Det är med glädje vi nu möjliggör ett konstnärshus med ateljéer och galleri i Haninge
Åsa Bååth, gruppledare Vänsterpartiet Haninge
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun.
Måndagens kommunfullmäktige var en glad dag! Med röstantalet 31 Ja och 27 Nej röstade Vänsterpartiet tillsammans med S, C, KD och partilösa Lage Ölund och Eva Karlsson igenom att Föreningen Haninge Konstnärers anhållan om kommunal borgen beviljades. Partierna som sa nej var M, L och SD. Detta är en borgen föreningen behöver för att få ett banklån till en bostadsrätt för konstnärernas verksamhet.
Föreningen Haninge Konstnärer är en förening som bildades 1984 av ca 100 konstnärer. Man startade ett konstnärscentrum i den f d Kyrkskolan i Österhaninge. Efter en anlagd brand 1993 ödelades Kyrkskolan.
Med ideellt arbete från föreningen och med hjälp från kommunen och Skanska kunde man bygga den nuvarande byggnaden belägen vid Österhaninge kyrka. Byggnaden består av en gallerilokal med café,pentry och 10 konstnärsateljéer. Det är en bostadsrätt som föreningen hyr av ett fastighetsbolag, NFG.
Nu har man en köpoption på bostadsrätten som löper ut 2021-12-31. Med den borgen vi nu röstat igenom kan föreningen få ett banklån och köpa bostadsrätten.
Detta kommer att göra en stor skillnad på sikt för föreningens verksamhet då årskostnaden idag som hyresgäster är mycket hög.
Förening bidrar till många attraktiva kulturupplevelser och ett mycket aktivt föreningsliv. Föreningen har mycket gott samarbete med Haninge kommun med olika utställningar och annan verksamhet.
Mitä sinulle merkitsee se, että Haninge on suomen kielen hallintoalue?
Minulle on Haningen asukkaana erityisen tärkeää, että kunta tarjoaa suomenkielisille asukkailleen tietoa heidän äidinkielellään ja viestittää heille suomeksi. Se on tärkeää siksi, koska se mahdollistaa aktiivisen osallistumisen yhteiskuntaan. Hallintoalueiden kuntien on luotava kansallisille vähemmistöille mahdollisuus käyttää omaa äidinkieltään ollessaan yhteydessä viranomaisiin, sekä suullisesti, että kirjallisesti.
Kuinka Haninge voi toimia aktiivisesti tuodakseen suomen kielen asiat paremmin esille?
En ole aivan varma siitä, että kaikki Haningen asukkaat ovat tietoisia oikeudesta saada tietoa suomeksi. Kunnan on pyrittävä aktiivisemmin tiedottamaan tästä mahdollisuudesta. Oikeuksista on kerrottava ihmisille ja viranomaisten on pystyttävä vastaamaan suomeksi, saameksi sekä meänkieleksi. Laissa sanotaan selvästi, mitä hallintoalueen viranomaisilta vaaditaan.
Tämä on meille vasemmistopuoluelaisille erittäin tärkeä kysymys ja meidän tuellamme kunnanvaltuusto asetti joulukuussa 2020 kunnalle vaatimuksen täyttää suomen kielen käyttämiselle vaadittavat tuki- ja toimenpidetarpeet. Neuvonpitoryhmän tehtäviin kuuluu meidän mielestämme auttaa kuntaa näiden tarpeiden kartoittamisessa.
Miten suhtaudut omaan rooliisi suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmän jäsenenä?
Omiin tehtäviini kuuluu toimia suomalaistaustaisten henkilöiden edestä – kuunnella heidän toivomuksiaan, mielipiteitään ja tarpeitaan niin pitkälle kuin mahdollista. Toivon tässä tehtävässäni voivani vaikuttaa siihen, että suomalaisen vähemmistöryhmän oikeudet huomioidaan ja että kunta kantaa vastuunsa suomen kielen hallintoalueena.
Mitkä asiat ovat mielestäsi tärkeimpiä suomen kielen kannalta Haningen kunnassa juuri nyt?
Juuri tällä hetkellä minusta tuntuu erityisen tärkeältä lisätä ihmisten tietoisuutta oikeudesta tiedon saantiin vähemmistökielillä. Vähemmistöjen kulttuuri- ja kielitaitojen lisääminen on nähtävä mahdollisuutena, sekä yksilön itsensä, että kunnan näkökulmasta. Kun nyt esimerkiksi olemme eläneet pandemian kanssa yli vuoden, tajuan entistä paremmin, kuinka tärkeää on, että tieto kulkee kaikille. Kaikkien on voitava ymmärtää mitä yhteiskunnassa tapahtuu, mitä suosituksia tulisi noudattaa ja minkälaista apua tarjolla on.
Miten haluat itse toimia Haningen kunnan suomenkielisen vähemmistön hyväksi seuraaviin vaaleihin saakka?
Haningen kunnassa on paljon ruotsinsuomalaisia ja Haningen suomalaiset yhdistykset ovat tärkeitä toimijoita. Kaikki eivät kuitenkaan ole aktiivisia yhdistyksissä ja kunnan olisi löydettävä muitakin viestityskanavia, joiden kautta tavoittaa myös ei-aktiiviset. Tiedottamista on sopeutettava, koska kaikilla ei ole käytettävissään tietokonetta ja internet-liitäntää. Tietoa pitää levittää toimintaesteisille tavalla, joka on heille sopivin, esimerkiksi lyhytelokuvina.
På svenska
Vad betyder det för dig att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet?
För mig känns det extra viktigt som Haningebo att kommunikation och information på det finska modersmålet är tillgängligt för våra finsktalande kommuninvånare. Det känns viktigt då det möjliggör att man kan ta en aktiv del i samhället. Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska möjliggöra för de nationella minoriteterna att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen.
Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
Jag är inte så säker på att alla som bor i Haninge vet om att de har rätt att få information på finska. Kommunen bör arbeta mer aktivt och sprida information om den möjligheten.
Enskilda måste informeras om sina rättigheter och myndigheterna ska kunna svara på finska, samiska och meänkieli. Lagen är tydlig med vilka krav som ställs på myndigheterna inom förvaltningsområdena.
Det här är en väldigt viktig fråga för oss i Vänsterpartiet och vi såg till att kommunfullmäktiga i december 2020 satte krav på Kommunen att tillgodose dem behov att stöd och åtgärdar som användningen finska språket kräver. Vi anser att det är samrådsgruppen uppgift att hjälpa kommunen inventera dem behoven.
Hur ser du på din roll som medlem i samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde?
Min roll inkluderar att verka för personer med finsk bakgrund, lyssna och återhämta deras önskemål, åsikter och behov så långt som möjligt. I min roll hoppas jag kunna verka för att den finska minoritetsgruppens rättigheter efterföljs och att kommunen tar sitt ansvar som ett finskt förvaltningsområde.
Vilka frågor ser du som de viktigaste att ta tag i just nu, när de gäller finskan i kommunen?
Just nu tycker jag att det känns extra viktigt att sprida medvetenhet om människors rätt till information på minoritetsspråk. Att öka deras kultur och språkkunskaper måste ses som en möjlighet, både för individen själv och för kommunen. Nu när vi t.ex. har befunnit oss i en pandemi i mer än ett år, inser jag ännu mer hur viktigt det är med information som alla kan ta del av. Det är viktigt att alla förstår vad som sker i samhället, vilka rekommendationer som råder och vilken hjälp man kan få.
Hur vill du personligen verka till förmån för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
Det finns många svenska finländare i Haninge kommun och finska föreningar i Haninge är viktiga aktörer. Samtidigt är inte alla aktiva i föreningar och kommunen behöver hitta andra kanaler för att sprida information till dem också. Information behöver också anpassas, eftersom inte alla har tillgång till en dator samt internet. Personer med funktionsvariationer måste få tillgång till information på de sätt som är lämpligast för de, t ex kortfilmer.
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden
Nu har det hänt det som inte får hända, ett demensboende i privat regi i kommunen har stora ekonomiska problem och stänger sin verksamhet. Det är mycket olyckligt för de personer som bor där och deras anhöriga. Detta är det problematiska med privat driven välfärd. Oavsett om det är demensboenden eller skolor som går i konkurs är det de boende eller elever som får betala priset.
Det har varit mycket uppmärksamhet på privata demensboendet Lovisagården som är ett hemtrevligt boende med bra vård, men nu står det klart att företaget väljer att avsluta sin verksamhet för de har ekonomiska problem. Många vårdboenden inom äldreomsorgen har problem för att många avlidit av Corona pandemin och att färre söker till boenden.
I Haninge kommun är det kommunens egna boenden som man i första hand flyttar till. Sedan kommer de privata boenden som finns i kommunen. Det finns mycket tydligt skrivet i de avtal företagen skriver med kommunen när man startar sin verksamhet i Haninge. Det finns också en konkret plan hur platserna fördelas mellan de olika privata företagen och är ett boende fullbelagt när turen kommer går frågan vidare till nästa företag. Företaget har även avtal med andra kommuner att kunna erbjuda platser till.
När det gäller Lovisagården uppfyller de inte kraven som gäller angående hygienutrymmen, då två personer får dela på samma hygienutrymme. Detta innebär att företaget får betala en avgift för bristerna till kommunen. Företaget ser det som en straffavgift.
Vad man inte yppar från företaget är att man sedan 2010 och fram till 2020 tagit ut 35 miljoner i vinst och att det funnits ett ekonomiskt utrymme för att bygga om boendet till gällande riktlinjer angående hygienutrymmen.
Vad innebär det här beslutet för de boende?
Personer med demens diagnoser är mycket sårbara för förändringar i deras liv p g a de hjärnskador som följer med sjukdomen. Att byta boende och att byta personal kan väsentligt försämra deras allmäntillstånd.
– Ofta tar det lång tid innan man känner sig trygg med nya människor som tar hand om omvårdnaden. Därför är det en katastrof att privata aktörer med vinstintresse får driva demensvård som kan gå i konkurs, säger Åsa Bååth, gruppledare och ledamot i äldrenämnden.
Kommunens roll och företagets roll
Ägarna till Lovisa gården har nu ekonomiska problem och anser att de inte kan driva verksamheten längre och att kommunen ska rädda Lovisagården. Man har tre nya personer som velat flytta in i maj, men företaget har tackat nej och väljer hellre att stänga.
Haninge kommuns beslut är att inte gå in och täcka privata företags ekonomiska problem. Det är företagets egna beslut att stänga verksamheten. Kommunen kan inte ta ekonomiskt ansvar för ett privat företag för likställighetsprincipen gäller och då måste man även ta ansvar för alla privata företags ekonomier som agerar i kommunen.
Däremot tar kommunen fullt ansvar för de boende. De får erbjudande om nytt boende med samma kunskap och inriktning på demensvård.
Problematiken med privat driven äldreomsorg
Det har sedan början av nittiotalet genomförts en modell inom äldreomsorgen som heter New Public Management, vilket innebär att man sätter en prislapp på olika diagnoser och att ersättningssystemet för vård följer dessa priser. Det innebär i sin tur att man kan ta ut stora vinster på olika typer av vård och omsorg.
Systemet gör att äldreomsorgen blivit en “mjölkko” för olika företag och framförallt intressant för stora företag drivna av riskkapitalister. Varje demensdiagnos är klirr i kassan för de privata företag som driver demensvård. De pengar man har att röra sig med är den ersättning man får för varje boende. Och det är från den ersättningen man tar boendets kostnad och även vinsten. Det innebär att man måste minska utgifterna för att få vinst. De områden man kan spara på är personalfrågor som bemanning och lön, material som inkontinensskydd, hjälpmedel och de boendes mat – en kvalitetssänkning för de boende.
Vänsterpartiet anser att äldreomsorg ska drivas i kommunal regi för att skydda äldre sjuka personer från att drabbas av negativa konsekvenser p g a vinstkrav. Det är en viktig aspekt för anhöriga att tänka på vid val av boende för sina anhöriga. Man ska inte utsättas för att mista sin bostad för att ett företag går i konkurs.
Sevim Celepli, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet, tog en interpellationsdebatt med Tobias Hammarström, Liberalerna och ordförande i grund- och förskolenämnden.
Den styrande alliansen i Haninge, med S, L, C & KD, lovade när de tillträdde 2019:
Haninge kommun ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar
För alla i Jordbro är det väsentligt att veta att det här är bara luftslott från den nuvarande kommunledningen. Utställda löften 2019 är ingenting värda 2021.
Det är val 2022 och vi vet att Jordbrobornas minnen är goda.
Huvudargumentet från Tobias Hammarberg att det finns gott om skollokaler i övriga delar av Haninge, och att det är jordbroelevernas ansvar att fylla dem, håller inte.
Om det i realiteten finns gott om skollokaler skulle man kunna minska klasserna och höja lärartätheten.
Nuvarande kommunlednings satsningar på lärarkåren lyser uppenbarligen med sin frånvaro genom allt färre behöriga lärare, som bl a Mitt i Haninge rapporterat om.
2021: Även Mitt i Haninge nr 22 (5-11 juni) har man en stor artikel (dock ej i nätupplagan) om behovet av kollektivtrafik i Nedersta:
I dagsläget är det 268 personer som har skrivit på namninsamlingen för att få en buss mellan Nedersta och Västerhaninge.
Vänsterpartiet, genom vår gruppledare Åsa Bååth, har också aktualiserat frågan om kollektivtrafiken i Nedersta.
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i kommunfullmäktige.
Vänsterpartiet har gjort det i form av en interpellation till stadsbyggnadsnämndens ordförande Petri Salonen i början av april i år.
En interpellation är en formell skriftlig fråga som ansvarig politiker är skyldig att ge både skriftligt och muntligt svar på nästkommande kommunfullmäktige.
Interpellation
Busslinje mellan Nedersta och Västerhaninge station
Haninge växer så det knakar men tyvärr växer inte kollektivtrafiken i samma takt. Om man flyttar till Nedersta så finns det problem att ta sig till arbete och skolor speciellt i rusningstid. Och nu är det inflyttning för en ny etapp där alla hus är sålda. Ännu fler vuxna som ska till sina arbeten och ännu fler skolbarn. Även fler bilar för man är beroende av den eftersom området inte har någon busslinje mellan Nedersta och Västerhaninge Centrum.
De 2 infartsparkeringar som finns i Västerhaninge är nästan fyllda trots att många arbetar hemma. Hur kommer det då se ut i höst när fler kommer fysiskt åka till sina arbeten? Cykel alternativet till stationen fungerar inte för det är mycket cykelstölder. Man ger upp när man fått 3 cyklar stulna vid stationen på 1 månad trots godkända lås och som stått på angiven plats.
En promenad på 2 km för att nå kollektivtrafik är för långt. Och det finns även jämlikhets- och jämställdhetsaspekter eftersom det ofta är låginkomsttagare och kvinnor som åker kollektivt.
Busstrafiken i kommunen styrs av Regionen och kommunen har tidigare varit pådrivande för att rädda vissa busslinjer. Det vore önskvärt även i detta fall så invånarna i Nedersta får en möjlighet till bra kollektivtrafik.
Vänsterpartiet ser en bra kollektivtrafik som nyckeln till att uppnå de klimat- och miljömål som Haninge kommun har.
Jag vill därför ställa följande frågor till stadsbyggnadsnämndens ordförande:
När man planerar nya bostadsområden och förtätning av äldre områden har kommunen då aktiv dialog med regionen eller den huvudentreprenör som är utförare av busstrafiken i Haninge?
Känner ni till de stora cykelstölderna vid pendeltågsstationen i Västerhaninge och finns det några planer på stärka säkerheten och ha en säkrare cykelställ eller burar att förvara dem i?
Hur beräknas parkeringsplatser vid infartsparkeringarna i Västerhaninge?
