Sevim Celepli, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet, tog en interpellationsdebatt med Tobias Hammarström, Liberalerna och ordförande i grund- och förskolenämnden.
Den styrande alliansen i Haninge, med S, L, C & KD, lovade när de tillträdde 2019:
Haninge kommun ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar
För alla i Jordbro är det väsentligt att veta att det här är bara luftslott från den nuvarande kommunledningen. Utställda löften 2019 är ingenting värda 2021.
Det är val 2022 och vi vet att Jordbrobornas minnen är goda.
Huvudargumentet från Tobias Hammarberg att det finns gott om skollokaler i övriga delar av Haninge, och att det är jordbroelevernas ansvar att fylla dem, håller inte.
Om det i realiteten finns gott om skollokaler skulle man kunna minska klasserna och höja lärartätheten.
Nuvarande kommunlednings satsningar på lärarkåren lyser uppenbarligen med sin frånvaro genom allt färre behöriga lärare, som bl a Mitt i Haninge rapporterat om.
Sevim Celepli är vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.
Vänsterpartiet har alltid varit emot vinster i välfärden och det finns en stark anledning till varför. Vi ser riskerna med det då företag med vinstintresse har i sitt intresse att maximera just ekonomisk vinst på sin verksamhet. Oavsett om verksamhetens syfte är att tjäna och ge service till människor så kommer den ekonomiska vinsten oftast i första hand och istället brister det i kärnverksamheten.
Vi har nyligen sett ett tydligt exempel i Haninge på varför vinster i välfärden kan ifrågasättas. I Haninge har det sedan 2019 drivits en privat förskola, nedan kallad ”Förskola 1”, med både dag- och nattverksamhet för barn. Förskolan uppmärksammades på ett möte i grund- och förskolenämnden under november månad 2020 då det framkom att företaget inte hade lämnat in sin inkomstdeklaration till Skatteverket, hade skatteskulder upp mot 2,8milj kr och därmed fick sin F-skattsedel återkallad.
Arbetsgivaren har nu i dagsläget en skuld på ca 3,8milj kr hos Kronofogden och har inte gjort några inbetalningar ännu. Förvaltningen föreslog, när ärendet kom upp i november 2020, att grund- och förskolenämnden återkallar rätten till bidrag för pedagogisk omsorg. Förvaltningen motiverar:
En förutsättning för att bedriva en stabil verksamhet av god kvalitet är att huvudmannens företag och ekonomi sköts på ett ansvarsfullt och ordnat sätt. I det här fallet har huvudmannen inte lämnat in inkomstdeklaration vilket har lett till att Skatteverket har återkallat huvudmannens F-skatt. F-skatt är en företagsskatt som betalas av företagare som bedriver näringsverksamhet. För en näringsidkare innebär ett godkännande för F-skatt att det är näringsidkaren själv som betalar sin preliminära skatt och sociala avgifter (egenavgifter).
Därutöver har huvudmannen underlåtit att betala skatt vid tre tillfällen och har i och med det ådragit sig skatteskulder på drygt 2,8 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har uppgett att det inte är aktuellt med en avbetalningsplan. Deras utredning har visat att det saknas utmätningsbara tillgångar. Huvudmannen har förelagts att inkomma med bevis på godkänd F-skatt samt en godkänd avbetalningsplan alternativt bevis på att skulderna är betalda. Så har inte skett. Det är också försvårande att huvudmannen inte självmant har informerat förvaltningen om situationen.
Sammantaget bedömer förvaltningen att huvudmannen inte har förutsättningar att bedriva verksamheten under stabila och trygga former. Barnen i verksamheten kommer att erbjudas omsorg i kommunal regi.
Grund- och förskolenämnden tog beslut om att återkalla biståndet till verksamheten november 2020. Men kort därpå, januari 2021, startar arbetsgivaren ett nytt företag, ”Förskola 2”, med liknande namn med annan huvudman. Förskola 2 ansöker om tillstånd och bistånd från Haninge kommun under våren 2021 och i skrivande stund handläggs fortfarande förskolans ansökan.
Sedan start har Förskola 2 gått ut med att de erbjuder gratis barnomsorg till vårdnadshavare tills att handläggningen om att få driva verksamheten är klar hos kommunen. Under tiden som handläggningen pågått har mycket hänt i ärendet. Grund- och förskolenämnden har fått två brev inskickade under mars månad 2021 från f d personal och vårdnadshavare. I breven uttrycks stor oro kring verksamheten och det är en tydlig ton om att arbetsgivaren inte bör beviljas tillstånd att öppna upp ny verksamhet. Ett av breven är anonymt, men i det andra brevet som är ett öppet brev framgår det bl.a. att personalens tjänstepension inte har betalats in till Folksam, att löner har utbetalats som swish-betalning och att arbetsmiljön är bristande där personal ensam har fått arbeta 12-timmars kvällspass utan rast.
Det är mycket som kan ifrågasättas kring detta ärende. Till att börja med, vem gör tillsynen av verksamheten under tiden som den drivs ideellt?
I kontakt med kommunens skoljurist får vi svar att ingen kan utöva tillsyn över verksamheten just nu. Konstigt kan man tycka, men tydligen så kan inte kommunen utöva tillsyn som huvudman eftersom verksamheten fortfarande är under handläggning och ännu inte har beviljats tillstånd att driva sin verksamhet i kommunen. Kommunen kan heller inte meddela någon form av förbud för verksamheten.
Även Skolinspektionen bekräftar detta och menar att kommunen inte kan utöva tillsyn ännu. Så just nu är verksamheten i någon sorts limbo och saknar lagrum. Konstigt kan man tycka, när det är barn och personal som vistas i verksamheten.
Verksamheten faller inte heller under Skatteverkets lagrum eftersom ideell verksamhet är lagligt i Sverige och barnpassning inte är olagligt.
Under april månad 2021 framkommer även uppgifter från SMOHF (Södertörns hälso- och skyddsförbund) om att varken Förskola 1 eller Förskola 2 har registrerat sin verksamhet hos dem. Handläggaren skriver:
Vi har inte haft förskolan i våra register då de inte anmält sig till oss. De finns inte heller på Haninge.se. Vi kommer att kontakta verksamheten angående att de inte anmält sig till oss. I samband med det kommer vi även att inspektera verksamheten. Vid sådana inspektioner tittar vi på att lokalen fungerar för den verksamhet som bedrivs där. Tex tittar vi på ventilation, buller från ventilation, radon, fukt och mögel samt städning. Vi har även en dialog om rutiner som finns i verksamheten. Bland annat rutiner kring smittskydd, städning och felanmälan.
På så många sätt har arbetsgivaransvaret brustit här. Vad som är mest oroande är att det är barn som verksamheten vänder sig till. Barn som inte kan uttrycka klagomål och göra orosanmälningar. Barn som inte kan meddela oss ansvariga att något inte stämmer. Nu, några år senare, träder tidigare personal och vårdnadshavare modigt fram och bryter tystnaden. Nu är det på vårt ansvar, vi politiker och tjänstepersoner, att lyssna på vad de har att säga och ta rätt beslut.
Ett problem vi sett från vänsterhåll länge är att privatiseringar också är avdemokratiseringar. Insynen försämras. Istället för att förändra och förbättra dåligt fungerande verksamheter så ombeds vi att byta t ex skola, förskola eller sjukhus.
Vem har ansvaret? “Inte jag” blir svaret vare sig du frågar politiker, ägare eller chefer. Kvar blir den personal längst ner som går på knäna för att kunna maximera vinsterna, att ta ansvaret. Det håller inte.
Sevim Celepli, Vänsterpartiets representant i Grund- och förskolenämnden, var tillsammans med William Friström, Vänsterpartiets representant i Kultur- och demokratinämnden, besökte Nattugglan.
För idag vill jag ta exemplet nattverksamheten i Haninge kommun för barn mellan ett och tretton år. Fram till 2018 så hade vi ingen demokratiskt (kommunalt) ägd nattverksamhet i kommunen. Då startades Nattugglan så att folk inte skulle behöva ta sina barn till Stockholm för att utnyttja obekväma timmar. Verksamheten har dock, till synes, motarbetats hela vägen. De har mig veterligen inte fått göra någon reklam för verksamheten utöver de första månadernas uppstartsnyheter. Föräldrar har vittnat om att de inte ens känt till verksamheten.
När de sedan ansökt så har det hänt att de fått avslag med argument att Nattugglan varit full, men att den privata verksamheten Ekobarn har plats istället. Detta fick personalen att tro att taket för dem var fjorton barn men frågar du Åsa Harge, verksamhetschef för förskolan i Haninge, så finns inget sådant tak.
Har tjänstepersoner här favoriserat de privata alternativen? Jag vet inte, men med tanke på att ledningen slog igenom ett beslut i år (alltså efter denna händelse) om att lägga ner verksamheten bl a med argumentet att den inte får in nog med pengar, så är det inte orimligt.
Vi har sett förut hur politiker attackerat våra gemensamt ägda verksamheter för att sedan säga att de inte är bra och ge ansvaret till privat alternativ. Men är privata och odemokratiska verksamheter verkligen bättre?
Ekobarn (som har både dag och nattverksamhet) har åkt dit för skattefusk och har därför förlorat sin inkomst från kommunen. Kommunen själva säger; “vi har från kommunens sida försökt att vara tydliga med information till berörda vårdnadshavare om att verksamheten efter årsskiftet inte längre har rätt till bidrag från kommunen.” Detta med en skatteskuld på 2.8 miljoner och utan F-skattesedel så är det svårt att se verksamheten fortsätta.
Kommunen har gjort sig redo att ta emot de 54 barnen i kommunal regi. Något som inte gått, om ledningen fått igenom sin nedläggning av nattugglan. Ett beslut som nu endast har skjutits upp istället för rivits upp. Trots detta så säger Ekobarn själva att de kommer fortsätta som vanligt, vilket skapar otrygghet hos föräldrar som inte vet vad de ska göra samt otrygghet för de anställda på nattugglan, som inte vet hur mycket jobb de kommer ha och där personal slutat just p g a den osäkerheten.
Det här med missvisande kommunikation när skolor och förskolor inte ägs och styrs demokratiskt såg vi även av vid coronans start där privata skolor kunde komma ut med annan information än stat, region och kommun. Föräldrar har även vittnat om att vi om natten endast har en personal hos Ekobarn, medan vi har två på Nattugglan. Det är så effektiviseringarna ser ut i välfärden. Färre personer gör mer jobb.
Det finns flera problem med våra förskolor i kommunen och privatiseringarna är en. Vi i Vänsterpartiet menar på att förskolan är något vi behöver. Därför så ska det ägas och ledas av folket med ett styre från de som påverkas; alltså personalen, i dialog med föräldrar och barn.
Idén att verksamheterna ska finnas för kapitalister att tjäna mer pengar är inte bara absurt utan direkt skadligt. Vad skulle hända med barnen om Nattugglan hann läggas ner innan Ekobarn föll? Är vi redo att ta emot alla de andra barnen från de andra förskolorna om deras ägare anser att de tjänar för lite eller åker dit för fusk av olika slag?
Ett första steg måste vara att riva upp beslutet att stänga Nattugglan. Efter det borde vi återta kontrollen över förskolorna i kommunen. Är det en förskola som inte fungera som den ska, då ska folk veta vilka som bär ansvaret; politikerna!
När vi röstar för en politik i vår kommunen så måste politikerna ha makten att utföra den och ansvaret för när det inte görs eller går fel. Vi ska inte behöva hoppas på att en kapitalist bryr sig nog om de pengar de kan ta från oss för att göra en förändring. Vi i Vänsterpartiet vill att folket ska kunna styra sitt samhälle med sin röst, inte med sin plånbok.
Sevim Celepli, Vänsterpartiets representant i Grund- och förskolenämnden, var tillsammans med William Friström, Vänsterpartiets representant i Kultur- och demokratinämnden, på besök hos Nattugglan.
Nattugglan är den enda kommunalt drivna nattförskolan i Haninge och tar hand om barn mellan ett och tretton år. Även om förskolan är öppen hela natten så är det många som utnyttjar verksamheten för endast någon timme på kvällen eller på morgonen innan den dagliga verksamheten öppnar.
Vi i Vänsterpartiet har varit på studiebesök nu när verksamheten blivit hotad med nedstängning trots stor uppskattning hos föräldrar.
– Vi kände att det var ett nödvändigt och viktigt besök där vi ville höra på vad personalen har att säga om nedläggningen och vilken verksamhet som planeras att läggas ner till årsskiftet 2021-2022. Efter att ha träffat personal, sett den fina verksamheten och fått höra hur viktig funktion den fyller för de vårdnadshavare som jobbar skift, är vi ännu mer besvikna över beslutet om nedläggning, och desto mer drivna att kämpa för att bevara förskolan Nattugglan, säger Sevim Celepli, Vänsterpartiets ledamot i grund- och förskolenämnden.
Kampen har bara börjat. Vi tänker inte stå med händerna i fickorna medan ledningen kör över våra invånare och förskolepersonal. Nattugglan ska få utvecklas – inte avvecklas.
Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de i sin tur kan ta hand om våra barn.
Pembegül Celepli
Enligt SCB (statistiska central byrån) är barnskötaryrket och personlig assistent det tredje populäraste yrket i Haninge kommun. Statistiken visar på att av 1400 personer som arbetar inom dessa yrken är endast 200 personer män. Det visar tydligt på att de är kvinnodominerade yrken.
Vi i Vänsterpartiet valde att intervjua barnskötare verksamma i Haninge om hur arbetsmiljön i förskolan ser ut i kommunen och varför det främst är kvinnor inom yrket. Det som framgick var att de största bristerna är den låga lönen, vilket i genomsnitt ligger på 24300 kr, stressen som personalen upplever i verksamheten samt den höga ljudnivån. En förklaring till att det inte är så många män som söker till barnskötaryrket är nog främst lönen som inte är så lockande samt den stressrelaterade arbetsmiljön, menar de intervjuade personerna.
Andra viktiga faktorer som lyfts fram, när det kommer till den hårda arbetssituationen, är dels att det är för stora barngrupper och dels för hög sjukfrånvaro. Vikarier rings sällan in, vilket medför att ordinarie personal överbelastas och det fortsätter i en ond cirkel med mer sjukskrivningar och fortsatt hög belastning.
På frågan vad den viktigaste drivkraften för att arbeta med barn är svarade de att det är att skapa en trygghet för barnen och en miljö där de kan utvecklas i en lugn och trivsam miljö. Vi i vänsterpartiet kan då inte undgå att ifrågasätta Haninge kommuns arbetsvillkor för barnskötarna. Hur ska personalen på förskolan kunna skapa en trygg, utvecklande och trivsam miljö för barnen när barnskötarna själva känner sig stressade, är ofta sjuka och är överbelastade. Detta försvårar självklart verksamheten och barnens rätt till en trygg och utvecklande miljö.
Det här är förstås många frågor i ett men inte minst en feministisk fråga. Så här står det på Haninges egna hemsida angående lönerna i kommunen “… månadslön på 30 500 kronor för män och 24 600 kronor för kvinnor.” Det är en löneskillnad på 5900 kr i månaden mellan könen i kommunen.
Om vi ser på löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda av kommunen så är enligt kolada (databas för kommuner och landsting/regioner) siffran bättre men har sen 2017 i alla fall nästan fördubblats. Detta måste vi göra något åt. Att höja lönerna för barnskötare skulle vara ett steg på vägen för en jämlikare lön mellan yrkena och könen i kommunen.
Det är på tiden att vi ser över dessa kvinnoyrken och tillsammans skapar en trivsam miljö både för barnen och personalen i Haninge kommun.
Vi bör även ha i åtanke att Haninge kommun är en barnrätts kommun, vilket en av de intervjuade kallade för skrattretande med tanke på politiken som förs kring förskolan. Vi i Vänsterpartiet vill som ett första steg minska barngrupperna och anställa fler till förskolan. Detta är med i vår budget. I ett andra steg vill vi höja barnskötarnas löner. Vi som kommun borde börja lyssna på de som arbetar inom förskolan och satsa därefter och inte se på förskolan våra barn och dess pedagoger som en möjlighet till besparingar.
Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de i sin tur kan ta hand om våra barn.
