Skip to main content

Författare: haninge

Äldre personer får betala ett högt pris när privata demensboenden får ekonomiska problem

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden

Nu har det hänt det som inte får hända, ett demensboende i privat regi i kommunen har stora ekonomiska problem och stänger sin verksamhet. Det är mycket olyckligt för de personer som bor där och deras anhöriga. Detta är det problematiska med privat driven välfärd. Oavsett om det är demensboenden eller skolor som går i konkurs är det de boende eller elever som får betala priset.

Det har varit mycket uppmärksamhet på privata demensboendet  Lovisagården som är ett hemtrevligt boende med bra vård, men nu står det klart att företaget väljer att avsluta  sin verksamhet för de har ekonomiska problem.  Många vårdboenden inom äldreomsorgen har problem för att många avlidit av Corona pandemin och att färre söker till boenden.

I Haninge kommun är det kommunens egna boenden som man i första hand flyttar till. Sedan kommer de privata boenden som finns i kommunen. Det finns mycket tydligt skrivet i de avtal företagen skriver med kommunen när man startar sin verksamhet i Haninge. Det finns också en konkret plan hur platserna fördelas mellan de olika privata företagen och är ett boende fullbelagt när turen kommer går frågan vidare till nästa företag. Företaget har även avtal med andra kommuner att kunna erbjuda platser till.

När det gäller Lovisagården uppfyller de inte kraven som gäller angående hygienutrymmen, då två personer får dela på samma hygienutrymme. Detta innebär att företaget får betala en avgift för bristerna till kommunen. Företaget ser det som en straffavgift.

Vad man inte yppar från företaget är att man sedan 2010 och fram till 2020 tagit ut 35 miljoner i vinst och att det funnits  ett ekonomiskt utrymme för att bygga om boendet till gällande riktlinjer angående hygienutrymmen.

Vad innebär det här beslutet för de boende?

Personer med demens diagnoser är mycket sårbara för förändringar i deras liv p g a de hjärnskador som följer med sjukdomen. Att byta boende och att byta personal kan väsentligt försämra deras allmäntillstånd.

– Ofta tar det lång tid innan man känner sig trygg med nya människor som tar hand om omvårdnaden. Därför är det en katastrof att privata aktörer med vinstintresse får driva demensvård som kan gå i konkurs, säger Åsa Bååth, gruppledare och ledamot i äldrenämnden.

Kommunens roll och företagets roll

Ägarna till Lovisa gården har nu ekonomiska problem och anser att de inte kan driva verksamheten längre och att kommunen ska rädda Lovisagården. Man har tre nya personer som velat flytta in i maj, men företaget har tackat nej och väljer hellre att stänga.

Haninge kommuns beslut är att inte gå in och täcka privata företags ekonomiska problem. Det är företagets egna beslut att stänga verksamheten. Kommunen kan inte ta ekonomiskt ansvar för ett privat företag för likställighetsprincipen gäller och då måste man även ta ansvar för alla privata företags ekonomier som agerar i kommunen.

Däremot tar kommunen fullt ansvar för de boende. De får erbjudande om nytt boende med samma kunskap och  inriktning på demensvård.

Problematiken med privat driven äldreomsorg

Det har sedan början av nittiotalet genomförts en modell inom äldreomsorgen som heter New Public Management, vilket innebär att man sätter en prislapp på olika diagnoser och att ersättningssystemet för vård följer dessa priser. Det innebär i sin tur att man kan ta ut stora vinster på olika typer av vård och omsorg.

Systemet gör att äldreomsorgen blivit en “mjölkko” för olika företag och framförallt intressant för stora företag drivna av riskkapitalister. Varje demensdiagnos är klirr i kassan för de privata företag som driver demensvård. De pengar man har att röra sig med är den ersättning man får för varje boende. Och det är från den ersättningen man tar boendets kostnad och även vinsten. Det innebär att man måste minska utgifterna för att få vinst. De områden man kan spara på är personalfrågor som bemanning och lön, material som  inkontinensskydd, hjälpmedel och de boendes mat – en kvalitetssänkning för de boende.

Vänsterpartiet anser att äldreomsorg ska drivas i kommunal regi för att skydda äldre sjuka personer från att drabbas av negativa konsekvenser p g a vinstkrav. Det är en viktig aspekt för anhöriga att tänka på vid val av boende för sina anhöriga. Man ska inte utsättas för att mista sin bostad för att ett företag går i konkurs.

”Fullt pris för en halv tröja?” – Hel avgift för halv barnomsorg

Sevim Celepli är vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Haninge kommuns orimliga beslut gällande minskningen av timmar i förskolan för barn till föräldralediga och arbetslösa.

Idag börjar den stegvisa återgången i förskolan från 15 timmar i veckan till 30 timmar för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetslösa. Första steget är en ökning med 5 timmar från 15 timmar till 20 timmar i förskolan under perioden 2021-07-01 – 2021-09-30.

När pandemin bröt ut för mer än ett år sedan halverades tiden på förskolan för barn med hemmavarande vårdnadshavare till 15 timmar i veckan från 30 timmar. Beslutet om att minska på tiden på förskolan för denna barngrupp grundade sig i att ge personalen bättre förutsättningar att klara av att driva verksamheterna utifrån de stora sjuktalen som uppstod med smittan.

Detta har vi i Vänsterpartiet full förståelse för, det har varit stora utmaningar och prövningar i alla led på alla verksamheter i kommunen. Något som vi däremot saknar full förståelse för är att barnomsorgsavgiften inte sänktes för dessa vårdnadshavare trots halveringen av tid, utan de har ändå fått betala full avgift för en ”halverad service”.

Beslutet har förlängts flera gånger trots kritik från vårdnadshavare och Vänsterpartiet Haninge. Vår gruppledare Åsa Bååth var tidig med att ifrågasätta beslutet och debatterade om det i kommunfullmäktige under våren 2020 med grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg.

Än idag, mer än 1 år senare är det många som upprörs av beslutet med full avgift trots minskning av timmarna i förskolan. I debatt delen av mitt i Haninges nummer 22 (5 juni – 11 juni) så skriver en upprörd kommunmedborgare:

”Varför tar Haninge kommun 100 procent avgift för barn i åldrarna 1-2 år i förskola, men som bara får vara där i 15 timmar? Det känns orimligt. Grannkommunerna Huddinge och Tyresö har 50 procent lägre avgifter för barn i samma ålder och tid.”

Och vidare:

Jag tror knappast att någon skulle vilja betala fullt pris för en halv tröja? Kanske är det en dålig liknelse men förstår ni hur jag menar?

Ja, vi förstår verkligen dig.

Detta beslut drabbar en samhällsgrupp som redan har sänkta inkomster genom föräldraledighet och arbetslöshet. Vänsterpartiet har varit väldigt tydlig i denna fråga och vill att kommunen följer lagen som ger rätt till 15 timmars avgiftsfri förskola (allmän förskola) och att man får ha rätten kvar till sitt ursprungliga timantal när vi återgår till det normala. Vi har även lagt detta som en åtgärd i vår budget för år 2022-2023, som ni kan läsa om här.

”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov” – Skollagen

Vi anser att detta utifrån ett barnperspektiv är negativ särbehandling mot en barngrupp. Det blir skillnad på den service barnen får rätt till utifrån vårdnadshavarnas sysselsättning. Förskolans verksamhet är till för barnen, inte de vuxna. Därför bör beslutet också grunda sig utifrån barnens behov och inte de vuxnas sysselsättning.

Enligt skollagen kapitel 8 paragraf 2 lyder förskolans syfte:

”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Skollag (2010:800)

Under grund- och förskolnämndens möte den 9 juni 2021 kom detta ärende upp där förvaltningen föreslår en stegvis återgång till 30 timmar i förskolan för den grupp som har fått minskade timmar nu under pandemin. Förvaltningens motivering och förslag är enligt nedan:

”Verksamheterna har under en lång period varit mycket ansträngd och behöver fortsatt hantera effekterna av pandemin för att säkerställa en långsiktigt hållbar organisation. Förvaltningen föreslår därför en stegvis återgång till 30 timmar i förskolan för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetslösa.

Förslag på stegvis återgång:

  • 2021-07-01 – 2021-09-30 Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 20 timmar per vecka.
  • 2021-10-01 – 2021-12-31 Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 25 timmar per vecka.
  • 2022-01-01 och framåt Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 30 timmar per vecka.

När denna punkt kom upp la Vänsterpartiet ett eget förslag som ni kan läsa här. I vårt egna förslag föreslår vi en annan stegvis återgång:

  • 2021-07-01 – 2021-08-31 Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 20 timmar per vecka
  • 2021-09-01 – Vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare: 30 timmar per vecka

Vi framförde att vi har förståelse för att man vill genomföra en stegvis återgång till 30 timmar i förskolan för barn till vårdnadshavare som är föräldralediga och arbetslösa, för att ge verksamheterna och pedagogerna bra förutsättningar att dra igång full verksamhet igen. Men vi står fast vid att det inte är berättigat att ta ut full avgift från de vårdnadshavare som får gå ner i timmar på förskolan mot sin vilja.

Vi la därför också ett förslag om att kompensera för den extra debitering av avgift som kommunen har tagit ut från dessa vårdnadshavare genom att de drabbade antingen får utbetalning retroaktivt eller kompenseras genom att framtida debiteringar av barnomsorgsavgift nollställs tills att betalningarna är utjämnade.

Vänsterpartiet tillsammans med övriga ledamöter från oppositionen röstade för vårt egna förslag. Ledningen röstade mot vårt förslag och i enlighet med det förslag som förvaltningen gett om stegvis återgång till 30 timmar i förskolan. En votering begärdes av Vänsterpartiet och genomfördes. Resultatet blev 5 Ja (de som röstar enligt ledningens förslag) mot 4 Nej (de som röstar enligt Vänsterpartiets förslag).

Vårt förslag föll. Ett väldigt beklagligt utfall för de vårdnadshavare som nu har fått betala full avgift för en service de till fullo inte får utnyttja. Framförallt också beklagligt för de barn som får inte får vara med på alla aktiviteter i förskolan som alla övriga barn. Tydligen är det skillnad på barn och barn i Haninge kommun – men avgiften, ja den står fast oavsett.

Sevim Celepli, vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Det blir ingen ny skola i Jordbro om Liberalerna får som de vill

Sevim Celepli, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet, tog en interpellationsdebatt med Tobias Hammarström, Liberalerna och ordförande i grund- och förskolenämnden.

Den styrande alliansen i Haninge, med S, L, C & KD, lovade när de tillträdde 2019:

Haninge kommun ska ha fullständiga grundskolor i alla kommundelar

Styrande alliansens politiska plattform 2019-2022

 

På en direkt fråga från Vänsterpartiet om de kommer byggas en ny skola i Jordbro svarade Tobias Hammarberg att det inte är aktuellt.

Trots att allianskollegan Petri Salonen, Centerpartiet och ordförande i stadsbyggnadsnämnden, går ut i Mitt i Haninge där det påstås:

Tillsammans med det ökade antalet bostäder i området planeras en naturnära F-9-skola i en del av Hurtigs park

Mitt i Haninge 2021-04-26

 

För alla i Jordbro är det väsentligt att veta att det här är bara luftslott från den nuvarande kommunledningen. Utställda löften 2019 är ingenting värda 2021.

Det är val 2022 och vi vet att Jordbrobornas minnen är goda.

Läs mer om Sevim Celeplis interpellation och Tobias Hammarberg svar här.

Huvudargumentet från Tobias Hammarberg att det finns gott om skollokaler i övriga delar av Haninge, och att det är jordbroelevernas ansvar att fylla dem, håller inte.

Om det i realiteten finns gott om skollokaler skulle man kunna minska klasserna och höja lärartätheten.

Nuvarande kommunlednings satsningar på lärarkåren lyser uppenbarligen med sin frånvaro genom allt färre behöriga lärare, som bl a Mitt i Haninge rapporterat om.

 

 

 

Kollektivtrafiken måste fungera i Nedersta

Frågan om buss mellan Nedersta och Västerhaninge har varit en följetong. Mitt i Haninge har bland annat skrivit om det:

2019: Vi i Nedersta måste få kollektivtrafik

2020: Flera saknar busslinje till Nedersta i Västerhaninge

2021: Även Mitt i Haninge nr 22 (5-11 juni) har man en stor artikel (dock ej i nätupplagan) om behovet av kollektivtrafik i Nedersta:

I dagsläget är det 268 personer som har skrivit på namninsamlingen för att få en buss mellan Nedersta och Västerhaninge.

Vänsterpartiet, genom vår gruppledare Åsa Bååth, har också aktualiserat frågan om kollektivtrafiken i Nedersta.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i kommunfullmäktige.

Vänsterpartiet har gjort det i form av en interpellation till stadsbyggnadsnämndens ordförande Petri Salonen i början av april i år.

En interpellation är en formell skriftlig fråga som ansvarig politiker är skyldig att ge både skriftligt och muntligt svar på nästkommande kommunfullmäktige.

Interpellation

Busslinje mellan Nedersta och Västerhaninge station

Haninge växer så det knakar men tyvärr växer inte kollektivtrafiken i samma takt. Om man flyttar till Nedersta så finns det problem att ta sig till arbete och skolor speciellt i rusningstid. Och nu är det inflyttning för en ny etapp där alla hus är sålda. Ännu fler vuxna som ska till sina arbeten och ännu fler skolbarn. Även fler bilar för man är beroende av den eftersom området inte har någon busslinje mellan Nedersta och Västerhaninge Centrum.

De 2 infartsparkeringar som finns i Västerhaninge är nästan fyllda trots att många arbetar hemma. Hur kommer det då se ut i höst när fler kommer fysiskt åka till sina arbeten?  Cykel alternativet till stationen fungerar inte för det är mycket cykelstölder. Man ger upp när man fått 3 cyklar stulna vid stationen på 1 månad trots godkända lås och som stått på angiven plats.

En promenad på 2 km för att nå kollektivtrafik är för långt. Och det finns även jämlikhets- och jämställdhetsaspekter eftersom det ofta är låginkomsttagare och kvinnor som åker kollektivt. 

Busstrafiken i kommunen styrs av Regionen och kommunen har tidigare varit pådrivande för att rädda vissa busslinjer.  Det vore önskvärt även i detta fall så  invånarna i  Nedersta får en möjlighet till bra kollektivtrafik.

Vänsterpartiet ser en bra kollektivtrafik som nyckeln till att uppnå de klimat- och miljömål som Haninge kommun har.

Jag vill därför ställa följande frågor till stadsbyggnadsnämndens ordförande:

  1. När man planerar nya bostadsområden och förtätning av äldre områden har kommunen då aktiv dialog med regionen eller den huvudentreprenör som är utförare av busstrafiken i Haninge?
  2. Känner ni till de stora cykelstölderna vid pendeltågsstationen i Västerhaninge och finns det några planer på stärka säkerheten och ha en säkrare cykelställ eller burar att förvara dem i?
  3. Hur beräknas parkeringsplatser vid infartsparkeringarna i Västerhaninge?

/Åsa Bååth

Interpellationen kommer besvaras på kommunfullmäktige den 2021-06-14. Vi har dock innan kommunfullmäktige fått ett skriftligt svar som kan laddas ned här.

Hur skapar vi trygghet i Vega?

Kommunen har fått in ett medborgarförslag om kameraövervakning kring pendeltågsstationen i Vega. Särskilt då gångbron över järnvägsspåret vid norra sidan av stationen, i anslutning till Barents väg.

Medborgarförslaget kommer att behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Kommunledningen vill avslå medborgarförslaget, vilket vi tycker är olyckligt. Det finns en hel del att göra på det här området och vi ska istället tacka de i Vega som lyft upp den här problematiken, så det finns en chans att åtgärda problemet.

Bland annat Mitt i Haninge har skrivit om förekomsten av ungdomsrån där och hur de boende runt gångbron känner en ökad otrygghet.

I och med att det till stor del är ett ungdomsproblem, måste vi parallellt med trygghetsskapande åtgärder titta på ungdomars fritidssituation i Vega. När det framtida allaktivitetshuset blir klart 2023, så finns det naturligtvis mycket goda förutsättningar att fånga upp ungdomar som saknar en konstruktiv fritid. Men fram tills dess måste vi titta på om vi kan stötta föreningslivet mer, så de får rätt förutsättningar att fånga upp fler ungdomar.

Det första man slås av är att bron inte har någon belysning. Det finns lite belysning på gång- och cyckelvägarna till och från bron, men bron själv har ingen belysning vilket gör den till en mörk och otrygg plats på kvällar och nätter.

Vänsterpartiet och Moderaterna fick igenom en motion i Haninges kommunfullmäktige 2021-05-10 att kommunen ska förbättra belysningen i de kommundelar där man upplever otrygghet. Läs mer om denna motion här på Facebook och på vår hemsida.

Som ett led i att vår motion nu gått igenom är gångbron i Vega ett typiskt sådant objekt som behöver ses till ur den här aspekten.

En annan sak man slås av är att det är synd att man inte gjorde en stationsnedgång från bron till plattformens norra sida. Med en stationsnedgång på norra sidan skulle gångbron fått en ökad genomströmning av människor till och från pendeltågen. Med bättre belysning och mer rörelse av människor skulle gångbron bli en tryggare plats.

En väg att gå är att sätta in trygghetsvärdar på platser och områden som känns otrygga. Just trygghetsvärdar finns med i den breda uppgörelse kring tryggheten som alla partier i Haninge kommun står bakom om. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Så det här är ju egentligen något alla partier är överens om. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.

Vi tycker att det är ett bra medborgarförslag som har lämnats in och det borde bifallas. Vänsterpartiets förespråkar dock att vi sätter in trygghetsvärdar och förbättrar belysningen på och ikring bron i första hand.