Etikett: skolpolitik

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun; stoppa nedskärningarna – utveckla verksamheterna

Skrivet av haninge den 1 juni, 2021. Postad i Äldreomsorg, Barnomsorg, Kommunfullmäktige, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till Vänsterpartiets budget för Haninge kommun; stoppa nedskärningarna – utveckla verksamheterna

Vänsterpartiets mål och budget 2022-2023. Klicka här för att ladda ned hela filen (pdf).

Den styrande alliansen i Haninge består av S, C, L & KD. De har styrt Haninge sedan valet 2018.
På ytan kan det tyckas vara liten skillnad mellan den styrande alliansens budget i förhållande till vänsterpartiet. Men en viktig skillnad är att av de satsningar den styrande alliansen gör är 107,4 miljoner kronor “ej ramhöjande” – det vill säga engångssatsningar. 2022 är, som vi alla vet, valår och är det valår då gäller det ju att få saker att se ut som de är bra och fungerande, så man blir omvald. Dessa medel kommer vara borta 2023 och allt kommer vara som vanligt igen; verksamheterna kommer gå på knäna.

I Vänsterpartiets budget ligger dessa medel kvar för verksamhet att planera långsiktigt. Så i realiteten är värdet i Vänsterpartiets budget 116,9 miljoner kronor (skillnaden mellan Vänsterpartiets och den styrande alliansens utläggning till nämnderna) + 107,4 (som Vänsterpartiet inte kommer att ta bort 2023) = 224,3 miljoner kronor som vi ger verksamheterna att kunna planera långsiktigt kring.

Vänsterpartiet kan alltså lägga ut 224,3 miljoner mer än den styrande alliansen utan att höja kommunalskatten och ändå så går vår budget med drygt 34 miljoner i vinst, samt 22 miljoner i reserv för oförutsedda händelser.

Så här har Vänsterpartiet fördelat pengarna:

Utöver dessa satsningar gör Vänsterpartiet investeringar i en social investeringsfond, en F-9 skola i Jordbro, ett Kultur- och föreningshus i Jordbro och medel för lokalförändringar i syfte att skapa ett allaktivitetshus i Brandbergen. Det innebär ytterligare investeringar om 80 000 tkr till kommunstyrelsen, samt 450 000 tkr til grund- och förskolenämnden och 300 000 tkr resp 40 000 tkr till kultur- och demokratinämnden.

Vänsterpartiets viktigaste satsningar:

Inom kommunstyrelsens område:

Inrätta en social investeringsfond
Utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag
Tornberget och Haninge Bostäder ska växla upp arbetet med energieffektivisering och energiproduktion
Ökade satsningar och ambitioner i klimat- och miljöarbetet för att nå målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet
Ta fram en koldioxidbudget för Haninge
En storsatsning på klimatsmarta och billiga hyresrätter enligt koncepthus som SABO:s kombohus.
Ta fram en åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron i de olika förvaltningarna
Ta fram en åtgärdsplan för att öka inflytande för personalen i kommunens förvaltningar, verksamheter och öka demokratiseringen
Arbeta aktivt för att få stora, medelstora och små företag, speciellt inom industrin, att etablera sig i Haninge och därigenom skapa fler arbetstillfällen

Inom grund- och förskolenämnden:

40 miljoner till minskade barngrupper i förskolan
Vi river upp beslutet att lägga ned Nattugglan – den enda kommunala barnomsorgen på obekväm arbetstid
Vi ger extra stöd (strukturbidrag) till skolor som tagit emot nyanlända elever
Stärker elevhälsan för att motverka psykisk ohälsa i tidigt skede
NPF-säkra för- och grundskolor och gymnasium

Inom äldrenämnden:

Bort med minutscheman inom hemtjänst – inför ramtider där brukarna har inflytande över hemtjänsttiden
Mer personalutbildningar och högre medicinsk kompetens
Mindre timanställda – högre bemanning med fler fasta trygga anställningar med rätt till sjuklön och semester
Bort med påtvingade 12-timmarspass – modernare schemaläggning
Inför parkeringstillstånd för hemtjänst-, stöd- och nattpersonal
Kollektivhus med billiga hyresrätter för seniorer som bryter ensamhet

Inom socialnämnden:

Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
Minska kostnaderna för externa placeringar genom att bedriva mer i egen regi
Ge förutsättningar för långsiktiga avtal och relationer med Haninge kvinnojour, Manscentrum och brottsofferjouren t.ex. genom långa avtal eller IOP-avtal
Ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser
Göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen.

Inom kultur- och demokratinämnden:

Säkerställ en ateljé i kommunen
Sänk kulturskolans maxtaxa från 1000 kr till 400 kr
Renovera kulturparken och med det gör den mer tillgänglig för människor med alla former av funktionsvariationer

Inom idrotts- och fritidsnämnden:

Kommunen ska erbjuda gratis simundervisning för elever i årskurs fyra, fem och sex.
Kommunen ska dessutom i ett samarbete med SFI erbjuda gratis simundervisning för invandrare.
Kommunen ska öppna en fritidsgård i Sågenområdet.
Kommunen ska dubbla mängden fältare på 2 år.

Inom stadsbyggnadsnämnden:

Vi vill att kommunen ska bygga flera utegym på flera platser för att större delar av haninges befolkning skall ha enkel tillgång till träningsmöjligheter
Vi vill att kommunen uppför en modern och väldesignad skejtpark.
Vi vill att kommunen bygger ett par padelbanor i haninge. I flera olika delar av kommunen
Vi vill även lägga till ytterligare två hundrastgårdar till de redan planerade då vi sett att det finns ett stort behov

Inom näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden:

Ungdomsarbetslösheten är nästan 11% – satsa på ferieplatser och ungdomsjobb

Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:

Införa de teoretiska gymnasiekurserna som togs bort i Centrumvux igen
Fortsätta driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI
Utbilda personal inom NPF
Tillsammans med grund- och förskolenämnden tillse att elever med problematisk skolnärvaro från grundskolan får fortsatt stöd i övergången till gymnasieskolan samt i sina fortsatta studier
Öka andelen som tar sin gymnasieexamen inom fyra år
Utöka platserna till lärstudios, lovskola och sommarlovsskola
Tillhandahålla subventionerade läromedel på Komvux
Satsa mer på förebyggande och hälsofrämjande insatser inom elevhälsan

Detta var ett axplock ur Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2022-2023. Vi kommer presentera mer aspekter ur den under kommande vecka.

Både elever och lärare måste känna trygghet i skolan

Skrivet av haninge den 8 november, 2019. Postad i Förebyggande, Kommunfullmäktige, Skolfrågor, Trygghet. Inga kommentarer till Både elever och lärare måste känna trygghet i skolan

Åsa Bååth (V) talar om tryggheten i skolan på kommunfullmäktige 2019-11-04

Ordförande, ledamöter och åhörare!

Situationen med hot och våld i våra skolor är inte acceptabel. Både barn och personal ska känna trygghet. Hur mycket ska personal och barn orka med?

Det är bra att det kommer mer personal i skolan genom lärarassistenter som kan avlasta lärarna. Ju fler vuxna desto bättre.

Men lärarna måste också få ett större stöd gentemot föräldrar som både hotar om att anmäla och anmäler när lärarna sätter gränser mot stökiga elever. När en lärare som säger ifrån och avlägsnar en elev som kallar en lärarkollega hora blir anmäld av föräldern är något fel. Vilka signaler ger det till barnet?

När elever hotar och stör i klassrummet är det flera av de andra eleverna som blir rädda för sina klasskamrater. Personal behövs som kan ge akut stöd i klassrummet när det blir för oroligt.

Åsa Bååth är en av fyra vänsterpartister i kommunfullmäktige i Haninge

Det behövs även vara fler lärstudiogrupper till elever med behov.

Tyvärr är ju inte barnen prioriterade i Haninge kommun. Beslutet att stänga fritidsgårdar påverkar ju barnen även i skolan, oron ökar när skoldagen närmar sig slutet och man inte har fritidsgården att gå till. Fler barn kommer driva omkring och riskerar att dras in i äldre elevers gäng för att få tryggheten där.

Att samhället är rädd för sina egna barn visar mer vilka rådande värderingar som gäller och problemet upphör inte genom mer kameraövervakning. Den pågående nedmonteringen av skolan genom besparingar har nått nya bottennivåer och de ökade klassklyftorna ger ett mer ojämlikt samhälle för våra barn.

Låt de skattekronor som satsas på skolan gå till ökad kvalité i alla skolor. Ta bort skolpengen och vinst drivande företag. Ge alla barn samma möjligheter.

111 miljoner i konsultkostnader för Haninge kommun

Skrivet av haninge den 7 november, 2019. Postad i Kommunfullmäktige, Personal, Skolfrågor, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till 111 miljoner i konsultkostnader för Haninge kommun

Under förra året lade kommunen ut 111 miljoner kronor i konsultkostnader. Dessa summor har det handlat om i flera år:

2016: 110 miljoner kronor
2017: 119 miljoner kronor
2018: 111 miljoner kronor

Kommunen har fyra konton där konsultkostnader bokförs: Tillfälligt inhyrd personal, IT-konsulter, Rekryteringskonsulter och Övriga konsulter.

Vad är det då för fel med konsulter? Nej, det är säkert inget fel på dem, men det är ett väldigt dyrt sätt att få ett arbete utfört. Dels skvallrar det kanske om att den egna organisationen inte har den kompetens den borde ha. Dels kan det också skvallra om att man har rekryteringsproblem i kommunen – man måste hyra in personal för att man inte kan anställa.

2018 var tyngsta posterna ”Övriga konsulter” – 59 miljoner kronor. Den förvaltning som drar mest ”Övriga konsulter” är kommunstyrelseförvaltningen – 19 miljoner – och det är i stort två avdelningar; avdelningen för samhällsutveckling och personalavdelningen, som drar nästan alla konsultkostnader.

Rekryteringsproblem i skolan

Den näst största posten är ”Tillfälligt inhyrd personal”. Här är det utbildningsförvaltningen som sticker ut, inte minst den delen som lyder under Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen tar in konsulter för drygt 44 miljoner kronor (2018) och av dem är 27 miljoner kronor för ”Tillfälligt inhyrd personal” – d v s man hyr in lärare och annan pedagogisk personal. 25 miljoner kronor av dessa är i grund- och förskolan.

Vänsterpartiet ställde en interpellation till Grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg (L) på kommunfullmäktige 2019-11-04 om detta. Hela interpellationen kan ni läsa här (pdf) och hela interpellationssvaret kan ni läsa här (pdf).

Det svar Tobias Hammarberg (L) hade på frågan var.

– Sverige har under de senaste åren haft en omfattande brist på legitimerade lärare, något som förväntas kvarstå under de kommande åren. Även Haninge har under de senaste åren haft svårt att rekrytera lärare med legitimation inom förskola och grundskola. Mot bakgrund av att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till förskola och grundskola och att kommunen redan har relativt låg andel behöriga inom dessa grupper är verksamheterna känsliga för personalomsättning och sjukfrånvaro. Det gör att det ibland finns behov av att
tillfälligt hyra in personal för att den löpande verksamheten ska fungera.

Det är förvisso sant att det generellt är svårt att rekrytera lärare i Sverige. Men Haninge, som ändå rankas som löneledande i Sverige, bör rimligen inte ha rekryteringsproblem. Då är det något annat som skaver. Detta tog Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, upp i interpellationsdebatten på kommunfullmäktige:

– Skälet till att vi ställer interpellationen är den stora ökningen av konsultkostnaderna inom grund- och förskolenämnden: från 18,5 miljoner 2016, 26 miljoner 2017 och 32,6 miljoner 2018.

I runda slänger en fördubbling på två år.

Det är oroande att höra av Tobias Hammarberg, Liberalerna, att så stor del av konsultkostnaderna – nästan 80% av den totala kostnaden – handlar om att hyra in personal från bemanningsföretag till kommunens kärnverksamhet; att hyra in lärare och annan pedagogisk personal.

Ingen organisation kan ju vara nöjd med att bedriva sin kärnverksamhet på konsultbasis. Speciellt då uppdraget att bedriva grund- och förskola inte är något tillfälligt uppdrag.

Det finns något här som inte går ihop; vi rankas som den kommun som har högst löneläge i landet och samtidigt har vi stora rekryteringsproblem.

Finns det någon analys om varför vi har så stora rekryteringsproblem, trots det höga löneläget?

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare

Hammarberg (L) tog inte debatten

Tyvärr antog inte Tobias Hammarberg (L) utmaningen att diskutera vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan, utan satt tyst resterande delen av debatten. Det ger inget bra intryck, för det var ingen konstig fråga vi ville diskutera. Det var bara frågan om vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan. Vill man inte diskutera det om man är ordförande i Grund- och förskolenämnden?

Mycket märkligt….

Det går dock att spåra en mindre allvarlig syn på rekryteringsproblem i det skriftliga svar på interpellationen som Vänsterpartiet fick innan kommunfullmäktige av Tobias Hammarberg (L):

– Andelen behöriga förskollärare var år 2018 22 procent och lärare 60,2 procent. Nivåer som varit relativt konstanta de senaste åren. Trots detta stärker vi våra kunskapsresultat och behörigheten till gymnasiet ökar 2019 från 2018. Det visar att allt inte handlar om behöriga lärare, men vi kommer att fortsätta verka för att öka andelen behörig personal i alla våra verksamheter.

Det gör alltså inte så mycket att andelen behöriga lärare bara är på 22 resp 60,2 procent. Haninge ökar sina kunskapsresultat ändå. Och det vore ju väl, om nu detta var 100 procent sant.

Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, bemötte Tobias Hammarberg (L) med kommunens egen statistik i interpellationsdebatten:

– Tobias Hammarberg, Liberalerna, tar upp den låga andel behöriga lärare vi har i kommunen och säger att skolresultaten går upp ändå, så behöriga lärare är inte så betydelsefullt.

Tittar man på kommunens egen statistik beror förbättringen i stort på att de nyanlända har blivit bättre. Det är inte så konstigt att de blivit bättre. Ytterliga ett år här gör naturligtvis stor skillnad i många ämnen.

Men exkluderar man de nyanlända från statistiken blir resultaten inte bättre. Eleverna i Haninge kommuns skolor har haft en nedåtgående trend sedan 2016.

Tror inte Tobias Hammarberg att det ändå spelar roll om vi har fler behöriga lärare i kommunens skolor och färre konsulter?

Även här satt Tobias Hammarberg tyst i bänken och ville inte gå i svaromål. Så hur Tobias Hammarberg analyserar skolresultaten i Haninge, får vi aldrig veta.

Den statistik som Samuel Skånberg refererar till finns i Kolada (kommun- och landstingsdatabasen):

Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor i Haninge, andel (%):

2016 77.6%
2017 75.3%
2018 74.0%
2019 74.0%

Så 1 av 4 når inte kunskapskraven. Det korrekta svaret är alltså att resultaten gått ned och sedan stagnerat för den stora gruppen elever. Den statistiska uppgång som kan redovisas mellan 2018-19 är att de nyinvandrade som klarar kunskapskraven i alla ämnen är fler. Det är förvisso väldigt bra, men vi måste se hela bilden.

Arbetsmiljön för lärarna

Som vi påpekat innan skvallrar de höga konsultkostnaderna – inhyrning av lärare och annan pedagogisk personal – på rekryteringsproblem i Haninge kommun. Likaså att det är något som skaver om vi har högt (om inte högst) löneläge för lärarna och ändå få som söker sig hit.

Det som skaver är att arbetsmiljön är för tuff. Vänsterpartiet tycker att man ska lyssna på lärarna. Lärarförbundet i Haninge gick nyligen ut i Mitt i Haninge och krävde följande:

Lärarna i Haninge måste få vara lärare.
Den dubbla dokumentationen som pågår måste upphöra.
Lärare få tillbaka tiden för att planera lektioner och även den pedagogiska planeringen.
Resurserna måste utgå ifrån behoven och inte utifrån beräkningsmodeller som inte tar hänsyn till de faktiska behoven.

Det tycker vi är en bra början. Om lärarna trivs kommer kommunen inte ha några rekryteringsproblem, eleverna kommer få bättre kontinuitet med sina lärare och kommunen kommer slippa dyra kostnader för inhyrd personal.

En win-win-win för kommunen, eleverna och lärarna.