Etikett: Samuel Skånberg

111 miljoner i konsultkostnader för Haninge kommun

Skrivet av haninge den 7 november, 2019. Postad i Kommunfullmäktige, Personal, Skolfrågor, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till 111 miljoner i konsultkostnader för Haninge kommun

Under förra året lade kommunen ut 111 miljoner kronor i konsultkostnader. Dessa summor har det handlat om i flera år:

2016: 110 miljoner kronor
2017: 119 miljoner kronor
2018: 111 miljoner kronor

Kommunen har fyra konton där konsultkostnader bokförs: Tillfälligt inhyrd personal, IT-konsulter, Rekryteringskonsulter och Övriga konsulter.

Vad är det då för fel med konsulter? Nej, det är säkert inget fel på dem, men det är ett väldigt dyrt sätt att få ett arbete utfört. Dels skvallrar det kanske om att den egna organisationen inte har den kompetens den borde ha. Dels kan det också skvallra om att man har rekryteringsproblem i kommunen – man måste hyra in personal för att man inte kan anställa.

2018 var tyngsta posterna ”Övriga konsulter” – 59 miljoner kronor. Den förvaltning som drar mest ”Övriga konsulter” är kommunstyrelseförvaltningen – 19 miljoner – och det är i stort två avdelningar; avdelningen för samhällsutveckling och personalavdelningen, som drar nästan alla konsultkostnader.

Rekryteringsproblem i skolan

Den näst största posten är ”Tillfälligt inhyrd personal”. Här är det utbildningsförvaltningen som sticker ut, inte minst den delen som lyder under Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen tar in konsulter för drygt 44 miljoner kronor (2018) och av dem är 27 miljoner kronor för ”Tillfälligt inhyrd personal” – d v s man hyr in lärare och annan pedagogisk personal. 25 miljoner kronor av dessa är i grund- och förskolan.

Vänsterpartiet ställde en interpellation till Grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg (L) på kommunfullmäktige 2019-11-04 om detta. Hela interpellationen kan ni läsa här (pdf) och hela interpellationssvaret kan ni läsa här (pdf).

Det svar Tobias Hammarberg (L) hade på frågan var.

– Sverige har under de senaste åren haft en omfattande brist på legitimerade lärare, något som förväntas kvarstå under de kommande åren. Även Haninge har under de senaste åren haft svårt att rekrytera lärare med legitimation inom förskola och grundskola. Mot bakgrund av att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till förskola och grundskola och att kommunen redan har relativt låg andel behöriga inom dessa grupper är verksamheterna känsliga för personalomsättning och sjukfrånvaro. Det gör att det ibland finns behov av att
tillfälligt hyra in personal för att den löpande verksamheten ska fungera.

Det är förvisso sant att det generellt är svårt att rekrytera lärare i Sverige. Men Haninge, som ändå rankas som löneledande i Sverige, bör rimligen inte ha rekryteringsproblem. Då är det något annat som skaver. Detta tog Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, upp i interpellationsdebatten på kommunfullmäktige:

– Skälet till att vi ställer interpellationen är den stora ökningen av konsultkostnaderna inom grund- och förskolenämnden: från 18,5 miljoner 2016, 26 miljoner 2017 och 32,6 miljoner 2018.

I runda slänger en fördubbling på två år.

Det är oroande att höra av Tobias Hammarberg, Liberalerna, att så stor del av konsultkostnaderna – nästan 80% av den totala kostnaden – handlar om att hyra in personal från bemanningsföretag till kommunens kärnverksamhet; att hyra in lärare och annan pedagogisk personal.

Ingen organisation kan ju vara nöjd med att bedriva sin kärnverksamhet på konsultbasis. Speciellt då uppdraget att bedriva grund- och förskola inte är något tillfälligt uppdrag.

Det finns något här som inte går ihop; vi rankas som den kommun som har högst löneläge i landet och samtidigt har vi stora rekryteringsproblem.

Finns det någon analys om varför vi har så stora rekryteringsproblem, trots det höga löneläget?

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare

Hammarberg (L) tog inte debatten

Tyvärr antog inte Tobias Hammarberg (L) utmaningen att diskutera vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan, utan satt tyst resterande delen av debatten. Det ger inget bra intryck, för det var ingen konstig fråga vi ville diskutera. Det var bara frågan om vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan. Vill man inte diskutera det om man är ordförande i Grund- och förskolenämnden?

Mycket märkligt….

Det går dock att spåra en mindre allvarlig syn på rekryteringsproblem i det skriftliga svar på interpellationen som Vänsterpartiet fick innan kommunfullmäktige av Tobias Hammarberg (L):

– Andelen behöriga förskollärare var år 2018 22 procent och lärare 60,2 procent. Nivåer som varit relativt konstanta de senaste åren. Trots detta stärker vi våra kunskapsresultat och behörigheten till gymnasiet ökar 2019 från 2018. Det visar att allt inte handlar om behöriga lärare, men vi kommer att fortsätta verka för att öka andelen behörig personal i alla våra verksamheter.

Det gör alltså inte så mycket att andelen behöriga lärare bara är på 22 resp 60,2 procent. Haninge ökar sina kunskapsresultat ändå. Och det vore ju väl, om nu detta var 100 procent sant.

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, bemötte Tobias Hammarberg (L) med kommunens egen statistik i interpellationsdebatten:

– Tobias Hammarberg, Liberalerna, tar upp den låga andel behöriga lärare vi har i kommunen och säger att skolresultaten går upp ändå, så behöriga lärare är inte så betydelsefullt.

Tittar man på kommunens egen statistik beror förbättringen i stort på att de nyanlända har blivit bättre. Det är inte så konstigt att de blivit bättre. Ytterliga ett år här gör naturligtvis stor skillnad i många ämnen.

Men exkluderar man de nyanlända från statistiken blir resultaten inte bättre. Eleverna i Haninge kommuns skolor har haft en nedåtgående trend sedan 2016.

Tror inte Tobias Hammarberg att det ändå spelar roll om vi har fler behöriga lärare i kommunens skolor och färre konsulter?

Även här satt Tobias Hammarberg tyst i bänken och ville inte gå i svaromål. Så hur Tobias Hammarberg analyserar skolresultaten i Haninge, får vi aldrig veta.

Den statistik som Samuel Skånberg refererar till finns i Kolada (kommun- och landstingsdatabasen):

Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor i Haninge, andel (%):

2016 77.6%
2017 75.3%
2018 74.0%
2019 74.0%

Så 1 av 4 når inte kunskapskraven. Det korrekta svaret är alltså att resultaten gått ned och sedan stagnerat för den stora gruppen elever. Den statistiska uppgång som kan redovisas mellan 2018-19 är att de nyinvandrade som klarar kunskapskraven i alla ämnen är fler. Det är förvisso väldigt bra, men vi måste se hela bilden.

Arbetsmiljön för lärarna

Som vi påpekat innan skvallrar de höga konsultkostnaderna – inhyrning av lärare och annan pedagogisk personal – på rekryteringsproblem i Haninge kommun. Likaså att det är något som skaver om vi har högt (om inte högst) löneläge för lärarna och ändå få som söker sig hit.

Det som skaver är att arbetsmiljön är för tuff. Vänsterpartiet tycker att man ska lyssna på lärarna. Lärarförbundet i Haninge gick nyligen ut i Mitt i Haninge och krävde följande:

Lärarna i Haninge måste få vara lärare.
Den dubbla dokumentationen som pågår måste upphöra.
Lärare få tillbaka tiden för att planera lektioner och även den pedagogiska planeringen.
Resurserna måste utgå ifrån behoven och inte utifrån beräkningsmodeller som inte tar hänsyn till de faktiska behoven.

Det tycker vi är en bra början. Om lärarna trivs kommer kommunen inte ha några rekryteringsproblem, eleverna kommer få bättre kontinuitet med sina lärare och kommunen kommer slippa dyra kostnader för inhyrd personal.

En win-win-win för kommunen, eleverna och lärarna.

Minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa

Skrivet av haninge den 16 november, 2015. Postad i Kommunfullmäktige, Miljö, Motion. 2 kommentarer till Minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa

Vänsterpartiet Haninge har , genom vår eminenta Samuel Skånberg lagt denna motion:

Motion till Haninge kommunfullmäktige

om minskad köttkonsumtion för klimat och hälsa

Klimathotet är en ödesfråga. Redan idag märker vi av klimatförändringarnas effekter. Forskarna är eniga om att klimatförändringarna beror på människors utsläpp av växthusgaser. För att minska framtida klimatförändringar behöver vi minska på vårt utsläpp av växthusgaser.

Enligt en rapport från FN:s jordbruksorganisation FAO kommer 18 procent av världens växthusgaser från djuruppfödning. I Naturvårdverkets rapport Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel nämns vegetariska dagar i offentlig sektor som exempel på åtgärd för växling mot mindre andel kött och större andel vegetabiliskt protein. Matens klimatpåverkan är idag ungefär 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Enligt Naturvårdsverket skulle det vara möjligt att få ner den siffran till 0,3 ton med en helvegetabilisk kost. Ett enkelt sätt att minska sin klimatpåverkan är alltså att äta mindre kött. Örebro kommun konstaterar att nästan hälften (47%) av klimatpåverkan från deras inköpta livsmedel kommer från livsmedel av kött och en stor del från mejeriprodukter.

Havsmiljöinstitutet menar att köttkonsumtionen också bidrar till övergödningen av havet: utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem. Som skärgårdskommun som värnar om havet och de marina systemen så är frågan extra angelägen för Haninge kommun.

Utöver klimatpåverkan så äter svenskar idag mer kött än vad som är hälsosamt. Vår köttkonsumtion har ökat 40 % sedan 1990 och vi äter idag mer kött än vad som är rekommenderas av Livsmedelsverket. Världscancerfonden rekommenderar att äta mindre än 300 gram rött kött i veckan och att helt undvika charkprodukter för att minska risken för cancer. Livsmedelsverket rekommenderar att äta mindre än 500 gram rött kött och chark i veckan vilket motsvarar fyra köttmåltider i veckan. Världshälsoorganisationen (WHO) klassar numera charkprodukter som cancerframkallande och rött kött som troligen cancerframkallande. Om vi som kommun vill värna om folkhälsan bör vi verka för en mindre köttkonsumtion.

Det är lätt att tänka att det bara är en fråga om att äta rätt sorts kött. Viss sorts kött har trots allt högre klimatpåverkan och bidrar inte till den biologiska mångfalden. Annat kött har lägre klimatpåverkan och det finns positiva effekter för den biologiska mångfalden av t.ex. betande djur. Men Naturskyddsföreningen menar att det räcker inte att byta till ekologiskt kött eller naturbeteskött för klimatets och miljöns skull. Vi måste minska den totala mängden kött vi äter.

Kött är också dyrt och en stor köttkonsumtion är inte ett bra sätt att hushålla med kommunens ekonomiska resurser. Skövde kommun konstaterar att när de minskar svinnet och köttmängderna får de större ekonomiskt utrymme för mer ekologiska varor.

I Haninge kommuns klimat- och energistrategin lyfts just att potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduktionen. Göteborg stads klimatstrategi är att minska konsumtion av nötkött, mejeriprodukter, fläskkött, fågel och fisk och ersätta framförallt med vegetabiliska produkter. De utbildar också måltidspersonal i vegetarisk matlagning och ändrar stegvis matsedlarna till minskade andel måltider baserade på kött- och mejeriprodukter.

Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta

att kökspersonal i kommunens kök får gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på klimat och miljö

att stegvis ändra matsedlarna till minskade andel måltider baserade på kött- och mejeriprodukter

att kommunen börjar mäta inköpen av köttprodukter och mejeriprodukter i offentlig sektor

att matens klimatpåverkan från inköpta livsmedel presenteras och hur stor del av klimatpåverkan som kommer från kött och mejeriprodukter

Resultat

Kommunfullmäktige beslutade 2016-04-18 att anse motionen besvarad, det vill säga den gick inte igenom. Men Vänsterpartiet fick igenom ett mål om att minska köttkonsumtionen med 25% till 2022 i det klimat- och miljöpolitiska resultatet.