När vi i Vänsterpartiet i Haninge anordnade ett feministiskt samtal i Jordbro i Januari så frågade jag en av mina kollektivkamrater innan om vad hon tyckte vi borde driva för feministisk politik i Haninge. Hon sa ”se till att mensskydd blir gratis”. Ett konkret och bra förslag tycker jag! Jag hade hört talas om den idén tidigare. Och jag tyckte själv att det är konstigt att det inte redan är infört.
Så när jag i dagarna läste en insändare i Mitt i Haninge från en tjej som tyckte att mensskydd borde bli gratis så får det bli tredje gången gillt. Så jag skrev en motion till kommunfullmäktige och skickade in som ni kan läsa nedan. /Samuel Skånberg, kommunfullmäktigeledamot.
Motion till Haninge kommunfullmäktige 2018-05-07 om gratis mensskydd
Mensskydd bör finnas tillgängligt kostnadsfritt på ungdomsmottagningar och skolor i kommunen.
Att ungdomar får en kontakt med ungdomsmottagningen är något väldigt positivt. Det ökar chanserna att de vet var de ska gå om de har andra frågor kring sex, samlevnad, fysisk och psykisk hälsa.
Det ska vara så lätt och enkelt som möjligt, det är bara att komma till oss på ungdomsmottagningen om man är en ung kvinna och vill ha mensskydd. På det här sättet kan de som kommer till oss även få reda på vilka frågor de kan få hjälp med när det handlar om kroppen och menstruationen
Frågan om gratis mensskydd är en fråga som går över blockgränserna. Vänsterpartiet i Uppsala, Kristdemokraterna i Kalmar, Moderaterna i Österåker och många fler har drivit frågan om att göra mensskydd mer tillgängligt.
Mens ska inte vara en klassfråga. Att kostnadsfritt kunna få tillgång till mensskydd för unga kan bidra till att utjämna sociala och ekonomiska skillnader vilket kan bidra till en mer jämlik hälsa. Klassfrågan är något som också tas upp av politiker över hela skalan.
Menskoppen har fått ökad uppmärksamhet senaste åren. Det är en billig, smidig och miljövänlig produkt som kan hålla i tio år. Det är viktigt att uppmärksamma om vilka olika slags mensskydd det finns och kunna informera och erbjuda dem.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att mensskydd ska finnas tillgängligt gratis på ungdomsmottagningar och skolor i kommunen
Samuel Skånberg, Vänsterpartiet
Ännu mer feministisk politik
Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi utgår från de politiska dimensionerna kön och klass när vi försöker förstå samhället och maktstrukturer och när vi utvecklar och utformar en politik för en bättre värld.
Vi bekämpar patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktordning som berövar kvinnor grundläggande mänskliga rättigheter. Vi bekämpar kapitalismen, den ekonomiska världsordning som ger upphov till klassförtryck, globala orättvisor och krig.
Vårt mål är människans frigörelse från varje form av förtryck. För att uppnå detta mål räcker det inte att avskaffa klassamhället, också patriarkatet måste avskaffas.
Vi driver redan många feministiska frågor i Haninge. Innan metoo skickade vi in en motion om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq. Vi vill införa en jämställdhetsmiljon. Vi har motionerat om att införa jämställd snöröjning. Vi vill också ge mer resurser till Haninge kvinnojour och Manscentrum. Vi försöker uppmärksamma mäns våld mot kvinnor och lägger förslag för att få stopp på det.
Utöver de ”uppenbara” feministiska frågorna så har vi också drivit på för andra frågor som gynnar kvinnor som grupp. Rätt till heltid för personal i kommunen är en sådan fråga vilket stärker kvinnor på arbetsmarknaden (då kvinnor oftare har större andel ofrivillig deltid). Vi har länge drivit avskaffandet av vårdnadsbidraget då det är en kvinnofälla som ökar kvinnors beroende av män.
Om du vill läsa mer om vad vi skrivit i frågan så kan du läsa här:
Vill du läsa mer om vad Vänsterpartiet tycker i frågan om feminism, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, föräldraförsäkringen, abort och mycket annat så läs den feministiska plattformen.
I måndags var det kommunfullmäktigemöte i Haninge. En av de stora punkterna som skulle beslutas om var stadsutvecklingsplanen. Stadsutvecklingsplanen är en fördjupning av översiktsplanen i områdena Handen, Vega och delar av Brandbergen eftersom man tänker att dessa områden kommer utgöra stadskärna.
Vänsterpartiet vill satsa på hyresrätter som vanligt folk har råd till.
I stadsutvecklingsplanen fanns det förslag på att fördelningen av upplåtelseformer skulle vara:
30 procent hyresrätter
50 procent bostadsrätter
20 procent äganderätter
Men behovet av hyresrätter är mycket större! Det är stor brist på hyresrätter. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att Haninge Bostäder ska bygga fler allmännyttiga hyresrätter till rimlig hyra och att man i marköverlåtelseavtal ska ställa krav på en stor del hyresrätter. Vi har debatterat den här frågan flera gånger i kommunfullmäktige, senast i december.
Bostäder som byggs av Haninge Bostäder
Vårt förslag till fördelning var istället:
50 procent hyresrätter
40 bostadsrätter
10 procent äganderätter
Bygg kollektivhus
Det finns väldigt många som vill bo i en egen lägenhet men ha bra kontakt med grannar och träffa folk med andra bakgrund, från andra generationer och med annan livssituation.
Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende. Stockholm, Huddinge, Linköping och många andra kommuner har kollektivhus.
Kollektivhuset Hässelby familjehotell
Därför ville vi att det skulle framgå tydligt i stadsutvecklingsplanen att kommunen skulle verka för att det skulle byggas kollektivhus.
I planen föreslås i huvudsak bebyggelsetyp ”Kvartersstad” men även andra alternativ borde lyftas fram som exempel på bra stadsrum. Man måste titta på varje område för sig vad som passar. Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna. Vi vill att det skapas trygga områden men att de ändå känns öppna och inte privata.
Bygg hållbart – bygg i trä
Vi tycker att planen borde beskriva uttalade ambitioner att bygga mer i trä där både ekonomi och miljö/klimat är argument för en sådan satsning. Det mesta som byggs nu är hus med betong i grunder och väggar. Betong kräver flera ändliga material för att framställa och det är inte försvarligt att så ensidigt bygga på det sättet. Det finns moderna flerfamiljshus i trä som skulle kunna bli det nya hållbara sättet att bygga på då trä är ett förnyelsebart material. Det måste tydliggöras inte bara att trä är ett sätt att bygga hållbart på utan att det ska uppmuntras och premieras.
Används feministisk stadsplanering
Utgångspunkten för en feministisk stadsbyggnad kan vara en ensamstående förälder med barnvagn utan bil. Hur kan hon/han/hen utnyttja kollektivtrafik? Finns affärer nära? Är det nära och lätt att hämta/lämna på dagis? Är det nära och lätt att ta sig till fritidsaktiviteter? Är det ljust och tryggt på kvällarna? Är det bara män som dominerar i det offentliga rummet eller känner sig kvinnor trygga och bekväma att röra sig och ta plats? Vi tror att man ska undvika den hårda arbetsdelningen i staden; man bor och sover på ett ställe, affärer finns på ett annat ställe, alla restauranger ligger på ett tredje ställe, fritidsaktiviteter koncentreras till ett fjärde ställe, osv.
I feministisk stadsbyggnad ingår också tillgänglighetsperspektivet, och många andra perspektiv. Det Haninge som finns nu brister här på många punkter. Att bygga stora köpcentrum som stänger en viss tid har fått till följd att kvällar och nätter kan upplevas väldigt otrygga på en del ställen. Exempelvis så är Poseidons Torg ett fint torg men nästan helt utan folkliv stora delar av året och dygnet. Enligt planen så ska torget utvecklas, det är positiv och vi ser gärna att affärslokaler och restauranger etablerar sig där. Det kan även locka fler till vårt fina kulturhus. Viktigt att komma ihåg att en stad bör ha mötesplatser som inte är kommersiella, därför bör kulturhusets öppettider bli mer generösa.
Att bo och ta sig fram med en funktionsnedsättning ska göras så lätt som möjligt i Haninge. Det byggs fortfarande för otillgängligt och föreskrifter och råd tummas på då det ska byggas nytt. Argumentet att det räcker att handikappanpassa några utvalda lägenheter håller inte. Alla föds inte med funktionsnedsättning. Den kan komma mitt i livet, den kan vara tillfällig som vid ett brutet ben och på ålderns höst blir de flesta funktionsnedsatta på något sätt. Det är lättare att bygga för alla från början än att anpassa ett boende i efterhand. När vi planerar staden ska vi inte bara se till att alla kan bo bra utan även att de har möjlighet att hälsa på sina vänner. Därför anser vi att Haninge ska våga inlemma ovanstående föreskrifter fullt ut i Plan- och bygglagen.
Gällande utomhusmiljöer så är det av stor vikt att den som har svårt att röra och orientera sig har ett tillgängligt Haninge. Fler funktionshindrade skulle då kunna delta i arbetslivet, det sociala livet och kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter. Vi ser gärna olika typer av markbeläggningar, viktigast är att de är så släta som möjligt och att kullersten, grus och andra ojämna beläggningar används mycket sparsamt. En plan för hur tätt offentliga toaletter ska ligga bör tas fram. Toaletterna bör vara åtkomliga dygnet runt.
Bygg bort bilberoendet – satsa på kollektivtrafik, cykel och gång
Vi måste bli av med bilberondet och stoppa massbilismen! Riktlinjen måste alltid vara att det ska bli lättare att åka kollektivtrafik, cykla eller gå istället för att ta bilen. Och vi måste skapa fler zooner där privatbilismen helt enkelt inte tillåts.
Vi tycker det är beklämmande att man tassar på tå när det gäller att minska massbilismen. Det pratas om att det ska vara attraktivt att ta cykeln istället för att ta bilen. Det mest radikala i stadsutvecklingsplanen är ”Det betyder att bilar ibland måste avstå från ytor” men inte mer än så. Grunden måste vara att vi bygger samhället så att bilen inte behövs och att vissa delar i staden behöver personbilen inte alls kunna åka. Vi måste vara tydligare.
Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.
Några av delmålen är:
År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.
Det var tack vare Vänsterpartiet som det målet sattes. År 2015 var den siffran 42% (29+3+10, se sidan 39 i rapporten om resvanor i Stockholm län 2015). Det målet borde egentligen vara högre om vi ska hinna ställa om i tid.
Ännu ett delmål är
År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014.
De målen är utmanande men det går om vi har den politiska viljan. Men med det liggande förslaget till stadsutvecklingsplanen så är risken stor att vi inte kommer nå dem.
Därför föreslog vi skrivningar om att:
Riktlinjen ska vara att det alltid ska vara lättare att åka kollektiv, cykla eller gå istället för att ta bilen
Att biltrafiken i centrala delarna behöver minska drastiskt, huvudsakligen privatbilismen
Satsa på fler bilfria gator och gågator
Där personbilstrafik inte går att undvika så ska cykel- och gångtrafikanter ha företräde i trafiken
Säkerställ att utryckningsfordon, leveranser och transporter för personer med funktionsnedsättning ges god framkomlighet
I och med Haninges befolkningsökning så blir det ännu viktigare att flytta trafik från privatbilism till hållbara resor som kollektivtrafik, cykel och gång. Annars kommer vi få problem både med köer, sämre luft, högre buller och ännu svårare att nå klimatmål.
Om miljöboven Tvärförbindelse Södertörn dessutom byggs så kommer biltrafiken öka.
Naturvårdsverket konstaterar att samrådsunderlaget visar på mycket kraftig trafiktillväxt med bil med utbyggd motortrafikled inom projektet Tvärförbindelse Södertörn. Det är en trafikutveckling som är oförenlig med en utveckling som kan bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.
Vi skulle behöva tydliga skrivningar om hur vi hanterar miljöboven Tvärförbindelse Södertörn.
Vi kommer fortsätta kämpa för jämlikhet, att alla som behöver hem ska kunna ha någonstans att bo. Vi kommer kämpa för att kvinnor ska ha samma möjligheter i livet och känna sig lika trygga och fria som män gör i samhället. Vi kommer fortsätta att kämpa för att vi ska ställa om samhället till ett hållbart och jämlikt samhälle som hushåller med de naturresurser vi har och att vi håller oss inom planetens gränser.
Äntligen händer det! Diskussionen om feminism, jämställdhet, patriarkatet, ekonomisk ojämlikhet och sexuella trakasserier kommer på riktigt igång nu! Tyvärr så krävdes det ett massivt uppror i form av #MeToo. Men samtidigt är det inget att vara ledsen för. Det som hände är att våldet, de sexuella trakasserierna och kvinnornas egna berättelse kom ut i ljuset. Och det är otroligt bra!
Jämställdhet är ett av de globala målen. Det är ett mål i sig själv men också en förutsättning för en hållbar utveckling av samhället. Bristen på jämställdhet ser vi får katastrofala följder i Sverige och runt om i världen. Det tar sig uttryck i direkt våld mot kvinnor, inskränkande av deras frihet att leva sina liv som de vill, sämre möjligheter i arbetslivet, ökad otrygghet så väl fysisk som ekonomisk och på många andra sätt.
Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det bidrar till att kvinnor får sämre löneutveckling samt svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs därför inte enbart förändringar i lönebildningen utan också av fördelningen av ansvaret för barn och hushållsarbete, en utbyggd barn- och äldreomsorg och stärkt rätt till heltidsarbete.
Det är framför allt i kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anställningar som timvikariat eller behovsanställningar. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.
Den här orättvisan är grundad i patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktsordning som överordnar män, underordnar kvinnor och berövar på så sätt kvinnor sina grundläggande mänskliga rättigheter. Patriarkatet genomsyrar förhållandet mellan könen i hela samhället på alla områden – i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövningen och i de politiska församlingarna. Påverkan är alltså både på det samhälleliga planet och på det privata planet.
För att skapa jämställdhet mellan könen så behöver man jobba både på de strukturella och ekonomiska planet (med t.ex. lönesatsningar på kvinnodominerade yrken och ett bättre pensionssystem som inte slår mot kvinnor som grupp) men man behöver också jobba på att förändra de kulturella normer som möjliggör ojämställdheten, vilket den här motionen inriktar sig på.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar i sin rapport “När livet känns fel” att normer, det sociala och biologiska könet påverkar vilka krav unga ställer på sig, hur de mår och hur de uttrycker sig. Normer som rapporten tar upp är normer kring maskulinitet och femininitet, heteronormer och hedersnormer. Det finns starka sociala förväntningar och krav på att tjejer ska uppträda “feminint” och att killar ska uppträda “maskulint”. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Allra sämst mår unga tjejer. Tjejer i åldern 16‒24 år är den grupp i befolkningen som rapporterar de högsta nivåerna av stressrelaterade besvär. I intervjuer med stressade unga kvinnor så belyser de just normativa genusmönster.
Även killar mår dåligt av de krav som ställs på dem att uppträda “maskulint”. De flesta av killar som söker sig till Stadsmissionens mottagning för unga män känner att de inte duger, att de inte lyckas leva upp till samhällets normer kring maskulinitet. Många gånger döljer de att de mår dåligt eftersom de skäms för sin depression och känslosamhet som de uppfattar som feminina uttryck och därmed som skamliga och något de inte vill berätta om.
De starka normerna för maskulinitet som innebär heterosexualitet och våldsutövande kan få förödande konsekvenser. I rapporten “Fokus 13 – Unga och jämställdhet” kan vi läsa:
Gruppvåldtäkter riktade mot kvinnor innebär ännu tydligare möjligheter att demonstrera tuffhet och heterosexualitet då de dessutom innehåller offentligt uppvisande av heterosexuellt agerande. O’Sullivan (1998, s. 105, se även Sanday 2007) menar att ”…gang rape is a performance put on for other men, proving once masculinity through heterosexual dominance and exploitation of women”.
Hedersnormer är också något som hindrar människor att leva sina liv som de vill. Heder handlar om att individen är underordnad ett kollektiv och delaktig i detta. Unga hbtq-personer som lever i en hederskontext är extra utsatta enligt rapporten “När livet känns fel”. Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld där Haninge ingår. De betonar att det är viktigt att slå fast att hedersrelaterat förtryck och våld handlar om jämställdhet. Därför är det viktigt att prata mer om jämställdhet och satsningar för ökad jämställdhet.
Vi behöver alltså bryta med de här skadliga normerna och istället jobba för en inkluderande jämställdhet. Det gör vi bäst genom att stärka unga tjejers självkänsla, diskutera maskulinitetsnormer, hbtq och jämställdhet.
Ett sätt för att arbeta med tjejers själva är genom feministiskt självförsvar. Feministiskt självförsvar går ut på att lära sig att sätta värde på sig själv. Framför allt genom att jobba med övningar som kan öka självförtroendet, ett steg mot att slippa vara rädd. Att lära sig att sträcka på sig och uttrycka självrespekt genom sin röst och sitt kroppsspråk kan räcka för att undvika att utsättas för kränkningar. Det handlar helt enkelt om kvinnors och tjejers värdighet och ett sätt att slippa vardagsrädslan. Tanken med självförsvar är inte att uppmuntra till våld som lösning på problem. Det är en reaktion på våldet som riktas mot tjejer och kvinnor. Det är främst genom stärkt självkänsla och självrespekt och att hjälpa tjejer och kvinnor att våga säga nej som våld kan undvikas. Men det kan också kännas tryggt med vissa självförsvarsövningar om en utsätts för våld.
Ett sätt för att jobba med maskulinitetsnormer är genom Machofabriken. Machofabriken är en verksamhet som ägs och drivs gemensamt av Unizon, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Män för jämställdhet. I Botkyrka har ett flertal skolor testat Machofabriken tillsammans med tjejjouren, sammanlagt ca 50 träffar. Tjejjouren säger:
– Machofabriken fungerar väldigt bra för att introducera ett genusperspektiv i klasserna och det är ett perfekt verktyg för att prata om normer för manlighet.
Göteborg jobbar med feministiskt självförsvar. När tjejerna gick på feministiskt självförsvar gick killarna på “Machofabriken” för att prata om jämställdhet och normkritik.
Levande historia har tagit fram skolmaterialet “hbtq, normer & makt” om sexuell läggning och könsidentitet. Syftet är att motverka homofobi och transfobi.
Haninge kommun har haft stor glädje av Klimatmiljonen i klimatarbetet. Det är ett bra sätt att sätta fokus på klimatarbetet och få en inblick i vad förvaltningarna vill göra. Vi bör därför införa en jämställdhetsmiljon som fungerar på samma sätt.
Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att en öronmärkt jämställdhetsmiljon införs under kommunstyrelsen för varje år där förvaltningar kan söka pengar från för att arbeta med jämställdhetssatsningar (som exempelvis utbildningar och workshops) i enlighet med motionens intentioner
att kommunstyrelsen uppdras att ta fram en lista på ett antal organisationer, föreläsare och material som andra kommuner har använt sig av vid liknande satsningar gällande jämställdhet och normer
Idag var det kommunfullmäktigemöte. En av de största sakerna som diskuterades var en motion från M och KD om att minska tiden i förskolan från 30 timmar till 25 timmar för barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande.
Vänsterpartiet fick igenom en höjning från 25 timmar till 30 timmar under mandatperioden i förhandlingar med Socialdemokraterna. Vi vill också att kvaliteten i verksamheten bibehålls och att personalen har en bra arbetsmiljö vilket vi avsatte pengar för i vårt förslag till budget. Vänsterpartiet tycker det är en självklarhet att barn ska behandlas lika, inte att några blir straffade för deras föräldrars situation.
Nafi Cilgin (V)
Nafi Cilgin (V) belyste flera viktiga saker:
Den här frågan har lyfts i olika omgångar i kommunfullmäktige. Det är en viktigt fråga för Vänsterpartiet. Vi ska inte göra skillnad på barn utifrån föräldrarnas situation. Nu har vi kommit ett steg i rätt riktning. Vi är stolta som vänsterpartister men inte nöjda än så länge. Vi vill att alla ska ha rätt till heltid. Det är viktigt att vi inte gör skillnad på barn och barn.
Vårdnadshavare till barn med begränsad vistelsetid har mestadels varit positiva till beslutet om utökad vistelsetid. På frågan om hur de som vårdnadshavare upplever utökningen av vistelsetiden svarar 90,9% att det är bra eller mycket bra.
Utbildningsförvaltningen har i sin förbättringsplan slagit fast att en likvärdig skola och förskola är ett av de viktigaste utvecklingsområdena. Det gäller bl.a. innehållet i undervisningen, kunskapsnivån och antalet lärare och förskolelärare.
Nafi Cilgin (V) hänvisade också till Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet. Hon kommenterar i en artikel några vanliga argument för att sänka tiden i förskolan.
Påstående: Det är en utökad service för lyxföräldrar.
Williams: Väldigt få föräldrar utnyttjar förskolan för egen vinning. Det känns som ett förlegat sätt att se på förskolans verksamhet.
Påstående: Barnen har det alltid bäst hemma.
Williams: Föräldrar och förskolans personal bör alltid diskutera vistelsetiden med barnets bästa för ögonen. Ibland kanske det är bra att barnet är i förskolan färre timmar i veckan. Men det kan också vara positivt för barn som fått syskon att också få vistas i förskolan när föräldrarna ägnar mycket tid åt det nya syskonet och kan ha svårt för att hinna med de andra barnen.
Påstående: Förskolepersonal går redan på knäna, det är oansvarigt att utöka servicen.
Williams: Många barngrupper har i dag ett stort antal barn även för de yngsta barnen. Det är något som bör diskuteras. Om politiker vill utöka tiden i förskolan så bör också kringfaktorer granskas så att det blir en fungerande verksamhet och god miljö för barn och anställda under hela dagen. Här behöver politiker se till resurstilldelningen, speciellt till socialt och ekonomiskt utsatta områden.
Nafi Cilgin (V) lyfte också att det rimmar illa med Moderaternas och Kristdemokraternas vurm för valfrihet att på det här sättet försvåra för föräldrarna och särbehandla barn baserat på föräldrarnas situation. Det var glädjande att både Liberalerna och Centerpartiet hade en annan inställning. Petri Salonen (C) replikerade också Marie Litholm (KD):
Jag tycker det är starkt av dig att kalla personer som utnyttjar 30 timmar i veckan för frånvarande föräldrar
Lina Rigney Thörnblom (RS) lyfte också att Moderaterna och Kristdemokraterna hycklar när de pratar sig varma om tid i familjen men samtidigt är konsekvent emot arbetstidsförkortning. Vi i Vänsterpartiet håller helt med. Vi vill införa sex timmars arbetsdag vilket skulle innebära mer fritid till att umgås med familjen och mycket annat.
Nafi Cilgin (V) kommenterade Moderaterna och Kristdemokraternas brist på sammanhängande politik:
Allmänt vet vi att personaltätheten inte har varit tillräckligt bra i förskolorna. Och den frågan har vi lyft. Redan 2010 skrev vi en motion om det. Under 2010-2012 gick kommunen med vinst om man använder Alliansens språk. Då undrade vi i Vänsterpartiet – kan vi använda den här vinsten till våra förskolor. Svaret var nej då. Vi väckte frågan igen 2013. Då sa ni också nej. När ni styr själva säger ni nej till vårt förslag. Men när ni är i opposition, då vill ni minska personaltätheteen.
Under er tid så har ni sänkt skatten så att kommunen förlorat 400 miljoner. Och nu vill ni ha mindre barngrupper.
Sevim Celepli (V)
Vår kommunpolitiker i grund- och förskolenämnden, Sevim Celepli, har skrivit en masteruppsats om förskolans betydelse och hur brist på tillgång till förskola, speciellt för barn från sämre socioekonomiska förhållande:
Just barn från sämre socioekonomiska förhållanden gynnas mest av att gå i förskolor med hög kvalitet, professionella pedagoger och att träffa barn av andra socioekonomiska bakgrunder (Andersson & Sandberg, 2017; Persson, 2012; Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2010). De barn som kommer ifrån socialt och ekonomiskt utsatta hem har ofta sämre förutsättningar än andra barn att lyckas i skolan, yrkeslivet samt i vuxenlivet. Omsorgen om dessa barn kan även med större risk anses vara bristande om föräldrarna lever i stor stress, är socialt isolerade och exkluderade (Cederborg, 2012). Förskolan kan för dessa särskilt utsatta barn skapa jämlika förutsättningar och kompensera för bristande levnadsförhållanden i hemmet. Därmed utökas dessa barns chanser till att lyckas i skolan och en social exkludering i samhället förebyggs. Genom att delta i förskolan kommer dessa barn ofta ikapp sina kamrater i att utveckla grundkunskaper i matematik och språk
Vi i Vänsterpartiet tycker att alla barn ska ha samma rätt och inte negativt särbehandlas för sina föräldrars situation. Och vi måste fortsätta för att få mindre barngrupper och större personaltäthet.
M, KD och SD röstade för att minska tiden för föräldralediga och arbetssökande att ha sina barn på förskolan till 25 timmar i veckan.
V, S, MP, C och RS röstade för att bibehålla möjligheten för även föräldralediga och arbetssökande att ha sina barn på förskolan 30 timmar i veckan.
Den 9 september 2018 är det val av ledamöter till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.
I en kommun finns det mängder av kommunala uppdrag, men det är bara ledamöterna i kommunfullmäktige som väljs i allmänna val. I Haninge är man 61 ledamöter i kommunfullmäktige fördelat på 9 partier, varav Vänsterpartiet är ett. Kommunfullmäktige i Haninge sammanträder ungefär 9-11 gånger per år.
Totalt finns det dock runt 240 förtroendevalda i kommunen på olika uppdrag; allt från kommunstyrelsens ordförande till en borgerlig begravningsförrättare via kommunens representanter i Haninge hembygdsgille. Det flesta uppdrag är rätt små i omfånget och ersättningen är i stora drag bara för förlorad arbetsförtjänst och resekostnad.
Lite av tjusningen i den kommunala demokratin är att det är många engagerade medborgare som här och var drar ett strå till stacken för ett bättre Haninge, ideellt eller för en ringa ersättning. Mer av det!
Sprid hellre uppdragen på flera än att centralisera beslutsfattandet till heltidspolitiker. Exempelvis tycker vi att kommunalråd i Haninge med 70-80 000 kr/månaden – högre än riksdagsmännens arvode – rimmar dåligt med vår demokratisyn. Det signalerar en elitistisk syn på politiker och politiken. Hur väl förstår man vanliga människors villkor om man har tre gånger en normal inkomst i lön?
Jonas Sjöstedt får max ha kvar 27 700:- efter skatt och partiskatt.
Vänsterpartiet är det enda partiet med partiskatt. Den gör att oavsett hur hög lön ett visst uppdrag har, till exempel att sitta i riksdagen, så får man inte ut mer än 27 700 kronor i månaden. Ta Jonas Sjöstedt som exempel. Han får idag ut 27 700 kronor i månaden efter skatt och den särskilda partiskatten. Det motsvarar en månadslön på ca 36 500 kr/mån före skatt. Det är högre än en genomsnittlig arbetarlön (LO) men lägre än en genomsnittlig tjänstemannalön (TCO+SACO).
En kommun – två organisationer
De i runda slängar 240 politikerna i Haninge kommun utgör det man kallar förtroendemannaorganisationen (trots att det finns ett könsneutralt begrepp “förtroendevald” insisterar man på att “förtroendeman” är den språkliga grundformen för uppdraget). Det är de demokratiskt valda.
Enligt kommunallagen beslutar de förtroendevalda fullmäktige om ”ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”. Dit räknas bl a Mål och budget (politisk inriktning, prioriterade mål och ekonomiska ramar för nästa år), övergripande styrdokument på olika områden t ex bostadsförsörjningsprogram, upphandlings- och inköpspolicy, detaljplaner och exploateringsavtal, nämndorganisationen m.m. Fullmäktige beslutar vidare om motioner och vissa medborgarförslag (se nedan). Det är också fullmäktige som utser ledamöter i kommunstyrelsen och övriga nämnder, rådgivande organ, kommunala bolagsstyrelser m m.
Men en mycket större del av kommunen (i antal personer räknat) är tjänstemannaorganisationen som är indelade förvaltningar.
Förvaltningen består av de människor kommunen behövt anställa för att kunna utföra sina uppgifter och uppnå sina mål.
Socialnämnden består av politiker. Socialförvaltningen består av kommunens anställda; socialsekreterare m fl.
Exempel: Kommunfullmäktige anser att det behöver planteras 10 % fler blommor i Haninges parker. Kommunfullmäktige ger politikerna i stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillse att så blir fallet. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden pratar med tjänstemännen i stadsbyggnadsförvaltningen om hur detta ska gå till. Stadsbyggnadsförvaltningen har en underavdelning som heter Park & Natur och de får sedan uppdraget att åka ut och plantera blommorna. Det är alltså inte politikerna i kommunfullmäktige som åker ut och planterar blommorna. De allra flesta politiska beslut verkställs av anställda i de olika förvaltningarna.
Som enskild medborgare i en kommun kommer man i regel nästan bara i kontakt med anställda i olika förvaltningar; när man söker barnomsorg, söker bygglov etc. Det är ytterst sällan förtroendemannaorganisationen blir inblandad i något enskilt ärende.
Kommunfullmäktige, nämnder m m
Efter att väljarna valt de 61 ledamöterna till kommunfullmäktige, så väljer kommunfullmäktige i sin tur övriga uppdrag;
• Kommunstyrelsen, som fungerar ungefär som regeringen i förhållande till riksdagen. Kommunstyrelsen i Haninge har 15 ledamöter och 11 ersättare.
• Nämnder. Kommunfullmäktige kan delegera uppgifter till nämnder. I nämnder sitter politiker i från de olika partierna i samma proportion som i kommunfullmäktige.[1]
Alla politiker i nämnderna behöver inte sitta i kommunfullmäktige, men de måste bo i Haninge.
Det brukar se ut som så att om kommunfullmäktige fattar beslut om mål och budgetramarna inom ett visst område, så tar nämnden fram en plan för att uppnå målet och en detaljerad budget för det. Om kommunfullmäktige fattar viktigare principiella beslut inom ett område, så sköter en nämnd de löpande frågorna.
Exempel: kommunfullmäktige beslutar om att det ska finnas ”nattis” – barnomsorg för nattarbetande föräldrar – i Haninge. Den nämnd som har det området i Haninge är Grund- och förskolenämnden.
I en annan kommun kan nämnden heta något annat. En större kommun kanske har en separat förskolenämnd och en separat grundskolenämnd. En jätteliten kommun med stora behov av synergieffekter kanske har en Barn-, parkvård- och bygglovsnämnd. En kommun är väldigt fri att bygga den organisation man själv anser fyller behovet i kommunen.
Även om organisationsstrukturen är fri är det inte fritt valt arbete vilka funktioner som ska finnas i en kommun. Man behöver inte ha en nämnd som heter ”Socialnämnden”, utan man kan ha en nämnd som heter något stiligt som t ex ”Arbete och välfärd” (Karlshamn), men funktionen socialtjänst är inte en valfri aktivitet för kommunen, utan den finns i Karlshamns fall under nämnden ”Arbete och välfärd”.
Nåväl; vår Grund- och förskolenämnd tar sig an kommunfullmäktiges beslut om ”nattis”. Vanligtvis ber nämnden att Utbildningsförvaltningen gör en utredning; hur stort är behovet, vilka förskolor skulle passa för att bedriva ”nattis”, hur mycket kommer det kosta och fr o m när skulle det kunna starta?
Om nämnden håller med om förvaltningens utredning så kommer man föreslå en omfattning och ett startdatum. Är åtgärden omfattande ekonomisk kommer den förmodligen sjösättas först under nästa budgetår.
• Rådgivande organ. I Haninge kommun finns fyra råd och en beredning; Beredning för frågor om mänskliga rättigheter, Handikapprådet, Pensionärsrådet, Samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde och Ungdomsrådet. Dessa utses av kommunstyrelsen och är samverkansorgan med civilsamhället; med handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, organisationer som representerar den finska minoriteten, ungdomar o s v, och inhämtar synpunkter på kommunens politik och service på dessa områden.
• Kommunala bolag. En del av kommunens angelägenheter sköts i bolagsform. Det mest kända är förmodligen kommunens fastighetsbolag Haninge Bostäder AB. Det finns ytterligare ett fastighetsbolag; Tornberget Fastighetsförvaltnings AB, som äger och driver de lokaler som behövs för den kommunala verksamheten. Det finns också bolag som ägs gemensamt med andra kommuner, t e x SRV återvinning AB. Bolaget sköter insamling och hantering av hushållssopor i Haninge, Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Salem. I de kommunala bolagen är bolagsstyrelserna politiskt tillsatta.
Vad innebär det att stå på Vänsterpartiet Haninges fullmäktigelista i valet 2018?
I början av 2018 beslutar Vänsterpartiet Haninges årsmöte om vår lista (valsedel) i kommunalvalet. Ordningen på listan bestämmer (bortsett från eventuella effekter av personvalet; se nedan) vilka som tar plats i fullmäktige, antingen som ordinarie ledamöter eller som ersättare. I dag (2014–18) har Vänsterpartiet 3 ledamöter och 2 ersättare. 2014 hade vi 27 namn på listan. De allra flesta kommer att stå på ”icke valbar plats” – och kommer inte att komma in om vi inte gör ett väldigt bra val.
Ibland händer det att någon i fullmäktigegruppen tvingas avsäga sig sin plats, t.ex. på grund av flytt från kommunen. Då går den tomma platsen till den som står därnäst på listan. Som fullmäktigekandidat företräder du officiellt Vänsterpartiet och förväntas stå för den politik som medlemmarna demokratiskt beslutat om, men hur mycket du kan delta praktiskt i valrörelsen är givetvis upp till dig själv att avgöra. Du måste inte delta i debatter eller hålla valtal om du inte själv vill.
Kan jag bli inkryssad i fullmäktige trots att jag står långt ner på listan?
Ja – men risken/chansen är liten. Väljarna kan, men måste inte, lägga en personröst genom att sätta ett kryss för en av kandidaterna. För att kryssen ska ha någon effekt måste man få mer än fem procent av partiets röster. Om någon av våra kandidater får över fem procent personkryss så går hen in före de andra kandidaterna.
Nafi Cilgin, vår gruppledare, fick 7,65 % av Vänsterpartiets röster som personkryss i ett av Haninges två valdistrikt och blev därmed ”inkryssad”. Men eftersom han också var vårt förstanamn skulle han blivit vald i alla fall.
Det är dock ovanligt, i alla fall i Vänsterpartiet, att någon kryssas in som inte skulle blivit vald ändå genom sin plats på listan. Det är bara ca en tredjedel av väljarna som kryssar någon över huvud taget och de flesta kryssen brukar gå till förstanamnet på listan. I valet 2014 var det bara vår gruppledare Nafi Cilgin av våra kandidater som blev inkryssad, men eftersom han var vårt förstanamn skulle han blivit invald alla fall.
Får man bedriva personvalskampanj för sig själv?
Nej. Vänsterpartiet har tydliga riktlinjer och regler angående personvalskampanjer. Enkelt uttryckt går de ut på att man inte får kampanja på egen hand för att försöka ändra den kandidatordning som medlemmarna bestämt. Det blir märkligt, ur demokratiskt synvinkel, att först besluta vilka företrädare partiet ska ha och sedan gå ut och försöka ändra det beslut med personvalskampanjer.
Att vi gemensamt lyfter fram våra toppkandidater i valkampanjen är en annan sak.
När sammanträder kommunfullmäktige?
Klockan 16 måndagar, öppna för allmänheten. Kika in och se hur det går till.
Datum 2018:
12 februari
5 mars
16 april
7 maj
11 juni (kl. 13)
17 september
8 oktober
5 november
10 december
Var sammanträder kommunfullmäktige?
Kommunhuset, Rudsjöterrassen 2, i Skärgårdssalen.
Skärgårdssalen i kommunhuset
När och hur får man handlingarna till mötet?
Oftast en vecka innan. Måndagen innan ett kommunfullmäktige har vi ett kommunalt gruppmöte. Till det kommunala gruppmötet kommer alla vänsterpartister i Haninge med kommunala uppdrag. Där går vi bl a igenom handlingarna inför kommande kommunfullmäktige.
Vad är skillnaden mellan ordinarie ledamöter och ersättare?
Bara ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare (dvs. ersättare som går in i stället för en frånvarande ledamot) kan yrka och rösta under sammanträdet.
Förväntas ersättarna delta i mötet även om de inte tjänstgör?
Ja, om man inte har förhinder ska man som ersättare delta i fullmäktigesammanträdet. Dels kan man behöva rycka in som tjänstgörande med kort varsel, dels är det är fördel om ersättarna är väl insatta i fullmäktiges diskussioner och partiernas ståndpunkter så att de är förberedda när de behöver tjänstgöra.
Hur kommer ärendena till fullmäktige?
Alla ärenden, utom vissa personval, är initierade av en nämnd, av kommunstyrelsen, av en ledamot (motion, interpellation eller enkel fråga – se nedan) eller en medborgare (medborgarförslag). Ärendena bereds alltid av kommunstyrelsen, som lägger förslag till beslut. Personval, t.ex. av nämndledamöter, bereds dock av fullmäktiges valberedning, där samtliga partier är representerade. I praktiken är det dock partierna som utser sina ledamöter i nämnderna.
Vad är en motion?
En motion är ett motiverat förslag till beslut från en eller flera ledamöter. Motionen skickas in till fullmäktiges sekreterare. På nästföljande fullmäktige anmäls motionen och fullmäktige beslutar utan debatt att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredningen består i att nödvändiga utredningar görs, att berörda nämnder får yttra sig och att kommunstyrelsen sedan formulerar ett förslag till beslut. Det kan gå ganska långt tid från det att en motion väcks till dess den behandlas av fullmäktige.
Får alla ledamöter motionera?
Ja, men av naturliga skäl är det framförallt oppositionspartierna som gör det. De partier som utgör majoritet i kommunstyrelse och nämnder får ju per automatik igenom mycket av sin politik utan att behöva motionera i kommunfullmäktige om det.
Även om varje ledamot enligt kommunallagen har rätt att motionera brukar man bara lämna in sådana motioner som är godkända av respektive parti. Motionerna brukar spegla ett partis uppfattning i en fråga. Det är sällan en motion lämnas in som bara speglar en ledamots uppfattning.
I Vänsterpartiet Haninge diskuterar vi bl a förslag på motioner i den kommunala gruppen.
Vad är ett medborgarförslag?
Alla som bor i Haninge (även barn och ungdomar) får lämna in s.k. medborgarförslag. Det är i princip detsamma som en motion, men med den skillnaden att vissa medborgarförslag beslutas i en nämnd, inte i fullmäktige.
Om man vill kan man presentera sitt förslag i nämnden eller i fullmäktige innan beslut fattas.
En interpellation är en fråga till en ordförande i en nämnd eller en styrelse. Frågan ska vara motiverad och handla om något som berör fullmäktiges, kommunstyrelsens eller en nämnds eller bolags ansvarsområde. Den ställs till berörd nämnd eller styrelses ordförande.
Interpellationer i kommunövergripande frågor ställs till kommunstyrelsens ordförande. De får inte handla om myndighetsutövning mot en enskild (”Varför fick min granne N.N. bygglov för sin fula stuga?”) och bör enligt kommunallagen endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. Fullmäktige beslutar att en interpellation får ställas och överlämnar den till den interpellerade för besvarande på nästa sammanträde.
Interpellationen besvaras skriftligt och diskuteras sedan i fullmäktige. Efter att interpellanten och den interpellerade haft ordet får andra ledamöter delta i debatten. Fullmäktige fattar inget annat beslut än att interpellationen anses besvarad. Man kan t ex ifrågasätt beslut med en interpellation, men man kan inte ändra på beslut.
Vad är en enkel fråga?
En ledamot kan också ställa en enkel fråga. Frågan lämnas in skriftligt, den får ha en kort inledande förklaring och ska ha ”ett bestämt innehåll”. Praxis är att den ska kunna besvaras med ”ja” eller ”nej” eller med en kort sakupplysning, även om det inte sägs uttryckligen i kommunallagen. Frågan besvaras muntligt. Observera att i diskussionen får bara den som ställt frågan och den som svarar delta.
Även enkla frågor ska handla om sådant hör till kommunens befogenheter. En fråga som; ”Varför är pensionerna så dåliga i Sverige?” ligger utanför kommunens befogenheter. Däremot kan man fråga om kommunens pensionsåtagande gentemot sin egen personal.
Vad är ett särskilt yttrande?
Ett särskilt yttrande är en skriftlig meningsyttring som bifogas till protokollet. Det kan vara en förklaring till varför man röstat på ett visst sätt i ett ärende eller ett understrykande av något som man ser särskilt viktigt och som inte framgår av ärendet. Ett särskilt yttrande ska alltid anmälas från talarstolen. Även icke tjänstgörande ersättare i en nämnd kan lämna särskilda yttranden, t.ex. för att klargöra hur man hade röstat om man haft rösträtt.
Vad är en reservation?
De som yrkar på ett annat beslut än kommunstyrelsens förslag men förlorar omröstningen brukar reservera sig. Det anmäls genom ett tecken till presidiet direkt efter beslutet varvid ordföranden meddelar ”reservation anmäls av ledamöterna för …”. Reservationen är i fullmäktige framförallt en politisk markering, men innebär också att man inte är juridiskt ansvarig för beslutet.
Vad innebär det att var jävig?
Du är jävig i ett ärende om beslutet angår dig själv eller någon närstående (make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående) eller om beslutet innebär med för synnerlig nytta eller skada för dig eller någon närstående. Som jävig får du inte delta i överläggningen eller beslutet i ärendet och du måste lämna fullmäktigesalen. Du ska själv anmäla till ordföranden eller sekreteraren om du anser dig jävig (fråga innan mötet om du är osäker). Jäv är ganska snävt definierat och det är ovanligt att någon är jävig i fullmäktigeärenden.
Beslut som gäller alla; t ex kommunalskatten. Där är ju egentligen alla jäviga. Men är alla jäviga är ingen jävig i lagens mening. Oftast är det i mera detaljerade ärenden där det handlar om en liten krets människor och där enskilda vinster eller förluster kan vara påtagliga.
Typexemplet är om grannen söker bygglov för ytterligare en våning som förstör din havsutsikt. Då får beslutet så stor betydelse för dig att du förmodligen inte klarar av att göra en neutral och korrekt juridisk bedömning om grannen ska beviljas bygglov eller ej.
Om en jävig person deltar i handläggningen av ett ärende tillkommer beslutet i felaktig ordning. I lindrigaste fall måste ärendet handläggas på nytt. Finns det någon som lidit skada av att någon jävig påverkat beslutet kan det bli en fråga för domstolen.
Är du anställd i kommunen ska du driva dina intressen som anställd via din fackförening, inte i kommunala organ.
Måste man gå på alla möten?
Kort svar: ja. Längre svar: Givetvis kan det hända att man blir sjuk eller får något annat förhinder som inte går att undvika, men det är viktigt att man sköter sitt uppdrag genom att prioritera fullmäktigeuppdraget före andra åtaganden. Det gäller i samma grad för ordinarie ledamöter som för ersättare. Om man får förhinder ska man meddela detta till gruppledaren.
Kan vem som helst komma och lyssna på ett fullmäktigemöte?
Ja, kommunfullmäktiges möte är öppna för allmänheten. Åhörare får inte delta i diskussionen eller ställa frågor under sammanträdet. Mötet sänds också på webben:
Nej, många ärenden är okontroversiella och beslutas utan diskussion. I andra är det bara en från majoriteten och en eller ett par från oppositionen som yttrar sig. I politiskt laddade frågor, med flera olika förslag och ståndpunkter, kan diskussionen bli både livlig och lång. Tveka inte att delta i diskussionen om du känner att du har något viktigt att tillföra eller har frågor som behöver besvaras.
Kan man begära ”streck i debatten”?
Nej, det tillåter inte kommunallagen. Debatten fortsätter så länge det finns ledamöter som begär ordet.
Är det talartidsbegränsning?
Ja, om alla partier är överens kan man begränsa tiden för anförande och repliker.
Hur beslutar man?
När fullmäktige ska fatta beslut frågar ordföranden på de förslag som finns och ledamöterna svarar ”ja” på det förslag man stöder (acklamationsbeslut).
Ordföranden finner så gott som alltid att kommunstyrelsens förslag, dvs. majoritetens förslag, har bifallits. Ibland begär någon från oppositionen votering. Då genomförs en elektronisk omröstning med de knappar som finns i ledamöternas bänkar.
Vad innebär bordläggning och återremittering?
Fullmäktige kan besluta att bordlägga eller att återremittera ett ärende till kommunstyrelsen. Om man bordlägger ett ärende så återkommer det på nästa sammanträde i oförändrat skick. Man kan alltså inte tillföra ytterligare fakta i ärendet. Bordläggning kan t.ex. användas för att ge tid till ytterligare diskussioner i partigrupperna.
Återremiss används när fullmäktige vill att ett ärende ska beredas ytterligare innan beslut fattas, t ex ytterligare utredning, tillförande av fakta som saknas eller liknande. Ett återremissbeslut ska förses med en motivering, så att kommunstyrelsen vet vad som ska göras. Observera att i fullmäktige krävs det bara en tredjedel av de röstande för beslut om bordläggning eller återremiss. Om alla ledamöter är på plats (och deltar i omröstningen) så behövs det 21 röster av 61.
Hur justeras protokollet?
För att besluten ska bli giltiga måste fullmäktigeprotokollet justeras. Innan ärendebehandlingen utser fullmäktige två justerare som justerar protokollet tillsammans med ordföranden. Justerare föreslås av ordföranden som låter uppgiften rotera bland ledamöterna (de som föreslås tillfrågas innan).
Ordföranden talar samtidigt om var och när protokollet ska justeras (t ex i kommunhuset veckan efter mötet). När du ska justera protokollet läser du igenom protokollet och om allt är korrekt signerar du längst ner på varje sida. Sist skriver du under protokollet på första sidan. Om du hittar något fel så tar du upp det med sekreteraren som får skriva ut ett nytt, rättat protokollsblad.
Delar av kommunala gruppens pannor i djupa veck.
Förväntas man delta på kommunala gruppens möten?
Ja! Kommunala gruppen – d v s alla som har kommunala uppdrag för Vänsterpartiet – träffas måndagen före fullmäktigemötena. Gruppen går igenom aktuella ärenden och diskuterar motioner och interpellationer.
Får man rösta mot partilinjen?
Nej, vi ska uppträda enhetligt och i enlighet med demokratiskt fattade beslut. Om man absolut inte vill rösta för partiets uppfattning bör man inte delta i sammanträdet under den punkten.
Det kan också vara så att vi har fattat beslut om att rösta på ett visst sätt tillsammans med andra partier. Om vi inte lever upp till det, minska möjligheten att samarbeta med andra partier.
Får man ersättning för förlorad arbetsförtjänst?
Ja, men du måste kunna styrka hur mycket lön du förlorat. Du kan också få ersättning för utgifter för barnomsorg. Ersättning utgår för förlorad arbetsförtjänst för högst åtta timmar per dag, dock med en övre beloppsgräns på 1 500 kr. För rätt till ersättning fordras att inkomstförlusten kan styrkas genom intyg från arbetsgivaren eller kopia av lönebesked, som utvisar hur stort löneavdrag som gjorts på grund av sammanträdet/förrättningen.
Rörligt arvode utgår med 600 kr per sammanträde i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd, gemensam nämnd, utskott, tillfälliga beredningar tillsatta av fullmäktige eller kommunstyrelsen.
