I lördags var vi på ett möte i Ekeby Loge som anordnades av gruppen ”Stoppa den planerade bergtäkten på Ekeby, Tungelsta”. Anledningen är att risken är överhängande att det ska etableras en bergtäkt och masshantering som kommer förstöra för natur, djur och boende i området. Det var ett drygt hundratal engagerade människor som kom på mötet för att visa sitt motstånd.
Många engagerade i kampen mot bergtäkten
Det är företaget Jehander som vill öppna en bergtäkt i området. Mötet blev aktuellt nu eftersom Mark- och miljööverdomstolen kom med en dom i april 2018 som innebär att företaget Jehander får tillstånd att etablera och bedriva täkt, kross, m.m. på platsen under 20 år.
Frågan om en bergtäkt började redan under 90-talet och ansökningarna har avvisats flera gånger. Många har varit aktiva i arbetet mot bergtäkten och det har varit mycket fram och tillbaka med ansökningar och överklaganden genom åren.
En tidslinje med dokument och artiklar under årens tid var uppsatta för att få en introduktion och en kontext
En person som har varit aktiv i motståndet från början är Mia Engström.
”Det är viktigt att fortsätta visa att det kommer inte vara lätt att ha en täkt här. Vi är så många som kommer bli drabbade och vi ger inte upp i vårt motstånd. Många har skulder för sina hus och kan inte flytta från sina hus. Folk kommer inte vilja flytta hit om täkten blir verklighet”
Mia Engström (till vänster) och Camilla Flinkenbo är aktiva i kampanjgruppen mot bergtäkten
Hon berättar att många är oroliga för hur verksamheten i bergtäkten kommer påverka naturen, grundvattnet, bullernivåer, hästarna och trafiken. Buller och annat oljud kommer drabba de boende i närheten negativt. Sprängningar kommer vara vanligt förekommande och under etableringstiden (som kan vara i upp till två år) får man överskrida villkoren. Det finns en oro att det här kommer drabba hästarna i närheten eftersom på andra ställen så har hästar drabbats negativt vid sprängningar vilket har inneburit avlivning.
Motståndet mot täkten är stort. Hundratals boende är emot, kommunen är emot och alla partier i Haninge kommunfullmäktige är emot. Hur kan då ett företag tillåtas fortsätta med sina planer?
Går det då inte att göra något mer? Det kan vara svårt att driva vidare frågan juridiskt men det går fortfarande att driva opinion och sätta press på Jehander.
Kampanjgruppen har framfört förslag på möjliga sätt att gå vidare. Ett sätt är att kommunen ställer högre krav på trafiksäkerhet på den väg där alla lastbilar ska gå till och från täkten – att tillgodose cyklisters, närboendes och barns behov. Ett annat sätt skulle kunna vara att kommunen lämnar in ett klagomål till EU-kommissionen om att stoppa bergtäkten av miljö-, hälso- och trafikskäl. Det skulle dock inte kunna ändra domen men kritik från EU-kommissionen skulle väga tungt i opinionsarbetet.
Camilla Flinkenbo är en av de närboende och har engagerat sig i kampanjgruppen på senare tid. Vi frågade henne vad hon tyckte om mötet.
”Mötet gick bra. Jag är imponerad av utthålligheten. Att många – trots år av kamp fortsätter att engagera sig! Jag är också imponerad av Haninges kommunpolitiker och deras engagemang över partigränserna.
Den här domen är inte demokratisk! I min mening borde kommuner har större möjlighet att arbeta strategiskt och få följa sina översiktsplaner. Hur ska de annars kunna stödja sina invånare om de blir överkörda av privata vinstintressen? Det finns även de som inte haft talesrätt i processen som borde haft det. En fråga som vi tittar vidare på”.
Vänsterpartiet håller verkligen med om att bergtäkten på Ekeby inte bör bli av. Den kommer innebära negativa effekter för natur, djur, och människor. Tunga transporter kommer öka kraftigt och bli en trafikfara för barn och andra trafikanter. Buller kommer öka vilket kommer drabba Tungelstaborna.
Det var inspirerande att delta på ett möte med så engagerade människor! Vi i Vänsterpartiet står på de boendes sida i det här och vill bidra i kampen mot bergtäkten.
Vänsterpartiet Haninge svarar på tidningen Skärgårdens valfrågor
Tidningen Skärgården
1. Vilken är den viktigaste kommunala skärgårdsfrågan och hur vill ni tackla den?
Vänsterpartiet vill successivt sänka kollektivtaxan till noll år 2030. Vi vill börja nu med övergång till SL-kort året runt på båt. Busstrafiken till öar med fast förbindelse ska utökas till minst tio turer per dygn med kvällsturer fyra dagar i vecka och färjeturer i motsvarande mån.
Varje kärn-ö ska ha full samhällsservice och kassaservice minst tre dagar per vecka och anpassad båttrafik från närliggande öar. Helikopter- och postservice bör utökas och bli oberoende av entreprenör med privat ”Bryggpost”. Alla bryggor ska vara säkra, handikappanpassade och liksom hamnar klara av det stigande havet. Lagstyrd tillsyn måste anpassas och samordnas för att minska kostnaderna och generella skattesubventioner måste utformas efter skärgårdens villkor. Strandskydd är viktigt för att bevara miljö och tillgänglighet för alla.
Samuel Skånberg
2. Ska kommunen bidra till billiga bostäder på öarna? Hur?
Vänsterpartiet vill att Haninge Bostäder AB bygger billiga och klimatsmarta lägenheter. De allmännyttiga bostadsbolagens samarbetsorganisation, SABO, har tagit fram exempel på nybyggda hyresrätter som ligger så lågt som 100 kr/kvm/månad; d v s att, exempelvis, en tvåa på 50 kvm kostar 5000 kr/mån.
Vänsterpartiet tycker dock att all ny bebyggelse på öarna måste först diskuteras med de som bor där. Känner man att en ny bebyggelse är positivt och innebär ett lyft för ön, då ska man självklart gå vidare med planerna.
Muskö
Delar av Ludvigsberg har kommunalt vatten och avlopp och området runt Muskö kyrka och Ludvigsberg lämpar sig därför för ny bebyggelse. Arbottna kan diskuteras. I området runt Torpet, Torpa skog och Näsängen finns stora tomter med viss möjlighet till avstyckning och där bör man vara positiv om man vill stycka av tomterna och på så sätt få viss ny bebyggelse.
Ornö
Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras till områden med befintlig bebyggelse och infrastruktur. Lämpliga områden för förtätning är runt Kyrkviken, i Vargvik, och i området mellan Hässelmara-Skinnardal.
Utö
Blir svårt. Norra delen av Utö är ett naturreservat och Natura 2000-område. På södra Utö ligger Utö skjutfält som är av riksintresse för totalförsvaret. Det område som påverkas av buller och säkerhet kallas influensområde och sträcker sig upp till norra Utö och medger inga större utbyggnadsmöjligheter. Möjligheten till ny bebyggelse är väldigt liten och det handlar i så fall om något väldigt småskaligt norr om Gruvbyn.
3. Vad tänker ni göra för skärgårdens entreprenörer om ni vinner valet?
I Skärgården med dess 30 000 öar bor 13 000 personer året runt. Där finns inte bara sommarboende utan också 1600 företag med 3000 anställda och 18 varv. Där finns 13 livsmedelsaffärer och runt 10 apotek, systembolag och vårdcentraler. Fem öar har färjeförbindelse med 300 000 resande per år.
Skärgårdens uppdelning på sex kommuner med olika bedömningsgrunder skapar problem för byggande och kommunal service. Samarbetet mellan kommunerna måste utökas så att de i praktiken fungerar som en egen kommunal enhet för skärgården.
Jobben är helt avgörande för landsbygdens framtid. Staten måste ta ett övergripande ansvar för en rad åtgärder som säkrar att företag kan starta, växa och leva vidare. I skärgården kommer t.ex. generationsväxlingen att leda till stora problem om inget görs för att underlätta för företagare att överföra sina verksamheter till unga Entreprenörer.
Kapitalförsörjningen är ofta ett stort problem för småföretagare, inte minst vid nystart av företag. Undersökningar visar att särskilt två problem finns när småföretag på landsbygden behöver skaffa kredit. Det ena är att fasta objekt, som fastigheter, har så låga värden att det är svårt att belåna dem för annan verksamhet. Det andra är att ju längre från kreditgivare småföretagaren befinner sig, desto svårare är det att skaffa kredit. För ett dynamiskt näringsliv är en väl fungerande kapitalförsörjning av avgörande betydelse. I dag finns en rad olika statliga aktörer på området, som Almi/Almi Invest, Saminvest, Norrlandsfonden, Industrifonden och Vinnova. Många gånger har de överlappande mandat, vilket försvårar för företagen att veta vem de ska vända sig till. Vänsterpartiet vill förenkla detta avsevärt, helst ned till ett statligt kapitalförsörjningsbolag.
För mindre företag kan sjuklöneansvaret vara betungande. Vi vill därför att företag med upp till 10 anställda helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön.
4. Får alla ö-skolor vara kvar om ni vinner valet?
I Haninge har vi fyra kommunala skolor som räknas som ”skärgårdsskolor”:
Dalarö skola (F-9), Muskö skola (F-6), Ornö förskola och skola (F-6), Utö förskola och skola (F-9). Muskö och Ornö har inte högstadium, vilket är beklagligt. Vänsterpartiet vill att samtliga fyra skolor blir kvar. Vi bör dessutom se till att man ska kunna gå högstadiet på Muskö och Ornö om man så önskar.
Sevim Celepli
5. Hur ska kommunen bidra till förbättrad havsmiljö om ni vinner valet?
Det är viktigt att vi har en hållbar matproduktion så att vi inte överbelastar naturens resurser. 90 procent av planetens hav är antingen överfiskade eller på gränsen därtill. Det är det storskaliga industrifisket som orsakar detta. Vi vill prioritera det småskaliga certifierade fisket både globalt och regionalt.
De marina ekosystemen står dessutom under många andra hot. Östersjöns ekosystem har så höga gifthalter att det ges tydliga rekommendationer att inte konsumera viss fisk. Östersjön måste snarast renas från de industriella gifterna. Även fisk som fötts upp i kassar är associerad med en rad miljörisker och problem – som smittorisk i den vilda populationen, övergödning och föroreningar från mediciner och kemikalier.
Vi vill utreda och åtgärda dagens reproduktionsproblem för fisk, sjöfågel och däggdjur. Miljögifterna inom jordbruket är skadliga för ekosystemen och är inte hållbart i längden. Mineralgödseln skadar både klimatet och miljön och alla typer av gödning ställer till problem när den läcker ut i sjöar och vattendrag istället för att berika grödorna på åkern.
Därför behöver vi utöka och utveckla det ekologiska jordbruket, med hänsyn till den kunskap vi har om hur varje gröda fungerar under olika omständigheter. Vi behöver öka den regionala livsmedelsproduktionen, både i volym och variation, för att bli mer självförsörjande.
Havsmiljöinstitutet har lyft fram köttkonsumtionen som en bidragande orsak till utökad algblomning, döda havsbottnar och störningar i havets ekosystem. Vi behöver därför också ändra inriktning på vår produktion så att vi odlar mer matgrödor och mindre djurfoder och producerar mer växtbaserad mat och mindre animalier. Det är gynnsamt för havsmiljön, ekosystemen och klimatet.
6. Ska kommunen stötta traditionella näringar som småskaligt fiske och jordbruk? Hur?
Vi vill använda den offentliga sektorn till att gynna klimat- och miljösmart, ekologiskt och närproducerad mat genom bland annat upphandlingar och politiska mål.
Vi tycker det är viktigt att regionen och landet har en hög grad av självförsörjning på livsmedel vilket gynnar näringar inom livsmedelsproduktionen och gör oss mindre sårbara. Vi vill se fler nya småföretag inom livsmedelsindustrin, i synnerhet på landsbygden.
7. Är det kommunens ansvar att se till att öborna får egna bil- och båtplatser på fastlandet?
Ja, i den mån det finns kommunal mark som passar för ändamålet.
Åsa Bååth
8. Kan/bör kommunen locka fler besökare till öarna? Hur?
Vänsterpartiets uppfattning att SL-kortet ska gälla året om för skärgårdstrafiken kommer definitivt bidra till fler besökare och möjligheten för öarna att expandera besöksnäringen. När vi senare dessutom genomför kostnadsfri kollektivtrafik kommer besöken få sig ytterligare en skjuts upp.
9. Är ni villiga att utlokalisera någon kommunal verksamhet till öarna?
Inte så att någon verksamhet som i dag bedrivs i Haninge kommunhus ska flyttas ut. Varje kärn-ö, vilket i Haninges fall är Ornö och Utö, ska ha full samhällsservice och kassaservice. Med full samhällsservice menas de obligatoriska åtaganden kommunen har enligt kommunallagen: förskola, fritidshem, grundskola, socialtjänst omsorg för äldre och för personer med funktionsnedsättningar, renhållning och avfallshantering, räddningstjänst och bibliotek. Viss service måste finnas dygnet runt, medan t ex bibliotek ska hålla öppet minimum tre dagar i veckan.
Tillgången till kassaservice blir än aktuellare om vi får en lagstiftning, som inte möjliggör för näringsidkare att neka kontanter. Inte utan fog har en sådan lagstiftning aktualiserats då många äldre inte vill använda kort, Swish och liknande.
4. William Friström
10. Vill ni förändra kommunalskatten? Hur?
Nej, inte i dagsläget. Alla politiska förslag Vänsterpartiet Haninge har lagt i vår budget i år går att genomföra med befintlig kommunalskatt. På lång sikt, om inget radikalt händer demografiskt, kommer vi få en större andel seniorer som kommer kräva samma eller med rätta; bättre kommunal service i form av hemtjänst, kommunala äldreboenden o s v. Det gör att det finns ett underliggande tryck att höja kommunalskatten på sikt. Det är realiteter som gäller för samtliga partier. Säger de något annat så ljuger de.
För Vänsterpartiet finns det inget självändamål med hög skatt. Vi använder skatten som verktyg för att kunna bedriva verksamhet som stärker jämlikheten och ger en god samhällsservice. Om nuvarande skattenivå inte kan säkerställa att att verksamheten håller den kvalitet som behövs är vi öppna för att höja den om det inte går att få in resurser på annat sätt.
11. Ert bästa vallöfte till skärgårdsborna.
SL-kortet kommer gälla i skärgårdstrafiken året om. På sikt kostnadsfritt.
Full samhällsservice på Ornö och Utö.
Bygg även för högstadieklasser på Muskö och Ornö
Haninge bostäder kommer bygga fler billiga hyresrätter på Muskö och Ornö
Jag går igenom mina foton på datorn från senaste åren. Det är bilder på snö, bilder på sommar, bilder på vänner, bilder på katter, bilder på mat men mest bilder på politisk aktivism.
Ende Gelände 2017
Mycket av min politiska aktivism började innan jag engagerade mig i Vänsterpartiet. Det var huvudsakligen klimataktivism på olika sätt: demonstrationståg, aktioner, kreativ aktivism och klimatsmarta matlagningskurser. När jag nu är engagerad i Vänsterpartiet så fortsätter jag med gräsrotsaktivism men driver också frågorna partipolitiskt. Och de insikter jag tar med mig från klimatrörelsen försöker jag omsätta i konkreta politiska åtgärder.
Vegonorm för klimatet. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
När jag bläddrar igenom bilderna visar de demonstrationer mot regeringens utförsäljning av Vattenfalls kolgruvor och mot Förbifart Stockholm, de visar civil olydnadsaktioner mot brunkolen i Tyskland och det visar manifestationer mot TTIP. Vi står tillsammans – kämpande klimataktivister från olika delar av Sverige, av världen. Engagerade människor som vill skapa en bättre värld. De flesta är helt utomparlamentariskt engagerade men många av oss är också engagerade i systemkritiska partier. Jag känner igen många ansikten på vänsterpartister från andra partiföreningar, kommuner och parlamentariska församlingar. Oavsett partitillhörighet så delar vi klimataktivister förståelsen av att kapitalismen som orsakat de här problemen inte kommer vara den räddande ängeln som kommer att lösa krisen. Vi behöver ta radikala och progressiva beslut, som många gånger går på tvärs mot den nyliberala kapitalismen vilket skapar skrämselhicka hos kapitalägarna. De kämpar med näbbar och klor för att förstöra alla våra förslag bara för att kunna klämma ur några droppar olja till och öka sin vinst – en vinst som bygger på en klimatförstörelse som drabbar alla och de fattigaste allra hårdast.
Klimatmarsch 2018 i Stockholm
Men vi delar alla också ett hopp om att en annan värld är möjlig! Vi kan skapa en bättre värld som är mer hållbar och mer jämlik, där de som drabbats av årtionden av högerns och kapitalisternas rovdrift på våra gemensamma tillgångar, äntligen får upprättelse.
Den ensamstående mamman behöver inte längre vända på slantarna för att få ihop till sitt busskort eftersom vi tillsammans finansierar kollektivtrafiken och busskort är ett minne blott. Ungdomarna som drabbats av psykisk ohälsa kommer få det stöd de behöver och behöver inte heller längre känna den kalla klimatoron som de tidigare (med all rätt) kände eftersom vi tillsammans har beslutat oss för att ställa om industrin, jordbruket och fordonsflottan med en grön investeringsbank. Flerbarnspappan behöver inte längre ha dåligt samvete för att han inte hinner umgås med sina barn så ofta som han velat eftersom arbetstidsförkortningen nu gjort det möjligt för honom att ta ut sina barn på utflykter i skogen samtidigt som han har tid att köpa nya vårskor till barnen.
Broderi till Stefan Löfven om Vattenfalls brunkoll, 2016
Det är de fattigaste som bidragit minst till klimatförändringen som drabbas hårdast, i Sverige och i resten av världen och de är de rikaste som bidragit mest. De rikaste behöver ställa om sin livsstil.
Stoppa försäljning av Vattenfalls brunkol. Demonstration 2016
Det är fler högavlönade och män som åker bil och fler kvinnor och låginkomsttagare som åker kollektivt, cyklar och går. Därför ska vi inte bygga dyra motorvägar som tränger undan hållbara transportsatsningar, ökar trafiken och trängseln och gör att vi inte kommer nå våra klimatmål. Istället ska vi satsa på att bygga ut kollektivtrafiken och göra den avgiftsfri. Det har införts med lyckade resultat i Avesta , Kiruna och andra städer i Sverige. I Stockholms län vill Vänsterpartiet göra den avgiftsfri också.
Även boendet präglas av klassperspektiv och ett ekologiskt perspektiv. Arbetarklassen bor i större utsträckning i hyresrätter. Att värma upp en villa kräver mer energi. Ett tydligt exempel på ett ekoeko-förslag (som gynnar både jämlikheten och klimatet) är skatt på villaolja och att bygga ut fjärrvärmenätet och fasa ut oljan från det. Att subventionera privat ägande (som ROT-avdrag för villa och bostadsrätter) är tvärtom en dålig politik då det ofta kan innebära onödiga miljöbelastande byten av kök och badrum. Men att låta pengar gå till att rusta upp hyresrätter och energieffektivisera det bostadsbeståndet är en god idé.
Valet närmar sig och jag vet att jag och många andra med mig är oroliga för klimatet. Vi vill att politikerna går före och visar vägen, att man skapar förutsättningar att kunna ställa om samhället, att göra det lättare och billigare att göra hållbara val. Vi vill inte att ansvaret för klimatet ska skjutas över på den enskilde individen. För även om vi behöver aktivisters engagemang och driv för en hållbar värld så kommer konsumentmakten inte på egen hand klara av en omställning – det krävs politiska radikala och progressiva beslut som gör omställningen möjlig. Det räcker inte med småduttande utan ordentliga tag. Vänsterpartiet lägger fram konkreta och rejäla förslag i kommun, riksdag och landsting. I valplattformen finns det exempel på konkreta åtgärder. Att vi lyssnar till klimatrörelsen, forskningen och har ett helhetsperspektiv är sannolikt faktorer som gjort att Vänsterpartiet anses vara det bästa partiet för miljön under mandatperioden enligt Naturskyddsföreningen.
Vänsterpartiet är bäst för miljön enligt Naturskyddsföreningen, 2018
För mig har det varit väldigt värdefullt att vara engagerad i Vänsterpartiet och kunna driva aktiv miljö- och klimatpolitik. Och jag hoppas verkligen att fler klimatengagerade får upp ögonen för vilket bra klimatparti vi är och engagerar sig och röstar på Vänsterpartiet. Men det viktigaste är att klimatarbetet inte slutar efter valet. Valet är bara början. Men kampen fortsätter, på gator och på torg och i de politiska församlingarna.
Cykelturné för klimatet, 2018
Jag bläddrar igenom bilderna på datorn och ser glada människor, drivna människor som har engagerat sig för en jämlik och hållbar värld. Jag ser färgglada banderoller och flaggor viftas i skyn, fyndiga papier mache-figurer som grillar jorden över ett kolkraftverk och jag ser trötta men glada kamrater i vita overaller.
Jag är glad för alla de här människorna ger mig hopp. Ett hopp om att en annan värld är möjlig.
Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Frihet från våld och fattigdom. Frihet från diskriminering och rasism. Frihet till våra kroppar och till vår kärlek. Frihet för barn att växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Frihet till ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön. Frihet till en värdig och innehållsrik ålderdom med rättvis pension. Frihet att leva och utvecklas i en hållbar värld.
Frihet och jämlikhet är förutsättningar för varandra. Varje enskild människas frihet hänger samman med alla människors frihet. Med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig för alla.
För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd. Därför arbetar Vänsterpartiet för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få.
Ovanstående text går att läsa i inledningen till Vänsterpartiets valplattform. Det är en fantastiskt bra inledning och inramning av Vänsterpartiets politik. Många gånger tror jag att när man tänker på Vänsterpartiet så tänker många på höjda skatter, stopp för vinster i välfärden, en radikal klimatpolitik, sex timmars arbetsdag, höjda pensioner för arbetarkvinnor och förmögenhetsskatt.
Allt det stämmer så klart, vi vill införa allt det jag nämnde men ibland så missar vi att förklara varför. Och där menar jag att vår politik förstås bäst om vi utgår från frihet när vi läser våra förslag.
Vad menar vi med frihet?
Men vad menar vi då med frihet? Vill inte Vänsterpartiet inskränka valfrihet eftersom vi inte tycker att det fria skolvalet fungerar bra? (Något som vi skrivit om tidigare med rubriken Marknadsliberaler verkar inte bry sig om skolsegregationen). Några partier tycker att det är frihet att företag får etablera sig var de vill för att tjäna pengar på våra gemensamma skattepengar. De menar att skolorna ska konkurrera om eleverna och att det är i sin ordning att skolor går omkull eftersom de inte har varit tillräckligt bra.
När John Bauers-koncernen gick i konkurs medförde det gigantiska problem – 36 skolor lades ner, fler än 1000 lärare och 11 000 elever drabbades. Det här är något som borde få de flesta rimliga personerna att åtminstone bli fundersam kring vinstjakten i skolans värld. Men marknadsliberalen Anders Hulltin skrev på DN:
Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar
Moderaterna i Haninge vill att Brandbergsskolan ska tas över av privata aktörer och att marknadens krafter ska få verka fritt. Om det går dåligt för skolan och den lägger ner så är det i marknadsliberalens värld som det ska vara.
Om man med frihet menar kapitalisternas frihet att etablera skolor överallt och ta våra gemensamma skattepengar och göra vinst på det, då är det inte samma frihet som Vänsterpartiet menar.
Men om man med frihet menar rätten för alla barn att få en bra utbildning på närmaste skola oavsett föräldrarnas bakgrund, då håller man med Vänsterpartiets syn på frihet.
Vänsterpartiet vill att alla barn och ungdomar ska kunna få en bra utbildning oavsett var de bor, oavsett var deras föräldrar är födda, oavsett vilken klassbakgrund de har och oavsett om de har behov av extra stöd eller inte. De skolor med utmaningar och som har elever med högre behov av olika slag behöver mer hjälp och resurser. Det skapar frihet för alla.
Frihet genom trygghet
Vi i Vänsterpartiet menar att frihet inte kan skapas utan jämlikhet. ”The american dream” som ett frihetsideal är ett lotteri eftersom det utgår ifrån att några kan göra en klassresa och lyckas i världen men förutsätter samtidigt att det finns folk kvar på botten i samhället. Det framhåller att man kan kämpa sig till ett välbetalt arbete där man har råd att gå på restaurang och kan betala för städhjälp efter en dags arbete. Men det förutsätter samtidigt en hårt arbetande arbetarklass som aldrig kan ha råd till samma sak. Det frihetsideal som högern har är frihet för några få.
Vänsterpartiet vill att frihet ska gälla alla. Någons frihet ska inte förutsätta någon annans ofrihet. Frihet är att inte behöva oroa sig för morgondagen – att ha en bostad, att ha ett tryggt jobb och en vetskap om att vi tar hand om varandra om någon olycka skulle ske – såsom en arbetsolycka, ett dödsfall eller en sjukdom.
Frihet är också att känna sig trygg i sitt bostadsområde och kunna leva som man vill så länge det inte skadar någon annan. Med ökad rasism, kriminalitet och sexism så minskas den här friheten. En del av lösningen handlar så klart om att polisen har resurser att utreda brott. Men grunden handlar om att ta bort grogrunden för rasism, kriminalitet och sexism.
I utredningen om framtidens socialtjänst så kommer utredaren fram till att det är av största vikt att satsa på förebyggande åtgärder. Det finns behov av mer tidiga, förebyggande åtgärder för äldre, barn, våldsutsatta kvinnor, personer med missbruksproblem och andra grupper.
Men kommunledningen har dragit ner på resurserna till socialtjänsten vilket inneburit att Förebyggarteamet inte kan fortsätta utveckla det här arbetet. Vänsterpartiet har varit den kritiska rösten i socialnämnden och protesterat mot åtgärderna. Nedskärningarna drabbar också Kvinnojouren, missbruksvården, daglig verksamhet för funktionsnedsatta och socialpsykatrin.
Istället för att skjuta till de pengar som behövs så prioriterade ledningen ett högt överskottsmål i sin budget.
Det här drabbar alla utsatta – flickor, kvinnor och andra som kommer drabbas av att vi inte kommer kunna förhindra våld, kriminalitet och jämställda förutsättningar med det förebyggande arbetet.
Det här kommer drabba friheten, speciellt för de som bor i områden där risken att hamna i missbruk eller kriminalitet är högre.
Jämlika samhällen har mindre problem än ojämlika. Det handlar om allt från hälsa, kriminalitet, resultat i skolan, våld, missbruk och mycket annat.
Kate Pickett och Richard Wilkinson har skrivit om detta i sin bok Jämlikhetsanden. De har jämfört länder och amerikanska delstater och kommit fram till att ekonomisk ojämlikhet skadar samhällen. Nedan kan du se en video på 17 minuter där Richard Wilkinson sammanfattar deras resultat. (Undertexter på svenska finns).
Rösta för en politik som främjar frihet och jämlikhet
Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Vi har en politik som strävar efter att alla ska ges möjlighet till ett bra liv och att en persons frihet inte står i motsättning till en annan persons, tvärtom! Vi tror att i jämlika samhällen så bryr vi oss mer om varandra, har tiden, energin och omtanken att hjälpa till.
Vi vill ha ett samhälle för alla – inte bara några få.
Samuel Skånberg, kandidat till kommunfullmäktige i Haninge
Nu i valrörelsen kommer många partier här i Haninge kommun gå fram med många vallöften om vad de skulle vilja göra. Idéer råder det ingen brist på, men har partierna backat upp sina förslag med pengar så det finns någon reell chans att genomföra förslagen?
Ta skolan. Vad hade respektive parti för budget när det kommer till skolan?
På kommunens ekonomikonferens 2018-03-06 äskade Utbildningsförvaltningen på en budget om 1 965 692 tkr för Grund- och förskolenämndens ansvarsområde. Dessa pengar skulle innebära att verksamheten skulle kunna bedrivas med på samma sätt 2019, som 2018, och skulle kompensera för pris- och lönehöjningar. Det matchade partierna med följande partibudgetar. För Utbildningsförvaltningens äskade behov ska man dra av 8 133 tkr som man kommer få 2019 från ett överskott man gjorde 2017.
Tkr = tusen kronor. 1 000 tkr = en miljon kr.
Grund- och förskolenämndens äskande 6/3 -18
1 965 692 tkr (-8 133 tkr)
Vänsterpartiet
1 960 000 tkr
Liberalerna
1 940 000 tkr
Kristdemokraterna
1 905 000 tkr
Moderaterna
1 904 000 tkr
S+C+MP
1 898 000 tkr
Sverigedemokraterna
1 880 000 tkr
Man kan även titta på vad partierna lade på skolpengen för F-6 respektive 7-9. Det är nästan identisk utläggning från samtliga partier utom Liberalerna (mer om deras budget längre ner). Vänsterpartiet föreslår ett annat system där socioekonomisk förhållanden vägs in. Men det är näst till ingen skillnad mellan partierna i den skolpeng de ger. KD, S, C, MP & SD är på kronan överens. Man lyfter lite på ögonbrynen.
Skolpengen per elev och år i kronor.
Skolpeng
F-6
7-9
Vänsterpartiet
Annat system
Annat system
Liberalerna
69000 kr
91500 kr
Kristdemokraterna
66906 kr
89737 kr
Moderaterna
67226 kr
89742 kr
S+C+MP
66906 kr
89737 kr
Sverigedemokraterna
66906 kr
89737 kr
Vänsterpartiet är det parti som lagt mest pengar bakom orden i sin skolpolitik. Vart får Vänsterpartiet sina pengar ifrån? Vänsterpartiets kommunbudget går 38,4 milj i överskott. Det är det minsta överskottet bland alla andra partier. Alla andra partier har överskottsmål som pendlar mellan 111,9 milj (Liberalerna), via 120,9 milj (Socialdemokraterna) till 132,9 milj (Moderaterna). Vänsterpartiet gör ett lägre överskott och lägger ut mer på skolan och den övriga kommunala verksamheten.
Minst ger Sverigedemokraterna. Hur kan Sverigedemokraternas skolpolitik bli så billig? Den enda uttalade besparingen i Sverigedemokraternas budget är modersmålsundervisningen, som stryker en aningen på foten:
”Den så kallade modersmålsundervisningen (hemspråksundervisning) bör, utom för de nationella minoritetsspråken, vara så måttlig som möjligt och inte genomföras på ordinarie skoltid. Den ska inte heller bekostas av skattepengar utöver det som lagstiftningen förskriver.”
Idag gör Haninge tydligen ”för mycket”, men vad det riktigt skulle bestå i får vi aldrig reda på i Sverigedemokraternas budget. Man chansar mest att det finns pengar att spara här.
Sedan vill man införa lite ekonomisk apartheid mellan kommunens olika barn. Barn som har varit här länge får den utbildning och det stöd de behöver från kommunens budget. Nyanlända barns utbildning görs beroende av statsbidrag:
”nyanländas skolgång måste särredovisas och hålla sig inom ramen för erhållna statsbidrag.”
Om vissa barns utbildning görs beroende av en typ av finansiering, och andra barns utbildning har en i grunden annan finansiering kommer det sluta med att lika rätt till utbildning upphör och kvalitén på utbildningen börjar glida isär. Det vore extremt olyckligt. Speciellt kontraproduktivt skulle det vara om nyanländas skolgång skulle bli av sämre kvalité. Det är oerhört viktigt för integrationen att de nyanlända barnen klarar skolan.
Liberalerna då? Hur kan de ha så mycket pengar till skolan? Mest av alla de partier som prioriterat höga överskottsmål för kommunens budget.
Ja, svaret finns längre bak i Liberalernas budget. Liberalerna är nämligen det parti som i särklass satsar minst på äldreomsorgen. Liberalerna ger 800 milj till äldreomsorgen. Det är 24,8 milj mindre än vad Äldreförvaltningen bad om för att klara verksamheten 2019. Med Liberalernas politik kommer det bli kraftiga nedskärningar inom äldreomsorgen.
Liberalernas valslogan är ”Skolan först”. Då bör man vara ärlig och också säga ”De äldre sist”. Därför det är de två grupperna Liberalerna spelar ut mot varandra i sin budget.
