Slutrapporten om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

BAKGRUND

Förra året strax innan sommaren, på kommunfullmäktigemötet den 2021-06-14, så röstade vi i oppositionen (V, M, SD) igenom Moderaternas motion om att socialnämnden, tillsammans med grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, får i uppdrag att bland elever i högstadiet och gymnasiet göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge.

Vi i Vänsterpartiet Haninge la även ett tilläggsförslag om att socialnämnden ges i uppdrag att också göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. I tilläggsförslaget föreslog vi även att Haninge Kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter samt att kartläggningen ska vara klar 2022-05-01. Oppositionen röstade för vårt tilläggsförslag vilket ledde till att vi fick igenom den kartläggningen som vi nu har fått en slutrapport på. 

En konsult har upphandlats av social- och äldreförvaltningen samt utbildningsförvaltningen för genomförandet av de båda kartläggningarna.

Nästa vecka på måndagens fullmäktigemöte den 4 april så kommer delrapporten upp till beslut och i maj månad kommer slutrapporten till kommunfullmäktige. Kartläggningarnas slutrapporter har dock redan hunnit komma till de ovannämnda nämnderna nu under mars månad. (Se längre ner för hur vi agerade i nämnderna)

VAD SÄGER SLUTRAPPORTERNA DÅ?
EN KARTLÄGGNING AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK BLAND UNGDOMAR I HANINGE KOMMUN 

Kartläggningen är baserad på en enkätundersökning som genomfördes under januari och februari 2022 och genomfördes bland elever i årskurs nio samt andra året i gymnasiet i de kommunala skolorna. Enkäten har besvarats av 791 elever  av de totalt 1441 som tillhörde urvalsgruppen, vilket innebär en svarsfrekvens på 55%. I kartläggningen delas eleverna upp i en oskuldsnorm och en kontrollgrupp och gruppernas livsvillkor jämförs. 

Av de elever som besvarade kartläggningen lever 26% av alla flickor och 12 procent av alla pojkar med oskuldsnormer, det motsvarar 84 flickor och 46 pojkar.

Oskuldsnormsgruppen lever med vissa begränsningar i livet jämfört med kontrollgruppen, som att t.ex. inte kunna välja sin partner i framtiden, ha kompisar av det motsatta könet och ha kärleksrelation med person av samma kön. Vissa ungdomar uppger att de även kan blir kontrollerade, förtryckta och kan bli utsatt för våld om de inte lever i enlighet med de oskuldsnormer som råder inom familjen. 

Detta är väldigt allvarligt. Våra barn och unga är utsatta för hedersförtryck och våld redan så tidigt som i skolåldern och känner stark press från anhöriga kring hur de ska leva och förhålla sig till olika situationer.

Vi har vid flertal tillfällen lagt förebyggande förslag som att t.ex. i skolschemat införa workshop om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer, hbtq frågor. Vi har även på olika sätt lyft vikten av att kommunen stöttar och ger viktiga verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottofferjouren bra förutsättningar att fortsätta sina stöttande verksamheter till brottsutsatta och våldsutövare. Läs mer om vad vi vill göra längre ner på sidan. 

För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här. 

VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK – EN KARTLÄGGNING AV OMFATTNINGEN I HANINGE 2021 OCH EFFEKTERNA AV COVID-19 

I kartläggningen konstateras det att det är svårt att bedöma hur covid-19 pandemin har påverkat omfattningen av våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Det som bl.a. gör det svårt att bedöma är att vi fortfarande befinner oss i pandemin, samt att viss statistik i kartläggningen är hämtat på riksnivå och inte för Haninge samt att statistikföringen inom Socialtjänsten har brister i och med systemtekniska begränsningar vid aktualisering av nya ärenden till Socialtjänsten. T.ex. kan ett ärende inkomma till Socialtjänsten som orosanmälan för ökad skolfrånvaro och registreras utifrån det och sen under utredningens gång framkommer det även att det förekommer fysiskt våld i hemmet. Detta medför att i ärenden där det förekommer mer än ett oroväckande förhållande, så uteblir det i statistiken pga att man i systemet begränsas med att endast kunna välja en aktualiseringskod för ett ärende. Därmed kan denna kartläggning endast visa eventuella tendenser. 

Enligt statistik från BRIS så framkommer en ökning av samtal som rör familjekonflikter samt fysiskt och psykiskt våld.

Haninge kommuns relationsvåldsteam menar att ärendena hos de har ökat något de senaste åren men de kan inte med säkerhet säga att det är pga pandemin. 

Haninge Kvinnojour däremot har märkt av en kraftig ökning av antal samtal under pandemin. Kvinnojouren fick ta emot nästan dubbelt så många samtal, mail och sms varje vecka under pandemin år 2020 jämfört med tiden innan. Det är mellan 45-50 kontakter i veckan, tidigare låg antalet på 25. Problemen är stora i Haninge. Det är kvinnor som lever med trakasserier, kränkningar, övergrepp och psykiskt våld. Det är kvinnor i alla åldrar och från alla samhällsklasser som hör av sig.

Origo som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck menar att personer som lever med hedersnormer fått en mer utsatt tillvaro som följd av pandemin. 

Kartläggningen menar att man kan se en ökning över tid av anmälda brott och antal inkomna ärenden till socialtjänsten och en särskild ökning efter 2019 som sedan minskats för 2021. 

Vi ser allvarligt på detta och har under lång tid försökt påtala vikten om att lägga resurser på förebyggande åtgärder, mer resurser till socialnämnden och att kommunen ska stötta verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren med långsiktiga avtal. Läs mer om vad vi vi vill göra längre ner på sidan. 

För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här.  

HUR AGERADE VI I NÄMNDERNA?

I Grund- och förskolenämnden sitter från oss Sevim Celepli som ordinarie ledamot och i Socialnämnden sitter Petar Kotljarevski som ordinarie ledamot.

Sevim Celepli, Ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet
Petar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden

I nämnderna så lade Moderaterna ett eget förslag som skiljde sig från ledningens förslag främst utifrån att Moderaterna föreslog att vi återremitterar kartläggningen gällande våld i nära relation för att få förslag på relevanta åtgärder samt att det säkerställs att all personal inom nämndens verksamhetsområde får relevant utbildning för att i ett tidigt skede kunna upptäcka och hantera barn och unga som är utsatta för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. I deras förslag föreslogs även att idrotts- och fritidsnämndens personal möjliggörs få ta del av den utbildning som ska erbjudas till de tre nämnder som är berörda (socialnämnden, grund- och förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden).

Detta tycker vi är väldigt viktigt, att ledare inom olika föreningar har en bra kompetens för att kunna upptäcka och möta de barn och unga som behöver stöd på ett bra sätt. Sedan föreslog Moderaterna i sitt förslag att förvaltningen får i uppdrag att om ett år, till skillnad från ledningens förslag om två år, följa upp resultatet av de åtgärder som genomförs som en följd av kartläggningarna och rapportera till nämnden. 

Vi ansåg att Moderaternas förslag var bra så vi röstade bifall på det och lade ett tilläggsförslag (i Socialnämnden och Grund- och förskolenämnden) om att även erbjuda utbildning för personal verksamma inom kultur- och demokratinämndens verksamhetsområde. Det berör bl.a. personal inom kulturskolan, biblioteken och Freezone. Vi anser det ytterst viktigt att kompetensutveckling sker för en bredd av personal som kommer i kontakt med barn och unga i olika forum och sammanhang. 

I Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden sitter från oss Eylem Sütcü som ersättare. Moderaterna lade samma förslag som i ovannämnda nämnder och vi lade ett ersättaryttrande om vikten att erbjuda utbildning för även personal verksamma inom kultur- och demokrati nämndens verksamhetsområde.

Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
VILKA INSATSER BEDÖMER VI ATT DET BEHÖVS FÖR ATT BEKÄMPA VÅLD I NÄRA RELATION OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK?
  • Öppna förskolan behöver återöppnas i Jordbro och Brandbergen
  • Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen  
  • Stärka vår elevhälsa genom att anställa fler skolkuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer, specialpedagoger, m. fl. professioner inom elevhälsan 
  • Haninge kommun ska erbjuda utbildning till personal som arbetar i verksamhetsområden inom Socialnämnden, Grund- och förskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden och Kultur- och demokratinämnden i att tidigt kunna upptäcka tecken på att hedersrelaterat förtryck och våld förekommer
  • Vår motion om att inrätta tjänsten en lokal Barnombudsman 
  • Vår motion om att införa en jämställdhets miljon
  • Vår motion om att införa feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer, hbtq frågor på schemat i skolundervisningen
  • Grund- och förskolenämnden får i uppdrag att arbeta med våldsförebyggande arbete, exempelvis Mentors for violence prevention
  • Haninge kommun ger Haninge kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren bättre förutsättningar genom långsiktiga avtal 
  • Haninge kommun ska ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser

 

Sevim Celepli, Ledamot i Grund- och förskolenämnden
Petar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden
Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Dela den här sidan:

Kopiera länk