Läs gärna också; Är Du vår nya parlamentariker?

Den 9 september 2018 är det val av ledamöter till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

I en kommun finns det mängder av kommunala uppdrag, men det är bara ledamöterna i kommunfullmäktige som väljs i allmänna val. I Haninge är man 61 ledamöter i kommunfullmäktige fördelat på 9 partier, varav Vänsterpartiet är ett. Kommunfullmäktige i Haninge sammanträder ungefär 9-11 gånger per år.

Totalt finns det dock runt 240 förtroendevalda i kommunen på olika uppdrag; allt från kommunstyrelsens ordförande till en borgerlig begravningsförrättare via kommunens representanter i Haninge hembygdsgille. Det flesta uppdrag är rätt små i omfånget och ersättningen är i stora drag bara för förlorad arbetsförtjänst och resekostnad.

Lite av tjusningen i den kommunala demokratin är att det är många engagerade medborgare som här och var drar ett strå till stacken för ett bättre Haninge, ideellt eller för en ringa ersättning. Mer av det!

Sprid hellre uppdragen på flera än att centralisera beslutsfattandet till heltidspolitiker. Exempelvis tycker vi att kommunalråd i Haninge med 70-80 000 kr/månaden – högre än riksdagsmännens arvode – rimmar dåligt med vår demokratisyn. Det signalerar en elitistisk syn på politiker och politiken. Hur väl förstår man vanliga människors villkor om man har tre gånger en normal inkomst i lön?

Vänsterpartiet är det enda partiet med partiskatt. Den gör att oavsett hur hög lön ett visst uppdrag har, till exempel att sitta i riksdagen, så får man inte ut mer än 27 700 kronor i månaden. Ta Jonas Sjöstedt som exempel. Han får idag ut 27 700 kronor i månaden efter skatt och den särskilda partiskatten. Det motsvarar en månadslön på ca 36 500 kr/mån före skatt. Det är högre än en genomsnittlig arbetarlön (LO) men lägre än en genomsnittlig tjänstemannalön (TCO+SACO).

En kommun – två organisationer

De i runda slängar 240 politikerna i Haninge kommun utgör det man kallar förtroendemannaorganisationen (trots att det finns ett könsneutralt begrepp “förtroendevald” insisterar man på att “förtroendeman” är den språkliga grundformen för uppdraget). Det är de demokratiskt valda.

Enligt kommunallagen beslutar de förtroendevalda fullmäktige om ”ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”. Dit räknas bl a Mål och budget (politisk inriktning, prioriterade mål och ekonomiska ramar för nästa år), övergripande styrdokument på olika områden t ex bostadsförsörjningsprogram, upphandlings- och inköpspolicy, detaljplaner och exploateringsavtal, nämndorganisationen m.m. Fullmäktige beslutar vidare om motioner och vissa medborgarförslag (se nedan). Det är också fullmäktige som utser ledamöter i kommunstyrelsen och övriga nämnder, rådgivande organ, kommunala bolagsstyrelser m m.

Men en mycket större del av kommunen (i antal personer räknat) är tjänstemannaorganisationen som är indelade förvaltningar.

Förvaltningen består av de människor kommunen behövt anställa för att kunna utföra sina uppgifter och uppnå sina mål.

Socialnämnden består av politiker. Socialförvaltningen består av kommunens anställda; socialsekreterare m fl.

Exempel: Kommunfullmäktige anser att det behöver planteras 10 % fler blommor i Haninges parker. Kommunfullmäktige ger politikerna i stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillse att så blir fallet. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden pratar med tjänstemännen i stadsbyggnadsförvaltningen om hur detta ska gå till. Stadsbyggnadsförvaltningen har en underavdelning som heter Park & Natur och de får sedan uppdraget att åka ut och plantera blommorna. Det är alltså inte politikerna i kommunfullmäktige som åker ut och planterar blommorna. De allra flesta politiska beslut verkställs av anställda i de olika förvaltningarna.

Som enskild medborgare i en kommun kommer man i regel nästan bara i kontakt med anställda i olika förvaltningar; när man söker barnomsorg, söker bygglov etc. Det är ytterst sällan förtroendemannaorganisationen blir inblandad i något enskilt ärende.

Kommunfullmäktige, nämnder m m

Efter att väljarna valt de 61 ledamöterna till kommunfullmäktige, så väljer kommunfullmäktige i sin tur övriga uppdrag;

• Kommunstyrelsen, som fungerar ungefär som regeringen i förhållande till riksdagen. Kommunstyrelsen i Haninge har 15 ledamöter och 11 ersättare.

• Nämnder. Kommunfullmäktige kan delegera uppgifter till nämnder. I nämnder sitter politiker i från de olika partierna i samma proportion som i kommunfullmäktige.[1]

Alla politiker i nämnderna behöver inte sitta i kommunfullmäktige, men de måste bo i Haninge.

Det brukar se ut som så att om kommunfullmäktige fattar beslut om mål och budgetramarna inom ett visst område, så tar nämnden fram en plan för att uppnå målet och en detaljerad budget för det. Om kommunfullmäktige fattar viktigare principiella beslut inom ett område, så sköter en nämnd de löpande frågorna.

Exempel: kommunfullmäktige beslutar om att det ska finnas ”nattis” – barnomsorg för nattarbetande föräldrar – i Haninge. Den nämnd som har det området i Haninge är Grund- och förskolenämnden.

I en annan kommun kan nämnden heta något annat. En större kommun kanske har en separat förskolenämnd och en separat grundskolenämnd. En jätteliten kommun med stora behov av synergieffekter kanske har en Barn-, parkvård- och bygglovsnämnd. En kommun är väldigt fri att bygga den organisation man själv anser fyller behovet i kommunen.

Även om organisationsstrukturen är fri är det inte fritt valt arbete vilka funktioner som ska finnas i en kommun. Man behöver inte ha en nämnd som heter ”Socialnämnden”, utan man kan ha en nämnd som heter något stiligt som t ex ”Arbete och välfärd” (Karlshamn), men funktionen socialtjänst är inte en valfri aktivitet för kommunen, utan den finns i Karlshamns fall under nämnden ”Arbete och välfärd”.

Nåväl; vår Grund- och förskolenämnd tar sig an kommunfullmäktiges beslut om ”nattis”. Vanligtvis ber nämnden att Utbildningsförvaltningen gör en utredning; hur stort är behovet, vilka förskolor skulle passa för att bedriva ”nattis”, hur mycket kommer det kosta och fr o m när skulle det kunna starta?

Om nämnden håller med om förvaltningens utredning så kommer man föreslå en omfattning och ett startdatum. Är åtgärden omfattande ekonomisk kommer den förmodligen sjösättas först under nästa budgetår.

• Rådgivande organ. I Haninge kommun finns fyra råd och en beredning; Beredning för frågor om mänskliga rättigheter, Handikapprådet, Pensionärsrådet, Samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde och Ungdomsrådet. Dessa utses av kommunstyrelsen och är samverkansorgan med civilsamhället; med handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, organisationer som representerar den finska minoriteten, ungdomar o s v, och inhämtar synpunkter på kommunens politik och service på dessa områden.

• Kommunala bolag. En del av kommunens angelägenheter sköts i bolagsform. Det mest kända är förmodligen kommunens fastighetsbolag Haninge Bostäder AB. Det finns ytterligare ett fastighetsbolag; Tornberget Fastighetsförvaltnings AB, som äger och driver de lokaler som behövs för den kommunala verksamheten. Det finns också bolag som ägs gemensamt med andra kommuner, t e x SRV återvinning AB. Bolaget sköter insamling och hantering av hushållssopor i Haninge, Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Salem. I de kommunala bolagen är bolagsstyrelserna politiskt tillsatta.

Samtliga politiska uppdrag finns på:

https://haninge.tromanpublik.se/

FAQ – vanliga frågor [2]

 

Vad innebär det att stå på Vänsterpartiet Haninges fullmäktigelista i valet 2018?

I början av 2018 beslutar Vänsterpartiet Haninges årsmöte om vår lista (valsedel) i kommunalvalet. Ordningen på listan bestämmer (bortsett från eventuella effekter av personvalet; se nedan) vilka som tar plats i fullmäktige, antingen som ordinarie ledamöter eller som ersättare. I dag (2014–18) har Vänsterpartiet 3 ledamöter och 2 ersättare. 2014 hade vi 27 namn på listan. De allra flesta kommer att stå på ”icke valbar plats” – och kommer inte att komma in om vi inte gör ett väldigt bra val.

Ibland händer det att någon i fullmäktigegruppen tvingas avsäga sig sin plats, t.ex. på grund av flytt från kommunen. Då går den tomma platsen till den som står därnäst på listan. Som fullmäktigekandidat företräder du officiellt Vänsterpartiet och förväntas stå för den politik som medlemmarna demokratiskt beslutat om, men hur mycket du kan delta praktiskt i valrörelsen är givetvis upp till dig själv att avgöra. Du måste inte delta i debatter eller hålla valtal om du inte själv vill.

Kan jag bli inkryssad i fullmäktige trots att jag står långt ner på listan?

Ja – men risken/chansen är liten. Väljarna kan, men måste inte, lägga en personröst genom att sätta ett kryss för en av kandidaterna. För att kryssen ska ha någon effekt måste man få mer än fem procent av partiets röster. Om någon av våra kandidater får över fem procent personkryss så går hen in före de andra kandidaterna.

Det är dock ovanligt, i alla fall i Vänsterpartiet, att någon kryssas in som inte skulle blivit vald ändå genom sin plats på listan. Det är bara ca en tredjedel av väljarna som kryssar någon över huvud taget och de flesta kryssen brukar gå till förstanamnet på listan. I valet 2014 var det bara vår gruppledare Nafi Cilgin av våra kandidater som blev inkryssad, men eftersom han var vårt förstanamn skulle han blivit invald alla fall.

Får man bedriva personvalskampanj för sig själv?

Nej. Vänsterpartiet har tydliga riktlinjer och regler angående personvalskampanjer. Enkelt uttryckt går de ut på att man inte får kampanja på egen hand för att försöka ändra den kandidatordning som medlemmarna bestämt. Det blir märkligt, ur demokratiskt synvinkel, att först besluta vilka företrädare partiet ska ha och sedan gå ut och försöka ändra det beslut med personvalskampanjer.

Att vi gemensamt lyfter fram våra toppkandidater i valkampanjen är en annan sak.

När sammanträder kommunfullmäktige?

Klockan 16 måndagar, öppna för allmänheten. Kika in och se hur det går till.

Datum 2018:

• 12 februari
• 5 mars
• 16 april
• 7 maj
• 11 juni (kl. 13)
• 17 september
• 8 oktober
• 5 november
• 10 december

Var sammanträder kommunfullmäktige?

Kommunhuset, Rudsjöterrassen 2, i Skärgårdssalen.

När och hur får man handlingarna till mötet?

Oftast en vecka innan. Måndagen innan ett kommunfullmäktige har vi ett kommunalt gruppmöte. Till det kommunala gruppmötet kommer alla vänsterpartister i Haninge med kommunala uppdrag. Där går vi bl a igenom handlingarna inför kommande kommunfullmäktige.

Vad är skillnaden mellan ordinarie ledamöter och ersättare?

Bara ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare (dvs. ersättare som går in i stället för en frånvarande ledamot) kan yrka och rösta under sammanträdet.

Förväntas ersättarna delta i mötet även om de inte tjänstgör?

Ja, om man inte har förhinder ska man som ersättare delta i fullmäktigesammanträdet. Dels kan man behöva rycka in som tjänstgörande med kort varsel, dels är det är fördel om ersättarna är väl insatta i fullmäktiges diskussioner och partiernas ståndpunkter så att de är förberedda när de behöver tjänstgöra.

Hur kommer ärendena till fullmäktige?

Alla ärenden, utom vissa personval, är initierade av en nämnd, av kommunstyrelsen, av en ledamot (motion, interpellation eller enkel fråga – se nedan) eller en medborgare (medborgarförslag). Ärendena bereds alltid av kommunstyrelsen, som lägger förslag till beslut. Personval, t.ex. av nämndledamöter, bereds dock av fullmäktiges valberedning, där samtliga partier är representerade. I praktiken är det dock partierna som utser sina ledamöter i nämnderna.

Vad är en motion?

En motion är ett motiverat förslag till beslut från en eller flera ledamöter. Motionen skickas in till fullmäktiges sekreterare. På nästföljande fullmäktige anmäls motionen och fullmäktige beslutar utan debatt att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredningen består i att nödvändiga utredningar görs, att berörda nämnder får yttra sig och att kommunstyrelsen sedan formulerar ett förslag till beslut. Det kan gå ganska långt tid från det att en motion väcks till dess den behandlas av fullmäktige.

Får alla ledamöter motionera?

Ja, men av naturliga skäl är det framförallt oppositionspartierna som gör det. De partier som utgör majoritet i kommunstyrelse och nämnder får ju per automatik igenom mycket av sin politik utan att behöva motionera i kommunfullmäktige om det.

Även om varje ledamot enligt kommunallagen har rätt att motionera brukar man bara lämna in sådana motioner som är godkända av respektive parti. Motionerna brukar spegla ett partis uppfattning i en fråga. Det är sällan en motion lämnas in som bara speglar en ledamots uppfattning.

I Vänsterpartiet Haninge diskuterar vi bl a förslag på motioner i den kommunala gruppen.

Vad är ett medborgarförslag?

Alla som bor i Haninge (även barn och ungdomar) får lämna in s.k. medborgarförslag. Det är i princip detsamma som en motion, men med den skillnaden att vissa medborgarförslag beslutas i en nämnd, inte i fullmäktige.

Om man vill kan man presentera sitt förslag i nämnden eller i fullmäktige innan beslut fattas.

Här lämnar man medborgarförslag:

https://haninge.se/kommun-och-politik/dialog-och-synpunkter/lamna-medborgarforslag/

Vad är en interpellation?

En interpellation är en fråga till en ordförande i en nämnd eller en styrelse. Frågan ska vara motiverad och handla om något som berör fullmäktiges, kommunstyrelsens eller en nämnds eller bolags ansvarsområde. Den ställs till berörd nämnd eller styrelses ordförande.

Interpellationer i kommunövergripande frågor ställs till kommunstyrelsens ordförande. De får inte handla om myndighetsutövning mot en enskild (”Varför fick min granne N.N. bygglov för sin fula stuga?”) och bör enligt kommunallagen endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. Fullmäktige beslutar att en interpellation får ställas och överlämnar den till den interpellerade för besvarande på nästa sammanträde.

Interpellationen besvaras skriftligt och diskuteras sedan i fullmäktige. Efter att interpellanten och den interpellerade haft ordet får andra ledamöter delta i debatten. Fullmäktige fattar inget annat beslut än att interpellationen anses besvarad. Man kan t ex ifrågasätt beslut med en interpellation, men man kan inte ändra på beslut.

Vad är en enkel fråga?

En ledamot kan också ställa en enkel fråga. Frågan lämnas in skriftligt, den får ha en kort inledande förklaring och ska ha ”ett bestämt innehåll”. Praxis är att den ska kunna besvaras med ”ja” eller ”nej” eller med en kort sakupplysning, även om det inte sägs uttryckligen i kommunallagen. Frågan besvaras muntligt. Observera att i diskussionen får bara den som ställt frågan och den som svarar delta.

Även enkla frågor ska handla om sådant hör till kommunens befogenheter. En fråga som; ”Varför är pensionerna så dåliga i Sverige?” ligger utanför kommunens befogenheter. Däremot kan man fråga om kommunens pensionsåtagande gentemot sin egen personal.

Vad är ett särskilt yttrande?

Ett särskilt yttrande är en skriftlig meningsyttring som bifogas till protokollet. Det kan vara en förklaring till varför man röstat på ett visst sätt i ett ärende eller ett understrykande av något som man ser särskilt viktigt och som inte framgår av ärendet. Ett särskilt yttrande ska alltid anmälas från talarstolen. Även icke tjänstgörande ersättare i en nämnd kan lämna särskilda yttranden, t.ex. för att klargöra hur man hade röstat om man haft rösträtt.

Vad är en reservation?

De som yrkar på ett annat beslut än kommunstyrelsens förslag men förlorar omröstningen brukar reservera sig. Det anmäls genom ett tecken till presidiet direkt efter beslutet varvid ordföranden meddelar ”reservation anmäls av ledamöterna för …”. Reservationen är i fullmäktige framförallt en politisk markering, men innebär också att man inte är juridiskt ansvarig för beslutet.

Vad innebär det att var jävig?

Du är jävig i ett ärende om beslutet angår dig själv eller någon närstående (make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående) eller om beslutet innebär med för synnerlig nytta eller skada för dig eller någon närstående. Som jävig får du inte delta i överläggningen eller beslutet i ärendet och du måste lämna fullmäktigesalen. Du ska själv anmäla till ordföranden eller sekreteraren om du anser dig jävig (fråga innan mötet om du är osäker). Jäv är ganska snävt definierat och det är ovanligt att någon är jävig i fullmäktigeärenden.

Beslut som gäller alla; t ex kommunalskatten. Där är ju egentligen alla jäviga. Men är alla jäviga är ingen jävig i lagens mening. Oftast är det i mera detaljerade ärenden där det handlar om en liten krets människor och där enskilda vinster eller förluster kan vara påtagliga.

Typexemplet är om grannen söker bygglov för ytterligare en våning som förstör din havsutsikt. Då får beslutet så stor betydelse för dig att du förmodligen inte klarar av att göra en neutral och korrekt juridisk bedömning om grannen ska beviljas bygglov eller ej.

Om en jävig person deltar i handläggningen av ett ärende tillkommer beslutet i felaktig ordning. I lindrigaste fall måste ärendet handläggas på nytt. Finns det någon som lidit skada av att någon jävig påverkat beslutet kan det bli en fråga för domstolen.

Är du anställd i kommunen ska du driva dina intressen som anställd via din fackförening, inte i kommunala organ.

Måste man gå på alla möten?

Kort svar: ja. Längre svar: Givetvis kan det hända att man blir sjuk eller får något annat förhinder som inte går att undvika, men det är viktigt att man sköter sitt uppdrag genom att prioritera fullmäktigeuppdraget före andra åtaganden. Det gäller i samma grad för ordinarie ledamöter som för ersättare. Om man får förhinder ska man meddela detta till gruppledaren.

Kan vem som helst komma och lyssna på ett fullmäktigemöte?

Ja, kommunfullmäktiges möte är öppna för allmänheten. Åhörare får inte delta i diskussionen eller ställa frågor under sammanträdet. Mötet sänds också på webben:

https://www.webcaster.se/haninge/Default.aspx

Måste man delta i alla diskussioner?

Nej, många ärenden är okontroversiella och beslutas utan diskussion. I andra är det bara en från majoriteten och en eller ett par från oppositionen som yttrar sig. I politiskt laddade frågor, med flera olika förslag och ståndpunkter, kan diskussionen bli både livlig och lång. Tveka inte att delta i diskussionen om du känner att du har något viktigt att tillföra eller har frågor som behöver besvaras.

Kan man begära ”streck i debatten”?

Nej, det tillåter inte kommunallagen. Debatten fortsätter så länge det finns ledamöter som begär ordet.

Är det talartidsbegränsning?

Ja, om alla partier är överens kan man begränsa tiden för anförande och repliker.

Hur beslutar man?

När fullmäktige ska fatta beslut frågar ordföranden på de förslag som finns och ledamöterna svarar ”ja” på det förslag man stöder (acklamationsbeslut).

Ordföranden finner så gott som alltid att kommunstyrelsens förslag, dvs. majoritetens förslag, har bifallits. Ibland begär någon från oppositionen votering. Då genomförs en elektronisk omröstning med de knappar som finns i ledamöternas bänkar.

Vad innebär bordläggning och återremittering?

Fullmäktige kan besluta att bordlägga eller att återremittera ett ärende till kommunstyrelsen. Om man bordlägger ett ärende så återkommer det på nästa sammanträde i oförändrat skick. Man kan alltså inte tillföra ytterligare fakta i ärendet. Bordläggning kan t.ex. användas för att ge tid till ytterligare diskussioner i partigrupperna.

Återremiss används när fullmäktige vill att ett ärende ska beredas ytterligare innan beslut fattas, t ex ytterligare utredning, tillförande av fakta som saknas eller liknande. Ett återremissbeslut ska förses med en motivering, så att kommunstyrelsen vet vad som ska göras. Observera att i fullmäktige krävs det bara en tredjedel av de röstande för beslut om bordläggning eller återremiss. Om alla ledamöter är på plats (och deltar i omröstningen) så behövs det 21 röster av 61.

Hur justeras protokollet?

För att besluten ska bli giltiga måste fullmäktigeprotokollet justeras. Innan ärendebehandlingen utser fullmäktige två justerare som justerar protokollet tillsammans med ordföranden. Justerare föreslås av ordföranden som låter uppgiften rotera bland ledamöterna (de som föreslås tillfrågas innan).

Ordföranden talar samtidigt om var och när protokollet ska justeras (t ex i kommunhuset veckan efter mötet). När du ska justera protokollet läser du igenom protokollet och om allt är korrekt signerar du längst ner på varje sida. Sist skriver du under protokollet på första sidan. Om du hittar något fel så tar du upp det med sekreteraren som får skriva ut ett nytt, rättat protokollsblad.

Förväntas man delta på kommunala gruppens möten?

Ja! Kommunala gruppen – d v s alla som har kommunala uppdrag för Vänsterpartiet – träffas måndagen före fullmäktigemötena. Gruppen går igenom aktuella ärenden och diskuterar motioner och interpellationer.

Får man rösta mot partilinjen?

Nej, vi ska uppträda enhetligt och i enlighet med demokratiskt fattade beslut. Om man absolut inte vill rösta för partiets uppfattning bör man inte delta i sammanträdet under den punkten.

Det kan också vara så att vi har fattat beslut om att rösta på ett visst sätt tillsammans med andra partier. Om vi inte lever upp till det, minska möjligheten att samarbeta med andra partier.

Får man ersättning för förlorad arbetsförtjänst?

Ja, men du måste kunna styrka hur mycket lön du förlorat. Du kan också få ersättning för utgifter för barnomsorg. Ersättning utgår för förlorad arbetsförtjänst för högst åtta timmar per dag, dock med en övre beloppsgräns på 1 500 kr. För rätt till ersättning fordras att inkomstförlusten kan styrkas genom intyg från arbetsgivaren eller kopia av lönebesked, som utvisar hur stort löneavdrag som gjorts på grund av sammanträdet/förrättningen.

Rörligt arvode utgår med 600 kr per sammanträde i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd, gemensam nämnd, utskott, tillfälliga beredningar tillsatta av fullmäktige eller kommunstyrelsen.

Frågor och synpunkter emottages tacksamt,

Patrik Olofsson

Noter

 

[1] I bland bildas block i kommunfullmäktige där olika partier ingår valteknisk samverkan. Då återspeglas blockens proportioner i nämnderna.

[2] Tack till Vänsterpartiet i Botkyrka vars förlaga vi exproprierat rikligt med text ifrån.

Uppdaterades: 17 jan 2018