Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge och ledamot i äldrenämnden.
Haninge kommun arbetar efter föråldrade schemaläggningar som måste skrotas nu. Det måste fram en bättre dialog mellan Kommunal och arbetsgivaren.
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden
På våren 2019 gjordes en överenskommelse mellan arbetsgivare och Kommunal att man ska börja med heltidsresan. Det innebar att alla som vill ska få heltidstjänst inom äldreomsorgen. Äntligen ska kvinnor kunna försörja sig, få upp sin inkomst, bli kreditvärdiga för hyreskontrakt och lån, kunna få upp sina pensioner så man kan få ett bra liv vid pensionering. Något som vi tyckte var jättebra.
Men i kommunen försökte man på äldreboenden pressa in ett heltidsschema på den gamla schemaläggningen som bygger på deltidsarbete och som ligger på fyra veckors perioder. Man införde 12-timmarspass (11 timmars arbete, 1 timmas lunch) vid helgtjänstgöring 1 ggr per period. Det framkallade stora protester från arbetstagarna. Den helgen har man ingen ork och har ingen chans till ett privatliv vid sidan av arbetet. Det skapar också en stor hälsorisk då även dygnsvilan påverkas negativt. När man har så långt tjänstgöringspass så blir vårdkvaliteten sämre, speciellt inom demensvården – man orkar inte – vilket ger en frustration. Detta är priset som arbetstagaren får betala för att man ska få arbeta heltid. Som vanligt ska arbetstagaren ta käftsmällen med stora hälsorisker och inskränkningar i sina privatliv.
Denna motion har varit uppe i kommunalrådsberedningen och den är färdig på förvaltningsnivå, men inte gått vidare till kommunstyrelsen och sedan vidare till kommunfullmäktige för slutbehandling. Nu undrar man varför? Och nu kommer det fram att man tänker införa ett långpass till och på vissa enheter är det redan gjort. Kommunledningens egna svar varför man inte tagit motionen vidare är att man från politiken inte ska gå in och lägga sig i utan det är en fråga som gäller arbetsmiljö och arbetstider och då ska kommunen och Kommunal förhandla.
Man ska vara medveten om att det är på avtalets nedre gräns man rör sig. Och det har aldrig varit förbjudet för en arbetsgivare att ha bättre villkor och ge bättre kvalité än vad ett avtal ger.
Man ska också betänka att vi har en hög sjukfrånvaro inom äldreomsorgen och i yttersta änden är politikerna de som har arbetsmiljöansvaret.
Det går inte att stå i talarstolen som ansvarig politiker och säga att det ska bli bättre än innan pandemin, redogöra för 40 miljoner plus inom äldreomsorgen och sedan införa fler av dessa hälsovådliga pass.
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden
Arbetsmiljön är mycket sämre idag än innan pandemin och det är mycket dålig dialog mellan arbetsgivare och Kommunal. Även vill man införa att nattpersonal ska arbeta kvällspass. Det finns många utredningar om de stora hälsorisker nattarbete innebär och de slår alla fast att man inte ska växla mellan olika dygnsrytmer utan man enbart ska ha nattarbete. Vi måste ta fasta på:
Att Haninge kommun arbetar efter föråldrade schemaläggningar som måste skrotas nu. Det måste fram en bättre dialog mellan Kommunal och arbetsgivaren.
Kommunals Haningeupproret med krav om borttagande av 12-timmarspass, heltid som norm, trygga anställningar och högre bemanning, är frågor som Vänsterpartiet kommer driva politiskt och som vi stöder till 100 %.
Och nu hoppas vi på att kunna rösta bort 12-timmarspassen i februari!
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden
Tyvärr mottogs motionen väldigt dåligt av kommunledningen. Man ansåg att man ”ser ett behov av att bygga fler ytor för spontanidrott på nya ställen i kommunen och i dagsläget inte prioriterar en anpassning av utegymmet på Muskö för seniorer.”
Motionen kom upp på kommunfullmäktige i mars 2020 där kommunledningen i form av Meeri Wasberg (S) och Nicole Forslund (L) argumenterad mot motionen, medan vi från Vänsterpartiet argumenterade för motionen.
Samuel Skånberg (V) tryckte särskilt på vikten att inte glömma kommunens ytterområden:
Vi ser på oro på att man lägger ner verksamhet och service i ytterområdena. Den utvecklingen vill vi inte se. Vi anser att förslaget att uppgradera och anpassa utegymmet på Muskö är ett bra förslag.
Samuel Skånberg (V), kommunfullmäktige 2020-03-09
Även motionären Lage Öhlund (-) argumenterade själv för förslaget genom att lyfta fram de äldres behov av rörelse och träning på Muskö utöver den verksamhet som bedrivs inomhus under vintern:
På Muskö under vintertid kör man med gymping och annat för pensionärer inomhus. Anledningen till att jag skrev att det skulle anpassa äldre så att de äldre ska kunna använda det lite mer och bättre under vår, sommar och höst, när vi kan vara utomhus.
Lage Öhlund (-), kommunfullmäktige 2020-03-09
Lyckligtvis slutade omröstningen med en knapp förmån för motionen. Med bara en rösts övervikt, 31-30, gick motionen igenom. Det märkliga var att denna ganska modesta motion, med ett förhållandevis väldigt litet uppdrag till kultur- och fritidsförvaltningen, väckte så negativa känslor hos kommunledningen. Alla ledamöter i de partier som ingår i den styrande alliansen – S, C, L och KD – reserverade sig mot beslutet.
Samtliga ledamöter i S, C, L och KD reserverade sig mot att rusta upp utegymmet på Muskö (protokollsutdrag KF 2020-03-09).
Nu står äntligen utegymmet klart och i slutet av november åkte några av oss från Vänsterpartiet Haninge ut och tittade skapelsen:
Entrén till utegymmet.Motionären själv, Lage Öhlund, och Tony Nicander, politisk sekreterare för Vänsterpartiet Haninge, inspekterar träningsredskapen.
Det upprustade utegymmet har blivit väldigt fint. Det är uppdelat i två delar; ena halvan är träningsdel med många redskap och andra halvan är en lite lugnare del med boulebanor och grillplats. Alltså något för de som vill hålla högt tempo och de som vill ut och röra på sig och umgås.
Vi är helt övertygade om att det upprustade utegymmet blir ett väldigt uppskattat inslag på Muskö. Även besöksnäringen på Muskö tipsar sina gäster att besöka utegymmet hos Muskö IF, så det här kommer inte bara Musköborna till gagn.
Bredvid utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga utgår en rad terrängspår.
För den som vill få löpträning eller en trevlig promenad, så finns det flera terrängspår som utgår från utegymmet och Muskö IF:s klubbstuga. Allt ifrån dryga kilometern till milen.
Att allt sånt här finns på plats är en oerhörd vinst för folkhälsan och det till en ytterst blygsam kostnad för kommunen. Från Vänsterpartiet Haninges sida ser vi gärna att vi inventerar fler platser i Haninge där t ex utegym skulle kunna anläggas.
Region Stockholm har skickat sin sjötrafikutredning på remiss. För en skärgårdskommun som Haninge är det här en viktig fråga vilka strategier det finns för sjötrafiken i Stockholms skärgård och att vi får en sammanhållen kollektivtrafik.
Svar på remiss: Sjötrafikutredning del 1
Vi i Vänsterpartiet Haninge är i grunden positiva till den gedigna och informativa sjötrafikutredningen del 1, den andra remissrundan. I det stora hela ger det intryck av att vara en väl avvägd kompromiss av de två tidigare förslagen väl avvägt i relation till behoven av linjer och tonnage som de ser ut idag. Det är viktigt att utveckla sjötrafiken som en del av kollektivtrafiksystemet för att utnyttja dess fulla potential.
Ett kollektivtrafiksystem
Vänsterpartiet har i stockholmsregionen länge drivit frågan om att regionens kollektivtrafik borde ha ett gemensamt taxesystem, och då SL:s system. Tidtabeller och gränssnitt gentemot resenärerna skulle också integreras. Det skulle underlätta för resenärerna och tillgängliggöra skärgården för fler som idag inte har råd eller kunskapen om hur resande i skärgårdstrafiken fungerar. Utredningen lyfter upp att perspektivet ”hela resan” för resenären är en bärande del av förslaget, och att tidtabellerna för pendellinjer och skärgårdstrafiken måste integreras för att undvika ineffektivitet. Helheten kan bli bättre.
Det tillsammans med att skärgårdstrafiken från Strömkajen under lågsäsong föreslås reduceras och därmed ökar behovet av kompletterande bussresor visar på behovet av en total integrering av kollektivtrafiken i regionen avseende taxa, tidtabeller och gränssnitt. Kollektivtrafikens tillgänglighet och konkurrenskraft skulle öka och därmed bidra till uppfyllelse av målet om ökat kollektivt resande i trafikförsörjningsplanen. Vi delar således utredningens rekommendation och förslag att fortsätta utreda biljettsortiment, taxor samt försäljningskanaler och gränssnitt mot resenärer.
Mycket fokus nu, liksom i det tidigare utredningsförslaget, ägnas effektiv trafik för arbetspendlare mellan öarna och replipunkter. Det är angeläget men där är trovärdigheten svajig. Båtresan är en del i resan, men alla länkar i resan måste fungera. Finns förutsättningar för behövliga vägförbättringar? Och för ökad trafikering med bussar med ökad bagagekapacitet? Om nu folk inte ska välja att ta bilen och ytterligare korka igen vägar och parkeringar. Därtill behövs förbättringar av replipunkterna, där inblandade parter allt som oftast försinkar lösningar och skyller på varandra. För att ta ett aktuellt exempel borde väl en huttrande skärgårdstrafikant kunna förvänta sig att det offentliga ordnar ett väderskydd vid bryggan oavsett om det bekostas med hans skattepengar till stat, region eller kommun.
Ett viktigt medskick inför det fortsatta arbetet med sjötrafikutredningen är att samråda med de anställda i sjötrafiken och deras fackliga representanter. De besitter unika kunskaper och erfarenheter om trafiken och befintligt tonnage, som är värda att beakta i arbetet med att utveckla framtidens sjötrafik.
En kollektivtrafik för alla
Undersökningar, som bl a Funktionsrätt Stocholm har gjort, visar att resenärer med funktionsnedsättningar oftast är nöjda med båtarnas beskaffenhet och med bemötandet och servicen i den kollektiva sjötrafiken. Vi har sett över tillgänglighetsaspekterna och hur de beskrivs i utredningen. Tillgängligheten är inte garanterad och inte tillräckligt utredd. I återkopplingen ser vi att en viss otrygghet upplevs vid resa med båtarna /fartygen. Utredningen föreslår en förstärkt bastrafik som behovsanpassats; mindre fartyg, bättre restider, högre turtäthet. Vi är oroliga för de mindre fartygens bristande tillgänglighet. Vi vet att båtarna är olika, och detta skapar otrygghet hos resenärerna. Alla kan inte komma ombord och/eller nyttja toaletten/salongen m m. Kollektivtrafiken måste vara till för alla medborgare.
Det är av stor vikt att personal i båttrafiken har kunskap om bemötande av resenärer med funktionsvariationer. Det är en rättighet att bli bemött i trafiken och att känna sig trygg med kollektivtrafikens personal om en får ett plötsligt sjukdomstillstånd som till exempel andningsproblem, epilepsi, hjärtklappning, eller har psykosomatiska problem som ångest.
Det är absolut väsentligt att personalen erbjuds utbildningar i de här frågorna.
Funktionsrätt Stockholm rapporterar ´rapportera t ex att det kan vara en snäv marginal att byta färdmedel när de stiger av en båt och ska byta till buss. Tidsåtgången vid byten måste ta höjd för försenade båtar, detta gäller särskilt vid replipunkter då bussarnas turer är få. Vi måste belysa – ”Hela resan” – när detta koncept används. Hur lång är den estimerade bytestiden? Är denna anpassad så att alla hinner byta? Detta är särskilt viktigt vid replipunkter. Hur ser SL på reglertider i samspel mellan båt och buss? På ändstationer med tunnelbana har föraren ofta kontakt med bussar. Kan det finnas ett liknande samspel mellan förarna av båt och buss? Kan båtens personal förmedla för SL hur många som kommer? Eller att en person med elrullstol är på väg? Kan man vänta in alla trafikanter? Vi föreslår trafikvärdar vid replipunkter som ser över bryggorna och flödet av trafikanter.
Den blågöna regionledningen är bra på att skapa bombastiska rubriker. Men när man lusläser artikeln i Mitt i Haninge framgår det att i den kommande regionbudgeten finns avsatt pengar för att utreda hur skärgårdstrafiken kan bli mer miljövänlig. Det är ett ganska långt steg mellan att utreda något och faktiskt göra något.
Konsekvenser för miljön
Sjötrafiken har miljöpåverkan på klimat, natur och hälsa. Sjötrafiken har utsläpp av växthusgaser som är högre jämfört med övriga kollektivtrafikslag. Sjötrafiken har inte ställt om i lika snabb takt till förnybar energi som t ex busstrafiken. Till viss del är det inte förvånande att branscher där investeringar görs mer sällan, och där t ex livslängden på motorerna är jämförelsevis ganska långa, innebär att omställningen går långsammare. Men det är ju också ett skäl varför man måste ligga i framkant med tydliga krav och tydliga mål för att driva på den långsamma omställningen i snabbare tempo.
I Region Stockholm tog man fram ett antal miljömål 2017:
Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ska öka
Sjötrafiken ska energieffektiviseras
Sjötrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider ska minska
Sjötrafiken ska minska yttre negativ miljöpåverkan i form av vågor, svall och stranderosion
Dessa mål skulle vara uppnådda i år! Ok; det är tre månader kvar av året, men vad kan hända på så kort tid. Ett annat problem med målen är; vad mäter vi? Målen är alltför diffusa för att göra någon värdering om det är bra eller dåligt.
Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ökade från 17% 2018 till 18% 2019 (senaste siffrorna). Det är ju bra. Men är det tillräckligt bra? Ökar vi andelen förnybart med 1% om året kommer det ta 80 år till innan omställningen är klar. Det är inte tillräckligt bra.
Bra miljömål i Region Stockholm måste vara kvantitativa och beskriva det tempo som omställningen behöver ha.
En storskalig elektrifiering av regionens sjötrafik behöver en utbyggd laddinfrastruktur respektive tankinfrastruktur för vätgas när bränslecellslösningar börjar implementeras. För att åstadkomma detta behövs gott samarbete mellan regionen, Haninge och de andra berörda kommunerna, elnätsägare och leverantörer. Vänsterpartiet ser fram emot att Region Stockholm utvecklar planerna för att det ska kunna ske.
Konsekvenser för näringslivet
Vänsterpartiet anser också att man bör ta Haninge kommuns kommunstyrelseförvaltnings synpunkter på allvar när det det gäller konsekvenserna för näringslivet i Skärgården. Förvaltningen skriver:
“Det finns dock en uppenbar risk att det ger en försämring för de företagare i skärgården som är beroende av godsleveranser med skärgårdsbåtarna. Redan idag har Trafikförvaltningen byggt om flera fartyg med resultat att de i minskad omfattning, eller inte alls, kommer att kunna transportera gods till skärgårdens företagare. Under 2021 har denna situation varit uppe för diskussion och bland annat har flera företagare på Ornö och kringliggande öar drabbas. Leveranser med bil till företagare på Ornö är dock inte ett realistiskt alternativ. Det är för tids- och kostnadskrävande för de mindre leveranser som det oftast handlar om och flera verksamheter på Ornö är beroende av båtleveranserna.”
Det som påpekas har ju också en miljöaspekt; för att få ner transporterna gäller det ju att ha så få lastbärare som möjligt. Teoretiskt kan de flesta företagare ute på öarna hämta och lämna de flesta varor med sina personbilar. Men det skulle generera många transporter och det är, som påpekas, föga effektivt ekonomiskt.
Att de varor som ska transporteras till och från öarna enkelt kan gå med båt är helt avgörande för att få ner onödiga transporter.
Utökad sommarsäsong för turismen
Skärgårdstrafiken under sommaren skiljer sig från resten av året genom mycket större passagerarmängder, huvudsakligen turister och besökare till vår fantastiska skärgård, kunder till besöksnäringen. Sommartrafiken är viktigt, men lika viktig för en levande skärgård är trafiken under resten av året. Förra remissrundan visade att för många både fastboende, deltidsboende och sommargäster är det viktigt att långlinjer finns kvar, inte minst under mellansäsong.
En viktig fråga därvid som utredningen inte berör är perioderna för årets olika turlistor. WÅABs sommarsäsong omfattar för närvarande knappt två månader, från midsommar till mitten av augusti. Att förlänga sommarsäsongen är angeläget för skärgårdens näringsliv och för turister som vill uppleva skärgården.
Ovanstående synpunkter kommer Vänsterpartiet Haninge delge Region Stockholm för beaktande.
Tack till Tomas Ekman, Vänsterpartiet Region Stockholm, Petter Nilsson, Vänsterpartiet Stockholms stadshus och Röda Lanternan för tips och idéer.
Det är med glädje vi nu möjliggör ett konstnärshus med ateljéer och galleri i Haninge
Åsa Bååth, gruppledare Vänsterpartiet Haninge
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun.
Måndagens kommunfullmäktige var en glad dag! Med röstantalet 31 Ja och 27 Nej röstade Vänsterpartiet tillsammans med S, C, KD och partilösa Lage Ölund och Eva Karlsson igenom att Föreningen Haninge Konstnärers anhållan om kommunal borgen beviljades. Partierna som sa nej var M, L och SD. Detta är en borgen föreningen behöver för att få ett banklån till en bostadsrätt för konstnärernas verksamhet.
Föreningen Haninge Konstnärer är en förening som bildades 1984 av ca 100 konstnärer. Man startade ett konstnärscentrum i den f d Kyrkskolan i Österhaninge. Efter en anlagd brand 1993 ödelades Kyrkskolan.
Med ideellt arbete från föreningen och med hjälp från kommunen och Skanska kunde man bygga den nuvarande byggnaden belägen vid Österhaninge kyrka. Byggnaden består av en gallerilokal med café,pentry och 10 konstnärsateljéer. Det är en bostadsrätt som föreningen hyr av ett fastighetsbolag, NFG.
Nu har man en köpoption på bostadsrätten som löper ut 2021-12-31. Med den borgen vi nu röstat igenom kan föreningen få ett banklån och köpa bostadsrätten.
Detta kommer att göra en stor skillnad på sikt för föreningens verksamhet då årskostnaden idag som hyresgäster är mycket hög.
Förening bidrar till många attraktiva kulturupplevelser och ett mycket aktivt föreningsliv. Föreningen har mycket gott samarbete med Haninge kommun med olika utställningar och annan verksamhet.
Mitä sinulle merkitsee se, että Haninge on suomen kielen hallintoalue?
Minulle on Haningen asukkaana erityisen tärkeää, että kunta tarjoaa suomenkielisille asukkailleen tietoa heidän äidinkielellään ja viestittää heille suomeksi. Se on tärkeää siksi, koska se mahdollistaa aktiivisen osallistumisen yhteiskuntaan. Hallintoalueiden kuntien on luotava kansallisille vähemmistöille mahdollisuus käyttää omaa äidinkieltään ollessaan yhteydessä viranomaisiin, sekä suullisesti, että kirjallisesti.
Kuinka Haninge voi toimia aktiivisesti tuodakseen suomen kielen asiat paremmin esille?
En ole aivan varma siitä, että kaikki Haningen asukkaat ovat tietoisia oikeudesta saada tietoa suomeksi. Kunnan on pyrittävä aktiivisemmin tiedottamaan tästä mahdollisuudesta. Oikeuksista on kerrottava ihmisille ja viranomaisten on pystyttävä vastaamaan suomeksi, saameksi sekä meänkieleksi. Laissa sanotaan selvästi, mitä hallintoalueen viranomaisilta vaaditaan.
Tämä on meille vasemmistopuoluelaisille erittäin tärkeä kysymys ja meidän tuellamme kunnanvaltuusto asetti joulukuussa 2020 kunnalle vaatimuksen täyttää suomen kielen käyttämiselle vaadittavat tuki- ja toimenpidetarpeet. Neuvonpitoryhmän tehtäviin kuuluu meidän mielestämme auttaa kuntaa näiden tarpeiden kartoittamisessa.
Miten suhtaudut omaan rooliisi suomen kielen hallintoalueen neuvonpitoryhmän jäsenenä?
Omiin tehtäviini kuuluu toimia suomalaistaustaisten henkilöiden edestä – kuunnella heidän toivomuksiaan, mielipiteitään ja tarpeitaan niin pitkälle kuin mahdollista. Toivon tässä tehtävässäni voivani vaikuttaa siihen, että suomalaisen vähemmistöryhmän oikeudet huomioidaan ja että kunta kantaa vastuunsa suomen kielen hallintoalueena.
Mitkä asiat ovat mielestäsi tärkeimpiä suomen kielen kannalta Haningen kunnassa juuri nyt?
Juuri tällä hetkellä minusta tuntuu erityisen tärkeältä lisätä ihmisten tietoisuutta oikeudesta tiedon saantiin vähemmistökielillä. Vähemmistöjen kulttuuri- ja kielitaitojen lisääminen on nähtävä mahdollisuutena, sekä yksilön itsensä, että kunnan näkökulmasta. Kun nyt esimerkiksi olemme eläneet pandemian kanssa yli vuoden, tajuan entistä paremmin, kuinka tärkeää on, että tieto kulkee kaikille. Kaikkien on voitava ymmärtää mitä yhteiskunnassa tapahtuu, mitä suosituksia tulisi noudattaa ja minkälaista apua tarjolla on.
Miten haluat itse toimia Haningen kunnan suomenkielisen vähemmistön hyväksi seuraaviin vaaleihin saakka?
Haningen kunnassa on paljon ruotsinsuomalaisia ja Haningen suomalaiset yhdistykset ovat tärkeitä toimijoita. Kaikki eivät kuitenkaan ole aktiivisia yhdistyksissä ja kunnan olisi löydettävä muitakin viestityskanavia, joiden kautta tavoittaa myös ei-aktiiviset. Tiedottamista on sopeutettava, koska kaikilla ei ole käytettävissään tietokonetta ja internet-liitäntää. Tietoa pitää levittää toimintaesteisille tavalla, joka on heille sopivin, esimerkiksi lyhytelokuvina.
På svenska
Vad betyder det för dig att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet?
För mig känns det extra viktigt som Haningebo att kommunikation och information på det finska modersmålet är tillgängligt för våra finsktalande kommuninvånare. Det känns viktigt då det möjliggör att man kan ta en aktiv del i samhället. Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska möjliggöra för de nationella minoriteterna att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen.
Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
Jag är inte så säker på att alla som bor i Haninge vet om att de har rätt att få information på finska. Kommunen bör arbeta mer aktivt och sprida information om den möjligheten.
Enskilda måste informeras om sina rättigheter och myndigheterna ska kunna svara på finska, samiska och meänkieli. Lagen är tydlig med vilka krav som ställs på myndigheterna inom förvaltningsområdena.
Det här är en väldigt viktig fråga för oss i Vänsterpartiet och vi såg till att kommunfullmäktiga i december 2020 satte krav på Kommunen att tillgodose dem behov att stöd och åtgärdar som användningen finska språket kräver. Vi anser att det är samrådsgruppen uppgift att hjälpa kommunen inventera dem behoven.
Hur ser du på din roll som medlem i samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde?
Min roll inkluderar att verka för personer med finsk bakgrund, lyssna och återhämta deras önskemål, åsikter och behov så långt som möjligt. I min roll hoppas jag kunna verka för att den finska minoritetsgruppens rättigheter efterföljs och att kommunen tar sitt ansvar som ett finskt förvaltningsområde.
Vilka frågor ser du som de viktigaste att ta tag i just nu, när de gäller finskan i kommunen?
Just nu tycker jag att det känns extra viktigt att sprida medvetenhet om människors rätt till information på minoritetsspråk. Att öka deras kultur och språkkunskaper måste ses som en möjlighet, både för individen själv och för kommunen. Nu när vi t.ex. har befunnit oss i en pandemi i mer än ett år, inser jag ännu mer hur viktigt det är med information som alla kan ta del av. Det är viktigt att alla förstår vad som sker i samhället, vilka rekommendationer som råder och vilken hjälp man kan få.
Hur vill du personligen verka till förmån för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
Det finns många svenska finländare i Haninge kommun och finska föreningar i Haninge är viktiga aktörer. Samtidigt är inte alla aktiva i föreningar och kommunen behöver hitta andra kanaler för att sprida information till dem också. Information behöver också anpassas, eftersom inte alla har tillgång till en dator samt internet. Personer med funktionsvariationer måste få tillgång till information på de sätt som är lämpligast för de, t ex kortfilmer.
