Den 15 oktober hade Vänsterpartiet ett öppet möte i Kulturhuset om äldreomsorgen. Det var välbesökt av både anställda, pensionärsorganisationer och anhöriga.
Många saker har tagits upp om äldreomsorgen, men en fråga som verkligen varit i centrum från våren 2019 och fram åt är arbetsmiljön för personalen och inte minst frågan om de dåliga arbetstiderna med bl a 12-timmarspass.
I somras gjordes en rad inspektioner av Arbetsmiljöverket och det kom mycket kritik från Arbetsmiljöverket mot bl a chefernas kompetens i arbetsmiljöfrågor och om att man var dåliga på att samarbeta med skyddsombuden. Det tog Vänsterpartiet upp i både Mitt i Haninge och i kommunfullmäktige.
Hot om vite på 50 000 kr
Redan dagen efter vårt offentliga möte fattade Arbetsmiljöverket ett nytt beslut om arbetsmiljön i Haninge. Arbetsmiljöverket hotar Haninge kommun med ett vite om 50 000 kr om man inte åtgärdat problemen innan årsskiftet.
Arbetsmiljöverkets beslut och inspektionsmeddelanden är offentliga handlingar, så vill man ta del av detta kontaktar man bara [email protected]
Denna gång gällde det specifikt om arbetstidens förläggning och de långa arbetspassen, efter en inspektion på Johanneslunds äldreboende – en inspektion som hade påkallats av Kommunals skyddsombud.
Med anledning av Arbetsmiljöverkets beslut har Vänsterpartiets Åsa Bååth ställt en interpellation till Martin Strömvall (KD), ordförande för äldrenämnden i Haninge kommun.
Åsa Bååth (V)
Med anledning av nya alarmerande inspektioner från Arbetsmiljöverket (ärendenummer 2019/028783 med beslut fattat 2019-10-16) vill vi ställa följande frågor till äldrenämndens ordförande, Martin Strömvall (KD):
Arbetsmiljöverket har hotat kommunen med ett vite på 50 000 om kommunen inte lever upp till arbetsmiljölagens krav om god arbetsmiljö på Johanneslunds äldreboende innan årsskiftet. Vad är kristdemokraten Martin Strömvalls prognos i ärendet; kommer kommunen vara tvungen att betala vitet eller kommer kommunen lyckas följa arbetsmiljölagen?
Arbetsmiljöverket har krävt att kommunen ska göra en riskanalys avseende de arbetstider och scheman kommunen infört på äldreboendet. Varför gjorde man ingen ordentlig riskanalys innan man införde de nya arbetstiderna?
Till arbetsmiljöverket har kommunen lovat att ”undersöka under vilka omständigheter långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma utifrån bedömda arbetsmiljörisker”. Har undersökningen resulterat i att långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma?
I inspektionsmeddelandet klagar arbetsmiljöverket på att kommunens dokumentation kring arbetsmiljön ”är i varierande grad konkret och delvis i form av frågor”. Hur ser den nuvarande kompetensnivån ut bland de chefer som har uppgifter inom arbetsmiljöområdet?
Hur ofta genomförs APT (arbetsplatsträffar) och skyddsronder på Johanneslunds äldreboende?
I inspektionsmeddelandet är arbetsmiljöverket oroade över ”att information om brister inte alltid når arbetsgivaren”. Hur säkerställer kommunen att information om brister i arbetsmiljön når rätt befattningshavare i organisationen och att den befattningshavaren har kompetens, befogenheter och resurser att åtgärda bristerna?
Åsa Bååth, ledamot av kommunfullmäktige och äldrenämnden
Martin Strömvall kommer besvara interpellationen på kommunfullmäktige den 9 december.
Vänsterpartiet och Moderaterna lägger vid nästa kommunfullmäktige fram en gemensam motion mot påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen i Haninge kommun. Vår förhoppning är givetvis att motionen kommer gå igenom och att alla som vill värna personalen inom äldreomsorgen röstar på motionen.
Vänsterpartiet och Moderaterna är beredda att ta ansvar och hitta en lösning på de problem som uppstått inom äldreomsorgen. Idag finns ett stort missnöje med de påtvingade 12-timmarspassen, som lett till sämre arbetsmiljö och sämre kvalité.
De som går fram med motionen är Veronica Pagard Salem (M), som är andre vice ordförande i äldrenämnden i Haninge kommun, och Åsa Bååth (V), som är ledamot i äldrenämnden i Haninge kommun.
Åsa Bååth (V)
Vi föreslår kommunfullmäktige:
Att kommunen omedelbart upphör med påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen.
Att äldrenämnden ges i uppdrag att tillse att en dialog med personalen genomförs där man tillsammans tar fram en modell för schemaläggning som både tillgodoser arbetsgivarens behov av bemanning och kompetens och arbetstagarnas behov av god arbetsmiljö och återhämtning.
På förra kommunfullmäktige så lämnade Åsa Bååth (V) och Sevim Celepli (V) in en motion om att införa arbetstidsförkortning inom socialtjänst och äldreomsorg.
Varför skriva en motion om arbetstidsförkortning nu?
– Idag är det en ansträngd arbetsmiljö inom äldreomsorgen med för liten grundbemanning och för långa arbetspass. Detta leder till en stressig arbetsmiljö och en sämre omvårdnad. Ohälsotalet är markant högt inom äldreomsorgens personal, säger Åsa Bååth.
Åsa Bååth (V)
– Jag tror starkt på att en förkortning av arbetstiden från 8h till 6h kommer göra en stor positiv skillnad för personalens arbetsmiljö och hälsa. Enligt svensk forskning visar studier att en förkortad arbetsdag har lett till en minskning av stress och oro hos personal samt en förbättring av sömnen. En arbetstidsförkortning kan också bidra till att fler arbetslösa får arbete och kan avlasta de som redan arbetar, säger Sevim Celepli som själv jobbar som socialsekreterare.
Vilka effekter hoppas ni att en arbetstidsförkortning kommer att innebära?
– Jag hoppas att det leder till personalen mår bättre på och utanför jobbet, att de orkar mer och känner mer glädje med sitt arbete. Jag hoppas att färre blir sjuka och att ohälsotalen sjunker. En annan effekt är också att det blir en arbetstids- och löneutjämning mellan män och kvinnor. Oftast är det kvinnor som redan idag arbetar sex timmar för att få ihop sin vardag med småbarn och förlorar därmed inkomst. Genom en förkortad arbetsdag sker därför också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv, säger Sevim Celepli.
Sevim Celepli (V)
– Med en sänkning av arbetstiden till 6 timmars dag kommer man kunna öka grundbemanningen och personalen kommer att orka ge bättre omvårdnad. Där man infört 6 timmar har ohälsotalet sjunkit och även nya arbetssätt har tagits fram. Personalen kommer även få ett rikare liv när orken finns för familj och fritid, fortsätter Åsa Bååth.
Arbetstidsförkortning inom Socialtjänst och Äldreomsorg
Vänsterpartiet Haninge anser att en förkortad arbetstid med sex timmar per dag och bibehållen lön kommer att främja hälsan hos personalen inom Socialtjänst och Äldreomsorg samt bidra till en bättre arbetsmiljö. Dessa två verksamheter har valts utifrån att de har mycket höga ohälsotal.
Enligt svensk forskning från Stressforskningsinstitutet är det nu bekräftat att sex timmars arbetsdag minskar stress och oro samt förbättrar de anställdas sömn. Vi vill att personalen ska orka med sitt arbete, minska sjuktalen och välja att arbeta kvar på sin tjänst. Detta tänker vi att sex timmars arbetsdag skulle bidra till. Även kommunen som arbetsgivare skulle framstå som attraktiv med sex timmars arbetsdag och därigenom locka ny personal. Sex timmars arbetsdag kan dessutom bidra till att fler arbetslösa får jobb. Samtidigt som många idag sliter ut sig och långtidssjukskrivs, finns det många arbetslösa som desperat söker arbete. Med införande av arbetstidsförkortning kan en del av dem som får ett jobb komma in och avlasta dem som redan har ett. Detta skulle även kunna omvandla en del av de ofrivilliga deltidsjobben till heltidsjobb.
Införande av sex timmars arbetsdag är också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det är vanligt förekommande att många kvinnor redan idag arbetar sex timmar (med medföljande lägre lön) för att få ihop sin vardag, framförallt mammor med yngre barn. Genom införandet av en arbetstidsförkortning sker både en arbetstids- och löneutjämning. De försök som har genomförts i landet har generellt visat resultat på en personal som mår bättre, är piggare, känner mer motivation och glädje för arbetet samt har hittat nya effektivare arbetsmetoder.
Vårt förslag avser i ett första steg gälla samtliga anställda inom en hemtjänstgrupp och samtliga anställda inom en enhet i Socialtjänsten, förslagsvis väljs de arbetsgrupper med högst ohälsotal. Efter 1-2 år görs en utvärdering om effekten på arbetsmiljö och hälsa. Faller det väl ut bör ett successivt utvidgande gälla fler arbetsgrupper inom kommunen.
År 1919 infördes åtta timmars arbetsdag från att innan vara upp till 16 timmar som värst. Det är nu 100 år sedan vår nuvarande arbetstid infördes. Vi anser att det är hög tid att följa den forskning som visat att sex timmars arbetsdag skulle innebära goda effekter för hälsa och arbetsmiljö.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att införa sex timmars arbetsdag inom en hemtjänstgrupp i Äldreomsorgen och en enhet inom Socialtjänsten att genomföra en utvärdering efter 1-2 år
Vänsterpartiet är väldigt kritisk – på många punkter! – mot kommunledningens budget för 2020. Nedanstående text är inledningen till Vänsterpartiets förslag till mål och budget 2020 och förklarar varför kommunledningens budget inte håller måttet och kommer leda till väldigt stora nedskärningar. En sammanfattning av Vänsterpartiets egen budget finns här.
William, Sevim, Åsa och Samuel kämpade på bra under det 7 timmar långa fullmäktigemötet om kommunens budget.
Kommunledningens ofärdiga budget – en gris i säcken
Det som händer nu i Haninge är exceptionellt. I Haninge lägger kommunledningen (s, c, l & kd) en ren anslagsbudget (fördelning av kronor och ören) utan tydliga politiska uppdrag till nämnderna, så som är brukligt. Det har uppenbarligen inte funnits tillräcklig stor politisk enighet i nuläget för att ange uppdrag till nämnder, vad de ska fokusera på nästa år.
Man skriver bara att: ”Samtliga nämnder uppdras i Strategi och budget – den detaljbudget nämnderna gör efter att fått den ekonomiska ramen från kommunfullmäktige/min anm – inarbeta de politisk utpekade (sic) åtgärderna som återfinns i den politiska plattformen (de styrande partiernas gemensamma avsiktsförklaring/min anm).”
Nu är ju inte den politiska plattformen ett kommunalt dokument i det avseendet. Det är bara fyra partiers gemensamma åsikter om vad de tycker ska hända med Haninge. Så, det kanske kan vara ett uppdrag för nämndledamöterna från de fyra styrande partierna att arbeta för i nämnderna. Övriga nämndledamöter arbetar naturligtvis inte efter den politiska plattformen och kan heller inte åläggas att göra det. Man arbetar efter respektive partiers program och försöker få genomslag för den politiken. Det är så det fungerar i en demokrati. Den styrande koalitionens dröm att alla ska vara tvungna att arbeta efter deras politiska plattform andas lite…. storhetsvansinne?
Vad än värre är; kommunledningens budget – så som den skickats ut – verkar inte ens vara klar. Kommunledningen skriver att det saknas 18 miljoner kronor för att får ihop sin budget och vill ha ett carte blanche från kommunfullmäktige att de säkert ska fixa ihop de 18 miljonerna på något sätt någon gång innan året är slut.
Det är mycket möjligt att de klarar det, men det är principiellt tveksamt. 18 miljoner är mycket kommunal verksamhet. Om de ska sparas in och vart de sparas in är en viktig politisk fråga, och inte en rent kameral fråga. Kommunfullmäktige förtjänar att få ta ställning till en komplett budget där alla nedskärningar redovisas. Nu förväntas vi köpa grisen i säcken.
För det kommer att bli nedskärningar. I mars hade kommunen sin årliga ekonomikonferens där nämnderna redovisade de anslag de behövde för att bedriva oförändrad verksamhet 2020, med kompensation för volymökningar, pris- och löneökningar m m. Kommunledningens budget ligger 173 miljoner under den nivå som är status quo för nämnderna. Det är högst otroligt att någon verksamhet kommer gå helskinnad ur det här stålbadet.
Förskolan blir slagpåsen i årets budget
Störst skillnad mellan behov och tilldelning är grund- och förskolan. Ledningens budget ligger 70 milj under den tilldelning som utbildningsförvaltningen önskade för att behålla nuvarande nivå.
Som utbildningsförvaltningen skriver i sitt remissvar: ”Eftersom 97,5 procent av Grund- och förskolenämndens driftsbudget direkt eller indirekt fördelas ut till verksamheterna är det i princip också bara där som ekonomiska effektiviseringar kan göras i någon större omfattning för att hålla tilldelade budgetram.”
(1)
Det huvudsakliga sättet att hantera det blir, återigen, bristande kompensation för pris- och löneökningar i uppräkningen av elevpengen.
Tittar man på kommunledningens uppräkning av elevpengen så kan man se att elevpengen för låg- och mellanstadiet höjs i tillräcklig omfattning, emedan elevpengen till högstadiet inte gör det. Den stora slagpåsen i budgeten är dock förskolan. Här är höjningen av skolpengen i stort sett obefintlig.
Den liberala devisen om ”Skolan först” innefattar tydligen inte förskolan. Men vi bör påminna om att Liberalerna i Haninge gick till val 2018 på minskade barngrupper i förskolan. (2)
Också i kommunledningens politiska plattform säger man att ”Förskolan ska byggas ut i takt med att kommunen växer och barngruppernas storlek ska minska med en långsiktig målsättning att nå Skolverkets riktvärden.” (3)
Skolverkets riktmärke för barn som är 1-3 år är 6-12 barn i en barngrupp med tre anställda. För barn som är 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. I Haninge har barngrupperna ökat från i snitt 17,5 (2013) till 17,9 (2018).
Till kommunledningens försvar bör dock påpekas att det finns statsbidrag att söka för att minska barngrupperna för de småbarnen upp till två års ålder. Problemet med kommunledningens budget är att dessa statsbidrag inte kommer gå raka vägen till att minska barngrupperna för de minsta, utan att största delen kommer gå till att bara finansiera driften som sådan och kompensera för den otillräckliga ökningen av elevpengen i förskolan.
Det fattades 101,5 miljoner kronor för kompensation för pris- och löneökningar till nämnderna. Det tycker inte vi är acceptabelt.
Bostadsbrist leder till sociala problem
I många år har socialförvaltningen signalerat om bostadssituationen i kommunen. Det byggs väldigt mycket, men för dyrt och inte på ett socialt hållbart sätt.
Socialförvaltningen skriver i sin remiss kring budgetförutsättningarna 2020:
“Bostadsbristen leder till att allt fler vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp och även om egentliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende kan situationen bli så akut att socialtjänsten måste ingripa.”
(4)
Bostadsbristen – eller rättare; bristen på billiga hyresrätter – leder till allt högre kostnader för sociala insatser i kommunen. Som socialförvaltningen själva skriver:
“Trångboddhet, bostadslöshet och hemlöshet leder ofta till sociala problem. Detta medför att förvaltningens målgrupper och personer med exempelvis psykisk ohälsa eller med missbruksproblematik får allt svårare att på egen hand finna en bostad. Bostadsbristen leder till ökade kostnader för socialnämnden genom ökat behov av akuta boendelösningar. Bristen på tillgängliga bostäder medför även att många inte kan flytta till egen bostad, utan blir kvarboende i dyra placeringar. Höga hyror riskerar dessutom att medföra högre kostnader för försörjningsstöd.” (5)
Kommunens nuvarande bostadspolitik är socialt och ekonomiskt kontraproduktiv.
Kommunledningens teori om att man ska bygga dyrt och därmed styra inflyttning till kommunen till “bra människor” (d v s folk med bättre ekonomi), vilket därmed skulle avlasta socialförvaltningen kommer på skam. Som förvaltningen själva skriver:
“Problem inom familjen, missbruk, psykisk ohäls och funktionsnedsättning finns inom alla samhällsgrupper.”
(6)
Det är en mycket grov förenkling av sociala problem att tro att det finns ett rakt samband mellan årsinkomst och boendeform å ena sidan och sociala problem å andra sidan. Socialdemokratins tidigare “sociala ingenjörskonst” att lyfta arbetarklassen har nu förbytts mot att i största möjliga mån undvika arbetarklassen.
I Haninge kommuns bostadsstrategi talar man dessutom lite föraktfullt om ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vänsterpartiet tror inte att det är ”för få svenskar” i ett bostadsområde som skapar sociala och ekonomiska problem eller, å andra sidan, att ökad ”svenskhet” i en stadsdel skulle ”bota” sociala och ekonomiska problem. Man ger ”svenskheten” en magisk innebörd, som är ovärdig en upplyst politisk diskussion. Nuvarande kommunala bostadsstrategi är som en dålig pamflett från 30-talet med mycket grova förenklingar kring etnicitet och ekonomisk status. (7)
Socialförvaltningen skriver vidare:
“På socialförvaltningens uppdrag förvaltar lokalförsörjningsenheten idag över 420 bostadskontrakt vilket är en ökning av cirka 70 kontrakt jämfört med föregående år. Detta är i längden ohållbart. Det behövs strategier för att minska antalet sociala kontrakt. Ett sätt är att den enskilde får möjlighet att ta över kontraktet efter viss tid.”
“På grund av den utveckling som uppmärksammats av förvaltningen, att allt fler hushåll vänder sig till socialtjänsten på grund av att de saknar bostad samt att kostnaderna för tillfälliga boenden ökat från 5,5 miljoner kronor 2014 till 13,8 miljoner 2017….”
(8)
Bristen på socialt hållbar bostadspolitik gör att kostnaderna skenar för socialnämnden.
Mycket skulle vara vunnet om det redan från början fanns ett bättre utbud av billiga hyresrätter, så att trångbodda, hemlösa eller separerande par inte över huvud taget blir aktuella hos Socialförvaltningen. Dessutom skulle mycket vara vunnet om individers placeringen från första början skedde till en billig hyresrätter i, förslagsvis, det kommunala bostadsbolaget. Att sedan, när individens situation stabiliserats, så kan individen själv ta över hyreskontraktet och inte behöva flytta för att Socialförvaltningen behöver lägenheten till en annan. Men för att det ska kunna ske krävs en stadig nyproduktion av billiga hyresrätter så att Socialförvaltningens behov kan tillgodoses och att de individer som är föremål för insatsen, så snabbt det går, själva kan ta över hyreskontraktet.
Vänsterpartiet har sedan många år krävt att det kommunala bostadsbolaget Haninge Bostäder ska gå i bräschen och bygga billiga, klimatsmarta hyresrätter. Vi har i tidigare budgetförhandlingar med Socialdemokraterna fått gehör för att årligen bygga 200 billiga, klimatsmarta hyresrätter i kommunen, men Socialdemokraterna har inte orkat leverera på den punkten. En del av Socialdemokratins högervridningen och ambition att leda en högerallians har varit just att överge den sociala bostadspolitiken. För överskådlig tid framöver är behovet – och Vänsterpartiets politiska ambition – att det ska byggas minst 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Som ett led till en mer socialt hållbar bostadspolitik tog Vänsterpartiet 2017 politiskt initiativ till att Haninge Bostäder sänkte inkomstkravet för att bli godkänd som hyresgäst. Kravet var tidigare att hyresgästen skulle ha en inkomst som var tre gånger så hög som hyran. Det kravet gjorde att många diskvalificerades som hyresgäster trots att de skulle ha råd med hyran. Det nya kravet säger att det räcker att ha en inkomst som täcker hyra plus existensminimum. Nu kan fattigpensionärer, låginkomsttagare, studerande, sjuka och arbetslösa lättare få tillgång till den grundläggande rätten till bostad. Vi önskar att även privata värdar ska ändra sina inkomstkrav i samma riktning.
Hårdför bostadspolitik försämrar integrationen
Socialförvaltningen skriver:
“Förvaltningen anvisas 95 nyanlända för bosättning under 2019, jämfört med 182 personer 2018. Ytterligare 127 personer som varit asylsökande får enligt en preliminär prognos uppehållstillstånd under 2019 och väljer att bosätta sig på egen hand i Haninge kommun.”
“Prognosen är att förvaltningen kommer att ha omkring 90-100 ensamkommande barn i verksamheten under 2019. För 2020 prognosticeras en fortsatt minskning av ensamkommande barn i verksamheten.”
“Haninge kommun kommer fortsatt att anvisas direktinresta kvotflyktingar. Andelen kvotflyktingar av anvisade nyanlända kommer att öka eftersom antalet anvisade från migrationsverkets asylboenden sjunker samtidigt som avtalet om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot inte minskar på motsvarande sätt. Den största utmaningen rörande kvotflyktingar är att dessa personer kommer direkt från svåra omständigheter i flyktingläger, vilket innebär att personerna kan behöva olika behov av stöd och sjukvård som förvaltningen inte har kännedom om innan ankomst.”
“De nyanlända som hittills har anvisats till Haninge och som genomgått sin två-åriga etableringsperiod har i vissa fall kunnat hitta annat boende på egen hand. En del av de nyanlända har inte hunnit bli självförsörjande under etableringstiden, vilket innebär att de behövt socialtjänstens stöd till att lösa sin boendesituation. Under 2019 kommer 286 personer, vuxna och barn, att sägas upp från sin etableringsbostad. Att fortsätta stödja dessa ensamstående och familjer till en god etablering är ett stort uppdrag.” (9)
I år kommer alltså 286 personer – vuxna och barn – sägas upp från sin etableringsbostad. Förmodligen kommer antalet uppsagda 2020 ligga på inom samma härad. Den här åtgärden blir ju tämligen meningslös då Socialförvaltningen för en stor grupp, som inte är självförsörjande, ändå tvingas ordna boende på annat sätt.
Likväl som för gruppen med sociala kontrakt, bör ju möjligheten till att överta kontraktet ske så snart en nyanländ är självförsörjande (även om det sker innan två år har gått). Men återigen kräver det att Socialförvaltningen hela tiden får tillgång till nya billiga hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Vänsterpartiet tycker dock att etableringsperioden är för snålt tilltagen. Det är inte rimligt att tro att man lär sig språket och kan etablera sig på arbetsmarknaden på två år. Några kan säkert, men inte alla.
Att avvisa personer vars kontrakt gått ut efter två år skapar väldigt stora problem för de enskilda som blir berörda och är en katastrof för integrationen. Ett boende är en förutsättning för etablering, och ska nyanlända flytta runt i andrahandsboenden, som nu riskerar blir fallet för många i Storstockholm, går energi åt att hitta bostad till familjen.
En undersökning från demoskop presenterades om vad de nyanlända själva tyckte om mottagningen. De allra flesta var nöjda med mottagandet och de trivdes i Haninge, men det var tydligt att de som nu närmar sig slutet på sitt bostadskontrakt är oroliga. De måste flytta från kommunen till en kommun där det finns bostäder.
Det flesta nyanlända kommer efter två år, även om de blir etablerade på arbetsmarknaden och ha en inkomst, inte uppfylla kraven för att få ett bostadskontrakt. Även för de som har en utbildning i ett annat land så tar det lång tid att genomföra både SFI och läsa kompletterande studier för att utbildningen ska vara gångbar i Sverige. Det är sällan gjort på två år.
Flera kommuner i länet väljer att erbjuda ett längre korttidskontrakt än två år. Botkyrka, Huddinge och Sollentuna är några exempel. Botkyrka har fem år på kontraktet för att ge en reell möjlighet för nyanlända till etablering. Majoriteten av länets kommuner ger möjlighet att förlänga kontrakten om det behövs.
Om vi på allvar vill att de nyanlända som kommer till Haninge ska integreras in i samhället och på sikt kunna få tag på ett eget boende av egen kraft så är det inte rimligt att avvisa dem från sitt boende efter två år. Det skapar osäkerhet, otrygghet och stress att ha en avvisning hängande över sig inom en snar framtid. Det kommer försvåra studierna, ta fokus från arbetsmarknadsetableringen och definitivt vara skadligt för integrationen och dåligt ur barnens perspektiv.
Vänsterpartiet vill att standardtiden för ett korttidskontrakt för nyanlända som anvisats till Haninge sätts till 4 år och att det ska vara möjligt att kunna förlänga kontrakten efter individuell prövning där extra hänsyn ska tas till om det finns barn med i bilden.
Det måste till om vi menar allvar med att fokusera på en bra integration.
Det förebyggande sociala arbetet går i graven?
Kommunledningens budget för Socialnämnden är väldigt stram.
Det ursprungliga förslaget till ramökning för nämnden var 8,8 miljoner. I en kommentar till detta skrev Socialförvaltningen:
“Denna ramökning bedöms innebära ett effektiviseringsåtagande på 5,1 procent (48,1 mnkr) för nämndens verksamheter. Socialnämnden konstaterar att volymkompensationen för 2018 inte finns med i ramen i budgetdirektivet, vilket innebär att om inte ytterligare 23,2 mnkr beviljas i ramen för budget 2020 kommer nämnden att behöva lägga ner all icke-lagstyrd verksamhet.”
(10)
Lagstyrd verksamhet är den verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva enligt främst socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Också tvångslagarna lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) faller inom förvaltningens verksamhetsområde.
Icke lagstyrd verksamhet är den förebyggande och uppsökande verksamheten, dagverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder, föreningsbidrag, samverkan med frivillig- och brukarorganisationer, utbildningar e t c. Syftet med den icke lagstyrda verksamheten är ju dels att snabbt hitta och hjälpa personer med problem och förebygga större kostnader i slutändan inom den lagstyrda verksamheten.
I kommunledningens slutliga förslag till budget görs en ramökning med 20,6 miljoner kronor. Man har inte kompenserat för de 25,2 miljonerna som behövs för pris- och löneökningar.
Detta måste socialnämnden hantera, och det troliga scenariot är att man kommer spara på personal (-5 milj), minska placeringar (-8,5 milj), minskat antal ensamkommande (-3 milj) och att erbjuda stödboende istället för särskilt boende (-2,4 milj) som de största posterna.
Till det kommer det sparas 11,4 miljoner på den icke lagstyrda verksamheten – nästan en halvering av den verksamhet som bedrivs idag. Det kan verka tyckas vara lättförtjänta pengar nu, men är en draksådd inför framtiden.
Framför allt kommer en redan ansträngd personalgrupp få arbeta hårdare. Arbetssituationen för många inom socialförvaltningen är inte hållbar. Haningebor i behov av socialtjänstens tjänster kommer få det svårare att få hjälp och insatserna kommer att vara avskalade och mindre effektiva.
Vi måste behålla personalen som vill jobba med våra äldre
En av de största utmaningar kommunen står inför är personalförsörjningen; att behålla och rekrytera fler som vill jobba inom kommunens verksamhet. Inte minst inom äldreomsorgen.
Äldreförvaltningen har själva gjort följande prognos:
“Med den förväntade kraftiga volymökningen vad gäller äldreomsorg de kommande 10 åren kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov. Detta innebär att både fler personer och en större andel av den arbetsföra befolkningen kommer att arbeta med insatser inom äldreomsorgen. Bara volymtillväxten kommer att innebära en ökning av antalet arbetstillfällen med minst 50-80 per/år. Utöver det kommer det finnas ett rekryteringsbehov för att täcka pensionsavgångar och avgångar av personal som söker sig till andra yrkesområden. Totalt kommer det att finnas ett behov av nyrekrytering inom äldreomsorgsverksamheten på minst 75-100 anställda / per år de kommande tio åren. Beräkningen avser äldreomsorgen totalt i kommunen oavsett utförare. Under perioden 2020-2026 beräknas antalet pensionsavgångar inom den egna kommunala organisationen uppgå till cirka 133 personer eller cirka 17 procent av de idag anställda inom den egna organisationen.” (11)
Det ligger i ena vågskålen.
I andra vågskålen ligger att kommunledningen tvingar äldreförvaltningen i motsatt riktning. Vi har sett i dagarna hur äldreförvaltningen tvingats skära ned på nattpersonalen nu när statsbidragen minskar. Äldreförvaltningen får ingen kompensation när statsbidragen till äldreomsorgen försvinner:
“Statsbidraget till utökad bemanning inom äldreomsorgen har under perioden 2015-2018 använts till bland annat förstärkt nattbemanning på vård- och omsorgsboende och till nattpatrullen inom hemtjänsten. Det har även använts till förstärkning av hemtjänstorganisationen både på enhetschefssidan och vad gäller vårdbiträde och undersköterskor. I dagsläget är det oklart om någon liknande form av statsbidrag kommer att finnas de närmaste åren. Detta innebär ett stort intäktsbortfall för äldreomsorgen i Haninge kommun cirka 10 mnkr/år.” (12)
Äldrenämnden kommer totalt sett ha kostnadsökningar på lite drygt 50 miljoner kronor för 2020, varav 30 miljoner rena volymförändringar – fler äldre i behov av omsorg helt enkelt. Resten är löner och andra driftskostnader.
I kommunledningens budget får Äldrenämnden en ramhöjning på 34,1 miljoner. DEt kommer fattas 21,8 miljoner för kompensation för pris- och löneökningar. Problemet är bara att det här är en av kommunens mest personalintensiva verksamheter. Det finns lite annat att spara på. Därför är det inte konstigt att det enda förslag till besparing Äldreförvaltningen har att komma med är på personalen. Man kommer se över och minska bemanning i samtliga verksamheter. (13)
Alltså; å ena sidan har vi ett högt demografiskt tryck där vi får en många fler äldre (vilket är glädjande) och en verksamhet där det skriks efter fler händer inom äldreomsorgen. Å andra sidan har vi en kommunledning som går i andra riktningen med stor besparingar på just personalen.
Det är lite talande att Äldreförvaltning fruktar en högkonjunktur:
“En kraftig uppgång i konjunkturen innebär en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och att andra sektorer kan locka personal bort från äldreomsorgen.” (14)
Eller så ser man till att man är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsköpare. Men det verkar man tyvärr inte se som ett alternativ från kommunledningen.
(1) Ekonomikonferensens kompendium sid 31
(2) ”Förskolan ska inte vara skola, men den ska ha ett lärande perspektiv. Barn är naturligt nyfikna och vill upptäcka världen. Förskolan ska stimulera barns naturliga nyfikenhet att lära sig. Det är viktigt att ta tillvara barnens lust att lära redan i förskolan. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas ytterligare. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda, som stimuleras i sin språkutveckling och klarar grundskolan bättre genom att delta i förskolan. Nämnden ska se positivt på alternativa lösningar så som exempelvis mobila förskolor och uteavdelningar. Barngrupperna ska minska.” (Liberalernas budget, juni 2018, sid 29)
(3) Politiska plattformen, sid 5
(4) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 3
(5) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10
(6) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 5
(7) Bostadsstrategi för Haninge kommun, sid 3
(8) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10-11
(9) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 7, 8 & 11, vår kursiv
(10) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 28, vår kursiv
(11) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 17
(12) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 19
(13) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 22
(14) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 20
Sex timmars arbetsdag! Det har vi i Vänsterpartiet kämpat för länge. Det var ett bra tag sen den senaste arbetstidsförkortningen gjordes.
Nu tycker vi det är dags igen för att sänka arbetstiden!
Och vi är i gott sällskap! 2 av 3 svenskar är positiva till en arbetstidsförkortning! Det visar en opinionsundersökning från Novus som Vänsterpartiet beställt.
Framförallt är stödet för kortare arbetstid stort hos kvinnor och arbetare.
Det finns många anledningar att förkorta arbetstiden. Personalen blir friskare och piggare vilket leder till färre sjukskrivningar och mer fungerande arbetsplatser. Balansen mellan jobb och fritid blir bättre vilket gör att fler får mer energi både i sitt jobb och till annat. Det blir mer tid att umgås med familj och vänner och att ta del av samhällslivet. Dessutom skapas fler jobb och det blir lättare att rekrytera personal. I stället för att några sliter ut sig och andra är arbetslösa kan vi vara fler och hjälpas åt.
Sex timmars arbetsdag är också en feministisk reform. I många kvinnligt dominerade sektorer arbetar kvinnor deltid ofrivilligt för att orka med de tuffa arbetsvillkoren. Andra sliter ut sig långt innan de fyllt 65 år och tvingas gå i pension i förtid, något som leder till lägre löner och i förlängningen låga pensioner. I dagsläget betalar kvinnorna priset för en fungerande välfärd med utslitna kroppar och ekonomisk nöd.
Det är därför inte så konstigt att stödet för kortare arbetstid är starkt bland kvinnor.
I Göteborg har Vänsterpartiet genom flera olika försök redan visat att sex timmars arbetsdag fungerar. År 2016 avslutades det uppmärksammade försöket på Svartedalens äldreboende. Resultaten från följeforskningen visar att sjukfrånvaron minskade och att personalen kände sig mer utvilad. Dessutom blev de äldre mer nöjda med sin omsorg.
I Haninge driver Vänsterpartiet frågan om arbetstidsförkortning. Vi har i förhandlingar sett till att ett pilotprojekt om arbetstidsförkortning är på banan! (Men vi vill att det ska gälla alla arbetare på hela arbetsplatsen). Vi vill utöka och att det ska bli arbetstidsförkortning på flera arbetsplatser i äldreomsorgen och i socialtjänsten. Läs mer om det i vår budget.
Åsa Bååth sitter i äldrenämnden för Vänsterpartiet och står som nummer 3 på listan till kommunfullmäktige och driver frågan om arbetstidsförkortning. Hon säger:
Förutom de positiva hälsoeffekterna och mer tiden med familj är man mer attraktiv som arbetsgivare om man erbjuder 6 timmar. Vi måste locka fler till bl.a välfärdssektorn och detta tror jag intresserar många.
Åsa Bååth
En arbetstidsförkortning skulle alltså gynna personalen, brukarna och bidra till minskade sjuktal. Men det är också en stor frihetsreform och inspirerande reform eftersom de allra flesta av oss jobbar långa dagar, är stressade och trötta och vi längtar efter mer tid i livet. Med Vänsterpartiet så blir det möjligt
Vad skulle du själv göra med två timmar extra per dag?
