Skip to main content

Vänsterpartiet vill ha ett miljövänligt Haninge där folk har råd att bo

I måndags var det kommunfullmäktigemöte i Haninge. En av de stora punkterna som skulle beslutas om var stadsutvecklingsplanen. Stadsutvecklingsplanen är en fördjupning av översiktsplanen i områdena Handen, Vega och delar av Brandbergen eftersom man tänker att dessa områden kommer utgöra stadskärna.

Framsidan på stadsutvecklingsplanen

Vänsterpartiet tycker att stadsutvecklingsplanen i många delar var bra men att man missar några viktiga delar. Därför la vi i Vänsterpartiet ett eget förslag till stadsutvecklingsplanen med ändringsförslag men det gick tyvärr inte igenom. Det var bara Vänsterpartiet och Rättvisepartiet socialisterna som röstade på Vänsterpartiets förslag.

Här nedan kan du läsa om vad vi tyckte fattades.

Det behövs fler billiga hyresrätter

Vänsterpartiet vill satsa på hyresrätter som vanligt folk har råd till.

I stadsutvecklingsplanen fanns det förslag på att fördelningen av upplåtelseformer skulle vara:

  • 30 procent hyresrätter
  • 50 procent bostadsrätter
  • 20 procent äganderätter

Men behovet av hyresrätter är mycket större! Det är stor brist på hyresrätter. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att Haninge Bostäder ska bygga fler allmännyttiga hyresrätter till rimlig hyra och att man i marköverlåtelseavtal ska ställa krav på en stor del hyresrätter. Vi har debatterat den här frågan flera gånger i kommunfullmäktige, senast i december.

Bostäder som byggs av Haninge Bostäder

Vårt förslag till fördelning var istället:

  • 50 procent hyresrätter
  • 40 bostadsrätter
  • 10 procent äganderätter

Bygg kollektivhus

Det finns väldigt många som vill bo i en egen lägenhet men ha bra kontakt med grannar och träffa folk med andra bakgrund, från andra generationer och med annan livssituation.

Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende. Stockholm, Huddinge, Linköping och många andra kommuner har kollektivhus.

CC-BY-SA Holger Ellgard
Kollektivhuset Hässelby familjehotell

Därför ville vi att det skulle framgå tydligt i stadsutvecklingsplanen att kommunen skulle verka för att det skulle byggas kollektivhus.

CC-BY-SA https://www.flickr.com/photos/32106285@N08/
Stolplyktan kollektivhus i Linköping

Vi har tidigare skrivit en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus med hyresrätter.

Gör inte offentliga områden privata

I planen föreslås i huvudsak bebyggelsetyp ”Kvartersstad” men även andra alternativ borde lyftas fram som exempel på bra stadsrum. Man måste titta på varje område för sig vad som passar. Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna. Vi vill att det skapas trygga områden men att de ändå känns öppna och inte privata.

Bygg hållbart – bygg i trä

Vi tycker att planen borde beskriva uttalade ambitioner att bygga mer i trä där både ekonomi och miljö/klimat är argument för en sådan satsning. Det mesta som byggs nu är hus med betong i grunder och väggar. Betong kräver flera ändliga material för att framställa och det är inte försvarligt att så ensidigt bygga på det sättet. Det finns moderna flerfamiljshus i trä som skulle kunna bli det nya hållbara sättet att bygga på då trä är ett förnyelsebart material. Det måste tydliggöras inte bara att trä är ett sätt att bygga hållbart på utan att det ska uppmuntras och premieras.

Används feministisk stadsplanering

Utgångspunkten för en feministisk stadsbyggnad kan vara en ensamstående förälder med barnvagn utan bil. Hur kan hon/han/hen utnyttja kollektivtrafik? Finns affärer nära? Är det nära och lätt att hämta/lämna på dagis? Är det nära och lätt att ta sig till fritidsaktiviteter? Är det ljust och tryggt på kvällarna? Är det bara män som dominerar i det offentliga rummet eller känner sig kvinnor trygga och bekväma att röra sig och ta plats? Vi tror att man ska undvika den hårda arbetsdelningen i staden; man bor och sover på ett ställe, affärer finns på ett annat ställe, alla restauranger ligger på ett tredje ställe, fritidsaktiviteter koncentreras till ett fjärde ställe, osv.

I feministisk stadsbyggnad ingår också tillgänglighetsperspektivet, och många andra perspektiv. Det Haninge som finns nu brister här på många punkter. Att bygga stora köpcentrum som stänger en viss tid har fått till följd att kvällar och nätter kan upplevas väldigt otrygga på en del ställen. Exempelvis så är Poseidons Torg ett fint torg men nästan helt utan folkliv stora delar av året och dygnet. Enligt planen så ska torget utvecklas, det är positiv och vi ser gärna att affärslokaler och restauranger etablerar sig där. Det kan även locka fler till vårt fina kulturhus. Viktigt att komma ihåg att en stad bör ha mötesplatser som inte är kommersiella, därför bör kulturhusets öppettider bli mer generösa.

Feministisk stadsplanering är något som Vänsterpartiet har fått igenom i Stockholm att man ska arbeta med.

Bygg tillgängligt

Att bo och ta sig fram med en funktionsnedsättning ska göras så lätt som möjligt i Haninge. Det byggs fortfarande för otillgängligt och föreskrifter och råd tummas på då det ska byggas nytt. Argumentet att det räcker att handikappanpassa några utvalda lägenheter håller inte. Alla föds inte med funktionsnedsättning. Den kan komma mitt i livet, den kan vara tillfällig som vid ett brutet ben och på ålderns höst blir de flesta funktionsnedsatta på något sätt. Det är lättare att bygga för alla från början än att anpassa ett boende i efterhand. När vi planerar staden ska vi inte bara se till att alla kan bo bra utan även att de har möjlighet att hälsa på sina vänner. Därför anser vi att Haninge ska våga inlemma ovanstående föreskrifter fullt ut i Plan- och bygglagen.

Gällande utomhusmiljöer så är det av stor vikt att den som har svårt att röra och orientera sig har ett tillgängligt Haninge. Fler funktionshindrade skulle då kunna delta i arbetslivet, det sociala livet och kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter. Vi ser gärna olika typer av markbeläggningar, viktigast är att de är så släta som möjligt och att kullersten, grus och andra ojämna beläggningar används mycket sparsamt. En plan för hur tätt offentliga toaletter ska ligga bör tas fram. Toaletterna bör vara åtkomliga dygnet runt.

Bygg bort bilberoendet – satsa på kollektivtrafik, cykel och gång

Vi måste bli av med bilberondet och stoppa massbilismen! Riktlinjen måste alltid vara att det ska bli lättare att åka kollektivtrafik, cykla eller gå istället för att ta bilen. Och vi måste skapa fler zooner där privatbilismen helt enkelt inte tillåts.

CC-BY-SA https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kungsgatan,_Ume%C3%A5s_g%C3%A5gata.jpg

Vi tycker det är beklämmande att man tassar på tå när det gäller att minska massbilismen. Det pratas om att det ska vara attraktivt att ta cykeln istället för att ta bilen. Det mest radikala i stadsutvecklingsplanen är ”Det betyder att bilar ibland måste avstå från ytor” men inte mer än så. Grunden måste vara att vi bygger samhället så att bilen inte behövs och att vissa delar i staden behöver personbilen inte alls kunna åka. Vi måste vara tydligare.

CC-BY https://www.flickr.com/photos/21110936@N05/3169907243

De mål vi har i klimat- och miljöpolitiska programmet som vi tog förra året är bra.

Det övergripande målet är:

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.

Några av delmålen är:

År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Det var tack vare Vänsterpartiet som det målet sattes. År 2015 var den siffran 42% (29+3+10, se sidan 39 i rapporten om resvanor i Stockholm län 2015). Det målet borde egentligen vara högre om vi ska hinna ställa om i tid.

Ännu ett delmål är

År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014.

De målen är utmanande men det går om vi har den politiska viljan. Men med det liggande förslaget till stadsutvecklingsplanen så är risken stor att vi inte kommer nå dem.

Därför föreslog vi skrivningar om att:

  • Riktlinjen ska vara att det alltid ska vara lättare att åka kollektiv, cykla eller gå istället för att ta bilen
  • Att biltrafiken i centrala delarna behöver minska drastiskt, huvudsakligen privatbilismen
  • Satsa på fler bilfria gator och gågator
  • Där personbilstrafik inte går att undvika så ska cykel- och gångtrafikanter ha företräde i trafiken
  • Säkerställ att utryckningsfordon, leveranser och transporter för personer med funktionsnedsättning ges god framkomlighet

I och med Haninges befolkningsökning så blir det ännu viktigare att flytta trafik från privatbilism till hållbara resor som kollektivtrafik, cykel och gång. Annars kommer vi få problem både med köer, sämre luft, högre buller och ännu svårare att nå klimatmål.

Om miljöboven Tvärförbindelse Södertörn dessutom byggs så kommer biltrafiken öka.

Naturvårdsverket konstaterar att Tvärförbindelse Södertörn främst inriktas på ökad framkomlighet för biltrafik och därmed kommer att ge bilen konkurrensfördel jämfört med kollektivtrafik, gång och cykeltrafik. Detta motverkar omställningen till ett långsiktigt hållbart urbant transportsystem såväl som regionala och nationella mål för klimat och miljö.

Naturvårdsverket konstaterar att samrådsunderlaget visar på mycket kraftig trafiktillväxt med bil med utbyggd motortrafikled inom projektet Tvärförbindelse Södertörn. Det är en trafikutveckling som är oförenlig med en utveckling som kan bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.

Vi skulle behöva tydliga skrivningar om hur vi hanterar miljöboven Tvärförbindelse Södertörn.

Nästa steg

Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. 

CC-BY https://www.flickr.com/photos/breakfree2016/26386551274

Vi kommer fortsätta kämpa för jämlikhet, att alla som behöver hem ska kunna ha någonstans att bo. Vi kommer kämpa för att kvinnor ska ha samma möjligheter i livet och känna sig lika trygga och fria som män gör i samhället. Vi kommer fortsätta att kämpa för att vi ska ställa om samhället till ett hållbart och jämlikt samhälle som hushåller med de naturresurser vi har och att vi håller oss inom planetens gränser.

Välkommen att engagera dig du med! Bli medlem i Vänsterpartiet!

 

Vänsterpartiet har fått igenom viktigt mål om minskad köttkonsumtion

Vi i Vänsterpartiet har längre drivit frågan om minskad köttkonsumtion. Dels i riksdag och dels på kommunal nivå. Vi har tidigare här på hemsidan skrivit att Vänsterpartiet som parti jobbar för en minskad köttkonsumtion. Att Vänsterpartiet tycker att det är av största vikt att minska köttkonsumtionen framgår tydligt både av partiprogrammet och från ekoeko-rapporten.

Vänsterpartiet har i riksdagen lagt en motion om att minska köttkonsumtionen med 25% till 2025.

I Haninge har vi i flera år drivit frågan om minskad köttkonsumtion. Nu har vi äntligen fått igenom ett mål för minskad köttkonsumtion! Målet är att minska köttkonsumtionen i kommunens verksamhet med 25% till 2022 (jämfört med 2017) i Haninge. Det är inte riktigt hela vägen fram till den rekommenderade halveringen av köttkonsumtionen som WWF föreslår men en bit på vägen.

Det finns många skäl att jobba för en minskning av köttkonsumtion. De vanligaste är:

Eftersom det var ett klimat- och miljöpolitiskt program vi tog fram ligger tonvikten på miljö- och klimatpåverkan.

För oss i Vänsterpartiet så är det viktigt att lyssna på vetenskapen och forskningen och låta den påverka politiken. Det gäller tyvärr inte alla partier. Moderaterna och Kristdemokraterna ville inte att vi skulle ha ett mål om minskad köttkonsumtion. Men det var tydligt i debatten att de inte kunde argumentera för sin sak och inte kunde avfärda de studier och rapporter som vi hänvisade till. Här följer lista med rapporter och utdrag som belyser köttkonsumtionens negativa miljö- och klimatpåverkan. (Alla fetmarkeringar är våra egna).

Köttkonsumtionens andel av utsläppen från livsmedel är betydande. Vegetabilier har generellt sett en betydligt mindre klimatpåverkan än kött. Den totala årliga konsumtionen av kött från gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med mer än 50 procent under perioden 1990–2005 vilket lett till ökade utsläpp av växthusgaser. Potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduktionen och studier visar att matens klimatpåverkan kan halveras genom klimatsmarta val. Den rekommenderade veckomatsedel för Haninge kommuns skolor innehåller en laktovegetarisk dag, men tillämpas inte i alla kommunens skolor. Enligt Haninge kommuns kostpolicy ska skolrestaurangerna sträva efter att erbjuda skoleleverna minst två lunchrätter att välja mellan, gärna ett laktovegetariskt alternativ, varje dag

Haninge kommuns Klimat- och energistrategi

Matens klimatpåverkan uppgår idag till omkring 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Scenarier med minskad nötköttskonsumtion skulle kunna minska utsläppen till omkring ett ton år 2050 medan en helt vegetabilisk kost skulle ge utsläpp på ner mot 0,3 ton

Hållbara konsumtionsmönster, Naturvårdsverket

Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag. Köttkonsumtionen kan minskas genom att i första hand slänga mindre mat men även genom att äta mindre köttportioner eller kött mer sällan. Ur hälsosynpunkt behöver vi inte äta så mycket kött som vi i genomsnitt gör i Sverige i dag. I stället kan vi ur såväl hälso- som miljösynpunkt öka intaget av vegetabilier. Dessutom går det åt mindre resurser om vi äter mer vegetabilier i stället för kött.

Hållbar köttkonsumtion, Jordbruksverket

Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. Utsläppen från produktionen av kött kan minska en del genom förändrade produktionsmetoder, men det räcker inte för att vi ska komma ner till en nivå under två ton.Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver därför vår konsumtion av kött minska om det också ska finnas något utrymme för de utsläpp som våra andra behov ger upphov till.

Jordbruksverket hemsida (hämtad 2017-10-09).

Vi svenskar äter långt mer animaliskt protein än vi behöver och den konsumtionen bidrar till utökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem. Många fler aktörer i samhället än bara jordbruket bör ändra beteende visar Havsmiljöinstitutets senaste rapport.

Havsmiljöinstitutet

Samtidigt är kött det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om man minskar på köttportionerna eller byter ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska alternativ.

Livsmedelsverket

På 70-talet åt vi här i Sverige hälften så mycket kött som vi äter idag. Den nivån behöver vi hitta igen. Om alla på jorden levde som vi gör nu, skulle vi behöva nästan fyra jordklot för att naturens resurser skulle räcka

WWFs Köttguide (2017-10-09)

Det är forskare från universiteten i Cambridge och Aberdeen som i en studie kommit fram till att växthusgaser från livsmedelsproduktion kommer att öka med 80 procent om människans konsumtion av kött och mejeriprodukter fortsätter att öka i samma takt som nu.

Dagens Nyheter, ”Forskare: Därför måste vi äta mindre kött”, publicerad 2014-09-01, hämtad 2017-10-09

En tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad vi väljer att äta har störst betydelse för hur stor matens klimatpåverkan blir. Det har större betydelse än hur långt maten transporterats. Att välja mer vegetabilier är det enklaste, och viktigaste, man kan göra för att äta mer klimatvänligt. Men det är även viktigt för klimat och miljö att välja kött från djur som bidragit till miljönyttor.

Naturskyddsföreningen

[…] vi äter en fjärdedel mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar, säger Elinor Hallström, doktorand i energi- och miljösystem vid Lunds Tekniska Högskola (LTH), som genomfört studien tillsammans med Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet och Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid LTH.

[…]

– Bara en minskningen på 25 procent skulle kunna frigöra 35-65 procent av den mark som idag används för produktion av kött till svensk konsumtion, mark som skulle kunna användas för annan näringsproduktion än kött, säger Elinor Hallstöm.

Dagens Nyheter, ”Svenskar äter mer kött än vad som rekommenderas”, publicerad 2013-11-28, hämtad 2017-10-09

Visst har kyckling lägre klimatpåverkan än gris. Och gris har lägre påverkan än kor. Men både höns och grisar får foder som konkurrerar med annan produktion. Om markerna istället skulle användas för att göra vegetabilisk mat till fler, istället för kött och mejerier till färre, skulle vi kunna använda resurserna mer effektivt. Då räcker marken till mer – både mat, bioenergi och natur.

En frisk planet innebär också att flera aspekter måste vägas in, inte enbart klimatpåverkan. Det som genererar minst utsläpp behöver inte vara det som även gynnar den biologiska mångfalden, minskar övergödningen i haven eller sprider minst gifter. Till exempel importerar vi besprutad soja från Brasilien som foder till svenska kycklingar. Soja som dessutom producerats på mark där regnskog har skövlats, vilket är negativt för den biologiska mångfalden. När all miljö- och klimatpåverkan slås samman är det tydligt att kött och mejerier generellt har betydligt större negativ påverkan på planetens hälsa, än vegetabilisk mat.

Naturskyddsföreningen, Frågor och svar om kött och miljö

Om Moderaterna och Kristdemokraterna behöver mer forskningsrapporter är det bara att höra av sig! Vi i Vänsterpartiet vill gärna dela med oss med så många forskningsrapporter som möjligt om det får fler att ta klimatfrågorna på allvar. I slutändan så var det bara Moderaterna som reserverade sig i beslutet om att anta det klimat- och miljöpolitiska programmet. Vi hoppas och tror att Kristdemokraterna tog till sig av att vi uppmärksammade dem på att deras partikamrater i Örebro jobbar aktivt för minskad köttkonsumtion.

Några ord om näring och vegetarisk mat

Vi blev en aning förvånade över att Moderaterna och Kristdemokraterna uttryckte oro för att barnen inte skulle i få sig tillräckligt med näring om vi skulle minska köttkonsumtionen. Kristdemokraterna tog också upp den vanliga föreställningen att vegetarianer och veganer löper stor risk för att få proteinbrist. Vi blev förvånade eftersom målet om att minska köttkonsumtionen med 25% knappast är en fråga om att det kommer bli helvegansk mat i kommunens verksamheter. Om vi skulle halvera köttkonsumtionen skulle man komma ner på nivåer som fanns på 1970-talet, då näringsbrist till följd av för mycket växtbaserad kost knappast var ett problem. Men eftersom det även bland politiker verkar finnas en utbredd föreställning om att växtbaserad mat inte skulle innehålla tillräckligt mycket näring så går vi igenom några studier.

Om man ska sammanfatta kan man säga att det är nyttigt att äta mer frukt och grönt och mindre kött.

Till att börja med så är vår köttkonsumtion direkt ohälsosam. Den kan bidra till cancer:

Charkuteriprodukter orsakar cancer, slår WHO fast […] När det gäller övrigt rött kött — det vill säga kött från nöt, gris och lamm — är bevisen inte lika entydiga. Därför nöjer sig organisationen med formuleringen att dessa livsmedel ”troligen orsakar cancer”.

Kött listas som cancerframkallande, Dagens medicin (hämtad 2017-11-03)

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse.

 

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur mycket chark man bör äta, men helst bör bara en mindre del av 500 gram vara charkprodukter. Det beror på att chark ökar cancerrisken mer än motsvarande mängd rent kött.

Livsmedelsverket

Som många har hört från barnsben så mår vi bra av att äta mycket frukt och grönsaker och det är vanligt att man inte får i sig tillräckligt med frukt och grönt.

Väldigt många studier visar att frukt och grönsaker bidrar till att skydda mot olika typer av cancer, högt blodtryck, höga nivåer av det onda kolesterolet LDL i blodet, hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Livsmedelsverket

Äter man mycket grönsaker och frukt minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

Livsmedelsverket

En del är rädda för att proteinintaget ska bli för lågt med vegetarisk mat, men det är sällan något bekymmer. Protein är visserligen viktigt: det är kroppens byggstenar och behövs i allt från små enzymer till att bygga muskler. Men i den vegetariska maten finns alla proteiner man behöver få i sig. Förutsättningen för att kroppen ska kunna använda proteinet ordentligt är att man får i sig tillräckligt med energi. Annars används proteinet som bränsle i stället.

Livsmedelsverket

En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn är bra både för hälsan och miljön. Därför är det bra om barn lär sig tycka om sådan mat i unga år, det ökar chansen för att de ska fortsätta med de vanorna även senare i livet.

 

En helt vegetarisk kost till barn kräver, precis som till vuxna, goda kunskaper om mat och näringsämnen och noggrann planering. Om den vegetariska kosten är väl sammansatt, innehåller berikade produkter och ger tillräckligt med energi kan även barn äta helt vegetarisk mat – veganmat.

Livsmedelsverket

Eftersom Livsmedelsverket vilar sig på vetenskap och forskning så rekommenderar andra organisationer också mer växtbaserad mat.

Is it Safe for Someone With Diabetes to Follow a Vegetarian Diet?

 

Yes! A vegetarian diet is a healthy option, even if you have diabetes. Research supports that following this type of diet can help prevent and manage diabetes. In fact, research on vegan diets has found that carbohydrate and calorie restrictions were not necessary and still promoted weight loss and lowered participants’ A1C.

 

Vegan diets are naturally higher in fiber, much lower in saturated fat, and cholesterol-free when compared to a traditional American diet. The high fiber in this diet may help you feel full for a longer time after eating and may help you eat less over all. When fiber intake is greater than 50 grams per day on a vegan diet, it may help lower blood glucose levels.

 

This diet also tends to cost less. Meat, poultry, and fish are usually the most expensive foods we eat.

American Diabetes Association

Vi har dessutom en koststrateg som jobbar i kommunen med god kompetens kring mat.

Vad blir nästa steg?

Att vi nu har ett tydligt politiskt mål om att minska köttkonsumtionen är jättebra! Nu gäller det att vi börjar jobba för att uppnå målet.

I Örebro kommun jobbar de med ett koncept som de kallar Smartare mat. Som en del i det har de också satsat på utbildning i vegetarisk matlagning.

Vi har tidigare i Haninge lagt en motion för minskad köttkonsumtion där vi också föreslår satsningar på vegetarisk och vegansk matlagning. Det blir aktuellt igen att säkerställa att all kökspersonal har bra kunskaper om vegetarisk och vegansk matlagning.

Att det ska finnas god och nyttig vegomat är viktigt. Men det går också att påverka folk att äta mer frukt och grönt genom hur man planerar upplägget, något som kallas nudging. Det kan handla om så enkla saker att sätta det vegetariska alternativet högst upp på menyn och att exponera den vegetariska rätten i disken genom att flytta fram den. Och det kan ge avsevärd effekt med metoder som inte kostar något. Linköping jobbar med nudging på olika sätt för att främja hållbara val.

Så med satsningar på vegomatlagning och nudging så kan vi i Haninge komma långt i att uppnå målet på minskad köttkonsumtion.

Bygg en samägd solcellspark!

På förra kommunfullmäktige så var miljön och klimatet i fokus. Vi antog då ett nytt klimat- och miljöpolitiskt program där Vänsterpartiet fick igenom många saker. Men det var inte det enda. Vänsterpartiet la också en motion om att ta initiativ till att bygga en samägd solcellspark! Vi har länge gått och tänkt på att det hade varit bra om kommunen kunde stödja utbyggnaden av solceller mer. Ytterligare inspiration fick vi från Borås där V, S och MP har lagt en gemensam motion.

Motion till Haninge kommunfullmäktige om att ta initiativ till en samägd solscellspark

2017-10-05

De senaste åren har utvecklingen när det gäller solceller varit närmast explosiv, både i världen och i Sverige.

I Haninge har vi installerat solceller på Fredrika Bremergymnasiet. Solpanelerna ska leda till minskad elförbrukning och koldioxidutsläpp. Anläggningen blev delvis finansierad av Klimatmiljonen men Ekologigruppen (som utvärderat Haninge kommuns styrdokument och insatser 2016) menar att anläggningen skulle varit en lönsam investering sett ur anläggningens levnadslängd.

Priset på solceller har fallit, intresset ökar stadigt och flera kommuner har kommit igång med så kallade solcellsfält. Vi tycker att förutsättningarna nu finns för att i bred samverkan bygga en större markbaserad anläggning också i Haninge.

Start i samverkan

Vi vill möjliggöra för både företag och privatpersoner att på ett enkelt sätt bli delägare i en solcellsanläggning, även de som själva inte har tillgång till mark eller ett tak att montera en anläggning på. Därför föreslår vi att Haninge kommun tar initiativ till en ekonomisk förening, enligt förebild från Helsingborg och Kalmar (https://solarpark.se/ respektive https://energirepubliken.se/kalmarsundsol/)

Företag och medborgare bör involveras i ett tidigt skede.

Byggande och drift med många mål

Basen för projektet är givetvis att bidra med ett tillskott av hållbart producerat elenergi. En solcellsanläggning kan med små drifts- och underhållskostnader förväntas producera under mer än 30 år.

På Fredrika Bremersgymnasiet har det som sagt redan påbörjats byggnad av soceller. Gymnasiet kan med fördel involveras i arbetet med en samägd solcellsanläggning.

Anläggningen bör placeras väl synligt och vara förberedd för att kunna ta emot studiebesök. På så sätt kan den utgöra kunskapsbank och inspiration för både haningebon och för gäster utifrån. Ytterligare en möjlighet är att erbjuda grundskolor i Haninge att besöka och följa produktionen vid anläggningen, som en del i undervisningen om energi och miljö.

Företag och privatpersoner som av olika skäl inte på egen hand kan investera i egen solenergi ges på detta sätt möjlighet att bli delägare.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta:

att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till en samägd solscellspark enligt motionens intentioner och särskilt beakta följande:

• Det skall vara möjligt för privatpersoner, företag, kommunala bolag och förvaltningar samt föreningar att köpa och äga andelar i solcellsparken.
• För att driva på föreslår vi att de kommunala bolagen/förvaltningarna erbjuds möjlighet till klimatkompensation genom investeringar i solceller.
• Fältet bör placeras väl synligt t ex vid väg, järnväg och/eller gångstråk.
• Solcellsparken skall vara öppen för visningar för inspiration och kunskapsförmedling.

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill bevara Rudan – nej till bilbro!

Enligt en artikel i Mitt i Haninge så har S kommit överens med M, KD och L om en bilbro över till Rudan.

Vänsterpartiet är starkt emot en bilbro till Rudan.

Enligt artikeln ska det ha ha tecknats en avsiktsförklaring mellan S och M, KD och L i samband med detaljplanen kring bostadsområdet kring Örnens väg tecknats.

Kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) skriver mer på sin blogg om artikeln och Socialdemokraternas syn på en bilbro.

Vänsterpartiet var kritiska till att detaljplanen för Örnens väg försvagade det redan svaga ekologiska sambandet och föreslog att ärendet skulle återremitteras. Det röstades ner. Vänsterpartiet och Rättvisepartiet Socialisterna lade ett särskilt yttrande där vi påtalade vikten av att förstärka istället för att försvaga gröna samband:

Vi är positiva till att det byggs mer i Haninge. Vi är positiva till att det byggs blandat.

 

Planområdet ligger inom en av spridningskorridorerna som utgör delar av av barrskogssambandet Jordbro, vilket sammanfaller med det gröna svaga sambandet mellan Hanveden- och Tyrestakilen. Sambandet är i nuläget svagt och i behov av förstärkning.

 

Vänsterpartiet ville återremittera ärendet för att återkomma med lämpliga kompensationsåtgärder, som exempelvis att bevara bredden på korridoren och/eller skapa en ekodukt.

 

Vänsterpartiet och Rättvisepartiet socialisterna var de enda partierna som röstade för en återremiss vilket inte var tillräckligt för en återremiss.

 

Vi vidhåller fortfarande vikten av att bevara det ekologiskt svaga sambandet mellan Tyresta- och Hanvedenkilen och är kritiska till att det inte föreslagits tillräckliga kompensationsåtgärder för spridningskorridoren.

På mötet i juni så var det tydligt från Samarbetskoalitionen (S, MP och C) att en bilbro inte var aktuell. Det fanns inte heller med i förslaget till detaljplanen. Det fanns helt enkelt inte på kartan.

– Det finns redan en gång- och cykelbro över till Rudan och det går bra att ta sig över idag, säger Samuel Skånberg, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet och ledamot i Hållbarhetsberedningen. Om man behöver åka bil till Rudan så går det redan att göra det idag om man åker någon kilometer söderut och tar Lillsjövägen vid Jordbro och sen Rudanvägen. Det är viktigt att vi skyddar Rudan från exploatering som är ett naturreservat med höga naturvärden. Det här en öppning för att exploatera området och bygga dyra bostäder. Vi motsätter oss starkt detta då Rudan är ett värdefullt naturreservat och friluftsområde som besöks och uppskattas av många.

 

Vänsterpartiet motsätter sig upphävande av strandskyddet

Vänsterpartiet har blivit informerade om en detaljplan alldeles intill Tyresta nationalpark (Gudö 13:1, 15:1). Detaljplanen kräver att strandskyddet upphävs. Vänsterpartiet har ingen plats i stadsbyggnadsnämnden. Vi i Vänsterpartiet motsätter oss den här detaljplanen. Det går att läsa handlingarna på kommunens hemsida.

Nedan följer några saker vi vill lyfta fram.

”Planområdet ingår inte bland de i utvecklingsprogrammet utpekade utredningsområden för bostäder”

Det är alltså långt ifrån en självklarhet att ställa sig bakom den här detaljplanen.

”Planområdet ingår i området Tyresta-Åva som är av riksintresse för rörligt friluftsliv. Justering av gränsdragning för området har lagts fram från Länsstyrelsen som förslag till regeringen. Med den nuvarande gränsdragningen inkluderas planområdet i den fysiska avgränsningen av riksintresset. Om förslaget godkänns så flyttas gränsen för riksintresset till utanför planområdets östra gräns.”

Det är viktigt att inte bygga alldeles intill nationalparker och naturreservat om det går att undvika.

”Närmsta busshållplats finns vid Gudöbroleden, drygt två kilometer bort.”

Då 2/3 av utsläppen av växthusgaser i kommunen kommer från transport är det av stor vikt att vi jobbar för att fler ska åka kollektivt.

”Det är därför en förutsättning för detaljplanens genomförande att strandskyddet upphävs i samband med att detaljplanen vinner laga kraft.”

Strandskyddet är en viktig del i den svenska allemansrätten. Stränderna ska vara till för alla, inte bara för de som kan betala för sig. Läs mer om vad Vänsterpartiet tycker om strandskyddet här.

”Enligt MSB:s översvämningskartering för Tyresån riskerar strandlinjen på Gudö 13:1 att översvämmas vid 50-årsflöde, och ytterligare delar vid 100-årsflöde. Även enligt Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Haninge kommun (IVL, 2013) riskerar delar av fastigheten längs med Långsjön på Gudö 13:1 att översvämmas vid 100-årsflöde.”

Ja, det är helt enkelt kortsiktigt att bygga för nära vattnet.

”Ökad personbilstrafik bedöms bidra till utsläpp av växthusgaser och få något negativa konsekvenser men sett till kommunens totala utsläpp är ökningen förhållandevis liten. ”

Återigen, 2/3 av utsläppen av växthusgaser i kommunen kommer från transport. Ser man till varje enskild utsläppskälla, t.ex. på kommundel, stadsdel eller till och med på detaljplansnivå, då blir så klart utsläppen därifrån i förhållande till totala utsläppen små. Men det är inte ett rimligt sätt att se på saken.

Läs mer om utsläpp av växthusgaser här.

”Tyresta naturreservat som angränsar till området är ett välbesökt rekreationsområde för bland annat friluftsliv. Planförslaget innebär ingrepp i nuvarande riksintresse för rörligt friluftsliv”

Vi måste värna våra naturrservat, se till att de fortsätter vara skyddade och att de är tillgängliga för friluftsliv.

Vänsterpartiet tycker fler områden ska skyddas som naturreservat, inte färre! I vår budget i år hade vi som uppdrag att skydda Högstaskogen och Nordankärrsberget som naturreservat samt utreda möjligheten att skydda Norrbyskogen som naturreservat eller biotopskyddsområde.

Andra aspekter på byggande

När det gäller byggande i kommunen är det viktigt att de byggs blandat. Haninge blir mer och mer en segregerad kommun där hyresrätter bara finns i vissa kommundelar medan andra kommundelar har helt tomt på hyresrätter. Gudö är en kommundel där det skulle behöva byggas väldigt mycket hyresrätter för att få en bättre fördelning. Boendesegregationen får väldigt mycket negativt med sig. SCB pekar ut boendesegregationen som en stor faktor till den stora skolsegregationen vi har.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det ska byggas billiga och klimatsmarta hyresrätter i kommunen och att det ska byggas på så sätt så att det främjar integration så att vi kan bli av med segregationen i de villatäta kommundelarna och med allt det negativa som följer med det. Med det sagt, vi tycker inte att man ska upphäva strandskyddet för att bygga hyresrätter där.

Avslutande

Vi behöver bygga mer i Haninge, som i många andra delar av landet. Det vi behöver är framförallt billiga och klimatsmarta hyresrätter, inte dyra bostadsrätter eller villor byggda intill vattnet. Det finns tillfällen då vi faktiskt bör säga att just här kanske vi inte behöver bygga. Det här tillfället är ett sådant. Därför säger vi nej till den här detaljplanen.