Vår motion om att Haninge kommun inte ska upplåta mark till cirkusar som har vilda djur kom upp förra kommunfullmäktige.
Men hur gick det då?
Jo, det var flera som var uppe i talarstolen och var positiva till motionen. Rättvisepartiet socialisterna, Moderaterna och Liberalerna samt Anna Ragnar var positiva.
Men för Moderaterna och Liberalerna föll det på formuleringen i att-satsen:
att ingen kommunal mark i Haninge kommun upplåts till cirkusar som i kommersiellt syfte utnyttjar vilda djur
Så nu har vi gjort en ny motion! Formuleringen i att-satsen är nu:
att ingen kommunal mark i Haninge kommun upplåts till cirkusar som utnyttjar vilda djur
Hela debatten kan ses här:
Så får vi se vad som händer när den nya versionen av motionen kommer upp i kommunfullmäktige.
Cykel! Alla pratar om det men vad gör vi egentligen för att fler ska cykla?
Att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser har alla förstått vid det här laget. Naturvårdsverket säger vi måste komma ner på en nivå på 1-2 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Idag ligger vi på 11 ton!
2/3 av utsläppen kommer från hushållens konsumtion. De största posterna är
livsmedel
boende
transport
Det är alltså till stor del de här tre områdena vi bör rikta vår uppmärksamhet när vi vill minska våra utsläpp.
Vi har tidigare skrivit om vikten av hållbara livsmedel, vilket innebär mer vegetariskt och ekologiskt. (Det går att komma ner till 1/6 av matens klimatpåverkan om vi skulle ställa om till vegansk kost jämfört med dagens kost med mycket kött och andra animalier).
I Haninge åker vi mycket bil. Stockholms läns landsting gör återkommande resevaneundersökningar. Där kan vi se färmedelsfördelningen (genomsnitt för veckan) över de olika transportmedlen. I Haninge står bilen för 54%! (Snittet i länet är 41% och är lägst i Stockholm innerstad på 16%). Cykeln står för 3%.
Kritik har riktats mot att Haninge kommun inte följer den regionala cykelplanen: bredden för cykelstråk är mycket smalare än vad den regionala cykelplanen anger som god standard för ett regionalt cykelstråk, gående och cyklister separeras inte och att kommunen inte tar höjd för att öka cyklingen.
Däremot så gör kommunen en del bra saker. Ett exempel är den cykelutlåning som införts vid Kulturhuset i Handen. Där kan invånare låna cyklar i några timmar. Det har varit uppskattat enligt personalen och det ska bli intressant att se vad nästa steg blir.
Det finns en cykelplan för Haninge som togs fram 2010. Det är dags att uppdatera den nu. Då är det viktigt att vi tar ett helhetsgrepp och ser till att den går i linje med den regionala cykelplanen så att vi kan öka förutsättningarna för cykling vilket förhoppningsvis leder till att fler väljer att ta det klimatsmarta valet.
För att veta hur det går med uppdateringen av cykelplanen och hur kommunen jobbar med cykling så skickade vi i Vänsterpartiet in en interpellation som ni kan läsa nedan.
Interpellation om Haninges cykelplan
Kommunens cykelplan antogs 2010 och sträcker sig över 20 år. Där står vilka satsningar som planeras att göra och hur mycket de beräknas kosta.
En handlingsplan togs fram för de första åren, 2011-2015, och efter det föreslås att cykelplanen uppdateras. Det är med andra ord dags för en uppdatering.
I cykelplanen framgår det vad Haningeborna tycker om cykelvägarna. Önskemål som flest framfört är cykelväg till Årsta havsbad, till Dalarö samt cykelväg längs med Torfastleden. Kommunen har fört samtal med barn och ungdomar på fritidsgårdar också. Önskemål som ofta återkom var cykelställ vid kommunens badplatser, bättre asfalt på cykelvägarna och mer belysning. Högst prioritet i cykelplanens åtgärdslista fick ny cykelväg längs med Torvallavägen, Sleipnervägen och Söderbymalmsvägen. Fler dialoger med barn från Jordbro, Västerhaninge och Tungelsta efterlyses.
Haninge kommun har fler antal döda och svårt skadade i trafiken jämfört med andra kommuner i länet, sett till antalet invånare. Hastigheterna är betydligt högre än acceptabelt där oskyddade trafikanter ska korsa biltrafikens huvudnät. Vikten av separata gång- och cykelvägar eller bilfria vägar är stor.
I det 37 sidor långa dokumentet står det bara på ett ställe om pumpar:
“Vid viktiga målpunkter, exempelvis pendeltågsstationer, bör tillgång till cykelpumpar finnas. “
I hela Brandbergen finns ingen cykelpump. Den närmaste pumpen är på Circle K. Om jag har fått rätt information så är det flera andra kommundelar där cykelpump inte finns. Det bör finnas centralt i tätorten åtminstone en cykelpump.
I Örebro kommun och många andra kommuner finns så kallade cykelbarometrar, som visar antalet passerande cyklister. Där finns också möjlighet att pumpa cykeldäck. Användandet av cykelbarometrar är ett sätt att synliggöra cyklandet och ger service till cyklister.
Åsikter från invånare som cyklar är oerhört värdefullt och visar om kommunen är på rätt väg, om insatserna hjälper cyklisterna och kan bidra till att fler cyklar. Därför är det en god idé att inrätta ett cykelråd som kan ta tillvara de åsikter och erfarenheter som finns.
När jag frågade personalen på Kulturhuset så har cykelutlåningen varit uppskattad av många. Det som var negativt var tiden att lånetiden för cykeln var för kort enligt många. Om det hade funnits fler platser att låna cyklar på hade fler möjligheter öppnat sig, dels så skulle fler kommundelar få tillgång till cykelutlåning och dels så skulle lånarna kunna låna på ett ställe och lämna på ett annat. Om det skulle finnas ett cykellämningsställe i Tyresta så skulle det kunna få fler att ta cykeln ut till Tyresta och bussen tillbaka om det är för jobbigt att cykla tillbaka. I nuläget är det nog många som skippar cykel helt för att det är för jobbigt.
Kommunen som arbetsköpare har stor möjlighet att påverka och uppmuntra sina anställda att cykla mer.
Därför vill jag ställa följande frågor till stadsbyggnadsnämndens ordförande Göran Svensson (S)
Hur mycket av handlingsplanen 2011-2015 har genomförts?
Finns det planer på att göra om vägar i central tätort till bilfria gator?
Har det hållits fler dialogmöten med invånare i frågan?
När planeras en uppdatering av cykelplanen?
Avser kommunledningen att det ska finnas minst en offentlig cykelpump i varje tätort i kommunen?
Hur ser planerna ut för att sätta upp fler cykelpumpar i kommunen?
Hur ser kommunledningen på att sätta upp cykelbarometrar?
Avser kommunledningen på att inrätta ett cykelråd?
Hur ser nästa steg i utlåningen av cyklar vid Poseidons torg ut?
Planeras det fler platser där invånare ska kunna låna och lämna cyklar?
På vilka sätt uppmuntrar och underlättar Haninge kommun sina anställda att ta cykeln
På kommande kommunfullmäktigemöte 6 mars så kommer Vänsterpartiets motion upp om att förbjuda vilda djur på cirkusar i Haninge. Vi vill att kommunen inte ska upplåta kommunal mark till cirkusar som har vilda djur.
Kommunstyrelseförvaltningen menar att det inte går att göra det. Men Västervik kommun beslutade så sent som oktober 2016 att göra det. Istället för att ändra i de lokala kommunala ordningsföreskrifter så kan kommunen i egenskap av markägare välja att inte upplåta sin mark till cirkusar som har vilda djur.
Finns det något annat parti än Vänsterpartiet som tycker att det är självklart att vi ska göra så gott vi kan för att hindra lidande för djuren?
Här är motionen:
Motion till Haninge kommunfullmäktige om förbud mot vilda djur på cirkusar i Haninge kommun
Cirkusens verksamhet bygger på att den befinner sig på resande fot, och på att djuren gör konster för publiken. Båda dessa faktorer kan bidra till problem för djuren.
Resandet och de omständigheter som transporten innebär kan orsaka stress hos djuren och deras utevistelse blir begränsad till tillfälliga inhägnader. De konster som djuren förmås att göra är ofta onaturliga för dem, och kan i vissa fall ge skador.
Uppvisning av djur på cirkus ses av några människor som en möjlighet att lära sig om djuren. Problemet är att den bild som de förmedlar har ingenting med djurens naturliga liv och beteende att göra. Detta gynnar inte framtidens arbete för ett etiskt hållbart samhälle där djurens egenvärde respekteras.
Internationellt har allt fler länder inrättat, eller är på väg att inrätta, förbud för utnyttjandet av alla djur på cirkus. Några exempel är: Brasilien (regionala förbud), Bolivia, Bosnien Hercegovina, Cypern, Grekland, Malta och Mexiko. I flera andra länder har vilda djur förbjudits.
I riksdagen finns ett starkt stöd för ett förbud mot eller utfasning av vilda djur på cirkus. På riksnivå har djurskyddslagsutredaren föreslagit att utöka listan över djur som inte får uppvisas på cirkus och där tillägga elefanter och sjölejon. På kommunal nivå har Österåkers kommunstyrelse tagit ett beslut om att utreda möjligheten för kommunen att förbjuda cirkusar med vilda djur. Hudiksvalls kommunfullmäktige nyligen tagit beslut att kommunal mark inte längre ska upplåtas till cirkusar som använder djur i sina föreställningar.
Sveriges Veterinärförbund och expertgruppen som år 2011 tog fram förslag till ny djurskyddslag föreslog ett förbud mot sjölejon och elefanter på cirkus på grund av att djurens naturliga beteende inte kan tillgodoses. Världsnaturfonden, WWF, instämmer att sjölejon och elefanter inte kan få sina naturliga behov tillgodosedda på cirkus.
Samhällets inställning till att hålla och förevisa djur på cirkus har förändrats. Allmänheten, experter, politiker och djurskyddsorganisationer anser att det är hög tid att denna underhållning upphör. 155 139 personer har skrivit under en namninsamling mot vilda djur på cirkusar.
Frågan om att använda djur på cirkus är en fråga som går över partigränser. Representanter för Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Moderaterna har skrivit motioner i frågan, på lokalnivå och på riksnivå. Omtanke om djuren är en fråga som berör folk från alla politiska läger.
Det vi i Haninge kommun kan göra är att införa ett förbud mot cirkusar med vilda djur på kommunal mark. Vi har möjligheten att ta ansvar och visa att Haninge är en modern kommun som ligger i framkant vad gäller djurhållning.
Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta
att ingen kommunal mark i Haninge kommun upplåts till cirkusar som i kommersiellt syfte utnyttjar vilda djur
I går (2016-12-19) beslutade kommunfullmäktige i Haninge att anta planen för bostäder till nyanlända som anvisats till Haninge kommun. Det var med stor majoritet det antogs. S, MP, C, V, RS, KD och L röstade för. M och SD röstade mot planen.
För två veckor sen kom frågan om bostäder för nyanlända upp i kommunfullmäktige. Inför det mötet hade Moderaterna och Sverigedemokraterna delat ut flygblad och varnade för vad de menade skulle kunna hända om vi byggde modullägenheter för nyanlända. Till mötet kom då upprörda Haningebor men också organiserade högerextrema. En man hade en t-shirt med texten ”Motgift” (en nazistisk hatsajt). Frågan minoritetsåterremitterades, det vill säga skickades tillbaka till kommunstyrelseförvaltningen för ytterligare beredning. (Det räcker med 1/3 av rösterna för att minoritetsåterremittera ett ärende).
På gårdagens kommunfullmäktige när vi skulle behandla frågan igen så var det i åhörskaran inte nazister den här gången. Istället var det antirasister, socialister och engagerade individer i civilsamhället som kom för att visa stöd för att ta emot nyanlända till Haninge. Det kom en del folk från Dalarö för integration som jobbar väldigt bra med integration och inkludering på Dalarö. De vann också Haninges mångfaldhetspris 2016. Med en sådan åhörarskara som är positivt inställda till nyanlända, solidaritet och ansvar så blev det en helt annan ton i debatten.
Vi i Vänsterpartiet är väldigt tydliga: vi tycker det är självklart vi ska ta emot och välkomna de nyanlända som blir anvisade till Haninge. Vi står bakom bosättningslagen från i mars 2016 som säger att alla kommuner ska dela på ansvaret. Vänsterpartiets syn på bostäder är att det är en social rättighet. Alla ska ha möjlighet till ett hem. Ungdomar, äldre, studenter, småbarnsfamiljer, singlar och så klart också nyanlända.
Nafi Cilgin (V) var tydlig med att vi är antirasister:
Vänsterpartiet står för en generös och human flyktingpolitik. Vi vägrar anpassa oss till rasism och främlingsfientlighet
Bristen på hyresrätter med rimliga hyror som vanligt folk har råd med är det stora problemet.
Nafi Cilgin (V) tog upp det faktum att under Moderaternas styre i Haninge så ombildades 1763 hyresrätter till bostadsrätter. Martina Mossberg (M) tyckte att det inte var något problem för ”bostäderna fanns ändå kvar”. Hon verkade inte besväras av att de då inte blir tillgängliga för de som inte har råd att köpa en lägenhet. Det framgick väldigt tydligt att Moderaterna låter marknaden få bestämma vilka bostäder som byggs och om marknaden inte känner för att bygga billiga hyresrätter, då är det inget problem. Vi i Vänsterpartiet nöjer oss inte med att hoppas på att marknaden ska lösa allt. Vi vill att kommunens allmännyttiga bostadsbolag Haninge Bostäder ska utöka sitt bostadsbestånd och att det ska byggas hyresrätter i hela kommunen. Moderaterna talade om Jordbro och Brandbergen som dåliga exempel på segregation. Vi i Vänsterpartiet lyfte att det är inte där segregationen är värst. Segregationen är värst i flera kommundelar där medelinkomsten är hög, där finns idag knappt några hyresrätter. Det vill vi ändra på.
Samuel Skånberg (V) tog upp vikten av att bygga fler hyresrätter och inte ha orimliga inkomstkrav som idag är fallet
Vi behöver först och främst fler hyresrätter i allmännyttan. Haninge bostäders bostadsbestånd behöver utökas. Det behövs fler hyresrätter i kommunens olika delar. Speciellt i de delar där det knappt finns några hyresrätter alls i nuläget. Samtidigt behöver det vara hyror som vanligt folk har råd med. Idag är det ett inkomstkrav på att man ska tjäna ungefär tre gånger hyran. Det är alltså många som skulle ha råd att betala hyran och ha pengar över men som inte kvalificeras för att de inte tjänar tre gånger hyran. Vänsterpartiet tycker att vi i Haninge ska göra som i Stockholm och avskaffa inkomstkravet vilket betyder att man ska uppnå en miniminivå efter hyran är betald.
Vi i Vänsterpartiet tror att det är bra när folk blandas, både när det gäller i bostadsområdet, i skolan, på arbetsplatsen och på övriga ställen i samhället. Högerpolitik, privatiseringar och vinstjakt har lett till segregation på alla de områdena. Vi vill vända den trenden. Vi tror det är bra att undersköterskans barn går på samma skola som civilingenjörens. Vi tror att det är bra att folk som nyss kommit till Sverige bor i samma område som de som i flera generationer bott i Sverige.
Rättvisepartiet Socialisterna talade också om vikten av att bygga ut allmännyttans hyresrätter. Robert Bielecki (RS):
En stor satsning på kommunala hyresrätter är också bästa sättet att svara den rasistiska hets som vissa partier i kommunfullmäktige ägnat sig åt. Det finns partier som i flygblad och artiklar försöker ställa bostadssökande ungdomar och haningebors behov av bostäder mot flyktingars behov av bostäder. Enda sättet att bemöta den rasistiska propagandan är en politisk kursändring bort från den högerpolitik som skapat stora klyftor mellan människor och deras tillgång till bostäder, bra skolor, hälsa, med mera
Mattias Bernhardsson (RS) kritiserade också Moderaterna när de beklagade sig över kostnaderna för modullägenheterna
5 miljoner kronor för 368 lägenheter. Det blir 1100 kronor per lägenhet och månad. Jämför det med de mellan 20 och 50 000 kronor per månad det kostat kommunen att bosätta på ett sjaskigt privat vandrarhem under Moderaternas tid vid makten
Samuel Skånberg (V) bemötte också den tråkiga människosyn som speciellt Sverigedemokraterna verkar ha och lyfte också att det finns stort folkligt stöd för att Haninge ska ta emot och välkomna nyanlända
Alla nyanlända jag har träffat vill integreras i samhället, de vill lära känna den svenska kulturen och lära sig språket. De vill inget hellre än att lära känna etablerade svenska. Det gäller att vi som kommun, civilsamhälle och goda medmänniskor bjuder in dem. Gemensamma mötesplatser är otroligt viktigt. Civilsamhället har gjort och fortsätter göra en fantastisk insats!
Efter förra kommunfullmäktige så anordnade jag genom nätverket Ett Öppet Haninge en ljusmanifestation för att visa att vi är många som vill välkomna nya till vår kommun. Det var politiker från vänster till höger. Och det var civilsamhällets organisationer och församlingar. Engagerade personer från Dalarö för integration var där och talade. Dalarö för integration fick i år Haninge mångfaldhetspris för sitt arbete för integration och inkludering. Det var engagerade individer från Röda korset, Civilförsvarsförbundet på plats och också kyrkoherden i Österhaninge församling. Det finns ett otroligt engagemang, driv och glöd i civilsamhället som vill att vi ska visa solidaritet och välkomna de som kommer till Haninge.
Planen för anskaffning av bostäder åt nyanlända röstades igenom med stor majoritet. Det känns väldigt bra att alla partier som röstade för var tydliga i att vi skulle visa solidaritet och medmänsklighet och ta vårt ansvar som alla andra kommuner. Vi i Vänsterpartiet är också glada att så många åhörare kom och visade sitt stöd!
Förra måndagen (2016-12-05) var det ett långt kommunfullmäktigemöte. Vi diskuterade byggandet av bostäder till nyanlända i kommunen och Vänsterpartiet lämnade också in en motion om att bygga kollektivhus i allmännyttan. Men vi gjorde mer än så! Alexandra Anstrell (M) hade ställt en interpellation (fråga) till kommunalrådet Annica Hjerling (MP) om ekologisk mat och om det var bra att vi hade ett mål på ekologisk mat. Annica Hjerling gav ett bra svar men vi i Vänsterpartiet tycker frågor om miljö och klimat är väldigt viktiga. Därför gick Samuel Skånberg (V) upp och deltog i debatten.
Varför engagerar sig Vänsterpartiet i klimatfrågor?
Det är ju egentligen en självklarhet. Om vi inte har en planet så kan vi inte göra något. Då är det kört. Därför är det en självklarhet för alla partier som ser lite längre än näsan räcker att engagera sig i att minska klimatpåverkan. Men för oss socialister och feminister finns det flera extra goda anledningar. På kongressen i våras 2016 antog vi ett ekologiskt-ekonomiskt punktprogram. Arbetet föranleddes av ett stort arbete som gjorts av eko-eko-gruppen som resulterade i en slutrapport. Syftet är att sammanfoga partiets politik kring ekologi (klimat, miljö) och ekonomi så att den går åt samma håll. I inledningen till eko-eko-gruppens slutrapport kan vi läsa:
Klimatfrågan innebär inte bara en allvarlig och akut utmaning. Det är också en historiskt unik möjlighet att tillsammans bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Den omställning vi vill genomföra leder till ett rikare, mer jämlikt och demokratiskt samhälle med utvecklad välfärd och ökad livskvalitet där ekonomin drar åt samma håll som de ekologiska och sociala behoven istället för att, som idag, undergräva dem.
Det hållbara rödgröna samhället är ett samhälle där alla har möjlighet till sysselsättning och inkomst i utvecklande och meningsfull verksamhet. Där makten över energiproduktionen fördelas på fler. Där den lokala ekonomin stärks genom cirkulärekonomiska kretslopp. Där lokala banker och små företag växer i betydelse istället för giriga jättebanker och multinationella koncerner.
Där vi har mer resurser till offentliga tjänster som vård, skola och omsorg. Där kollektivtrafiken förbättrats, där städerna blir enklare att röra sig i till fots och med cykel. Där miljonprogrammen upprustas och utvecklas till spjutspetsar för hållbarhet. Där jordbruket fungerar i samklang med ekosystemen och medverkar till att underhålla naturens ekosystemtjänster utan att bidra till övergödning eller giftspridning. Där pensionskapitalet endast investeras där det är samhällsekonomiskt hållbart och bidrar till omställningen. Där skattesubventioner går till det som är bra för miljö och människor istället för att gynna fossilindustrin. Där forskning och utveckling är inriktad på teknikutveckling som bidrar till ökad hållbarhet. Där det skapas marknader för långsiktiga privata investeringar i miljöteknik och omställning. Där information och kunskap görs tillgängliga som kollektiva nyttigheter.
Det är nu vi kan ta möjligheten att bygga det samhället. Gör vi det kan vi styra vårt eget öde. Men då måste vi handla. Klimatkrisen är ett historiskt formativt ögonblick där vi måste välja väg. Om vi väntar och skjuter ombyggnaden framför oss kommer vi istället att drabbas av utvecklingen. Vi tvingas då att försöka hantera de oerhört allvarliga och farliga konsekvenserna av vår brist på handling, istället för att förekomma dem med förändringar till ett hållbart samhälle. Vid sidan av att inse krisens allvar är detta vårt huvudbudskap: det är nu vi har chansen att bygga ett bra samhälle för alla. Kris, men också hopp.
Det är nu det gäller.
Ett hållbart rödgrönt samhälle är helt enkelt bättre! Men som socialister är det viktigt att visa solidaritet med fattigare länder som kommer drabbas hårdare än vad vi i den rika delen kommer göra. De länder som bidragit minst till att skapa klimatförändringarna är de länder som kommer drabbas hårdast av dem. Som feminister är det viktigt att lägga ett genusperspektiv på frågran också. Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än vad män gör men män bidrar mer till klimatförändringarna. Ännu en gång från eko-eko-rapporten:
Klimat och kön
Våra möjligheter och livsvillkor påverkas starkt av kön eftersom inkomst, förmögenhet och konsumtion är könsrelaterat, kvinnors arbete och liv värderas lägre än mäns. Kvinnor står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet. Skillnaderna i totala nivåer av energiförbrukning beror mycket på utgifternas storlek och det gäller både män och kvinnor. Men kvinnors och mäns energiintensitet skiljer sig i alla inkomstgrupper. Män förbrukar mer energi. Män tar bilen oftare. Jämfört med kvinnors transportsätt är mäns transporter mer energikrävande. Hela 40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande andel för kvinnor är 25 procent. Män har en högre energiintensitet (MJ/kr) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper.
Kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. Därför är politiska åtgärder mot klimatförändringarna inte könsneutrala. Kvinnor och män har, särskilt i fattiga länder, olika grader av sårbarhet och skilda förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringar. Därför är det viktigt att klimaträttvisa genomsyrar alla förslag. Med det menar vi att konsekvensanalyser med avseende på både klass och kön genomförs inför alla stora klimatpolitiska projekt, både nationellt och internationellt. Sverige ska vara drivande för att en sådan princip ska gälla även internationellt. I värsta fall kan världens fattiga länder annars drabbas dubbelt av rika länders agerande, först av klimatförändringarna och i värsta fall dessutom av klimatpolitiska åtgärder.
Vad tycker Vänsterpartiet om ekologisk mat?
Vänsterpartiet ser att ekologisk mat har många fördelar och är mycket positiva till ekologisk mat. Från eko-eko-gruppens slutrapport:
Ekologisk mat har många fördelar. I ekologiska livsmedel finns sällan eller aldrig rester av kemiska bekämpningsmedel och kemikalier. Ett ekolantbruk bidrar till högre biologisk mångfald och ökar jordbrukets resiliens (motståndskraft) vilket är viktigt när klimatet förändras. Ekologiskt lantbruk har också högre krav på djurskydd, exempelvis avseende utevistelse, fri rörlighet och ökad tillgång till grovfoder.
Idag brukas ungefär 480 000 hektar, eller 15,7 procent, av den svenska jordbruksmarken enligt ekologiska principer. Vänsterpartiet verkar för att minst 30 procent av den svenska jordbruksarealen utgöras av certifierat ekologiskt lantbruk år 2020. Vi vill se riktade ekonomiska stöd till ekologisk produktion samt till ekologiska rådgivare. Genom att återinföra skatten på handelsgödsel och stärka dess miljöstyrande effekt gynnar vi den ekologiska produktionen (som inte använder handelsgödsel) och minskar det traditionella jordbrukets miljöpåverkan, och alla intäkter ska gå till åtgärder för att göra jordbruket mer miljövänligt.
Vad tycker Vänsterpartiet om vegetarisk mat?
Vänsterpartiet ser att köttproduktionen och resten av animalieindustrin har väldigt höga utsläpp av växthusgaser och bidrar globalt till skövling av regnskog:
Storskalig djuruppfödning är den verksamhet inom livsmedelsproduktionen som står för den största resursanvändningen och som överlag har den största påverkan på miljön. Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs förväntas köttkonsumtionen att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt rapporten Livestock’s Long Shadow, utgiven av FN:s livsmedelsorganisation FAO, står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nivån på resursförbrukningen och utsläppen är tätt förknippat med vilken sorts kött som produceras. Under svenska förhållanden medför till exempel produktion av ett kilo nötkött i snitt utsläpp på 26 kilo koldioxidekvivalenter (CO2e), medan siffran för ett kilo fläskkött är 6 och kyckling 3. Ett kilo baljväxter – som med högt proteininnehåll är en utmärkt ersättare till animalier – medför utsläpp på ungefär 0,7 kg CO2e. Animalieproduktionen är också en av de främsta orsakerna till skövling av tropiska skogar, vilket i sig medför stora utsläpp av växthusgaser. Även stora arealer tas i bruk för att odla foder till djur, inte minst sojabönor som till stor del går på export till bland annat EU och Sverige. Animalieindustrin står också för en stor del av världens vattenförbrukning. Det krävs totalt tusentals liter att producera ett kilo kött. Miljöpåverkan ser likartad ut i Sverige, med undantaget att odlingsarealer och tillgång till färskvatten inte är en begränsande faktor som på många andra ställen i världen. Även här har konsumtionen av animalier ökat kraftigt. En viktig orsak är allt billigare import. Idag är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012.
Köttkonsumtionen har fått de svenska utsläppen att öka kraftigt. Utsläppen från den svenska produktionen av animaliska produkter har visserligen minskat från 8,5 miljoner ton CO2e 1990 till 7,3 miljoner ton 2005. Minskningen härrör främst från en minskad produktion som har ersatts av en större import. Utsläppen från Sveriges konsumtion av animalier ökade under samma period med 22 procent, till 10 miljoner ton CO2e. Det är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Därför är möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion enbart i Sverige begränsade.
I Jordbruksverkets rapport Hållbar köttkonsumtion (2013) konstateras att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl. Där ges en serie förslag på åtgärder som kan bidra till en minskad köttkonsumtion. Vid sidan av förslaget om en ”koldioxidskatt på kött och andra animaliska produkter” föreslår Jordbruksverket ett ökat användande av offentliga upphandlingar, satsningar på vegetariska måndagar, teknikutveckling, informationssatsningar med mera. Vi stödjer förslagen i Jordbruksverkets rapport, inklusive en proportionerlig klimatskatt på livsmedel i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan, stärka djurskyddet samt öka folkhälsan. Vid sidan av en klimatskatt på livsmedel måste även andra åtgärder vidtas för att minska köttkonsumtionen. Vi har i motioner till riksdagen föreslagit vegetariska dagar i offentlig sektor, informationskampanjer för mer vegetariskt och avskaffande av EU:s animaliesubventioner som några konkreta åtgärder. Om en klimatskatt på livsmedel införs är det viktigt att den läggs på konsumentpriset, så att den påverkar priset på svensktillverkade och importerade livsmedel i samma grad.
Vi behöver minska på vår köttkonsumtion överlag. Men av det kött som konsumeras så vill vi så stor del som möjligt uppfyller svenska djurskyddsregler och att antibiotika inte används vårdslöst. Om vi kan minska först och främst på det importerade köttet och ersätta det med vegetarisk mat så är mycket vunnet.
Mer ekologisk och vegetarisk mat i Haninge
Vänsterpartiet i Haninge jobbar aktivt med frågor om klimat och miljö. Vi la en motion förra året om att öka andelen vegetariska måltider i kommunen och låta kökspersonalen få gå fortbildningskurs i vegetarisk och vegansk matlagning och ges kunskap om olika livsmedels påverkan på miljö och klimat.
Ekologisk mat är bra för miljön, för den biologiska mångfalden och kan (på rätt sätt) också öka matproduktionen. Så att öka den ekologiska maten är bra! Men ekologisk mat är inte allt, eller kanske inte ens det viktigaste när vi ser till miljö- och klimatpåverkan. Naturskyddsföreningen skriver följande i en FAQ om ekologisk mat och klimatpåverkan:
Ekologisk odling är inte bättre för klimatet.
Sant
Vill man äta klimatsmart handlar det om att äta mer mat från växtriket och att dra ned på både kött och mejeriprodukter. Den som alltså äter mycket från växtriket och mycket eko gör en dubbel samhällsinsats.
[…]
Ekologisk odling är sämre för miljön.
Falskt.
Om vi tittar på Sverige så har Jordbruksverket kommit fram till att det ekologiska regelverket innebär; minskad spridning av kemikalier, ökat livsutrymme för vilda växter och djur samt ett bättre liv för lantbrukets djur.
Ekologisk och vegetarisk mat är så klart viktigt. Och av det kött som konsumeras så är det bra ju större andel som är svenskproducerat. Men utsläpp från maten är bara en del i miljö- och klimatarbetet. Det finns många saker att ta itu med för att minska vår påverkan på miljö och klimat. I Haninge står transporterna för 2/3 av utsläppen. Självklart måste vi jobba hårt för att minska bilåkandet, öka kollektivtrafikåkandet, cyklandet och promenaderna.
Det är också viktigt att vi är motståndskraftiga i kommunen. Att vi beror på andra delar av Sverige och världen är inget konstigt. Men ju mer vi kan klara av t.ex. försörjning av vatten och el, desto bättre rustade är vi inför olika kriser. Om detta har vi ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S). Läs mer om det och se debatten här.
Har du några frågor eller tankar kring miljö och klimat? Du kanske tycker kommunen borde sätta ut fler publika cykelpumpar? Eller du kanske tycker att vi borde sätta upp fler solceller? Maila förslag och tankar till [email protected].
