Skip to main content

Författare: haninge

”Ett borgerligt styre med sverigedemokratisk politik” – vad betyder det?

I skrivande stund har inte den tilltänkta kommunledningen publicerat något politiskt manifest. Och det avtal som finns mellan ”Haningealliansen” (M, KD & L) och Sverigedemokraterna är heller inte offentligt. Det kanske finns skäl för det. Det skulle kanske skulle bli pinsamt för Liberalerna om det blir offentligt vilka eftergifter man gjort till SD. Nu ska det mörkas och SD:s politik ska portioneras ut pö om pö.

När det gäller ”Haningealliansens” utläggningen av den sverigedemokratiska politiken säger Christian Lindefjärd, gruppledare för Sverigedemokraterna, i senaste numret av Mitt i Haninge att ”det kommer att börja märkas på sikt, kanske inte första året men efter ett år. Vi kommer då att basunera ut vilka punkter det är som vi fått igenom”.

Så för att inte uppröra ”Haningealliansens” liberala väljare och möjligheten att sälja in det här projektet, så kommer SD vara tyst första året och acceptera bara ett fåtal punkter. Först år två ska man ”basunera ut” de politiska segrarna. Då har Liberalerna investerat för mycket i ”Haningealliansen” för att lämna styret – så är tanken.

Demokratiskt är det lite tveksamt att det finns politiska kontrakt mellan partierna i fullmäktige som inte är offentliga. Väljarna borde kunna förvänta sig mer transparens och klara besked om vilken politik som de kan förvänta sig kommande mandatperiod.

Men vad kan vi förvänta oss att Sverigedemokraterna har fått igenom för politik? Det är ingen hemlighet vilka frågor de prioriterat i sitt valmanifest och som de vill få genomslag för:

1) Tiggeriförbud

Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om tiggeriförbud i Haninge. Både Moderaterna och Kristdemokraterna stödjer idén om ett tiggeriförbud. Idén om tiggeriförbud handlar, likt den gamla lösdriverilagen, om att fattigdomsbekämpning handlar om repressiva åtgärder. Ju mer man bekämpar de fattiga – ju färre blir de. Det är den skruvade logiken bakom idén.

Liberalerna har traditionellt varit emot ett tiggeriförbud och inget som bör hanteras på nationell nivå; man har hela tiden velat ha lösningar på EU-nivå och bidrag till länder som Bulgarien och Rumänien för att ta hand om de delar av befolkningen som inte kan försörja sig i landet.

Christian Lindefjärd, Sverigedemokraterna och Nicole Forslund, Liberalerna

Det är också frågan om det är tiggande människor som alla de nya väktarna och poliserna ska jaga? Är det väl använda resurser? Amnesty International har också många goda argument varför ett tiggeriförbud inte är rätt väg att gå. Att be om hjälp – vilket det i grunden handlar om – ska aldrig kriminaliseras. Det vore galet.

2) Återvändarombudsman

Vad sänder det för signal från kommunen till sina invandrade kommunmedlemmar? För det är signalpolitik det handlar om. Rent praktisk finns redan hjälp att få av Migrationsverket om för dem som vill återvända till sitt forna hemland och rent principiellt är det ju bäst om staten sköter migrationspolitiken. Sverigedemokraterna vill dessutom plussa på med ett kommunalt återvändarbidrag (oklart hur mycket av kommunens resurser som ska läggas på det), för att tydliggöra signalpolitiken att man verkligen inte vill ha invandrare i kommunen. Det ska också gå att få yrkesutbildningar för att kunna få jobb i sitt forna hemland.

Här någonstans kreverar ironin. Skulle vi kunna tänka tvärt om? Hur vore det om vi såg till att det fanns SFI kombinerat med yrkesutbildningar för alla som verkligen vill komma in på den svenska arbetsmarknaden? Det vore verkligen något att lägga kommunens resurser på!

Liberalerna har i alla fall gått till val på man anser att invandringen har berikat Haninge, gett oss större möjligheter och att det är positivt att vi blir fler – inte färre. Hur rimmar en Återvändarombudsman med liberal politik?

3) Kultur med ”folklig” förankring

Det är väl kul med kultur som är uppskattad i breda folklager. Problemet är bara när politiker ska börja definiera vilken kultur som är önskvärd eller mindre önskvärd. Det är en sak att uppmuntra kultur och göra kultur lättillgänglig. Politikens uppgift är aldrig att styra kulturen.

Om man vill börja uppmuntra kulturyttringar som har ”folklig” förankring (vilken är en lite luddig kategori) så utesluter man per definition ny kultur. Ny kultur behöver oftast tid på sig att nå en större publik. August Strindberg blev på 1880-talet så kritiserad och häcklad i Sverige att kände sig tvungen att lämna landet. Idag har man rest statyer över honom och han är nästan en institution inom svensk litteratur.

Sverigedemokraterna i Haninge vill ha en ”kulturbevarande” politik som bygger på ”kulturarvet”. Hade man varit ”kulturbevarande” på 1880-talet så hade nog August Strindberg aldrig fått komma tillbaka till Sverige.

Vi har sett vad dessa strävanden om ”folkligt förankrad kultur” leder till i praktiken där Sverigedemokraterna haft inflytande. Inte minst så blir biblioteken ett viktigt politiskt instrument för ”kulturbevarandet”; litteratur på andra språk ska minska, krav på medborgarskap för att låna böcker, avbrutna samarbeten med icke-svenska kulturföreningar och skulle det – gud förbjude – hänga en prideflagga utanför biblioteket är ju måttet rågat.

Frågan är om Liberalerna orkar hålla en armlängds avstånd mellan politiken och kulturen, eller om det ska in och kladdas med politiska agendor? Man ska också samsas med Kristdemokraterna som i sammanhanget talar om ”fostran och normöverföring” (vad nu exakt det innebär). Det är inte ord som direkt lugnar den bekymrade.

4) Bygg dyrt – bygg vitt

Den nya ”Haningealliansen” har gjort en stor affär av sina planer för den framtida stadsbyggnaden. Bort från de bostäder som faktiskt efterfrågas – billiga hyresrätter. Fram för villor och radhus – den framfantiserade och pittoreskt romantiska ”Trädgårdsstaden” som får Körsbärsdalen i Nangijala att framstå som ett amerikanskt project.

Men det finns en mörk baksida bakom den här bostadsstrategin. Vi är inte födda igår utan vet hur skällan lät förra gången alliansen deklarerade sin bostadspolitik och vad som egentligen ligger bakom.

I den förra bostadsstrategin Alliansen tog fram pratade man om vissa områden som ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vi har alltså två problem i dessa områden 1) Det är för få svenskar. Det verkar vara glest mellan dem och 2) De finns fattiga människor där. Det sistnämnda är givetvis ett problem (men det har inte primärt med bostadspolitiken att göra). Vad det är för problem med det förstnämnda är ytterst oklart.

Bygger man dyrt så slår man två flugor i en smäll; det flyttar bara in höginkomsttagare och bland höginkomsttagare är etniska svenskar mer frekventa. Det skiljer hela 100 000 kr/året i medianinkomst om du är född i Sverige och om du är född utomlands. Om du bygger för att attrahera vissa välbeställda socioekonomiska grupper så får du ”svenskheten” på köpet. Du kommer inte uppleva det som så glest mellan svenskarna i ”Trädgårdsstaden”.

Fattigdomsbekämpningen liknar väldigt mycket idén om tiggeriförbud. Om man bekämpar låginkomsttagares möjligheter att få en bostad, så blir det färre låginkomsttagare. Det är den skruvade logiken.

Frågan är om Liberalerna står kvar vid det nyligen antagna programmet för social hållbarhet, som både Liberalerna och Vänsterpartiet – och majoriteten av partierna – var överens om (för ett halvår sedan i alla fall). Där pratas det inte mycket om ”Trädgårdsstaden”, utan snarare om ”tillgången till en god och ekonomiskt överkomlig bostad” för alla kommuninvånare.

Men nu ska man kampera ihop med Moderaterna och Sverigedemokraterna som bojkottade den beredning i kommunen som tog fram det kommunala programmet för social hållbarhet. Nu kommer det byggas dyrt och för rätt etnicitet.

Liberalismen i Haninge borde gå hem. Du är full.

Stoppa Haninge bostäders planerade chockhöjning

Haninge bostäder, det allmännyttiga hyresbolaget i Haninge vill höja hyrorna med 6,3% för 2023. En så stor höjning riskerar att slå hårdast mot de som redan kämpar mest!
Att bo i hyresrätt är redan den dyraste boendeformen. Samtidigt har hyresgäster de lägsta inkomsterna i genomsnitt. Inflation, höjda priser i butikerna, höjda räntor och höga elpriser har redan skapat en svår situation för många, där pengarna inte räcker till. 

Fler kan behöva söka stöd

Haninge bostäders hyreshöjning sätter även märket för hyreshöjningar hos privata hyresvärdar i kommunen. De privata värdarnas hyror är ofta redan mycket höga. En procentuell höjning innebär alltså en större höjning sett i kronor. Det är inte rimligt att det allmännyttiga bolaget driver på hyresökningar, som ökar vinster hos privata aktörer på bekostnad av Haninges invånare! Haninge bostäder ska arbeta för social hållbarhet och trygghet. Höga hyreshöjningar riskerar att orsaka motsatsen, eftersom fler kan behöva söka stöd från kommunen för att inte riskera att bli utan bostad eller andra förnödenheter. 

Goda marginaler

Haninge bostäder går bra ekonomiskt. Förra året redovisade bolaget en vinst på närmare 50 miljoner kronor, precis som flera år tidigare. Haninge bostäder menar att höjda hyror ska täcka höjda omkostnader, men enligt deras årsredovisningar har omkostnaderna per kvadratmeter sjunkit stadigt de senaste åren.

Att inte ta ut någon hyreshöjning innebär cirka 13,5 miljoner lägre inkomst för Haninge bostäder 2023. Det finns alltså goda marginaler för dem att driva sin verksamhet, trots ökade omkostnader även om de inte höjer hyrorna!

Vi i Vänsterpartiet Haninge har varit i samtal med Hyresgästföreningen som är mycket oroade för den stora hyreshöjningen, och hur den kan påverka hyresgästerna. Vi vill, precis som Hyresgästföreningen att Haninge bostäder håller ner sina krav på hyreshöjningar för att inte orsaka ökad ekonomisk och social utsatthet.

Ökade boendemöjligheter för Haningebor

Vänsterpartiet Haninge vill också att Haninge bostäders ägardirektiv ändras på flera punkter. Exempelvis har Haninge bostäder höga krav på vinst och avkastning, och får inte kommunal borgen för banklån. De måste själva låna från bankerna, med sämre villkor och högre räntor som följd.
Vi vill se att Haninge bostäder har möjlighet att ta mer fördelaktiga lån genom kommunal borgen, och att avkastningskraven sänks.  Detta kan möjliggöra för bolaget att göra investeringar istället för utbetalningar av vinst.

Vi vill också att Haninge bostäder ska tillåtas växa och öka sitt bostadsbestånd med 1000 bostäder under mandatperioden. Detta är en god investering för lokalsamhället och ger ökade boendemöjligheter för Haningebor, utan att förlita sig på privata aktörers kostsamma alternativ.

Mensskydd ska vara gratis

Viktig insändare

I Mitt i Haninge nr 40, 2022  finns en viktig insändare skriven av Nina i 6A på Svartbäcksskolan.
Nina skriver om att mensskydd borde vara gratis och att det finns personer som inte vågar gå till skolan när de har mens, eftersom de saknar mensskydd.

Vi i Vänsterpartiet Haninge håller med dig, Nina.
Mensskydd ska inte vara en klassfråga. Ditt kön ska inte påverka din ekonomi, eller d
ina möjligheter!
Forskning  visar att, oavsett orsak till skolfrånvaro så kan den leda till försämrade skolresultat, och långvarig psykisk och fysisk ohälsa. Om mens är en anledning till ökad frånvaro i skolorna är det självklart att det ska finnas gratis mensskyd där!

Lika självklart som toalettpapper

Vänsterpartiet i Haninge vill att mensskydd ska vara lika självklart som toalettpapper, och delas ut gratis.
Vi lade en motion till kommunen 2018 om kostnadsfria mensskydd i skolor och på ungdomsmottagningar. Efter en lång tid besvarades denna av Haninge kommun i två delar.
Socialförvaltningen angav att de inte ansåg att det var kommuners ansvar att tillhandahålla hygienartiklar till allmänheten. De menade att detta vore en ”otillbörlig påverkan på den lokala handeln”. De ansåg att socialtjänstlagen gav tillräckligt med verktyg för att säkra en skälig levnadsnivå för Haningebor.

Orimlig arbetsbörda

Grund- och förskolenämnden,  gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen svarade att kommunens skolsköterskor har bindor och tamponger att dela ut till de som har glömt hemma. De skrev att skolorna också kan dela ut menskopp till alla som behöver i en årskurs, exemeplvis vid hälsosamtal med skolsköterskan. Då finns också möjlighet att visa hur menskoppen ska användas.
Utbildningsförvaltningen svarade dock också, att förutom den ekonomiska kostnaden, så skulle det vara en orimlig arbetsbörda för skolsköterskorna om de ska dela ut alla mensskydd som skolornas elever behöver.

Svaren får oss att tro, att de inte gärna sprider informationen om att det finns mensskydd att hämta. De anser ju inte att det är deras ansvar, egentligen.

Svar på insändaren

I ett svar på insändaren i Mitti Haninge nr 43, 2022  skriver centerstundenternas Anthon Gyllensten att han håller med Nina. Han beskriver sin bestörtning över att  kommunfullmäktige röstat nej när motionen var uppe 2018. Det intressanta är att han själv var tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige när motionen om gratis mensskydd var uppe för beslut, och alltså deltog i det nekande beslutet. Om detta nämner han inget i sitt svar.

Undrar såklart vad som hänt

Vi Vänsterpartiet Haninge undrar såklart vad som har hänt i frågan? Har skolorna slutat dela ut mensskydd, eller är de bara dåliga på att informera eleverna?

Vi har varit i kontakt med Haninge kommuns verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser (EMI) som beskriver att skolsköterskorna ska ha mensskydd att dela ut till alla som behöver. Skolorna får också ibland gratisutskick av mensskydd från tillverkare som ser det som bra reklam, och behöver inte alltid stå för kostnaden själva.

Ett större ansvar att informera

Vänsterpartiet Haninge tycker att kommunen och skolorna framöver ska ta ett större ansvar för att informera om att det finns gratis mensskydd, så att alla elever ska känna sig trygga att komma till skolan, och att mens inte ska utgöra ett hinder.

Ingen ska kännas sig tvungen att stanna hemma från skolan för att de inte har mensskydd!
Det ska vara enkelt, gratis och lättillgängligt för elever att kunna få tillgång till mensskydd vid behov.

Åsa Levin (V)
Ledamot i äldrenämnden, deltidsengagerad förtoendevald Vänsterpartiet Haninge

 

Vänsterpartiet Haninge svarar på Naturskyddsföreningens frågor

Nedre Rudansjön. Foto: Holger Ellgaard, Creativ Commons.

Det finns fortfarande mycket skyddsvärd natur i Haninge, ska den offras för en evig tillväxt?

Svar: kommunen har i sitt klimat- och miljöpolitiska program ett etappmål som säger att ”År 2022 har kommunen skyddat ytterligare minst 600 hektar mark med höga naturvärden exempelvis genom reservatsbildning eller biotopskyddsområde”. Vi anser att vi genom att stå bakom förslagen ökar chanserna att nå uppsatt miljömål och förhoppningsvis öka andelen skyddad mark i Haninge.

Nytt naturreservat på Ornö-Breviksnäs … ja eller nej?

Markägaren på Ornö planerade först att avverka, men nu finns ett förslag framme på att skydda skogen i stället, något som även skulle omfatta de delar som Haninge kommun äger. Stöder ditt parti bildandet av detta naturreservat på Breviksnäs?

Svar: Ja. Med tanke på att kommunen vill förtäta året-runt-bebyggelsen på Ornö är det klokt att skydda naturvärden på ön. Bl a anges i Landsbygds – och skärgårdsstrategin att Ornö är ett område av riksintresse där natur och kulturvärden inte får skadas påtagligt.

Värna den gröna korridoren öster om Vendelsö … ja eller nej?

Den gröna korridoren öster om Vendelsö/Vendelsömalm är ett mycket populärt och välbesökt område som sträcker sig fram till nationalparken i Tyresta. Men delar av området finns markerat för exploatering i Vendelsö utvecklingsprogram. Står ditt parti bakom ett stopp för vidare bebyggelse och exploatering i detta område?

Svar: Ja. Att värna gröna korridorer är otroligt viktigt. Gröna korridorer skapar buffertzoner som minskar risker för översvämningar, träd skapar ett svalare mikroklimat som motverkar bildandet av stadsöknar och ”värmeöar”. Vi bevarar möjligheten till stadsnära natur vilket bidrar till bättre hälsa för dem som bor i Haninge.

Skydda värdefull natur runt Hemfosa … ja eller nej?

Det finns stora utbyggnadsplaner för Hemfosa, där det planeras för ett helt nytt samhälle för 25 000 invånare, med bostäder, arbetsplatser och vägar. Samtidigt finns här några av Haninges allra finaste naturområden. Är ditt parti berett att bilda naturreservat på kommunens mark för att skydda värdefull natur i området?

Svar: Ja. Med tanke på planerna på förtätning är det av flera skäl viktigt att skydda naturvärden i Hemfosa. Biologisk mångfald, motståndskraft mot klimatförändringar, rekreation och hälsa gynnas alla av bevarandet av naturen.

Kulturlandskap efter före detta torpet Västra Ruda. Foto: Holger Ellgaard, Creativ Commons.

Hjälpa tjädrarna i Jordbro …ja eller nej?

En annan plan är att utvidga Jordbro industriområde västerut, mot Djupdalen och ända bort mot kommungränsen mot Huddinge. Ett område som hyser stora naturvärden, med bl.a. tjäder. Dessutom går Sörmlandsleden genom området. Är ditt parti berett att skydda tjäderskogen vid Djupdalen?

Svar: Ja. Tjädrar omfattas bland annat av EU:s fågeldirektiv vilket innebär att spelplatser och livsmiljöer inte får störas. Här finns också en vägledande dom: https://www.natursidan.se

Skydda resterna av Norrbyskogen … ja eller nej?

13 hektar av Norrbyskogen höggs ned i vintras, det var själva hjärtat av skogen. Kommunen hade under lång tid planerat att skydda skogen men nu vet man inte vad det blir av detta. Är ditt parti berett att skydda skogen som ännu inte huggits ned genom att bilda ett naturreservat eller motsvarande?

Svar: Ja. Landskapsanalysen av Norrbyskogen anger att «Norrbyskogen är en viktig resurs som rekreationsområde och bör bevaras i sin helhet. Även de mindre skogsområdena som finns insprängda i bebyggelsen är värdefulla för karaktären och bör bevaras. Vid en ytterligare förtätning blir de än viktigare för rekreation, men får även en viktig roll som grön lunga och spridningsmöjlighet mellan Hanvedenkilen och Tyrestakilen. Vi vill även ange artskyddsförordningen som anledning att bevara skogen.

Vilka konkreta ambitioner har ditt parti vad gäller nya/utvidgade reservat och friluftsområden i kommunen under nästa mandatperiod?

Svar: Vi kommer självklart att arbeta för att kommunen i första hand ska uppnå sitt uppsatta etappmål gällande skyddande av mark, ett mål som framgår av det klimat- och miljöpolitiska programmet.