I helgen var det full rulle på Klimatriksdagen. Inspirerade av förkämparna för allmän rösträtt som fått nog på att makteliten inte lyssnade på deras krav så tog miljöengagerade saken i egna händer och anordnade världens första klimatriksdag 2014. Det var ett sätt att lyfta klimatfrågorna till att bli något som diskuterades i valrörelsen och som skulle bli valfrågor.

Föreningen Klimatriksdagen är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening, vars ändamål är att klimatfrågan ska få en central roll i den svenska valrörelsen och debatten. Men alla partier som bryr sig om klimatet följde så klart med i diskussionen och kommer noga ta del av resultatet.

Klimatriksdagen 2018 är den andra klimatriksdagen med syfte att lyfta klimatfrågorna inför valet. Helgen bestod av seminarier och motionsskrivande och avslutades med en klimatdemonstration.

Några exempel på seminarier var:

• Klimatinspiratör? En endagskurs för dig som vill påverka i klimatfrågan
• Kapitalets makt
• Berättelse från dem som redan drabbats
• Lokalt klimatarbete i kommuner och stadsdelar
• Facken som drivkraft i klimatarbetet
• Tro, hopp och klimat. Kyrkornas bidrag i arbetet för rättvisa och hållbarhet
• Klimat och biologisk mångfald- hur hänger det ihop?

Parallellt med seminarierna var det också arbete med motionerna på olika sätt:

• Utskottsmöten
• Motionsutställning
• Plenardebatt

250 förslag lades fram för att rädda klimatet på olika sätt. Allt från sopsortering, flygstopp till till divestering av AP-fonderna och stoppdatum för fossila bränslen. I slutändan röstades 12 motioner igenom som vinnande. Här nedan kan du läsa sammanfattningarna. (Läs här om du vill läsa motivering och mer information om motionerna).

Stoppdatum för fossila bränslen

Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.

Föreslagna åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.

För en fossilfri finanssektor

Sammanfattning: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten säkerställer att finanssektorns investeringar lever upp till Parisavtalets avsikt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet. De statliga APfonderna investerar idag i några av de smutsigaste verksamheterna i världen, nu är det dags att fonderna blir fossilfria.

Föreslagna åtgärder: En fossilfri finanssektor: Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor

Klimatsäkra AP-fonderna:

AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart

Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter

Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.

Föreslagna åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.

Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!

Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut. För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.

Föreslagna åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.

B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan
inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).

Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål

Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet. Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.

Föreslagna åtgärder: Vi föreslår att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030

Samordnad tågtrafik inom EU

Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft.

Föreslagna åtgärder: Att Sverige verkar för
– att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
– att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
– att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken

En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp

Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.

Föreslagna åtgärder: – Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
– Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
– Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
– Stopp för subventioner till flyget.
– Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.

En glokal livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer

Sammanfattning: Sverige behöver en ”glokal” livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

Föreslagna åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.

Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

Skydda kollagret i de svenska skogarna

Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.

Föreslagna åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.

Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen

Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen.

Föreslagna åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.

Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet

Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.

Föreslagna åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.

Riksomfattande folkbildningskampanj

Sammanfattning: Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga omställning för att kunna lösa klimatutmaningen. Vi föreslår därför att en skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas

Föreslagna åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs

Motionerna har överlämnats till politikerna med ett följebrev. Här är ett utdrag:

Klimatfrågan kallas ofta vår tids ödesfråga. Vetenskapen beskriver tydligt problembilden och vad som krävs för att vända utvecklingen. Trots det går det alldeles för långsamt och vi behöver vidta åtgärder för att drastiskt minska utsläppen i betydligt snabbare takt än hittills.

Med Klimatriksdag 2018 vill vi visa politiker på alla nivåer att det finns en stark opinion för kraftfulla politiska åtgärder för att motverka klimatförsämringar. Många undersökningar, senast Novus i april 2018 pekar på att klimat och miljö är de frågor som oroar svenskar mest; och oron är särskilt påtaglig bland unga. Det finns naturligtvis många politiska frågor som kräver uppmärksamhet, men det paradoxala är att om vi inte på allvar angriper klimatutmaningen, så kommer övriga politiska frågor inte spela någon roll när våra barn och barnbarn växer upp.

Målet med vårt arbete är att samtliga partier, oavsett ideologisk utgångspunkt, tar klimatfrågan på allvar och visar oss väljare vilken klimatpolitik de avser bedriva om de får chansen, under kommande mandatperioder.

Klimatriksdagen avslutade helgen med en klimatmarsch. Då fick organisationer, privatpersoner och politiska partier vara med givet att banderoller och budskap har tydliga klimatbudskap. Den allra största delen av tåget var organisationer och miljöaktivister. Partierna gick sist. Det var få partier som dök upp men vi i Vänsterpartiet anordnade så klart ett block! Det var kamrater från distriktsstyrelsen, från klimat- och miljöutskottet, från olika partiföreningar inne i staden och så deltog även Samuel Skånberg från oss i Vänsterpartiet Haninge som kandiderar igen till kommunfullmäktige.

Nedan kommer ett antal bilder som får spridas fritt om det står ”Foto: CC-BY” (Creative Commons erkännande-licens).

 

Uppdaterades: 06 maj 2018