Vinster i välfärden-arkiv - Sida 4 av 5

111 miljoner i konsultkostnader för Haninge kommun

Skrivet av haninge den 7 november, 2019. Postad i Kommunfullmäktige, Personal, Skolfrågor, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till 111 miljoner i konsultkostnader för Haninge kommun

Under förra året lade kommunen ut 111 miljoner kronor i konsultkostnader. Dessa summor har det handlat om i flera år:

2016: 110 miljoner kronor
2017: 119 miljoner kronor
2018: 111 miljoner kronor

Kommunen har fyra konton där konsultkostnader bokförs: Tillfälligt inhyrd personal, IT-konsulter, Rekryteringskonsulter och Övriga konsulter.

Vad är det då för fel med konsulter? Nej, det är säkert inget fel på dem, men det är ett väldigt dyrt sätt att få ett arbete utfört. Dels skvallrar det kanske om att den egna organisationen inte har den kompetens den borde ha. Dels kan det också skvallra om att man har rekryteringsproblem i kommunen – man måste hyra in personal för att man inte kan anställa.

2018 var tyngsta posterna ”Övriga konsulter” – 59 miljoner kronor. Den förvaltning som drar mest ”Övriga konsulter” är kommunstyrelseförvaltningen – 19 miljoner – och det är i stort två avdelningar; avdelningen för samhällsutveckling och personalavdelningen, som drar nästan alla konsultkostnader.

Rekryteringsproblem i skolan

Den näst största posten är ”Tillfälligt inhyrd personal”. Här är det utbildningsförvaltningen som sticker ut, inte minst den delen som lyder under Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen tar in konsulter för drygt 44 miljoner kronor (2018) och av dem är 27 miljoner kronor för ”Tillfälligt inhyrd personal” – d v s man hyr in lärare och annan pedagogisk personal. 25 miljoner kronor av dessa är i grund- och förskolan.

Vänsterpartiet ställde en interpellation till Grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg (L) på kommunfullmäktige 2019-11-04 om detta. Hela interpellationen kan ni läsa här (pdf) och hela interpellationssvaret kan ni läsa här (pdf).

Det svar Tobias Hammarberg (L) hade på frågan var.

– Sverige har under de senaste åren haft en omfattande brist på legitimerade lärare, något som förväntas kvarstå under de kommande åren. Även Haninge har under de senaste åren haft svårt att rekrytera lärare med legitimation inom förskola och grundskola. Mot bakgrund av att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till förskola och grundskola och att kommunen redan har relativt låg andel behöriga inom dessa grupper är verksamheterna känsliga för personalomsättning och sjukfrånvaro. Det gör att det ibland finns behov av att
tillfälligt hyra in personal för att den löpande verksamheten ska fungera.

Det är förvisso sant att det generellt är svårt att rekrytera lärare i Sverige. Men Haninge, som ändå rankas som löneledande i Sverige, bör rimligen inte ha rekryteringsproblem. Då är det något annat som skaver. Detta tog Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, upp i interpellationsdebatten på kommunfullmäktige:

– Skälet till att vi ställer interpellationen är den stora ökningen av konsultkostnaderna inom grund- och förskolenämnden: från 18,5 miljoner 2016, 26 miljoner 2017 och 32,6 miljoner 2018.

I runda slänger en fördubbling på två år.

Det är oroande att höra av Tobias Hammarberg, Liberalerna, att så stor del av konsultkostnaderna – nästan 80% av den totala kostnaden – handlar om att hyra in personal från bemanningsföretag till kommunens kärnverksamhet; att hyra in lärare och annan pedagogisk personal.

Ingen organisation kan ju vara nöjd med att bedriva sin kärnverksamhet på konsultbasis. Speciellt då uppdraget att bedriva grund- och förskola inte är något tillfälligt uppdrag.

Det finns något här som inte går ihop; vi rankas som den kommun som har högst löneläge i landet och samtidigt har vi stora rekryteringsproblem.

Finns det någon analys om varför vi har så stora rekryteringsproblem, trots det höga löneläget?

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare

Hammarberg (L) tog inte debatten

Tyvärr antog inte Tobias Hammarberg (L) utmaningen att diskutera vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan, utan satt tyst resterande delen av debatten. Det ger inget bra intryck, för det var ingen konstig fråga vi ville diskutera. Det var bara frågan om vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan. Vill man inte diskutera det om man är ordförande i Grund- och förskolenämnden?

Mycket märkligt….

Det går dock att spåra en mindre allvarlig syn på rekryteringsproblem i det skriftliga svar på interpellationen som Vänsterpartiet fick innan kommunfullmäktige av Tobias Hammarberg (L):

– Andelen behöriga förskollärare var år 2018 22 procent och lärare 60,2 procent. Nivåer som varit relativt konstanta de senaste åren. Trots detta stärker vi våra kunskapsresultat och behörigheten till gymnasiet ökar 2019 från 2018. Det visar att allt inte handlar om behöriga lärare, men vi kommer att fortsätta verka för att öka andelen behörig personal i alla våra verksamheter.

Det gör alltså inte så mycket att andelen behöriga lärare bara är på 22 resp 60,2 procent. Haninge ökar sina kunskapsresultat ändå. Och det vore ju väl, om nu detta var 100 procent sant.

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, bemötte Tobias Hammarberg (L) med kommunens egen statistik i interpellationsdebatten:

– Tobias Hammarberg, Liberalerna, tar upp den låga andel behöriga lärare vi har i kommunen och säger att skolresultaten går upp ändå, så behöriga lärare är inte så betydelsefullt.

Tittar man på kommunens egen statistik beror förbättringen i stort på att de nyanlända har blivit bättre. Det är inte så konstigt att de blivit bättre. Ytterliga ett år här gör naturligtvis stor skillnad i många ämnen.

Men exkluderar man de nyanlända från statistiken blir resultaten inte bättre. Eleverna i Haninge kommuns skolor har haft en nedåtgående trend sedan 2016.

Tror inte Tobias Hammarberg att det ändå spelar roll om vi har fler behöriga lärare i kommunens skolor och färre konsulter?

Även här satt Tobias Hammarberg tyst i bänken och ville inte gå i svaromål. Så hur Tobias Hammarberg analyserar skolresultaten i Haninge, får vi aldrig veta.

Den statistik som Samuel Skånberg refererar till finns i Kolada (kommun- och landstingsdatabasen):

Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor i Haninge, andel (%):

2016 77.6%
2017 75.3%
2018 74.0%
2019 74.0%

Så 1 av 4 når inte kunskapskraven. Det korrekta svaret är alltså att resultaten gått ned och sedan stagnerat för den stora gruppen elever. Den statistiska uppgång som kan redovisas mellan 2018-19 är att de nyinvandrade som klarar kunskapskraven i alla ämnen är fler. Det är förvisso väldigt bra, men vi måste se hela bilden.

Arbetsmiljön för lärarna

Som vi påpekat innan skvallrar de höga konsultkostnaderna – inhyrning av lärare och annan pedagogisk personal – på rekryteringsproblem i Haninge kommun. Likaså att det är något som skaver om vi har högt (om inte högst) löneläge för lärarna och ändå få som söker sig hit.

Det som skaver är att arbetsmiljön är för tuff. Vänsterpartiet tycker att man ska lyssna på lärarna. Lärarförbundet i Haninge gick nyligen ut i Mitt i Haninge och krävde följande:

Lärarna i Haninge måste få vara lärare.
Den dubbla dokumentationen som pågår måste upphöra.
Lärare få tillbaka tiden för att planera lektioner och även den pedagogiska planeringen.
Resurserna måste utgå ifrån behoven och inte utifrån beräkningsmodeller som inte tar hänsyn till de faktiska behoven.

Det tycker vi är en bra början. Om lärarna trivs kommer kommunen inte ha några rekryteringsproblem, eleverna kommer få bättre kontinuitet med sina lärare och kommunen kommer slippa dyra kostnader för inhyrd personal.

En win-win-win för kommunen, eleverna och lärarna.

Vänsterpartiets kommunbudget för 2020 – storsatsning på barnomsorgen

Skrivet av haninge den 7 juni, 2019. Postad i Äldreomsorg, Arbetsrätt, Barnomsorg, Bostäder, Feminism, Flyktingpolitik, Förebyggande, Hållbarhet, Jämlikhet, Jordbro, Klimat, Kommunfullmäktige, Kultur och fritid, Mäns våld mot kvinnor, Miljö, Motion, Sex timmars arbetsdag, Skolfrågor, Socialpolitik, Trygghet, Vänsterpartiet Haninge, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vänsterpartiets kommunbudget för 2020 – storsatsning på barnomsorgen

Vänsterpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som går fram med en budget som inte innehåller nedskärningar.

Hela vår budget finns att ladda hem här!

Kommunledningen (S, C, L & KD) har en budget full med neddragningar i kommunens verksamheter. Totalt saknas det i deras budget 101,5 miljoner kronor till kommunens verksamheter. Verksamheterna får i stort sett kompensation för volymökningar; d v s uppräkningar för att klara av att ge service till fler kommuninvånare. Men sättet man gör nedskärningarna på är att inte ge verksamheterna kompensation för pris- och löneökningar för 2020 (som SKL beräknar till ca 3 %). Det gör däremot Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill också göra satsningar. Väldigt många, men de största är:

Satsningar i driftsbudgeten

Minska barngrupperna i förskolan med 1 barn/avdelning – 58,5 miljoner kronor
Högre grundbemanning och påbörjad arbetstidsförkortning i äldreomsorgen – 11 miljoner kronor
Återinför Komvux i Haninge – 4,5 miljoner kronor
Förbättrat arbete kring psykisk ohälsa och påbörjad arbetstidsförkortning inom socialförvaltningen – 4 miljoner kronor
Sommarkollo och simskola för alla barn – 4 miljoner kronor
Låt kommunstyrelseförvaltningen ta fram en koldioxidbudget för kommunen och höj ambitionerna i klimatarbetet – 3 miljoner kronor
Mer resurser till bibliotek, musik- och kulturskolan – 2,6 miljoner.
Säkerställ stödet och permanenta samarbetet med Haninges Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren.

Vänsterpartiets driftbudget är lite drygt 200 miljoner högre än kommunledning, för att kunna bibehålla nuvarande kvalité i verksamheten och göra flera förbättringar.

Investeringssatsningar

Ett kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget finns två förslag; antingen en renovering av det gamla eller byggandet av ett nytt. Vad som är bäst ska avgöras i dialog med föreningarna och jordbroborna.
Ett allaktivitetshus i Brandbergen för invånare och föreningar – lokalanpassningar i och kring Brandbergsskolan som bas.
En ny F-9-skola i Jordbro.
500 billiga och klimatsmarta hyresrätter per år genom Haninge Bostäder AB.
Med fler billiga hyresrätter, varav socialförvaltningen också kan disponera ett antal efter behov, så kan Haninge kommun inrätta en Tak-över-huvudet-garanti.
Implementera cykelplanen i kommunen.
Generationsblandat kollektivhus som både innehåller äldreboende och ungdomsbostäder. Det kommer även att behövas en större utsträckning trygghetsboenden för våra seniorer.

Vänsterpartiets investeringsbudget är totalt 590 miljoner kronor högre än kommunledningens.

För att klara av detta krävs det naturligtvis mer pengar. Idag har Haninge kommun en skattesats på 19:68. 2010 hade vi 20:08, sedan sänkte borgarna den med 30 öre 2011 och sedan ytterligare 10 öre 2015.

Enligt kommunstyrelseförvaltningens beräkningar har skattesänkningarna totalt sänkt kommunens intäkter med 365,6 miljoner kronor mellan 2011-2017. Det har naturligtvis varit en av orsakerna till de försämringar av kommunens verksamheter som gjorts.

Att, som kommunledningen, hårdnackat försvara nuvarande skattesats – kosta vad det kosta vill – är inte gångbart.

Haninge är inte ensam om att ha stora utmaningar framför sig – många kommuner står inför valet att höja skatten eller att avveckla välfärden ytterligare. DI 13/5 2019.

Vänsterpartiet har tillsammans med kommunstyrelse förvaltningen räknat ut att det krävs 36 öre skattehöjning för att behålla en oförändrat verksamhet plus 1% budgetöverskott.

Med Vänsterpartiets budget, d v s inga nedskärningar plus alla våra satsningar plus 1% budgetöverskott, landar vi på en skattehöjning på 73 öre.

Så haningeborna har valet:

Borgerlig nedskärningspolitik – oförändrad skatt
Traditionell socialdemokratisk politik (status quo) – höjd skatt 36 öre
Vänsterpolitik med mer jämlikhet och bättre kommunal service – höjd skatt 76 öre

Waxholmsbolaget åter till landstinget!

Skrivet av haninge den 31 augusti, 2018. Postad i Arbetsrätt, Miljö, Personal, Vänsterpartiet Haninge, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Waxholmsbolaget åter till landstinget!

I snart 30 år har landstinget upphandlat kollektivtrafiken i länet. Det har ofta resulterat i stora problem med förseningar och inställda avgångar när den nya entreprenörer tagit över.

I skärgården har Waxholmsbolagets trafik varit utsatt för upphandlingar och upphandlingsförsök i flera omgångar sedan 1992 utan att man en enda gång fått en effektivare och billigare trafik. Den borgerliga majoriteten har anlitat dyra konsulter för att utreda hur trafiken ska kunna effektiviseras, men resultaten har varit helt verklighetsfrämmande. Upphandlingar har överklagats, rederier har lagt så låga anbud att gått i konkurs och underlaget har varit så otydligt att vinnande redare dragit sig ur, vilket har lett till att verksamheten flera gånger måste räddas med dyra direktupphandlingar.

På fartygen är det unikt låg personalomsättning, många har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv under Waxholmsbolagets flagg. Det finns stort kunnande, yrkesstolthet och lojalitet mot fartyg och passagerare, men detta utnyttjas inte av upphandlingsivrarna. Flera vinnande redare har sparat in på underhåll av fartygen för att maximera vinsten, med följden att landstinget fått betala dyra upprustningar när kontrakten löpt ut. Varje bolagsbyte innebär minskat engagemang av förlorande rederi i slutet av kontraktet och en inkörningstid på flera år innan det nya rederiet förstått hur verksamheten ska skötas någorlunda effektivt och pålitligt.

Waxholmsbolagets verksamhet liknar ingen annan kollektivtrafik, inte ens annan fartygstrafik i landet kan jämföras. Det är enorma skillnader i intäkter mellan låg- och högsäsong. På sommaren är behovet väldigt olika beroende på vädret, vilket gör det omöjligt att räkna rätt på ett anbud. Fartygen utgör dessutom en enormt viktig livlina för boende och företag i skärgården. Förutom passagerare så transporteras gods, post och tidningar av Waxholmsbolaget.

De borgerliga har inför varje upphandling sagt att nu ska det göras ordentligt, men det har ändå resulterat i misslyckanden gång på gång. Inför kommande upphandling påstås samma sak, men det finns inget som tyder på att man skulle lyckas nu. När fackföreningarna anordnade en hearing i Landstingshuset så att politikerna skulle höra personalens syn på upphandlingar inom kollektivtrafik, så kom inte en enda politiker från högerblocket. Vänsterpartiet i landstinget begärde i vintras revision av de gångna årens upphandlingar för att belysa hur mycket de kostat skattebetalarna, men blev nedröstade i fullmäktige. Det rederi som man nu direktupphandlat för att bedriva trafiken med 17 av Waxholmsbolagets fartyg anses inte kvalificerat att delta i kommande upphandling.

Bästa sättet att få en effektiv och prisvärt trafik med långsiktig trygghet är att landstinget återtar verksamheten i egen regi. Den kompetens som behövs finns ombord och kan lättare utnyttjas om det sker i ett samhällsägt långsiktigt perspektiv!

En sammanställning av årens upphandlingsmisslyckanden och övrig information finns Röda Lanternan.

Hamnarbetare, sopgubbar, pendeltågsstädare……. Allt stöd till de arbetare som kämpar för sina villkor och sina jobb!

Skrivet av haninge den 22 juli, 2017. Postad i Aktivitet, Arbetsrätt, Vänsterpartiet Haninge, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Hamnarbetare, sopgubbar, pendeltågsstädare……. Allt stöd till de arbetare som kämpar för sina villkor och sina jobb!

Allt stöd till de arbetare som kämpar för sina villkor och sina jobb!

Vart finns det mer information om konflikten i Göteborgs hamn?
https://hamn.nu/article/2430/Fragor–svar-om-konflikten-med-APM-Terminals.html
Hur stöder man Hamnarbetarna?
Du kan swisha konfliktstöd på 1232195121, pg 625404-4, bg 871-0741 (märk gärna insättningen ”konfliktstöd”)
På Facebook kan du följa utvecklingen här:
https://www.facebook.com/groups/112615883700/

Vart finns det mer information om Stockholms sopgubbars kamp?
https://www.transportarbetaren.se/det-har-handlar-striden-om/
Hur kan man stödja sopgubbarna?
De kommer behöva ekonomiskt stöd p g a den juridiska processen i arbetsdomstolen.
Stöd sopgubbarna direkt genom Vänsterpartiet Haninge: swish 123 080 23 30 och BG 5436-9889
På Facebook kan du följa utvecklingen här:
https://www.facebook.com/Vi-stödjer-Stockholms-sopgubbar-191942611338153/

Vart finns det mer information om uppsägningen av pendeltågsstädarna?
https://www.etc.se/ekonomi/nastan-halften-av-pendeltagsstadarna-riskerar-sina-jobb
Hur kan man stödja pendeltågsstädarna?
Det finns inget organiserat just nu. Men på Facebook kan du följa utvecklingen här:
https://www.facebook.com/SEKO-Stockholm-521664987859903/

Vi ser en mängd konflikter på svensk arbetsmarknad idag.
Den gemensamma nämnaren är privatiseringar, illa genomförda upphandlingar och outsourcing av kärnverksamhet i kommuner och landsting.

Varje upphandling, varje outsourcing, bygger på att nästa entreprenör ska skruva anställningsvillkoren ytterligare ett snäpp nedåt, eller hyvla bemanningen ytterligare lite. Till slut blir det oanständigt och de anställda måste sätta ned foten.

De senaste 25 åren har Sveriges arbetare varit tillbakapressade. Pressen har aldrig bestått i öppen konfrontation i avtalsrörelserna, utan all press har skett genom ständiga upphandlingar, ständiga konkurrensutsättningar och att arbetare ställts mot arbetare genom användningen av bemanningsföretag. Den med lägst bemanning och sämst villkor gynnas alltid i ett system med ständiga upphandlingar och hårdnad konkurrens.

Stockholms läns landsting har dessutom, vad beträffar t ex upphandlingen av färdtjänsten, ständigt favoriserat bolag utan kollektivavtal.

Kommuner och landstings upphandlingar har blivit ett självspelande piano för arbetsgivarna och håller arbetarna i schack. Varje fackligt krav på bättre villkor eller högre bemanning leder ofelbart till arbetslöshet genom att den egna arbetsköparen kommer förlora det offentliga kontraktet till någon med lägre personalkostnader, om det inte går i konkurs direkt. Offentliga upphandlingar är ett effektivt sätt att tysta personalen och fackliga strävanden. Ofta räcker hotet om konkurrensutsättning för att tysta personalen och kväsa facket.

Samtidigt är dessa ständiga upphandlingar källan till problematiken med vinster i välfärden, vilket lägger ytterligare en press på arbetarna. Arbetarnas villkor ska inte bara pressas för att anbud ska vinnas – det ska pressas för att ge plats till vinst åt arbetsköparen också. I RenoNordens fall handlar det främst om att mjölka den svenska ”sopmarknaden” på skattepengar för att kapitalförsörja ett konkursmässigt norskt moderbolag. Är det en uppgift för skattebetalarna i Stockholm att hålla ett konkursmässigt bolag i Norge under armarna?

Varje gång arbetare gör motstånd mot försämring öser högern och borgerlig media moralkakor över oss om bortskämda arbetare och ”lyxstrejker”. Det spelar ingen roll vilka arbetare som protesterar, alla, allt ifrån piloter, städare, elektriker, vårdpersonal, tjänstemän, personal i skärgårstrafiken och lokförare (för att nämna några som gått ut i konflikt till försvar för sin villkor senaste tiden) har samtliga stämplats som oproportionerliga konflikter av giriga och bortskämda arbetare. Värt att notera är att de som talar om ”lyxstrejk” är samma personer som aldrig någonsin funnit något krav från någon arbetare berättigat.

Och varför ska arbetare frivilligt gå med på lönesänkningar och sämre villkor, när andra personer, särskilt i samhällets elit, aldrig någonsin skulle kunna tänka sig bromsa sin egen löneutveckling. Ericsson har, exempelvis, de senaste 15 åren sparkat 30 000 anställda i Sverige, p g a urusel skötsel av företaget. Samtidigt har 1,3 miljarder kronor betalats ut till Ericssons ledning i bonusar för väl utfört arbete. Den som får den logiken att gå ihop är nog ännu inte född. Allt medan vi, utan vidare, ska acceptera sådana excesser av överheten, förväntas vårt blod koka av ilska så fort en sopgubbe eller hamnarbetare kommer upp i över 30 000/mån med hjälp av ackord, OB och övertidsersättning. Problemet är inte att några arbetare kommer över 30 000/mån. Problemet är att det är för få arbetare som gör det.

Vi stödjer alla arbetares ansträngningar att förbättra sina villkor. Inte minst inom offentlig sektor och de kvinnodominerade yrkena finns det mycket att göra. Där kan man t o m tala om en existerande lönediskriminering. Självfallet blir inte lönerna bättre i offentlig sektor bara för att man sänker hamnarbetarnas och sopgubbarnas löner.

Vi vill att det offentliga avkommersialiseras, att det är människors och samhälleliga behov och inte privata företags vinstintressen som ska stå i centrum. Det är av strategiskt stor betydelse att dräneringen av skattemedel till privata intressen inom offentlig sektor stoppas.

Självklart måste det finnas utrymme för kommuner och landsting att anlita privata företag, men då ska det handla om perifera uppgifter som det skulle vara uppenbart onödigt att ha en egen organisation för och som behöver speciell kompetens.

Grunden för en hållbar vänsterpolitik är att det som är kommuner och landstings uppdrag skall också drivas i egen regi.

Tjänsteproduktionen organiseras mer effektivt i offentlig regi om målsättningen är en jämlik fördelning av tillgång till kvalificerad samhällsservice. Den ska styras och utvecklas demokratiskt med utgångspunkten att människorna är medborgare i ett samhälle och brukare av välfärdstjänster – inte kunder på en marknad.

Även ur medborgarperspektivet är det samhälleliga ägandet avgörande. Genom kommunalt eller statligt ägande ges de demokratiskt valda församlingarna ett övergripande ansvar för produktion av varor och tjänster. Därmed blir det möjligt att låta samhällsnyttan styra verksamheten i stället för kortsiktigt vinstmaximerande. Om samhällsnyttan får råda är det lättare att styra mot ett mer ekologiskt och socialt hållbart samhälle. En längre tidshorisont i samband med produktion av varor och tjänster gör det naturligt att ta hänsyn till hur verksamheten påverkar miljön.

Privatiseringar och entreprenader innebär därför ett allvarligt hot mot den offentliga sektorns grundidé och i lösningen på konflikterna, förutom att alla angrepp på arbetarna dras tillbaka, ingår att verksamheterna återgår i kommunal regi. Men det kan inte stanna där. Att återgå till hur det var förut räcker inte. Samhällsägda företag/verksamheter ska ha en demokratiskt beslutad ägarstrategi där samhällsnyttan, medborgarnas och personalens bästa står i centrum. Samhällsägda företag ska vara föredömen när det gäller de anställdas villkor och deltagande i företagens förvaltning och ledning.