Skip to main content

Författare: haninge

Feminism- ett skarpt vapen mot våldet

Året i Haninge började mörkt med en dödsskjutning i Jordbro. Det dödliga, väpnade våldet har ökat i Sverige. Det skördar ständigt nya offer, och det är vanligt att det finns kopplingar till kriminella nätverk. Debatten om dödsskjutningarna har ofta rasistiska undertoner och bland de lösningarna som föreslås finns längre straff, utvisningar, begränsad invandring och ökad övervakning.

Haninges styre, Haniningealliansen (M, KD och L med stöd av SD) har samma utgångspunkt i sin plan för ett tryggare Haninge under kommande fyra år.

Vi i Vänsterpartiet är väldigt oroade över det dödliga våldet och de kriminella nätverken. Vi vill skapa ett tryggt samhälle här och nu genom akuta insatser, men anser att förebyggande arbete med de normer och strukturer som ligger bakom våldet inte får försvinna i debatten.

Mäns våld är ett enormt samhällsproblem

Strålkastarna måste riktas bort från förenklade förklaringsmodeller såsom etnicitet. Vi måste istället rikta dem mot den grupp som står bakom nästan alla våldsbrott- männen! Det är, nästan uteslutande män som misshandlar, kidnappar, torterar, hotar, dödar och ingår i kriminella nätverk. Mäns och killars våld är ett enormt samhällsproblem som kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, utöver den skada och rädsla det sprider.

Kompensatorisk manlighet

Killar som tidigt hamnar utanför, exempelvis på grund av familje- eller skolförhållanden är de som söker sig till gängen. Gängen blir som blir som deras nya familj. De killar och män som inte har tillgång till normativ manlighet som personliga tillgångar, trygghet, makt, frihet och heterosexuella relationer, kan istället uppväga sin låga status genom ökad aggressivitet, sexism, homofobi, hederstänkande och andra hypermaskulina drag, så kallad kompensatorisk manlighet.
Kompensatorisk manlighet ger oss alltså en förklaring till varför socialt utsatta män tenderar att vara överrepresenterade i kriminalstatistiken och våldsutövningen.

Starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer

Pojkar lär sig tidigt att leva upp till förväntningar om hur man ska vara som kille, och det finns starka kopplingar mellan våld och maskulinitetsnormer.
En studie som MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) gjorde 2015 visar att killar som är negativt inställda till jämställdhet, med stereotypa föreställningar om könsroller, löper 4,4 gånger så stor risk att begå våldshandlingar, jämfört med de med mer jämlika attityder. Politiska beslut behöver gå i linje med aktuell kunskap kring våldsprevention och normkritiskt arbete mot destruktiva manlighetsnormer.

Förebygga mäns och killars våld

Vi i Vänsterpartiet Haninge vill, utöver sociala reformer för ökad rättvisa och jämlikhet att maskulinitetsnormer ska bli en återkommande, schemalagd del i undervisningen för (de som identifierar sig som) killar från årskurs 6 och uppåt i alla Haninges grundskolor, och gymnasieskolor.
Vi vill se insatser för att främja jämställdhet och våldsförebyggande arbete, genom exempelvis MVP (Mentorer i våldsprevention). MVP’s syfte är att motverka stereotypa könsnormer och förebygga mäns och killars våld. Metoden utvecklades USA på 1990-talet och bygger på teori om social rättvisa och ett feministiskt perspektiv på våld och makt.

Insatser som främjar jämställdhet och utmanar stereotypa könsroller gör män och killar mer motiverade att ändra sitt våldsamma beteende jämfört med program utan normkritiska perspektiv enligt forskning. Att arbeta för jämställdhet är helt enkelt avgörande för att bekämpa våldet vi ser i samhället!

Feminismen är ett skarpt vapen mot våldet!

Text: Åsa Levin (V)

Årsmötet 26 februari


Den 26 februari gick Vänsterpartiets årsmöte 2023 av stapeln på Haninge kulturhus.
Ett tjugotal medlemmar samlades för att slå fast verksamhetsplan, gå igenom verkamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, lyssna på kommunala gruppens-, och revisorernas rapporter, ta ställning till valberedningens förslag och välja styrelse m.m.

August Flensburg från distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet Storstockholm ledde mötet.

Under 2022 har föreningens stora fokus varit valrörelsen, och under året genomfördes flygbladsutdelningar, torgmöten och valupptakt på Vegabaren. Vi hade även ett uppskattat öppet möte om Rojava, Turkiet och Nato samt flera samarrangemang med ABF och Socialdemokraterna. Bland annat ett författarsamtal med Lina Stenberg- ”Feminism på riktigt”, och ”Muslimsk Girlpower” med journalisten och författaren Sarah Delshad.

Det kommande året

Verksamhetsåret 2023 kommer, till stor del att präglas av att göra så mycket motstånd som möjligt
mot det högernationalistiska styret i kommunen, och att ytterligare stärka föreningen genom lokalt engagemang.

Under mötet beslutade vi om en verksamhetsplan för 2023 där vi, under året kommer att fokusera på tre huvudfrågor: Skolan, Äldreomsorg/vård/region och Klimat.
Vi bestämde också att bilda en feministisk grupp som kommer att genomföra en studiecirkel i feminism under året.

Vänsterpartiet har vuxit i Haninge, vi gick framåt i valet och utökade våra mandat i kommunfullmäktige. Vår respresentation i nämnder är likaså den största vi någonsin haft. Efter valet har vi också sett en stor tillströmning av nya medlemmar till partiföreningen. Vi hoppas att många nya medlemmarna kommer vilja aktivera sig och vara delaktiga i  arbetet med att utveckla vår verksamhet.

Vi är väldigt glada att så många valt att gå med, och att vi är starkare än någonsin i Haninge!

Val till förtroendeuppdrag

Årsmötet valde, med tillägg av en ytterligare revisor att godkänna valberedningens förslag.
De nya förtroendevalda i föreningen är följande:

Ordförande: Patrik Olofsson (omval)
Vice ordförande: Katherine Alcantara (nvval)
Kassör: Margareta Ekström (omval)
Sekreterare: Andreas Falk (nyval)

Ordinarie ledamöter: Margareta Ekström (omval), Göran Johansson (omval), Katherine Alcantara (omval) och Cynthia Gomez (nyval- tidigare suppleant)
Suppleanter i styrelsen: Dali Kovacevic (nyval), Andreas Falk (nyval), Sofia Abukar(nyval) och Petar Kotljarevski (tidigare ordinarie)

Revisorer: Jenny Kindberg (nyval) och Anne-Catrin Eneroth (omval)

Valberedning: Punkten bordlades till ett senare medlemsmöte.

Det borgarna LOVar håller inte måttet

”Att ge vård är en konjunkturstabil verksamhet och inträdesbarriärerna är höga för nya aktörer. Demografiska trender talar för vårdgivarna då en åldrande världsbefolkning kräver allt mer omsorg högre upp i åldrarna.” Här kan alltså oligopol-företag skära guld med täljkniv på en mycket stabil och stadigt ökande marknad. Det de här företagen som är de riktiga vinnarna på LOV – inte våra seniorer.

Det högernationalistiska styret i Haninge har nu beslutat att man vill införa LOV, lagen om valfrihetssystem, i kommunens äldreomsorg. Att äldre ska få möjlighet att välja utförare av hemtjänst eller boende kan inledningsvis låta som att det ökar de äldres frihet och ger möjlighet att välja bort dåliga aktörer, men erfarenheten från andra kommuner visar snarare på motsatsen.

Det den nuvarande kommunledningen tittar på just nu är att införa LOV för äldreboenden. Men enligt SKR är det bara 25 kommuner i hela Sverige som har det. Den överväldigande majoriteten av våra kommuner har inte tyckt att det skulle gynna dem att införa det systemet.[1] 

De senaste åren har trenden dessutom vänt, och 2021-2022 avslutade många kommuner sitt arbete med LOV medan inga nya påbörjades. LOV är ett system på tillbakagång, som låter bättre än vad det är. I en utredning från Botkyrka kommun 2019 då man avsåg att införa LOV inom hemtjänsten backade man då det visade sig att LOV skulle bli 30 miljoner kronor dyrare.[2]

På ytan låter det som att valfriheten för våra seniorer kommer öka, men i praktiken kan det bli tvärt om. Upplands Väsby är en kommun i Stockholmsregionen som införde LOV för äldreboenden redan 2014. Nu är man den kommun som ger näst mest avslag i hela Sverige på begäran från äldre att få komma till ett äldreboende.[3]

Det finns en valfrihet, men bara för den som passerar nålsögat och blir beviljad en plats. Hur kunde det bli så här? För en kommun är det ganska lätt att planera för behovet av platser på äldreboenden. Hur kommunens invånare åldras är ingen jättesvår ekvation, och så länge kommunen driver det i egen regi är över-/underkapacitet en marginell företeelse.

Även borgerliga politiker som är mer pragmatiska än ideologiska har insett tillkortakommandet med privat drift inom äldreomsorgen. I Lomma, där Moderaterna varit största parti 26 år och där all hemtjänst och alla äldreboenden var privata, bytte man 2022 fot och tog tillbaka rubbet i kommunal regi. Det var ohållbart av ekonomiska och kvalitémässiga skäl att driva äldreomsorgen privat.[4]

Med LOV finns fri etableringsrätt. Det är fritt fram för vem som helst att etablera sig. Det är också fritt fram för vem som helst att inte etablera sig. Så hur ska kommunen planera? Man kan riskera att planera för att fler bolag etablerar sig än vad det verkligen gör och plötsligt står man med en underkapacitet och får börja ge neka äldre p g a platsbrist. Eller tvärt om; att fler etablerar sig, så både kommunen och de privata bolagen står med överkapacitet vilket gör verksamheten dyrare. Oftast är en permanent överkapacitet på tomma platser en grundförutsättning för att olika val och byten av äldreboende ska kunna hanteras inom den tid man garanterar (t ex inom tre månader).

Den överkapaciteten på tomma platser måste kompenseras ekonomisk genom lägre bemanning och/eller ökade utgifter för kommunen.

LOV har länge kritiserats på grund av att det helt enkelt är omöjligt att avgöra vilka som är bra aktörer i äldreomsorgen innan man valt dem, och då är skadan ofta redan skedd. Erfarenheten säger oss också att det ofta i praktiken är väldigt liten skillnad mellan olika privata aktörer, och att många av de viktigaste måtten på en välfungerande äldreomsorg generellt är sämre än i det offentliga. Vi kan till exempel se en lägre personaltäthet, högre andel tidsbegränsat- och deltidsanställda, och större andel av personalen som inte vill jobba kvar – dåliga förutsättningar för en stabil äldreomsorg där den enskilde får utrymme till en meningsfull tillvaro. Vad är då poängen med att välja, när alla dina alternativ blir sämre av möjligheten?

Många av problemen med LOV i äldreomsorgen är samma som syns efter valfrihetsreformerna i skolan; de privata aktörerna är inte intresserade av de kostsamma brukarna, vilket leder till att det offentliga (om det finns kvar) blir överbelastat samtidigt som pengar går till de privata som bara tar sig an de lättaste mest lönsamma brukarna. Privat etablering är inte bara sämre än det offentliga, det gör även det offentliga sämre.

Andra kommuner har även sett att det uppstår en ojämlik geografisk etablering, de privata aktörerna placerar sig där de kan göra störst vinst – i rika, folktäta områden. Medan glesbygd och arbetarklassområden blir utan äldreboenden, och de äldre härifrån får flytta långt ifrån sina hem och familjer för att få plats.

Både PRO[5] och Kommunal[6] har skarpt kritiserat LOV och menar att det måste göras om eller avslutas. Detta borde mana oss att ställa frågan – när varken de äldre själva eller arbetarna vill ha “valfriheten”, vem gör vi det då för?

Vi menar att verklig frihet som äldre snarare kommer från saker som att det finns tillräckligt med personal på äldreboenden, så att man kan bli sedd som person med individuella behov. Istället för att för att allt vad livskvalitet heter sparas in på för att förbättra välfärdskapitalisters vinstmarginaler.

En friare omsorg i praktiken kan vi se exempel på i det nya arbetssättet LEIF som man infört i Värnamo[7], där omsorgen utformas efter de äldres egna önskemål. Vi finner även inspiration i arbetet med önskescheman i Junosuando[8], i Pajala kommun, som har gett personalen tillräckligt med tid för alla sina arbetsuppgifter och gjort upp med personalbristen. 

När omsorgen bara får handla om människorna kan vi så mycket bättre än LOV.

Patrik Olofsson & Ruben Isberg

Fler lästips:

Katzin, Valfrihet istället för jämlikhet?

https://socvet.se/article/view/2408/1732

Moberg, Marketization in swedish eldercare

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1087105/FULLTEXT01.pdf

Vänstern i Haninge – nytt nummer av vår tidning ute nu

Vänstern i Haninge – nytt nummer av vår tidning är ute nu. 7 000 exemplar kommer delas ut under vecka 9. Ladda ner hela tidningen här.

Ledarartikel:

Nästa val kommer vinnas i Brandbergen och Jordbro

– Nu måste alla samlas mot högerpolitiken

 

Vi har fått en kommunledning som är en kopia av regeringen; en högernationalistisk koalition bestående av L, KD, M och SD. Angreppen på välfärden lär inte vänta på sig.  Men vi ska göra deras tid vid makten kort.

Äldreomsorgen ska privatiseras. Ett nytt kultur- och föreningshus i Jordbro skrotas. Planerna på ett badhus i Västerhaninge skrotas också. Bor man i kommunens bostadsbolag kommer man få höga hyreshöjningar.

Kommunledningen säger sig vilja satsa på villor, men struntar fullständigt i de över 30 000 som står i Haninge Bostäders bostadskö och efterfrågar en prisvärd hyresrätt.

”Kulturkriget” handlar inte om olika kulturer – det kommer handla om man är för eller emot kultur över huvud taget. Kulturparken och Handens museum och smedja är hotade. Haninge riskerar bli en kommun med mindre kultur av alla slag.

Kommunledningen följer Sverigedemokraternas retorik. Den högsta politikern i kommunen, Sven Gustafsson (m), säger att invandringen är en stor förlust för Sverige. Ett väldigt trevligt budskap till de 30 % av Haninges invånare som är födda utanför Sverige och till alla barn som har invandrade föräldrar.

Med den högernationalistiska kommunledningen har Haninge satt kurs mot en kommun som är mer auktoritär, främlingsfientlig med ökade klyftor och sämre välfärd. 

Högernationalistiskt styre i Haninge – nej tack!

Så här behöver det inte vara. Haninge är bättre än så här.

I Jordbro samlar det högernationalistiska blocket 25% av rösterna. Oppositionen fick över 70%. Men tyvärr har vi ett valdeltagande i Jordbro som är så lågt som 39,5%. Proportionerna är liknande också i Brandbergen. Skulle valdeltagandet se ut som i övriga Haninge skulle vi ha en annan kommunledning.

Vi kampanjar mot nedläggningen av Apoteket i Jordbro, för ett nytt kultur- och föreningshus, mot de höga hyreshöjningarna, för ett allaktivitetshus i Brandbergen, mer resurser till skolorna och fritidsgårdarna i Brandbergen och Jordbro bör vara öppna 7 dagar i veckan istället för 3-5 dagar.

Vi kommer att informera om vilka rättigheter man har – rösträtten. Långt fler har rösträtt i kommunalvalet än som vet om det och allt för få utnyttjar den. Lyckas vi med det, så kommer den här högernationalistiska kommunledningen bara bli en tråkig parentes i Haninges historia.

Patrik Olofsson, ordförande 
Vänsterpartiet Haninge

Kulturparken i centrala Handen

De senaste dagarna har vi i Vänsterpartiet Haninge besökt Kulturparken i centrala Handen och flera av de fantastiska föreningar som bedriver verksamheter där.
Vi har fått rundvandringar både på  RoJ-teatern och Handens museum och smedja.
Kulturparken ligger som en kil mellan järnvägsspåret och de moderna flerfamiljshusen utmed Nynäsvägen i centrala Handen.
Här finns också Gula villan, Bagarvillan samt Alpvillan & Funkisvillan där ABF Södertörn bedriver verksamhet. Byggnaderna är uppförda under första hälften av 1900-talet, med tyngdpunkt mellan 1920- och 1940-tal. Området utgör den mest välbevarade kulturmiljön i Handen.
Områdets och verksamheternas historia

Under våra besök har vi fått lära oss om områdets och verksamheternas historia och fått ökad förståelse för områdets kulturhistoriska värde.

Vänsterpartiet i Haninge representerat av Patrik Olofsson (politisk sekreterare), Åsa Levin (förtroendevald) och Ruben Isberg (praktikant).

RoJ-teaterns verksamhet innefattar allt som har med teater, och teaterproduktion att göra.
Här får deltagarna göra såväl dramaövningar och repetera in repliker som att sy kostymer, snickra kulisser och planera en produktion.

RoJ-teatern bedriver sin verksamhet i Gamla Folkets hus fån 1928

RoJ-teatern ger också Haninges barn och undomar en möjlighet att få se teater genom rabatterade föreställningar för skolor.

RoJ-teaterns kommande föreställning Skrattmännsikan av Victor Hugo, med premiär 18 mars

Handens museum och smedja har också många skolor på besök i sin verksamhet. Här kan de uppleva historiska miljöer och få kunskap om bygdens historia och forntiden.

Handens museum & smedja

Utöver bokade besök håller museet öppet för allmänheten på utsatta tider. Museet och smedjan anordnar också marknader och olika evenemang. Dessa har ofta koppling till historia, eller lokalsamhället.
I smedjan verkar flera smeder som producerar bruksföremål och konsthantverk.

Bild inifrån Handens museum
Smidesföremål
Kamp för att bevara kulturparken

Under besöken har vi haft mycket lärorika samtal.
Vi har fått ta del av visioner som verksamheterna har för området men också den kamp de fört- och fortfarande för mot Haninge kommun för att bevara byggnaderna och kulturparken.

Verksamheterna hyr av kommunen på så kallade rivningskontrakt. Detta innebär att kontrakten kan sägas upp när som helst, och att verksamheterna då står utan lokaler. Flera gånger har de fått höra att finns planer för området, och att deras verksamhet, och kulturparken är hotad.

Vikten av ett levande Haninge

RoJ-teatern vill bland annat återuppföra en dansbana intill teatern, en plats för dans och musik. De vill också utöka belysningen runtom byggnaderna för ökad trygghet.
Smedjan vill bygga en portal som välkomnar in till kulturparken, och har tankar på en park för rekreation i anslutning till smedjan och museet.
Båda verksamheterna talar med värme om vikten av ett levande Haninge, med kulturutbud, och aktiviteter för invånarna.
Varje sommar anordnas en kulturparksfestival i området, med syfte att bevara kulturparken.

Vänsterpartiet i Haninge kommer att kämpa för ett bevarande av kulturparken, vilket vi även tidigare skrivit om.
Vi vill se att kulturmiljön får leva, att föreningslivet har en plats för kulurverksamhet, och att området utvecklas till en levande och tillgänglig plats.
Kommunledningen vill ta ”ett samlat grepp” om omådet

På Kommunstyrelsen 23 januari ville vi i Vänsterpartiet att Bagarvillan skulle tillgänglighetsanpassas. Detta skulle möjliggöra att hyra ut lokalen, och få aktivitet i delar av kulurparken som i dag ligger öde. Omgivningarna har blivit ett otryggt område, som borde fyllas med folk och aktiviteter istället.

Beskedet från kommunledningen var dock att man inte kommer göra någon tillgänglighetsanpassning av Bagarvillan. Istället vill man ta ett samlat grepp om området för att hitta hyresvärd eller köpare av kulturparken. Detta anser vi är väldigt oroande.

Kulurhistoriska värden kan inte återskapas

I Haninges Kulturmiljöprogram 2020-2030 står:
”Hela samhällets historia – varje generation, och olika grupper i samhället – ska speglas i den yttre miljön. (…)
Kulturhistoriska värden som förstörts kan inte återskapas. Kommunen och andra aktörer behöver därför ta ansvar för och handskas varsamt med de särskilt värdefulla kulturmiljöerna så att även framtidens invånare kan ta del av deras historier och upplevelser. (…)
Värdefulla kulturmiljöer behöver användas aktivt genom olika verksamheter för att ge både ekonomisk bärkraft och för att deras mervärden ska vara tillgängliga för invånarna.”

Dock är det tyvärr inte särskilt troligt att Haningalliansen tar hänsyn till detta styrdokument, eller att deras ”samlade grepp” är att satsa på en lånsiktig lösning för kulturparkens bevarande.

Läs gärna mer om arbetet med att rädda Kulturparken på Facebook och skriv under deras namninsamling.