Skip to main content

Etikett: vänsterpartiet

Äldre personer får betala ett högt pris när privata demensboenden får ekonomiska problem

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden

Nu har det hänt det som inte får hända, ett demensboende i privat regi i kommunen har stora ekonomiska problem och stänger sin verksamhet. Det är mycket olyckligt för de personer som bor där och deras anhöriga. Detta är det problematiska med privat driven välfärd. Oavsett om det är demensboenden eller skolor som går i konkurs är det de boende eller elever som får betala priset.

Det har varit mycket uppmärksamhet på privata demensboendet  Lovisagården som är ett hemtrevligt boende med bra vård, men nu står det klart att företaget väljer att avsluta  sin verksamhet för de har ekonomiska problem.  Många vårdboenden inom äldreomsorgen har problem för att många avlidit av Corona pandemin och att färre söker till boenden.

I Haninge kommun är det kommunens egna boenden som man i första hand flyttar till. Sedan kommer de privata boenden som finns i kommunen. Det finns mycket tydligt skrivet i de avtal företagen skriver med kommunen när man startar sin verksamhet i Haninge. Det finns också en konkret plan hur platserna fördelas mellan de olika privata företagen och är ett boende fullbelagt när turen kommer går frågan vidare till nästa företag. Företaget har även avtal med andra kommuner att kunna erbjuda platser till.

När det gäller Lovisagården uppfyller de inte kraven som gäller angående hygienutrymmen, då två personer får dela på samma hygienutrymme. Detta innebär att företaget får betala en avgift för bristerna till kommunen. Företaget ser det som en straffavgift.

Vad man inte yppar från företaget är att man sedan 2010 och fram till 2020 tagit ut 35 miljoner i vinst och att det funnits  ett ekonomiskt utrymme för att bygga om boendet till gällande riktlinjer angående hygienutrymmen.

Vad innebär det här beslutet för de boende?

Personer med demens diagnoser är mycket sårbara för förändringar i deras liv p g a de hjärnskador som följer med sjukdomen. Att byta boende och att byta personal kan väsentligt försämra deras allmäntillstånd.

– Ofta tar det lång tid innan man känner sig trygg med nya människor som tar hand om omvårdnaden. Därför är det en katastrof att privata aktörer med vinstintresse får driva demensvård som kan gå i konkurs, säger Åsa Bååth, gruppledare och ledamot i äldrenämnden.

Kommunens roll och företagets roll

Ägarna till Lovisa gården har nu ekonomiska problem och anser att de inte kan driva verksamheten längre och att kommunen ska rädda Lovisagården. Man har tre nya personer som velat flytta in i maj, men företaget har tackat nej och väljer hellre att stänga.

Haninge kommuns beslut är att inte gå in och täcka privata företags ekonomiska problem. Det är företagets egna beslut att stänga verksamheten. Kommunen kan inte ta ekonomiskt ansvar för ett privat företag för likställighetsprincipen gäller och då måste man även ta ansvar för alla privata företags ekonomier som agerar i kommunen.

Däremot tar kommunen fullt ansvar för de boende. De får erbjudande om nytt boende med samma kunskap och  inriktning på demensvård.

Problematiken med privat driven äldreomsorg

Det har sedan början av nittiotalet genomförts en modell inom äldreomsorgen som heter New Public Management, vilket innebär att man sätter en prislapp på olika diagnoser och att ersättningssystemet för vård följer dessa priser. Det innebär i sin tur att man kan ta ut stora vinster på olika typer av vård och omsorg.

Systemet gör att äldreomsorgen blivit en “mjölkko” för olika företag och framförallt intressant för stora företag drivna av riskkapitalister. Varje demensdiagnos är klirr i kassan för de privata företag som driver demensvård. De pengar man har att röra sig med är den ersättning man får för varje boende. Och det är från den ersättningen man tar boendets kostnad och även vinsten. Det innebär att man måste minska utgifterna för att få vinst. De områden man kan spara på är personalfrågor som bemanning och lön, material som  inkontinensskydd, hjälpmedel och de boendes mat – en kvalitetssänkning för de boende.

Vänsterpartiet anser att äldreomsorg ska drivas i kommunal regi för att skydda äldre sjuka personer från att drabbas av negativa konsekvenser p g a vinstkrav. Det är en viktig aspekt för anhöriga att tänka på vid val av boende för sina anhöriga. Man ska inte utsättas för att mista sin bostad för att ett företag går i konkurs.

Det blir ingen ny skola i Jordbro om Liberalerna får som de vill

Sevim Celepli, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet, tog en interpellationsdebatt med Tobias Hammarström, Liberalerna och ordförande i grund- och förskolenämnden.

Den styrande alliansen i Haninge, med S, L, C & KD, lovade när de tillträdde 2019:

Haninge kommun ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar

Styrande alliansens politiska plattform 2019-2022

 

På en direkt fråga från Vänsterpartiet om de kommer byggas en ny skola i Jordbro svarade Tobias Hammarberg att det inte är aktuellt.

Trots att allianskollegan Petri Salonen, Centerpartiet och ordförande i stadsbyggnadsnämnden, går ut i Mitt i Haninge där det påstås:

Tillsammans med det ökade antalet bostäder i området planeras en naturnära F-9-skola i en del av Hurtigs park

Mitt i Haninge 2021-04-26

 

För alla i Jordbro är det väsentligt att veta att det här är bara luftslott från den nuvarande kommunledningen. Utställda löften 2019 är ingenting värda 2021.

Det är val 2022 och vi vet att Jordbrobornas minnen är goda.

Läs mer om Sevim Celeplis interpellation och Tobias Hammarberg svar här.

Huvudargumentet från Tobias Hammarberg att det finns gott om skollokaler i övriga delar av Haninge, och att det är jordbroelevernas ansvar att fylla dem, håller inte.

Om det i realiteten finns gott om skollokaler skulle man kunna minska klasserna och höja lärartätheten.

Nuvarande kommunlednings satsningar på lärarkåren lyser uppenbarligen med sin frånvaro genom allt färre behöriga lärare, som bl a Mitt i Haninge rapporterat om.

 

 

 

Kollektivtrafiken måste fungera i Nedersta

Frågan om buss mellan Nedersta och Västerhaninge har varit en följetong. Mitt i Haninge har bland annat skrivit om det:

2019: Vi i Nedersta måste få kollektivtrafik

2020: Flera saknar busslinje till Nedersta i Västerhaninge

2021: Även Mitt i Haninge nr 22 (5-11 juni) har man en stor artikel (dock ej i nätupplagan) om behovet av kollektivtrafik i Nedersta:

I dagsläget är det 268 personer som har skrivit på namninsamlingen för att få en buss mellan Nedersta och Västerhaninge.

Vänsterpartiet, genom vår gruppledare Åsa Bååth, har också aktualiserat frågan om kollektivtrafiken i Nedersta.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i kommunfullmäktige.

Vänsterpartiet har gjort det i form av en interpellation till stadsbyggnadsnämndens ordförande Petri Salonen i början av april i år.

En interpellation är en formell skriftlig fråga som ansvarig politiker är skyldig att ge både skriftligt och muntligt svar på nästkommande kommunfullmäktige.

Interpellation

Busslinje mellan Nedersta och Västerhaninge station

Haninge växer så det knakar men tyvärr växer inte kollektivtrafiken i samma takt. Om man flyttar till Nedersta så finns det problem att ta sig till arbete och skolor speciellt i rusningstid. Och nu är det inflyttning för en ny etapp där alla hus är sålda. Ännu fler vuxna som ska till sina arbeten och ännu fler skolbarn. Även fler bilar för man är beroende av den eftersom området inte har någon busslinje mellan Nedersta och Västerhaninge Centrum.

De 2 infartsparkeringar som finns i Västerhaninge är nästan fyllda trots att många arbetar hemma. Hur kommer det då se ut i höst när fler kommer fysiskt åka till sina arbeten?  Cykel alternativet till stationen fungerar inte för det är mycket cykelstölder. Man ger upp när man fått 3 cyklar stulna vid stationen på 1 månad trots godkända lås och som stått på angiven plats.

En promenad på 2 km för att nå kollektivtrafik är för långt. Och det finns även jämlikhets- och jämställdhetsaspekter eftersom det ofta är låginkomsttagare och kvinnor som åker kollektivt. 

Busstrafiken i kommunen styrs av Regionen och kommunen har tidigare varit pådrivande för att rädda vissa busslinjer.  Det vore önskvärt även i detta fall så  invånarna i  Nedersta får en möjlighet till bra kollektivtrafik.

Vänsterpartiet ser en bra kollektivtrafik som nyckeln till att uppnå de klimat- och miljömål som Haninge kommun har.

Jag vill därför ställa följande frågor till stadsbyggnadsnämndens ordförande:

  1. När man planerar nya bostadsområden och förtätning av äldre områden har kommunen då aktiv dialog med regionen eller den huvudentreprenör som är utförare av busstrafiken i Haninge?
  2. Känner ni till de stora cykelstölderna vid pendeltågsstationen i Västerhaninge och finns det några planer på stärka säkerheten och ha en säkrare cykelställ eller burar att förvara dem i?
  3. Hur beräknas parkeringsplatser vid infartsparkeringarna i Västerhaninge?

/Åsa Bååth

Interpellationen kommer besvaras på kommunfullmäktige den 2021-06-14. Vi har dock innan kommunfullmäktige fått ett skriftligt svar som kan laddas ned här.

Hur skapar vi trygghet i Vega?

Kommunen har fått in ett medborgarförslag om kameraövervakning kring pendeltågsstationen i Vega. Särskilt då gångbron över järnvägsspåret vid norra sidan av stationen, i anslutning till Barents väg.

Medborgarförslaget kommer att behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Kommunledningen vill avslå medborgarförslaget, vilket vi tycker är olyckligt. Det finns en hel del att göra på det här området och vi ska istället tacka de i Vega som lyft upp den här problematiken, så det finns en chans att åtgärda problemet.

Bland annat Mitt i Haninge har skrivit om förekomsten av ungdomsrån där och hur de boende runt gångbron känner en ökad otrygghet.

I och med att det till stor del är ett ungdomsproblem, måste vi parallellt med trygghetsskapande åtgärder titta på ungdomars fritidssituation i Vega. När det framtida allaktivitetshuset blir klart 2023, så finns det naturligtvis mycket goda förutsättningar att fånga upp ungdomar som saknar en konstruktiv fritid. Men fram tills dess måste vi titta på om vi kan stötta föreningslivet mer, så de får rätt förutsättningar att fånga upp fler ungdomar.

Det första man slås av är att bron inte har någon belysning. Det finns lite belysning på gång- och cyckelvägarna till och från bron, men bron själv har ingen belysning vilket gör den till en mörk och otrygg plats på kvällar och nätter.

Vänsterpartiet och Moderaterna fick igenom en motion i Haninges kommunfullmäktige 2021-05-10 att kommunen ska förbättra belysningen i de kommundelar där man upplever otrygghet. Läs mer om denna motion här på Facebook och på vår hemsida.

Som ett led i att vår motion nu gått igenom är gångbron i Vega ett typiskt sådant objekt som behöver ses till ur den här aspekten.

En annan sak man slås av är att det är synd att man inte gjorde en stationsnedgång från bron till plattformens norra sida. Med en stationsnedgång på norra sidan skulle gångbron fått en ökad genomströmning av människor till och från pendeltågen. Med bättre belysning och mer rörelse av människor skulle gångbron bli en tryggare plats.

En väg att gå är att sätta in trygghetsvärdar på platser och områden som känns otrygga. Just trygghetsvärdar finns med i den breda uppgörelse kring tryggheten som alla partier i Haninge kommun står bakom om. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Så det här är ju egentligen något alla partier är överens om. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.

Vi tycker att det är ett bra medborgarförslag som har lämnats in och det borde bifallas. Vänsterpartiets förespråkar dock att vi sätter in trygghetsvärdar och förbättrar belysningen på och ikring bron i första hand.

Skolpengen gör oss alla till förlorare

Under våren 2021 så kom det till Vänsterpartiet Haninges kännedom att Haninge kommun har påbörjat en rättsprocess mot Stockholms stad i form av en stämning kring hur mycket skolpeng man ersätter med när en elev från den egna kommunen  går i skola i en grannkommun.

Både Mitt i Haninge och Dagens Nyheter har rapporterat om detta.

Storleken på skolpengen, inte eleven eller resultaten, är nu huvudperson i ett flertal tvister där Haninge, Nynäshamn och Tyresö m.fl. andra kommuner stämmer Stockholm stad för att de själva har en lägre skolpeng än staden har för sina barn som har sin skolgång i stadens egna skolor.

En slutsats av dessa stämningar är att flertalet kommuner i Stockholms län har så pass låg skolpeng att man anser det ekonomiskt riktigt att stämma en grannkommun för att få ut mellanskillnaden. Så istället för att höja sin egen skolpeng så att den matchar stadens så tar ”kusinen från landet” hellre hjälp av prestigefyllda advokatbyråer med långa och svåruttalade namn som sannolikt tar en rejäl slant per timme för sitt arbete för att få den rika släktingen från staden att betala extra så att det blir gynnsamt att ta emot eleverna från denne. Allt detta för skattebetalarnas pengar.

Skolpeng som sådan är Sverige nästan ensamma om att ha. I en artikel från Dagens Nyheter så intervjuar reportern Philip Teir flera finländska forskare och högt uppsatta politiker om deras syn på den svenska skolpengen. Finland har idag världens mest framgångsrika skola och en av de absolut mest jämställda skolan med.

https://www.dn.se/kultur/darfor-blir-finlandare-forfarade-av-den-svenska-skolan/

Slutsatsen i artikeln är att de problem som uppstått i Svenska skolan har mycket att göra med den privatiseringsvåg som gått genom svenska skolan sedan skolpengen infördes för knappt 30 år sedan. Den då moderatledda regeringen med Carl Bildt i spetsen drev frågan hårdfört och började kalla som det då hette ” privata skolor” för ”friskolor” eftersom det lät mindre som en privatisering av vår gemensamma välfärd. Dåvarande skolministern Beatrice Ask uttalade sig vid ett tal från bokmässan där hon sa såhär gällande ersättningsnivån på skolpengen :

”om det skulle visa sig att ersättningsnivån är för högt satt, så att en oacceptabel mängd resurser överförs från det offentliga till det privata skolorna så får inte regeringen vara så fylld av politisk prestige att vi inte kan ändra på nivån”

Idag vet vi att vinsterna i de privata skolbolagen skenar och att det blir allt svårare för kommunala och icke-vinstdrivande skolor att värja sig mot den köp och sälj marknad som skapades i början av 1990-talet. Effekterna av det ser vi inte minst i sjunkande skolresultat och tomma platser i många kommunala skolor. Att göra varje elev värd en summa pengar har skapat en hets som gör att privata skolor idag vägrar att dela med sig av sina resultat (betyg) från statistiska centralbyrån till kommunförbundet för jämförelse med andra skolor för att det anses som att det skulle kunna påverka konkurrensen på den fria skolmarknaden. https://www.expressen.se/ledare/absurt-att-hemlighalla-friskolornas-resultat/

Skollagen säger i 1 kap 4 §:

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. ”

Denna del av skollagen som pekar ut lagstiftarnas tankar kring syftet med skolan rimmar väldigt illa med den marknadsstyrda skolan som nu är rådande. Förhållandena på olika skolor skevar rejält för konkurrensen på den skapade marknaden . Kommunala skolor i kranskommuner kring storstäder får många gånger dras med svikande elevantal och därigenom en minskad budget eftersom med elevens försvinnande så försvinner även den skolpeng som denne skulle ha uppburit. Samtidigt som man inte har ett tillräckligt stort elevantal för att kunna attrahera vinstdrivande skolor att etablera sig i kommunen. Detta skapar till slut en loose loose situation för kranskommunen där eleverna från den egna kommunen söker sig bort, lockade av stora löften från andra skolor, medans skollagen kräver att kommunen måste tillhandahålla skola för de kvarvarande barnen och de vinstdrivande skolor ser kommunen som ointressant som marknad p.g.a. det låga elevantalet.

Skolor med stort elevantal får in stora summor pengar och är dessa skolor i aktiebolagsform och vinstdrivande så genererar dessa ” kassakor” stora summor pengar till anonyma aktieägare långt utanför Sveriges gränser. I kontrast så får skolor med svikande eller små elevantal svårt med ekonomin och har stora svårigheter att rekrytera lärare, hålla med skolbibliotek, skolsköterska och blir ofta tvungna att dra ner på verksamheten.

Vänsterpartiet vill av ovanstående skäl återförstatliga skolan och plocka bort alla möjligheter till vinst på våra barns utbildning. Detta skulle göra skolornas förutsättningar likvärdiga och skapa en skola som verkligen är för alla.

Men just nu så lever alla vi alltså i en skolvärld där kommunerna i Stockholm stämmer staden för att kunna klämma ut lite mer skolpeng än man själva tycker att varje elev är värd medans skolpengen fortsätter att göra förlorare av oss alla.