdar vid replipunkter som ser över bryggorna och flödet av trafikanter.

Den blågöna regionledningen är bra på att skapa bombastiska rubriker. Men när man lusläser artikeln i Mitt i Haninge framgår det att i den kommande regionbudgeten finns avsatt pengar för att utreda hur skärgårdstrafiken kan bli mer miljövänlig. Det är ett ganska långt steg mellan att utreda något och faktiskt göra något.
Konsekvenser för miljön

Sjötrafiken har miljöpåverkan på klimat, natur och hälsa. Sjötrafiken har utsläpp av växthusgaser som är högre jämfört med övriga kollektivtrafikslag. Sjötrafiken har inte ställt om i lika snabb takt till förnybar energi som t ex busstrafiken. Till viss del är det inte förvånande att branscher där investeringar görs mer sällan, och där t ex livslängden på motorerna är jämförelsevis ganska långa, innebär att omställningen går långsammare. Men det är ju också ett skäl varför man måste ligga i framkant med tydliga krav och tydliga mål för att driva på den långsamma omställningen i snabbare tempo.

I Region Stockholm tog man fram ett antal miljömål 2017:

  • Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ska öka
  • Sjötrafiken ska energieffektiviseras
  • Sjötrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider ska minska
  • Sjötrafiken ska minska yttre negativ miljöpåverkan i form av vågor, svall och stranderosion

Dessa mål skulle vara uppnådda i år! Ok; det är tre månader kvar av året, men vad kan hända på så kort tid. Ett annat problem med målen är; vad mäter vi? Målen är alltför diffusa för att göra någon värdering om det är bra eller dåligt.

Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ökade från 17% 2018 till 18% 2019 (senaste siffrorna). Det är ju bra. Men är det tillräckligt bra? Ökar vi andelen förnybart med 1% om året kommer det ta 80 år till innan omställningen är klar. Det är inte tillräckligt bra.

Bra miljömål i Region Stockholm måste vara kvantitativa och beskriva det tempo som omställningen behöver ha.

En storskalig elektrifiering av regionens sjötrafik behöver en utbyggd laddinfrastruktur respektive tankinfrastruktur för vätgas när bränslecellslösningar börjar implementeras. För att åstadkomma detta behövs gott samarbete mellan regionen, Haninge och de andra berörda kommunerna, elnätsägare och leverantörer. Vänsterpartiet ser fram emot att Region Stockholm utvecklar planerna för att det ska kunna ske.

Konsekvenser för näringslivet

Vänsterpartiet anser också att man bör ta Haninge kommuns kommunstyrelseförvaltnings synpunkter på allvar när det det gäller konsekvenserna för näringslivet i Skärgården. Förvaltningen skriver:

“Det finns dock en uppenbar risk att det ger en försämring för de företagare i skärgården som är beroende av godsleveranser med skärgårdsbåtarna. Redan idag har Trafikförvaltningen byggt om flera fartyg med resultat att de i minskad omfattning, eller inte alls, kommer att kunna transportera gods till skärgårdens företagare. Under 2021 har denna situation varit uppe för diskussion och bland annat har flera företagare på Ornö och kringliggande öar drabbas. Leveranser med bil till företagare på Ornö är dock inte ett realistiskt alternativ. Det är för tids- och kostnadskrävande för de mindre leveranser som det oftast handlar om och flera verksamheter på Ornö är beroende av båtleveranserna.”

Det som påpekas har ju också en miljöaspekt; för att få ner transporterna gäller det ju att ha så få lastbärare som möjligt. Teoretiskt kan de flesta företagare ute på öarna hämta och lämna de flesta varor med sina personbilar. Men det skulle generera många transporter och det är, som påpekas, föga effektivt ekonomiskt.

Att de varor som ska transporteras till och från öarna enkelt kan gå med båt är helt avgörande för att få ner onödiga transporter.

Utökad sommarsäsong för turismen

Skärgårdstrafiken under sommaren skiljer sig från resten av året genom mycket större passagerarmängder, huvudsakligen turister och besökare till vår fantastiska skärgård, kunder till besöksnäringen. Sommartrafiken är viktigt, men lika viktig för en levande skärgård är trafiken under resten av året. Förra remissrundan visade att för många både fastboende, deltidsboende och sommargäster är det viktigt att långlinjer finns kvar, inte minst under mellansäsong.

En viktig fråga därvid som utredningen inte berör är perioderna för årets olika turlistor. WÅABs sommarsäsong omfattar för närvarande knappt två månader, från midsommar till mitten av augusti. Att förlänga sommarsäsongen är angeläget för skärgårdens näringsliv och för turister som vill uppleva skärgården.

Ovanstående synpunkter kommer Vänsterpartiet Haninge delge Region Stockholm för beaktande.

Tack till Tomas Ekman, Vänsterpartiet Region Stockholm, Petter Nilsson, Vänsterpartiet Stockholms stadshus och Röda Lanternan för tips och idéer.

Kommunledningen får stå till svars för den begränsade vistelsetiden på förskolan

Sevim Celepli sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Haninge.

 På senaste kommunfullmäktigemöte den 13 september så hade jag en interpellation ställd till grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg om beslutet att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga från 30h till 15h med oförändrad taxa.

Jag var redo att ta striden för de vårdnadshavare som har drabbats av detta beslut och för de barn som har fått ta konsekvenserna. Jag var redo att vara deras röst. Efter mitt första anförande väntade jag på en replik från Tobias Hammarberg, men det kom inget. Det var helt tyst i kommunfullmäktige salen och tiden på den stora skärmen tickade på. Ja, vad kan man säga. Vissa beslut är så pass dåliga och omotiverade att det inte ens är en idé att försvara de. Jag gissar att det var därför det inte blev en debatt. Men då vill jag ge replik här på de skriftliga svar jag fick på min interpellation.

Jag ställde bl a frågan hur det motiveras från ledningen att vårdnadshavare får betala full avgift för en service de till fullo inte får del av.

Tobias Hammarberg svarar i interpellationen att en av de största utmaningarna som förskolan har haft under pandemin har varit den höga sjukfrånvaron bland personalen. Han menar vidare att det var en av de enskilt viktigaste pandemiåtgärder som gjorts inom förskolan, dvs att begränsa vistelsetiden för barn till arbetslösa och föräldralediga med argumentet att förskolorna då på ett säkert sätt har kunnat vara igång trots stor personalfrånvaro.

Hammarberg argumenterar vidare i sitt interpellationssvar att Haninge kommun inte har någon differentierad taxa när det kommer till barnomsorgsavgiften och att det inte har varit möjligt att utreda detta under pågående pandemi.

Först och främst, barnens behov ska komma i främsta rummet, vilket inte har skett här.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar på sin hemsida att barnens behov av förskolan väger tungt och att den generella regeln bör vara att barn går i förskolan under pandemin.

Förskolan är viktig:

”Barns behov av, samt möjlighet till, att vara i förskolan väger tungt. Därför bör den generella regeln vara att barn går i förskolan under pandemin. Barn driver inte smitta på samma sätt som vuxna gör. Personal som arbetar på förskolor har inte heller diagnostiserats för covid-19 i högre utsträckning än andra yrkesgrupper som har kontakt med många människor, exempelvis serviceyrken.”

Folkhälsomyndigheten

Så om man skulle vilja utgå ifrån barnets behov och bästa, så skulle man försöka lösa denna situation på annat sätt än att begränsa vistelsetiden för en viss barngrupp. Vi skulle ha kunnat ta in vikarier för att lösa sjukfrånvaron och samtidigt låta barnen få gå kvar.

Vi har idag i Stockholms län ca 450 arbetslösa förskolelärare och drygt 4000 arbetslösa barnskötare. Det finns därmed andra sätt att lösa det på än att barnen ska få ta konsekvenserna.

Utifrån ett barnperspektiv är det mycket som kan ifrågasättas. För barn som ska inskolas i förskolan blir inskolningen svår och utdragen med så få timmar som 15h i veckan, dvs 3h/dag, barnen får ingen ordentlig kontinuitet.  Och för de barn som redan har haft en bra rutin i förskolan med 30h pedagogisk verksamhet, får gå ner i tid med hälften pga sin familjesituation. Att plötsligt minska på dessa barns timmar och exkludera de från så många aktiviteter i förskolan förändrar gruppdynamiken helt och påverkar barnets pedagogiska utveckling.

Det skulle vara en annan sak om det endast handlade om en kort period på en till två månader, men för vissa barn kan denna begränsade vistelsetid ha varat i nästan två år från start i april 2020 till att de får återgå till 30h i januari 2022. Det är en väldigt lång period. Det innebär också att de föräldrar som inte har sagt upp sin plats trots begränsningen av vistelsetiden, kommer att ha fått betala i nästan två år för full verksamhet som de endast fått till hälften del av. Det känns inte rimligt. Dessutom är det en samhällsgrupp som redan har sänkta inkomster genom föräldraledighet och arbetslöshet, vilket gör att denna extra debitering känns ännu mer omotiverat.

Hammarberg svarar vidare att det inte har varit möjligt att utreda en differentierad taxa under pågående pandemi. Det är förståeligt att det var svårt att göra allt rätt när pandemin bröt ut, med det kaos och panik som utbröt i världen är vi nog alla överens om att inget kändes säkert längre. Men det går att rätta till det som blev fel längs vägen eller i varje fall nu och göra rätt för de vårdnadshavare som har fått betala mer.

Man hade t.ex. kunnat applicera den allmänna förskoleprincipen för denna grupp redan i ett tidigt skede, om detta inte hanns med under våren 2020 så kom Moderaterna med ett tilläggsförslag om just detta med avgiftsfri förskola för denna barngrupp i nämnden december 2020, när beslutet om begränsad vistelsetid förlängdes ytterligare. Men det förslaget röstades ner. Efter det gavs det en till chans att rätta till detta. I juni månad under grund- och förskolenämndens möte la Vänsterpartiet ett eget förslag i ärendet, som även resterande partier i oppositionen röstade för. Förslaget var bl.a. att kommunen retroaktivt ska utbetala det som vårdnadshavarna har fått betala för mycket i avgift eller inte debitera dessa vårdnadshavare framöver fram tills dess att det som dragits extra i avgift utjämnas.

Men ingen av dessa förslag ansågs vara ett alternativ.

I detta läge känns det främst som att kommunen har gynnats ekonomiskt av hur det här har hanterats och barnen samt vårdnadshavarna har fått ta kommunens ansvar för den kris som pandemin bidrog med till förskolorna.

Sevim Celepli