Idag var det kommunfullmäktigemöte. En av de största sakerna som diskuterades var en motion från M och KD om att minska tiden i förskolan från 30 timmar till 25 timmar för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande.
Vänsterpartiet fick igenom en höjning från 25 timmar till 30 timmar under mandatperioden i förhandlingar med Socialdemokraterna. Vi vill också att kvaliteten i verksamheten bibehålls och att personalen har en bra arbetsmiljö vilket vi avsatte pengar för i vårt förslag till budget. Vänsterpartiet tycker det är en självklarhet att barn ska behandlas lika, inte att några blir straffade för deras föräldrars situation.
Nafi Cilgin (V)
Nafi Cilgin (V) belyste flera viktiga saker:
Den här frågan har lyfts i olika omgångar i kommunfullmäktige. Det är en viktigt fråga för Vänsterpartiet. Vi ska inte göra skillnad på barn utifrån föräldrarnas situation. Nu har vi kommit ett steg i rätt riktning. Vi är stolta som vänsterpartister men inte nöjda än så länge. Vi vill att alla ska ha rätt till heltid. Det är viktigt att vi inte gör skillnad på barn och barn.
Vårdnadshavare till barn med begränsad vistelsetid har mestadels varit positiva till beslutet om utökad vistelsetid. På frågan om hur de som vårdnadshavare upplever utökningen av vistelsetiden svarar 90,9% att det är bra eller mycket bra.
Utbildningsförvaltningen har i sin förbättringsplan slagit fast att en likvärdig skola och förskola är ett av de viktigaste utvecklingsområdena. Det gäller bl.a. innehållet i undervisningen, kunskapsnivån och antalet lärare och förskolelärare.
Nafi Cilgin (V) hänvisade också till Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet. Hon kommenterar i en artikel några vanliga argument för att sänka tiden i förskolan.
Påstående: Det är en utökad service för lyxföräldrar.
Williams: Väldigt få föräldrar utnyttjar förskolan för egen vinning. Det känns som ett förlegat sätt att se på förskolans verksamhet.
Påstående: Barnen har det alltid bäst hemma.
Williams: Föräldrar och förskolans personal bör alltid diskutera vistelsetiden med barnets bästa för ögonen. Ibland kanske det är bra att barnet är i förskolan färre timmar i veckan. Men det kan också vara positivt för barn som fått syskon att också få vistas i förskolan när föräldrarna ägnar mycket tid åt det nya syskonet och kan ha svårt för att hinna med de andra barnen.
Påstående: Förskolepersonal går redan på knäna, det är oansvarigt att utöka servicen.
Williams: Många barngrupper har i dag ett stort antal barn även för de yngsta barnen. Det är något som bör diskuteras. Om politiker vill utöka tiden i förskolan så bör också kringfaktorer granskas så att det blir en fungerande verksamhet och god miljö för barn och anställda under hela dagen. Här behöver politiker se till resurstilldelningen, speciellt till socialt och ekonomiskt utsatta områden.
Nafi Cilgin (V) lyfte också att det rimmar illa med Moderaternas och Kristdemokraternas vurm för valfrihet att på det här sättet försvåra för föräldrarna och särbehandla barn baserat på föräldrarnas situation. Det var glädjande att både Liberalerna och Centerpartiet hade en annan inställning. Petri Salonen (C) replikerade också Marie Litholm (KD):
Jag tycker det är starkt av dig att kalla personer som utnyttjar 30 timmar i veckan för frånvarande föräldrar
Lina Rigney Thörnblom (RS) lyfte också att Moderaterna och Kristdemokraterna hycklar när de pratar sig varma om tid i familjen men samtidigt är konsekvent emot arbetstidsförkortning. Vi i Vänsterpartiet håller helt med. Vi vill införa sex timmars arbetsdag vilket skulle innebära mer fritid till att umgås med familjen och mycket annat.
Nafi Cilgin (V) kommenterade Moderaterna och Kristdemokraternas brist på sammanhängande politik:
Allmänt vet vi att personaltätheten inte har varit tillräckligt bra i förskolorna. Och den frågan har vi lyft. Redan 2010 skrev vi en motion om det. Under 2010-2012 gick kommunen med vinst om man använder Alliansens språk. Då undrade vi i Vänsterpartiet – kan vi använda den här vinsten till våra förskolor. Svaret var nej då. Vi väckte frågan igen 2013. Då sa ni också nej. När ni styr själva säger ni nej till vårt förslag. Men när ni är i opposition, då vill ni minska personaltätheteen.
Under er tid så har ni sänkt skatten så att kommunen förlorat 400 miljoner. Och nu vill ni ha mindre barngrupper.
Sevim Celepli (V)
Vår kommunpolitiker i grund- och förskolenämnden, Sevim Celepli, har skrivit en masteruppsats om förskolans betydelse och hur brist på tillgång till förskola, speciellt för barn från sämre socioekonomiska förhållande:
Just barn från sämre socioekonomiska förhållanden gynnas mest av att gå i förskolor med hög kvalitet, professionella pedagoger och att träffa barn av andra socioekonomiska bakgrunder (Andersson & Sandberg, 2017; Persson, 2012; Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2010). De barn som kommer ifrån socialt och ekonomiskt utsatta hem har ofta sämre förutsättningar än andra barn att lyckas i skolan, yrkeslivet samt i vuxenlivet. Omsorgen om dessa barn kan även med större risk anses vara bristande om föräldrarna lever i stor stress, är socialt isolerade och exkluderade (Cederborg, 2012). Förskolan kan för dessa särskilt utsatta barn skapa jämlika förutsättningar och kompensera för bristande levnadsförhållanden i hemmet. Därmed utökas dessa barns chanser till att lyckas i skolan och en social exkludering i samhället förebyggs. Genom att delta i förskolan kommer dessa barn ofta ikapp sina kamrater i att utveckla grundkunskaper i matematik och språk
Vi i Vänsterpartiet tycker att alla barn ska ha samma rätt och inte negativt särbehandlas för sina föräldrars situation. Och vi måste fortsätta för att få mindre barngrupper och större personaltäthet.
M, KD och SD röstade för att minska tiden för föräldralediga och arbetssökande att ha sina barn på förskolan till 25 timmar i veckan.
V, S, MP, C och RS röstade för att bibehålla möjligheten för även föräldralediga och arbetssökande att ha sina barn på förskolan 30 timmar i veckan.
Vi fördömer å det starkaste Turkiets överfall på Afrin i norra Syrien. Det är samma kurder som stod i spetsen för kampen mot Daesh (IS) som nu attackeras på detta sätt. Vi stödjer kurdernas kamp för ett kulturellt och politiskt självständigt samhälle där inte minst kvinnan har en central roll i upprättandet av ett demokratiskt styrelseskick. Vänsterpartiet vill att regeringen ska fördöma attacken.
Årsmötet 2018-02-04
Vänsterpartiet Haninge
I veckan har Vänsterpartiet Haninge fört över 3 000 kr till Kvinnoakademin i Diyarbakir för att visa vår solidaritet med kurdernas kamp. Jonas Sjöstedt lyfte även frågan i riksdagsdebatt i onsdags. Se videon här:
Den 9 september 2018 är det val av ledamöter till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.
I en kommun finns det mängder av kommunala uppdrag, men det är bara ledamöterna i kommunfullmäktige som väljs i allmänna val. I Haninge är man 61 ledamöter i kommunfullmäktige fördelat på 9 partier, varav Vänsterpartiet är ett. Kommunfullmäktige i Haninge sammanträder ungefär 9-11 gånger per år.
Totalt finns det dock runt 240 förtroendevalda i kommunen på olika uppdrag; allt från kommunstyrelsens ordförande till en borgerlig begravningsförrättare via kommunens representanter i Haninge hembygdsgille. Det flesta uppdrag är rätt små i omfånget och ersättningen är i stora drag bara för förlorad arbetsförtjänst och resekostnad.
Lite av tjusningen i den kommunala demokratin är att det är många engagerade medborgare som här och var drar ett strå till stacken för ett bättre Haninge, ideellt eller för en ringa ersättning. Mer av det!
Sprid hellre uppdragen på flera än att centralisera beslutsfattandet till heltidspolitiker. Exempelvis tycker vi att kommunalråd i Haninge med 70-80 000 kr/månaden – högre än riksdagsmännens arvode – rimmar dåligt med vår demokratisyn. Det signalerar en elitistisk syn på politiker och politiken. Hur väl förstår man vanliga människors villkor om man har tre gånger en normal inkomst i lön?
Jonas Sjöstedt får max ha kvar 27 700:- efter skatt och partiskatt.
Vänsterpartiet är det enda partiet med partiskatt. Den gör att oavsett hur hög lön ett visst uppdrag har, till exempel att sitta i riksdagen, så får man inte ut mer än 27 700 kronor i månaden. Ta Jonas Sjöstedt som exempel. Han får idag ut 27 700 kronor i månaden efter skatt och den särskilda partiskatten. Det motsvarar en månadslön på ca 36 500 kr/mån före skatt. Det är högre än en genomsnittlig arbetarlön (LO) men lägre än en genomsnittlig tjänstemannalön (TCO+SACO).
En kommun – två organisationer
De i runda slängar 240 politikerna i Haninge kommun utgör det man kallar förtroendemannaorganisationen (trots att det finns ett könsneutralt begrepp “förtroendevald” insisterar man på att “förtroendeman” är den språkliga grundformen för uppdraget). Det är de demokratiskt valda.
Enligt kommunallagen beslutar de förtroendevalda fullmäktige om ”ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”. Dit räknas bl a Mål och budget (politisk inriktning, prioriterade mål och ekonomiska ramar för nästa år), övergripande styrdokument på olika områden t ex bostadsförsörjningsprogram, upphandlings- och inköpspolicy, detaljplaner och exploateringsavtal, nämndorganisationen m.m. Fullmäktige beslutar vidare om motioner och vissa medborgarförslag (se nedan). Det är också fullmäktige som utser ledamöter i kommunstyrelsen och övriga nämnder, rådgivande organ, kommunala bolagsstyrelser m m.
Men en mycket större del av kommunen (i antal personer räknat) är tjänstemannaorganisationen som är indelade förvaltningar.
Förvaltningen består av de människor kommunen behövt anställa för att kunna utföra sina uppgifter och uppnå sina mål.
Socialnämnden består av politiker. Socialförvaltningen består av kommunens anställda; socialsekreterare m fl.
Exempel: Kommunfullmäktige anser att det behöver planteras 10 % fler blommor i Haninges parker. Kommunfullmäktige ger politikerna i stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillse att så blir fallet. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden pratar med tjänstemännen i stadsbyggnadsförvaltningen om hur detta ska gå till. Stadsbyggnadsförvaltningen har en underavdelning som heter Park & Natur och de får sedan uppdraget att åka ut och plantera blommorna. Det är alltså inte politikerna i kommunfullmäktige som åker ut och planterar blommorna. De allra flesta politiska beslut verkställs av anställda i de olika förvaltningarna.
Som enskild medborgare i en kommun kommer man i regel nästan bara i kontakt med anställda i olika förvaltningar; när man söker barnomsorg, söker bygglov etc. Det är ytterst sällan förtroendemannaorganisationen blir inblandad i något enskilt ärende.
Kommunfullmäktige, nämnder m m
Efter att väljarna valt de 61 ledamöterna till kommunfullmäktige, så väljer kommunfullmäktige i sin tur övriga uppdrag;
• Kommunstyrelsen, som fungerar ungefär som regeringen i förhållande till riksdagen. Kommunstyrelsen i Haninge har 15 ledamöter och 11 ersättare.
• Nämnder. Kommunfullmäktige kan delegera uppgifter till nämnder. I nämnder sitter politiker i från de olika partierna i samma proportion som i kommunfullmäktige.[1]
Alla politiker i nämnderna behöver inte sitta i kommunfullmäktige, men de måste bo i Haninge.
Det brukar se ut som så att om kommunfullmäktige fattar beslut om mål och budgetramarna inom ett visst område, så tar nämnden fram en plan för att uppnå målet och en detaljerad budget för det. Om kommunfullmäktige fattar viktigare principiella beslut inom ett område, så sköter en nämnd de löpande frågorna.
Exempel: kommunfullmäktige beslutar om att det ska finnas ”nattis” – barnomsorg för nattarbetande föräldrar – i Haninge. Den nämnd som har det området i Haninge är Grund- och förskolenämnden.
I en annan kommun kan nämnden heta något annat. En större kommun kanske har en separat förskolenämnd och en separat grundskolenämnd. En jätteliten kommun med stora behov av synergieffekter kanske har en Barn-, parkvård- och bygglovsnämnd. En kommun är väldigt fri att bygga den organisation man själv anser fyller behovet i kommunen.
Även om organisationsstrukturen är fri är det inte fritt valt arbete vilka funktioner som ska finnas i en kommun. Man behöver inte ha en nämnd som heter ”Socialnämnden”, utan man kan ha en nämnd som heter något stiligt som t ex ”Arbete och välfärd” (Karlshamn), men funktionen socialtjänst är inte en valfri aktivitet för kommunen, utan den finns i Karlshamns fall under nämnden ”Arbete och välfärd”.
Nåväl; vår Grund- och förskolenämnd tar sig an kommunfullmäktiges beslut om ”nattis”. Vanligtvis ber nämnden att Utbildningsförvaltningen gör en utredning; hur stort är behovet, vilka förskolor skulle passa för att bedriva ”nattis”, hur mycket kommer det kosta och fr o m när skulle det kunna starta?
Om nämnden håller med om förvaltningens utredning så kommer man föreslå en omfattning och ett startdatum. Är åtgärden omfattande ekonomisk kommer den förmodligen sjösättas först under nästa budgetår.
• Rådgivande organ. I Haninge kommun finns fyra råd och en beredning; Beredning för frågor om mänskliga rättigheter, Handikapprådet, Pensionärsrådet, Samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde och Ungdomsrådet. Dessa utses av kommunstyrelsen och är samverkansorgan med civilsamhället; med handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, organisationer som representerar den finska minoriteten, ungdomar o s v, och inhämtar synpunkter på kommunens politik och service på dessa områden.
• Kommunala bolag. En del av kommunens angelägenheter sköts i bolagsform. Det mest kända är förmodligen kommunens fastighetsbolag Haninge Bostäder AB. Det finns ytterligare ett fastighetsbolag; Tornberget Fastighetsförvaltnings AB, som äger och driver de lokaler som behövs för den kommunala verksamheten. Det finns också bolag som ägs gemensamt med andra kommuner, t e x SRV återvinning AB. Bolaget sköter insamling och hantering av hushållssopor i Haninge, Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Salem. I de kommunala bolagen är bolagsstyrelserna politiskt tillsatta.
Vad innebär det att stå på Vänsterpartiet Haninges fullmäktigelista i valet 2018?
I början av 2018 beslutar Vänsterpartiet Haninges årsmöte om vår lista (valsedel) i kommunalvalet. Ordningen på listan bestämmer (bortsett från eventuella effekter av personvalet; se nedan) vilka som tar plats i fullmäktige, antingen som ordinarie ledamöter eller som ersättare. I dag (2014–18) har Vänsterpartiet 3 ledamöter och 2 ersättare. 2014 hade vi 27 namn på listan. De allra flesta kommer att stå på ”icke valbar plats” – och kommer inte att komma in om vi inte gör ett väldigt bra val.
Ibland händer det att någon i fullmäktigegruppen tvingas avsäga sig sin plats, t.ex. på grund av flytt från kommunen. Då går den tomma platsen till den som står därnäst på listan. Som fullmäktigekandidat företräder du officiellt Vänsterpartiet och förväntas stå för den politik som medlemmarna demokratiskt beslutat om, men hur mycket du kan delta praktiskt i valrörelsen är givetvis upp till dig själv att avgöra. Du måste inte delta i debatter eller hålla valtal om du inte själv vill.
Kan jag bli inkryssad i fullmäktige trots att jag står långt ner på listan?
Ja – men risken/chansen är liten. Väljarna kan, men måste inte, lägga en personröst genom att sätta ett kryss för en av kandidaterna. För att kryssen ska ha någon effekt måste man få mer än fem procent av partiets röster. Om någon av våra kandidater får över fem procent personkryss så går hen in före de andra kandidaterna.
Nafi Cilgin, vår gruppledare, fick 7,65 % av Vänsterpartiets röster som personkryss i ett av Haninges två valdistrikt och blev därmed ”inkryssad”. Men eftersom han också var vårt förstanamn skulle han blivit vald i alla fall.
Det är dock ovanligt, i alla fall i Vänsterpartiet, att någon kryssas in som inte skulle blivit vald ändå genom sin plats på listan. Det är bara ca en tredjedel av väljarna som kryssar någon över huvud taget och de flesta kryssen brukar gå till förstanamnet på listan. I valet 2014 var det bara vår gruppledare Nafi Cilgin av våra kandidater som blev inkryssad, men eftersom han var vårt förstanamn skulle han blivit invald alla fall.
Får man bedriva personvalskampanj för sig själv?
Nej. Vänsterpartiet har tydliga riktlinjer och regler angående personvalskampanjer. Enkelt uttryckt går de ut på att man inte får kampanja på egen hand för att försöka ändra den kandidatordning som medlemmarna bestämt. Det blir märkligt, ur demokratiskt synvinkel, att först besluta vilka företrädare partiet ska ha och sedan gå ut och försöka ändra det beslut med personvalskampanjer.
Att vi gemensamt lyfter fram våra toppkandidater i valkampanjen är en annan sak.
När sammanträder kommunfullmäktige?
Klockan 16 måndagar, öppna för allmänheten. Kika in och se hur det går till.
Datum 2018:
12 februari
5 mars
16 april
7 maj
11 juni (kl. 13)
17 september
8 oktober
5 november
10 december
Var sammanträder kommunfullmäktige?
Kommunhuset, Rudsjöterrassen 2, i Skärgårdssalen.
Skärgårdssalen i kommunhuset
När och hur får man handlingarna till mötet?
Oftast en vecka innan. Måndagen innan ett kommunfullmäktige har vi ett kommunalt gruppmöte. Till det kommunala gruppmötet kommer alla vänsterpartister i Haninge med kommunala uppdrag. Där går vi bl a igenom handlingarna inför kommande kommunfullmäktige.
Vad är skillnaden mellan ordinarie ledamöter och ersättare?
Bara ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare (dvs. ersättare som går in i stället för en frånvarande ledamot) kan yrka och rösta under sammanträdet.
Förväntas ersättarna delta i mötet även om de inte tjänstgör?
Ja, om man inte har förhinder ska man som ersättare delta i fullmäktigesammanträdet. Dels kan man behöva rycka in som tjänstgörande med kort varsel, dels är det är fördel om ersättarna är väl insatta i fullmäktiges diskussioner och partiernas ståndpunkter så att de är förberedda när de behöver tjänstgöra.
Hur kommer ärendena till fullmäktige?
Alla ärenden, utom vissa personval, är initierade av en nämnd, av kommunstyrelsen, av en ledamot (motion, interpellation eller enkel fråga – se nedan) eller en medborgare (medborgarförslag). Ärendena bereds alltid av kommunstyrelsen, som lägger förslag till beslut. Personval, t.ex. av nämndledamöter, bereds dock av fullmäktiges valberedning, där samtliga partier är representerade. I praktiken är det dock partierna som utser sina ledamöter i nämnderna.
Vad är en motion?
En motion är ett motiverat förslag till beslut från en eller flera ledamöter. Motionen skickas in till fullmäktiges sekreterare. På nästföljande fullmäktige anmäls motionen och fullmäktige beslutar utan debatt att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredningen består i att nödvändiga utredningar görs, att berörda nämnder får yttra sig och att kommunstyrelsen sedan formulerar ett förslag till beslut. Det kan gå ganska långt tid från det att en motion väcks till dess den behandlas av fullmäktige.
Får alla ledamöter motionera?
Ja, men av naturliga skäl är det framförallt oppositionspartierna som gör det. De partier som utgör majoritet i kommunstyrelse och nämnder får ju per automatik igenom mycket av sin politik utan att behöva motionera i kommunfullmäktige om det.
Även om varje ledamot enligt kommunallagen har rätt att motionera brukar man bara lämna in sådana motioner som är godkända av respektive parti. Motionerna brukar spegla ett partis uppfattning i en fråga. Det är sällan en motion lämnas in som bara speglar en ledamots uppfattning.
I Vänsterpartiet Haninge diskuterar vi bl a förslag på motioner i den kommunala gruppen.
Vad är ett medborgarförslag?
Alla som bor i Haninge (även barn och ungdomar) får lämna in s.k. medborgarförslag. Det är i princip detsamma som en motion, men med den skillnaden att vissa medborgarförslag beslutas i en nämnd, inte i fullmäktige.
Om man vill kan man presentera sitt förslag i nämnden eller i fullmäktige innan beslut fattas.
En interpellation är en fråga till en ordförande i en nämnd eller en styrelse. Frågan ska vara motiverad och handla om något som berör fullmäktiges, kommunstyrelsens eller en nämnds eller bolags ansvarsområde. Den ställs till berörd nämnd eller styrelses ordförande.
Interpellationer i kommunövergripande frågor ställs till kommunstyrelsens ordförande. De får inte handla om myndighetsutövning mot en enskild (”Varför fick min granne N.N. bygglov för sin fula stuga?”) och bör enligt kommunallagen endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. Fullmäktige beslutar att en interpellation får ställas och överlämnar den till den interpellerade för besvarande på nästa sammanträde.
Interpellationen besvaras skriftligt och diskuteras sedan i fullmäktige. Efter att interpellanten och den interpellerade haft ordet får andra ledamöter delta i debatten. Fullmäktige fattar inget annat beslut än att interpellationen anses besvarad. Man kan t ex ifrågasätt beslut med en interpellation, men man kan inte ändra på beslut.
Vad är en enkel fråga?
En ledamot kan också ställa en enkel fråga. Frågan lämnas in skriftligt, den får ha en kort inledande förklaring och ska ha ”ett bestämt innehåll”. Praxis är att den ska kunna besvaras med ”ja” eller ”nej” eller med en kort sakupplysning, även om det inte sägs uttryckligen i kommunallagen. Frågan besvaras muntligt. Observera att i diskussionen får bara den som ställt frågan och den som svarar delta.
Även enkla frågor ska handla om sådant hör till kommunens befogenheter. En fråga som; ”Varför är pensionerna så dåliga i Sverige?” ligger utanför kommunens befogenheter. Däremot kan man fråga om kommunens pensionsåtagande gentemot sin egen personal.
Vad är ett särskilt yttrande?
Ett särskilt yttrande är en skriftlig meningsyttring som bifogas till protokollet. Det kan vara en förklaring till varför man röstat på ett visst sätt i ett ärende eller ett understrykande av något som man ser särskilt viktigt och som inte framgår av ärendet. Ett särskilt yttrande ska alltid anmälas från talarstolen. Även icke tjänstgörande ersättare i en nämnd kan lämna särskilda yttranden, t.ex. för att klargöra hur man hade röstat om man haft rösträtt.
Vad är en reservation?
De som yrkar på ett annat beslut än kommunstyrelsens förslag men förlorar omröstningen brukar reservera sig. Det anmäls genom ett tecken till presidiet direkt efter beslutet varvid ordföranden meddelar ”reservation anmäls av ledamöterna för …”. Reservationen är i fullmäktige framförallt en politisk markering, men innebär också att man inte är juridiskt ansvarig för beslutet.
Vad innebär det att var jävig?
Du är jävig i ett ärende om beslutet angår dig själv eller någon närstående (make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående) eller om beslutet innebär med för synnerlig nytta eller skada för dig eller någon närstående. Som jävig får du inte delta i överläggningen eller beslutet i ärendet och du måste lämna fullmäktigesalen. Du ska själv anmäla till ordföranden eller sekreteraren om du anser dig jävig (fråga innan mötet om du är osäker). Jäv är ganska snävt definierat och det är ovanligt att någon är jävig i fullmäktigeärenden.
Beslut som gäller alla; t ex kommunalskatten. Där är ju egentligen alla jäviga. Men är alla jäviga är ingen jävig i lagens mening. Oftast är det i mera detaljerade ärenden där det handlar om en liten krets människor och där enskilda vinster eller förluster kan vara påtagliga.
Typexemplet är om grannen söker bygglov för ytterligare en våning som förstör din havsutsikt. Då får beslutet så stor betydelse för dig att du förmodligen inte klarar av att göra en neutral och korrekt juridisk bedömning om grannen ska beviljas bygglov eller ej.
Om en jävig person deltar i handläggningen av ett ärende tillkommer beslutet i felaktig ordning. I lindrigaste fall måste ärendet handläggas på nytt. Finns det någon som lidit skada av att någon jävig påverkat beslutet kan det bli en fråga för domstolen.
Är du anställd i kommunen ska du driva dina intressen som anställd via din fackförening, inte i kommunala organ.
Måste man gå på alla möten?
Kort svar: ja. Längre svar: Givetvis kan det hända att man blir sjuk eller får något annat förhinder som inte går att undvika, men det är viktigt att man sköter sitt uppdrag genom att prioritera fullmäktigeuppdraget före andra åtaganden. Det gäller i samma grad för ordinarie ledamöter som för ersättare. Om man får förhinder ska man meddela detta till gruppledaren.
Kan vem som helst komma och lyssna på ett fullmäktigemöte?
Ja, kommunfullmäktiges möte är öppna för allmänheten. Åhörare får inte delta i diskussionen eller ställa frågor under sammanträdet. Mötet sänds också på webben:
Nej, många ärenden är okontroversiella och beslutas utan diskussion. I andra är det bara en från majoriteten och en eller ett par från oppositionen som yttrar sig. I politiskt laddade frågor, med flera olika förslag och ståndpunkter, kan diskussionen bli både livlig och lång. Tveka inte att delta i diskussionen om du känner att du har något viktigt att tillföra eller har frågor som behöver besvaras.
Kan man begära ”streck i debatten”?
Nej, det tillåter inte kommunallagen. Debatten fortsätter så länge det finns ledamöter som begär ordet.
Är det talartidsbegränsning?
Ja, om alla partier är överens kan man begränsa tiden för anförande och repliker.
Hur beslutar man?
När fullmäktige ska fatta beslut frågar ordföranden på de förslag som finns och ledamöterna svarar ”ja” på det förslag man stöder (acklamationsbeslut).
Ordföranden finner så gott som alltid att kommunstyrelsens förslag, dvs. majoritetens förslag, har bifallits. Ibland begär någon från oppositionen votering. Då genomförs en elektronisk omröstning med de knappar som finns i ledamöternas bänkar.
Vad innebär bordläggning och återremittering?
Fullmäktige kan besluta att bordlägga eller att återremittera ett ärende till kommunstyrelsen. Om man bordlägger ett ärende så återkommer det på nästa sammanträde i oförändrat skick. Man kan alltså inte tillföra ytterligare fakta i ärendet. Bordläggning kan t.ex. användas för att ge tid till ytterligare diskussioner i partigrupperna.
Återremiss används när fullmäktige vill att ett ärende ska beredas ytterligare innan beslut fattas, t ex ytterligare utredning, tillförande av fakta som saknas eller liknande. Ett återremissbeslut ska förses med en motivering, så att kommunstyrelsen vet vad som ska göras. Observera att i fullmäktige krävs det bara en tredjedel av de röstande för beslut om bordläggning eller återremiss. Om alla ledamöter är på plats (och deltar i omröstningen) så behövs det 21 röster av 61.
Hur justeras protokollet?
För att besluten ska bli giltiga måste fullmäktigeprotokollet justeras. Innan ärendebehandlingen utser fullmäktige två justerare som justerar protokollet tillsammans med ordföranden. Justerare föreslås av ordföranden som låter uppgiften rotera bland ledamöterna (de som föreslås tillfrågas innan).
Ordföranden talar samtidigt om var och när protokollet ska justeras (t ex i kommunhuset veckan efter mötet). När du ska justera protokollet läser du igenom protokollet och om allt är korrekt signerar du längst ner på varje sida. Sist skriver du under protokollet på första sidan. Om du hittar något fel så tar du upp det med sekreteraren som får skriva ut ett nytt, rättat protokollsblad.
Delar av kommunala gruppens pannor i djupa veck.
Förväntas man delta på kommunala gruppens möten?
Ja! Kommunala gruppen – d v s alla som har kommunala uppdrag för Vänsterpartiet – träffas måndagen före fullmäktigemötena. Gruppen går igenom aktuella ärenden och diskuterar motioner och interpellationer.
Får man rösta mot partilinjen?
Nej, vi ska uppträda enhetligt och i enlighet med demokratiskt fattade beslut. Om man absolut inte vill rösta för partiets uppfattning bör man inte delta i sammanträdet under den punkten.
Det kan också vara så att vi har fattat beslut om att rösta på ett visst sätt tillsammans med andra partier. Om vi inte lever upp till det, minska möjligheten att samarbeta med andra partier.
Får man ersättning för förlorad arbetsförtjänst?
Ja, men du måste kunna styrka hur mycket lön du förlorat. Du kan också få ersättning för utgifter för barnomsorg. Ersättning utgår för förlorad arbetsförtjänst för högst åtta timmar per dag, dock med en övre beloppsgräns på 1 500 kr. För rätt till ersättning fordras att inkomstförlusten kan styrkas genom intyg från arbetsgivaren eller kopia av lönebesked, som utvisar hur stort löneavdrag som gjorts på grund av sammanträdet/förrättningen.
Rörligt arvode utgår med 600 kr per sammanträde i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd, gemensam nämnd, utskott, tillfälliga beredningar tillsatta av fullmäktige eller kommunstyrelsen.
Syntolkning: Foto på föreningsordförande Carina Wellton och gruppledare Nafi Cilgin. De står vid ett räcke. Pendeltågsstationen och sjön Rudan syns bakom.
”Jag? Nämen, jag kan ju inget om politik, vet inte hur man gör. Är det inte rätt tråkigt och tar mycket tid?” Så låter det ofta då valberedningar försöker få medlemmar engagerade eller ställa upp på en lista. Men vill du vara med och påverka politiken i Haninge lovar vi att det kommer bli både spännande och lärorikt.
Du som lekt med tanken men inte tagit steget att engagera dig har nu på söndag ett utmärkt tillfälle att träffa och fråga ut våra nuvarande parlamentariker, d.v.s. de som sitter för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige i Haninge. Plats Hotell Winn, Rudsjöterrassen 3 (Haninge centrum). Vad innebär uppdraget? Vad behöver man kunna? Är det mycket att läsa? Hur mycket tid tar det? Alla vi som är på plats från kommunala gruppen och styrelsen har ju också varit nybörjare och kommer svara på alla era frågor. Nuvarande mandatperiod har några av våra främsta företrädare antingen flyttat från kommunen eller avsagt sig uppdraget av hälsoskäl. Därför behöver vi nu få in nya personer på vår lista till kommunfullmäktige.
Syntolkning: Foto på Tove Ovsiannikov i kommunfullmäktigesalen. Tove var till i somras kommunfullmäktigeledamot och politisk sekreterare för Vänsterpartiet i Haninge.
En kort beskrivning av att vara kommunfullmäktigeledamot:
Idag har Vänsterpartiet i Haninge tre ordinarie fullmäktigeplatser och lika många ersättare. Vi hoppas såklart gå fram även i årets val. Förra valet ökade vi så vi gick från två till tre ordinarie ledamöter. En av de tre ordinarie ledamöterna är gruppledare och är den enda som har ett arvode, motsvarande en tjänst på 20 procent. Övriga får ersättning för mötestider och eventuell förlorad arbetstid. Om man tar uppdrag i kommunfullmäktige (KF) anses man vara fritidpolitiker.
Den tid som går åt är främst två fasta möten per månad, undantaget är vanligtvis januari, juli och augusti. Årets KF-möten är 12 februari, 5 mars, 16 april, 7 maj, 11 juni (kl. 13), 17 september, 8 oktober, 5 november och 10 december. Starttiden är oftast kl 16 och mötet pågår till ca kl 21-22. De som är ordinarie ledamöter måste vara på plats varje möte. De som är ersättare ska vara beredda att ringas in i händelse av sjukdom eller annat förhinder. Det är oerhört viktigt att vi inte lämnar någon stol ledig, nuvarande mandatperiod har röstningssiffrorna varit väldigt jämna och ett förslag kan falla om bara en person är borta och ersättaren inte är på plats.
Utöver KF-mötet träffas kommunala gruppen (KG) en vecka före KF-mötet, har hittills varit på måndagar kl 18 – ca 20. Då ses de som sitter i kommunfullmäktige, de som sitter i nämnder, beredningar, Tingsrättens nämndemän och delar av styrelsen. De som sitter i nämnder lämnar en kort rapport från sin nämnd. Om vi har någon frågeställning om en lokal fråga diskuteras den så vi är eniga om beslutet. Handlingarna inför kommande veckas KF gås igenom och vi lägger upp hur vi ska rösta och ifall någon ska ställa frågor eller plädera. Det är viktigt att kommunala gruppen fungerar så vi kan verka samspelt även om vi verkar på olika ställen. Förutom dessa två möten per månad tillkommer tid för att läsa handlingar och förbereda sig inför möten.
Syntolkning: Foto på kommunfullmäktigeledamoten Samuel Skånberg framför kommunhuset.
Det som krävs av dig är att du skriver under på följande: Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi begär inte att du kan hela partiprogrammet utantill, det är få som kan det, men du ska följa de beslut som är demokratiskt fattade på årsmötet i föreningen, distriktsårskonferensen och kongressen. Som parlamentariker utför du den politik som vi gemensamt beslutat om. Vill du utveckla och påverka vår politik kan du göra det via de olika forum du som medlem kan delta i, som aktiv är det större chans att just du får representera föreningen på konferenser och kongresser. På det lokala planet beslutas dock många frågor mellan årsmötet av styrelsen och kommunala gruppen, några viktigare frågor tar vi upp på medlemsmöten för att få mandat av medlemmarna. Exempelvis budgetprioriteringar, förhandlingsfrågor och liknande.
En mandatperiod sträcker sig från någon månad efter valet och fyra år framåt. Om du vill stå högt på listan är det bra om du redan nu vet att du kan gå på två möten per månad. Kan du tänka dig att stå lite längre ned på listan (ej valbar plats) så har du alltid möjlighet att avsäga dig uppdraget ifall du skulle komma ifråga för en plats pga flyttar eller sjukdom. Mycket kan hända under fyra år. Du kanske har mer tid att lägga på politik eller mindre, möjligheten att engagera sig kan förändras med jobb/familj/hälsa. Alla som får ersättning för sina uppdrag bör läsa om Vänsterpartiets partiskatt. Vår mening är att politik är något man ger sig in i för att man vill förändra och inte för att det är ett karriärval. Därför får ingen, inte ens Jonas Sjöstedt, ut mer än ca 28 000 efter skatt i arvode. Läs mer här: https://www.vansterpartiet.se/poli…/politikerloner-partiskatt
Vi önskar ha representanter med olika bakgrunder och erfarenheter. Vi vill ha olika kön såklart och då fler kvinnor än män vanligtvis avslutar sina uppdrag i förtid (Vänsterpartiet är ingen ö i samhället utan även hos oss tar kvinnor mer ansvar för barn och hem) har vi kongressbeslut på att minst 50 procent ska vara kvinnor på listan. Något som vi som första parti lyckades med förra valet på samtliga listor i landet! Vi önskar olika ålder, ursprung, utbildningar, intressen. Har du någon funktionsnedsättning ska vi göra allt vi kan för att du ändå ska kunna engagera dig. Något vi också önskar är representanter från olika kommundelar. Vi har för tillfället ingen parlamentariker från Jordbro vilket vi verkligen hoppas ändra på till detta val. Väljarstödet är stort i Jordbro och vi tror det kan bli ännu större med en representant högt upp på listan. Till mötet på söndag är även den som inte ännu är medlem välkommen.
Visst är det Dig vi letar efter?
Varmt välkommen på söndagens fika kl 14 på Hotell Winn i Haninge!
Vi påminner om årets första möten för våra medlemmar:
11 januari. Haninge kulturhus kl 18-21. Utvidgat styrelsemöte inklusive valplanering. Alla som vill ingå i valgruppen är välkomna. Sista timmen enbart styrelsemöte.
20 januari. Jordbro kultur- och föreningshus kl 15. Feministiskt samtal för tjejer, kvinnor och ickebinära. Hösten 2016 bjöd vi in till samtal om mansnormer för enbart män och nu är det tjejernas tur. https://www.facebook.com/events/1762235214078828/
4 februari. Haninge kulturhus kl 14. Årsmöte. Handlingar skickas ut om ett par veckor. På mötet väljs bl.a. vilka som kommer hamna på vår lista till kommunfullmäktige och vi beslutar om riktlinjerna för valkampanjen.
I måndags var det kommunfullmäktige igen. Då debatterades Vänsterpartiets motion Feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq. Vår motion gick ut på att skolan ska tillhandahålla feministiskt självförsvar, workshops i maskulinitetsnormer och workshops kring hbtq i skolan. Syftet med feministiskt självförsvar är primärt att öka självkänslan och självrespekten hos tjejer och att skapa trygghet. Syftet med workshops i maskulinitetsnormer är att killar ska få reflektera kring vad de tycker är manligt och ifrågasätta destruktiva machonormer som är ett hinder för jämställdhet och respekt.
Vänsterpartiet har i egen regi anordnat feministiskt självförsvar som har varit mycket uppskattat, något som vi vill att elever i skolan också få ta del av.
Feministiskt självförsvar med Vänsterpartiet Haninge
M, L, KD och SD yrkade på avslag på motionen. Kommunledningen (S, MP, C) yrkade på att motionen skulle anses vara besvarad. V, RS och Anna Ragnar (-) yrkade på att motionen skulle bifallas. I slutändan så blev motionen avslagen.
Men det blev en bra diskussion kring jämställdhet, normer och #MeToo. Petri Salonen (C) företrädde kommunledningen och menade att det var en väldigt bra motion men att som den var utformad så ville de inte bifalla den. Det lät som att kommunledningen var positiva till feministiskt självförsvar och workshops i maskulinitetsnormer och hbtq så länge det låg utanför schemalagd tid i skolan. Det gläder oss i Vänsterpartiet att kommunledningen vill jobba med de här frågorna och vi kommer återkomma med fler förslag.
Moderaterna var upprörda över att vi föreslog feministiskt självförsvar. De verkar vara av uppfattningen att alla separatistiska forum är av ondo. Men de verkar inte ha förstått att många tjejer och kvinnor upplever att de aktiv tystas ned när de tar upp frågor kring jämställdhet i olika forum. Många vittnar om hur separatistiska forum hjälper speciellt tjejer och kvinnor att ta plats, våga göra sin röst hörd och organisera sig. I Jordbro ordnar t.ex. några tjejer separatistiska tjejkvällar i Jordbro kulturhus:
I svallvågorna av #metoo arrangeras just denna fredagskväll en helkväll bara inriktad på unga kvinnors upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp.
– Vi kvinnor behöver en plats där vi kan känna systerskap och slippa bli dömda, slippa bli emotsagda, säger arrangören Kelly Sika, 18, själv från Jordbro.
För Kelly är det enkelt.
En ung kvinna som varit med om något traumatiskt, utsatts för övergrepp eller vill problematisera något i samhället, kan ofta dra sig för ett berätta om det när män är närvarande, menar hon.
– ”I ”orten” är det alltid fokus på pojkar, män och kriminalitet, och männen har alltid tagit mest plats i samhället. Därför behövs tjejkvällarna, säger Kelly.
I Vänsterpartiet vill vi så klart att alla människor ska kunna delta på lika villkor tillsammans. Men tyvärr är det så i samhället att det finns sexism, rasism, homofobi, funkofobi och andra människofientliga synsätt som gör att vissa personer behöver separatistiska forum för att dela erfarenheter och stärka varandra. Målsättningen är så klart att vi ska kunna göra upp med de här problemen men så länge de påverkar hur vissa personer agerar och hur andra upplever situationer så kommer separatistiska forum vara ett viktigt verktyg för att skapa positiv förändring.
Något som verkar ha gått Moderaterna helt förbi är att i princip alla uppropen under #MeToo har kommit till i separatistiska kvinnoforum. Det blir svårt att få ihop inställningen att separatistiska forum är dåliga men att uppropen under #MeToo är bra.
Moderaterna och Kristdemokraterna tyckte inte om att vi använde begrepp som feminism, maskulinitetsnormer och patriarkat/könsmaktsordning. Att den breda vänstern har gått i bräschen för feminism är säkert bidragande till att högern inte vill använda sådana begrepp. Men det hela är mycket enkelt. Från Vänsterpartiets feministiska plattform:
Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktordning och att vilja avskaffa den.
Så om man går med på att det finns en könsmaktordning (eller patriarkat), dvs att kvinnor som grupp underordnas män som grupp (i familjen, på arbetet, i myndighetsövning, osv), och om man vill avskaffa den orättvisan, då bör man kalla sig feminist.
Nedan följer ett referat av Samuel Skånbergs (V) anförande i kommunfullmäktige:
31 procent av kvinnorna känner sig otrygga i området där de bor. Men det gäller även i hemmet, även där är många kvinnor otrygga och har ökad risk för att utsättas för våld. När män blir utsatta för våld är det huvudsakligen av okända personer. När kvinnor blir utsatta är det ofta av närstående eller bekanta.
Nu har vi fått ta del av den stora #MeToo-revolutionen. Kvinnor tar upp sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkter. Äntligen bryts tystnaden! Det är tusentals personliga berättelser som kommit fram. De har kommit fram i många separatistiska forum där kvinnor äntligen kan dela med sig av sina berättelser.
MeToo är stort i hela världen men i Sverige har Me too har blivit en revolution!
Uppropen i MeToo har kommit från flera olika branscher: skådespelare, sångare, jurister, politiker (där flera av Haninges kvinnliga politiker även skrivit under), musiker och många fler upprop. Totalt 30 upprop som samlar 50 000 kvinnor.
Vi håller nu på att bryta tystnadskulturen. Vi kan bryta med de patriarkala maktstrukturerna!
Samtidigt som modiga kvinnor berättar om sina erfarenheter ut svarar 45% av männen i en enkät om metoo ja på påståendet ”jag känner att det är överdrivet”. 45% av männen tar alltså inte frågan på allvar.
Även i skolan har det tillkommit ett upprop – #tystiklassen – 1700 elever i grund och gymnasieskolan skrev under ett upprop. Här är några av barnens vittnesmål:
”Min datorkunskapslärare på gymnasiet gav mig högsta betyg för att han tyckte jag hade snygga bröst. Han sa det alltså rakt ut under betygssamtalet…”
”7 år: Under kurragömmalek tvingar en kille i sexan mig att klä av mig naken. Han gör detsamma, lägger sig på mig och ”låtsasknullar” mig. Jag är rädd. Mest av allt är jag rädd att någon ska se oss. Skammen för att bli utsatt för sexuella trakasserier fanns redan då, i mitt sjuåriga medvetande.”
”11 år: Killarna i klassen klämde tjejerna på brösten och skrek ”balla balla balla”. ”De är väl kära, ta det som en komplimang.” ”
Hur kommer vi till rätta med det här?
Killarnas agerande är det grundläggande problemet. Det är en fråga om maskulinitetsnormer. Hur ska en kille bete sig? Vad är okej? Vad är inte okej? Barn växer inte upp i ett vacuum. De påverkas av familj, vänner, skolkamrater och lärare. Hur vi som vuxna bemöter barnen påverkar hur de ser på varandra, på flickor och pojkar. Det är viktigt med workshops i maskulinitetsnormer så att vi kan bryta med de destruktiva maskulinitetsnormerna från en tidig ålder.
Feministiskt självförsvar är viktigt för att stärka tjejers självkänsla och öka deras känsla av trygghet. Och det är viktigt med workshops i hbtq för att bryta med heteronormer.
Kan vi alla vara överens om följande:
1. Att vi i samhället uppfostrar och behandlar barn olika – flickor och pojkar olika. Kvinnor och män olika
2. Den här uppfostran och bemötandet påverkar barnen genom hela livet
3. Det drabba flickor, kvinnor och hbtq-personer hårdast. Men det drabbar också pojkar och män negativt
4. För att komma åt problem med jämställdheten måste vi bl.a. som vuxna ändra vårt sätt att bemöta barn, från tidig ålder
Vi har i kommunfullmäktige under mandatperioden röstat igenom att kartlägga sexuella trakasserier inom skolan och kartlägga förekomsten av hedersvåld. Det är bra, då får vi se hur omfattande problemen är. Moderaterna går gärna ut i media och pratar om hedersvåld men har själva inga konkreta förslag för hur de vill komma rätta med problemen. När vi väl kommer med konkreta förslag så röstar dem mot och när vi frågar om vad de själva vill göra för att motverka destruktiva maskulinitetsnormer får vi mumlande svar tillbaka. Det duger inte att bara ta upp problem och förfasas över dem (ofta på ett sätt som för diskussionen bort från våldet som etniskt svenska män utövar) utan att komma med några förslag för att komma till rätta med de underliggande problemen.
För att motverka sexuella trakasserier och hedersvåld så är det aktivt långtgående jämställdhetsarbete från tidig ålder som är nyckeln. Kvinnojourerna är tydliga och Origo (som jobbar med hedersvåld i Stockholm) är tydliga – arbetet med att främja jämställdhet är grunden för att komma till bukt med problemen med sexuella trakasserier, mäns våld mot kvinnor och inskränkande av individers frihet. Därför är det av stor vikt av vi bland annat aktivt jobbar med genuspedagogik i förskolan och fortsätter med att jobba med könsroller och normer genom hela skolan.
Vi i Vänsterpartiet kommer fortsätta kämpa för att alla barn ska ha samma möjligheter, att man ska få vara kär i den man vill, att man får gå klädd i vilka kläder man vill oavsett biologiskt kön, gifta sig med den man vill och att nästa generation kommer ha kommit ännu längre med jämställdhet än vad vår generation har gjort.
