Skip to main content

Författare: haninge

Massiva nedskärningar riskerar drabba socialnämnden

Socialnämnden har under lång tid gått med underskott som en effekt av att ha fått för lite resurser i budget trots ökade volymer. Skattesänkningar och en kärlek till stora överskottsmål har varit två viktiga anledningar till att socialnämnden inte har fått de pengar de så väl behöver. Socialnämnden fortsätter gå med underskott utan att få mer pengar.

I morgon är det möte för socialnämnden. På mötet så finns det en punkt med titeln Förslag till åtgärder för att hantera det prognostiserade ekonomiska underskottet. Det är en lista med 28 punkter med nedskärningar eller effektivisering. Här kommer några av dem som sannolikt skulle innebära nedskärningar eller försämringar:

  • Socialnämnden – Minskat föreningsbidrag
  • Individ- och familjeomsorg – Höjning av egenavgift för besök hos Familjerådgivning och förändring av upphandlingsunderlag (LOV).
  • Individ- och familjeomsorg – Minskade medel till förebyggande arbetet bland barn och unga med 1 mnkr per år.
  • Individ- och familjeomsorg, Ekonomiskt bistånd – Minskning av kostnader för försörjningsstöd för tillfälligt boende med hjälp av boendelotsar som metod
  • Individ- och familjeomsorg, Ekonomiskt bistånd – Framtagande av förlag om nya riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd pågår samt implementering av nytt bedömningsinstrument
  • Individ- och familjeomsorg, Ekonomiskt bistånd – Automatiseringen av handläggning av försörjningsstödet med hjälp av en robot
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård – Ökning av antalet stödboendeplatser på Västerhaninge stödboende genom att erbjuda dubbelrum i stället för enkelrum i befintliga lokaler till de som beviljas stödboende.
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård – Minskning av Mini-Marias verksamhetslokaler
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård – Minskning av personal inom öppenvård beroende och behandling egen regi.
  • Individ- och familjeomsorg, Missbruksvård, Socialpsykiatri – Återhållsamhet vid bedömningar av placeringsbeslut
  • Individ- och familjeomsorg, Socialpsykiatri – Omställning av vissa sysselsättningsverksamheter för att istället öka kapaciteten på andra verksamheter.
  • Funktionsnedsättning, Daglig verksamhet – Översyn av befintliga beslut i daglig verksamhet. Omprövningar av beslut från heltid till deltid i de fall där deltagaren inte utnyttjar sin dagliga verksamhet på heltid
  • Funktionsnedsättning, Daglig verksamhet – Omställning av två dagliga verksamheter i egen regi till förmån för ökad kapacitet på andra dagliga verksamheter i egen regi
  • Individ- och familjeomsorg, Socialpsykiatri – Förändring av inriktning från särskilt boende till stödboende
  • Omställningskostnader – Förvaltningen bedömer att de åtgärderna kan komma att innebära omställningskostnader. Omställningskostnaderna är hänförliga i huvudsak till tänkbara kostnader som uppstå vid eventuella uppsägningar av avtal om alla åtgärder vidtas.

Alla punkter är inte negativa. Att minska administrationskostnader är det väl få som kan vara emot om det inte får negativ påverkan för personal, verksamhet eller brukare. Och att ta hem verksamheter i egen regi istället för att köpa av dyrare externa leverantörer är en bra besparing.

Men det finns många saker där verksamheten skulle lida om nedskärningar genomförs.

Att minska föreningsbidrag skulle drabba exempelvis Haninge kvinnojour och Manscentrum. Två otroligt viktiga organisationer som gör mycket för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och skapa trygghet för våldsutsatta kvinnor. Både Manscentrum och Haninge kvinnojour har sagt att de riskerar att behöva lägga ner hela (eller delar av) sin verksamhet om de får mindre föreningsbidrag.

Att dra ner på det förebyggande arbetet för barn och unga är också riktigt dumsnålt. Det förebyggande arbetet har varit en succé i Haninge sista tiden.

På Haninge kommuns intranät kan man läsa följande lovord om det förebyggande arbetet:

Förebyggarteamet utvecklar samverkan med andra aktörer i syfte att främja trygghet och hälsa hos barn och unga

Förebyggarteamet fick under 2018 ett ekonomiskt tillskott från socialnämnden öronmärkta för att utveckla nya samverkansformer med andra förvaltningar och med föreningar inom i kommunen. Vad ska ökad samverkan leda till och varför är samverkan en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet?

 

Förebyggarteamet samverkar med Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter och många föreningar i Haninge med fokus på aktiviteter som främjar barn och ungas trygghet och hälsa. Målet är att skapa en känsla av delaktighet och inkludering i lokalområdet i syfte att förebygga utanförskap och psykisk ohälsa.

 

Arbetet i förebyggarteamet byggs utifrån målgruppernas behov och utifrån olika områden i behov av utveckling. Grunden för nuvarande utvecklingsarbete och samverkan utgår bland annat från rapporten Ung livsstil (2017) i Haninge av Ulf Blomdahl/Stig Elofsson och Stockholmsenkäten (2016). Anen Makboul som är gruppledare för förebyggarteamet berättar:

 

– Dessa rapporter lyfter flickors utanförskap när det gäller fritidsaktiviteter, upplevd trygghet och delaktighet och inkludering i sina lokalområden. Det är ett av de fokusområden som vi arbetat med under årets första månader tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter i Brandbergen och Jordbro.

 

Samverkan i praktiken

 

Förebyggarteamet, kultur- och fritidsverksamheterna och lokala föreningar har tecknat skriftliga överenskommelser som beskriver vad som ska göras, varför och hur det ska följas upp. Tanken är att få nya erfarenheter och skapa nya eller stärka redan beprövade arbetssätt. När en överenskommelse är skriven äger alla parter sin del och det är summan av insatserna som räknas.

 

Exempel på samverkan

 

Stockholm Ladies Academy. En av de föreningar som tecknat samverkansavtal i vår är Stockholm Ladies Academy i Brandbergen. Deras mål och syfte att främja gemenskap och integration samt förebygga flickor och kvinnors ohälsa genom att samverka med lokala aktörer och nätverk i Brandbergen.

 

Fritidsgården Ung137 jobbar med en öppen fritidsgårdsmetodik riktad till flickor på flickors villkor och kommer att öppna fritidsgårdsverksamhet för flickor en dag i veckan. De kommer att arrangera programkvällar och aktiviteter på teman som hälsa. De samverkar med andra verksamheter i Jordbro såsom FreeZone, Vägen ut, Jordbro IF och föräldrar för att verksamheten ska utvecklas och kvalitetssäkras.

 

Fritidsgårdarna i Brandbergen och Vendelsömalm åtar sig att ha öppen fritidsgårdsverksamhet för flickor en dag i veckan och att arrangera programkvällar på teman som hälsa och självkänsla.

 

Förebyggarteamet jobbar också med Jordbrodagen tillsammans med Ung 137, skola, näringsliv och föreningsliv i Jordbro för att bygga broar mellan verksamheterna och boende i Jordbro.

 

Samverkan som framgångsfaktor

 

Inger Dahlberg, samordnare för det drogförebyggande arbetet (ANDTS) och föreningsbidrag menar att en utökad budget för det förebyggande arbetet skapar nya förutsättningar för utvecklingsarbetet.

 

– Det ger möjlighet att tillsammans snabbt göra omställningar för att möta ett behov. När barn och unga känner att de kan påverka sin vardag främjar det hälsa och skapar trygghet. Här har vi alla som arbetar förebyggande ett ansvar att visa vägen, vilket vi gjort genom de samverkansöverenskommelser vi skrivit under våren.

 

Vill du veta mer om hur socialförvaltningen arbetar med föreningsbidrag och samverkande verksamhetsutveckling inom ramen för det förebyggande arbetet, kontakta Anen Makboul eller Inger Dahlberg.

Vi i Vänsterpartiet har tidigare lyft Stockholm Ladies Academy som ett bra exempel på jämställdhetsarbete där tjejer själva tar plats i samhället och säger vad de vill och agerar efter det. Att fritidsgårdarna är med på tåget är verkligen jättebra! En väldigt bra satsning är på gång. Det skulle vara otroligt dumt att skära ner på den här verksamheten som har framtiden för sig.

Vissa punkter är oklara. Automatisering är bra om det är rättssäkert. Men om det minskar möjligheten för den sökande att träffa en handläggare så är det ingen bra automatisering. Hela poängen med socialtjänstelagen är den individuella prövningen. Om den riskeras så är automatisering inte av godo.

Gällande ”återhållsamhet vid bedömningar av placeringsbeslut” så är det nog exakt vad det låter som. Att man ser ett behov men de som skulle behöva stöd (men inte är de som har det allra värst) får gå hem igen. Med andra ord, kommunen tar inte sitt ansvar.

Att höja avgifter för besök för rådgivning är något som kommer drabba de som behöver stödet. Och kanske blir anledningen till att de inte söker stöd om de inte har de pengar som behövs.

Och att låta brukare på daglig verksamhet få mindre tid kan knappast vara en bra väg framåt.

Det räcker nu – slut med nedskärningar!

Vänsterpartiet tycker att det går inte att att fortsätta att låta socialnämnden gå med underskott år efter år utan att skjuta till de pengar som uppenbarligen behövs. Att dra ner på det förebyggande arbetet är att hantera människors liv utan den respekt och omsorg som behövs. De insatser som görs där kan vara av stor betydelse för deras utveckling och livssituation.

Fortsatta skattesänkningar och överskottsmål som växer år för år kan aldrig vara mål i sig själva. Först och främst måste kommunen ta sitt ansvar för kommuninvånarna.

Socialnämnden behöver mer resurser för sitt fantastiska arbete – inte mindre!

Klimatrörelsen lägger fram konkreta politiska förslag

I helgen var det full rulle på Klimatriksdagen. Inspirerade av förkämparna för allmän rösträtt som fått nog på att makteliten inte lyssnade på deras krav så tog miljöengagerade saken i egna händer och anordnade världens första klimatriksdag 2014. Det var ett sätt att lyfta klimatfrågorna till att bli något som diskuterades i valrörelsen och som skulle bli valfrågor.

Föreningen Klimatriksdagen är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening, vars ändamål är att klimatfrågan ska få en central roll i den svenska valrörelsen och debatten. Men alla partier som bryr sig om klimatet följde så klart med i diskussionen och kommer noga ta del av resultatet.

Klimatriksdagen 2018 är den andra klimatriksdagen med syfte att lyfta klimatfrågorna inför valet. Helgen bestod av seminarier och motionsskrivande och avslutades med en klimatdemonstration.

Klimatmarschen. Foto: CC-BY Samuel Skånberg

Några exempel på seminarier var:

  • Klimatinspiratör? En endagskurs för dig som vill påverka i klimatfrågan
  • Kapitalets makt
  • Berättelse från dem som redan drabbats
  • Lokalt klimatarbete i kommuner och stadsdelar
  • Facken som drivkraft i klimatarbetet
  • Tro, hopp och klimat. Kyrkornas bidrag i arbetet för rättvisa och hållbarhet
  • Klimat och biologisk mångfald- hur hänger det ihop?

Parallellt med seminarierna var det också arbete med motionerna på olika sätt:

  • Utskottsmöten
  • Motionsutställning
  • Plenardebatt

250 förslag lades fram för att rädda klimatet på olika sätt. Allt från sopsortering, flygstopp till till divestering av AP-fonderna och stoppdatum för fossila bränslen. I slutändan röstades 12 motioner igenom som vinnande. Här nedan kan du läsa sammanfattningarna. (Läs här om du vill läsa motivering och mer information om motionerna).

Stoppdatum för fossila bränslen

Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.

Föreslagna åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.

För en fossilfri finanssektor

Sammanfattning: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten säkerställer att finanssektorns investeringar lever upp till Parisavtalets avsikt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet. De statliga APfonderna investerar idag i några av de smutsigaste verksamheterna i världen, nu är det dags att fonderna blir fossilfria.

Föreslagna åtgärder: En fossilfri finanssektor: Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor

Klimatsäkra AP-fonderna:

AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart

Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter

Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.

Föreslagna åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.

Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!

Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut. För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.

Föreslagna åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.

B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan
inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).

Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål

Sammanfattning: Planeringssystemet inom transportsektorn utgår idag från prognoser baserade på historisk utveckling och förväntad utveckling inom ekonomi, arbetsmarknad, samhällsstruktur etc. Leder till en fortsatt satsning på bilsamhället som orsakar en helt dominerande del av utsläppen från transportsektorn inom landet. Planeringssystemet behöver därför göras om i grunden. Utgångspunkt ska vara den klimatmål som anses leda till en omställning till ett hållbart transportsystem. Utifrån dessa mål bestäms åtgärder och styrmedel som anses leda till att målen uppfylls, s.k. Back Casting.

Föreslagna åtgärder: Vi föreslår att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030

Samordnad tågtrafik inom EU

Sammanfattning: Sverige bör arbeta för att EU etablerar en myndighet för samordning av den europeiska järnvägstrafiken och långsiktigt arbetar för dess effektivisering och konkurrenskraft.

Föreslagna åtgärder: Att Sverige verkar för
– att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
– att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
– att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken

En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp

Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp.

Föreslagna åtgärder: – Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
– Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
– Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
– Stopp för subventioner till flyget.
– Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.

En glokal livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer

Sammanfattning: Sverige behöver en ”glokal” livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

Föreslagna åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.

Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

Skydda kollagret i de svenska skogarna

Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.

Föreslagna åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.

Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen

Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen.

Föreslagna åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen.

Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för 2-gradersåtagandet

Sammanfattning: Sverige måste basera sin klimatpolitik på vetenskapliga beräkningar av det återstående globala utsläppsutrymmet (s.k. koldioxidbudgetar) för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige måste också ta ansvar för en globalt rättvis fördelning av nödvändiga utsläppsminskningar utifrån historiska utsläpp och nuvarande höga utsläppsnivåer. Sverige behöver omedelbart minska sina utsläpp med 10-15 % per år och inte förlita sig på negativa utsläppsteknologier eller klimatkompensering. Internationell sjöfart och flyg måste ingå i dessa åtgärder och utsläpp från konsumtionsvaror redovisas.

Föreslagna åtgärder: Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget för att klara 2 gradersåtagandet i Parisavtalet. Sverige minskar sina koldioxidutsläpp med 10-15 % per år & är fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.

Riksomfattande folkbildningskampanj

Sammanfattning: Riksdag och regering måste leda utvecklingen när det gäller hela samhällets nödvändiga omställning för att kunna lösa klimatutmaningen. Vi föreslår därför att en skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs med syfte att få alla landets innevånare att bli förberedda på att en starkare politisk styrning behövs på alla nivåer i samhället för att klimatmålen ska kunna uppfyllas

Föreslagna åtgärder: En skattefinansierad riksomfattande folkbildningskampanj genomförs

Motionerna har överlämnats till politikerna med ett följebrev. Här är ett utdrag:

Klimatfrågan kallas ofta vår tids ödesfråga. Vetenskapen beskriver tydligt problembilden och vad som krävs för att vända utvecklingen. Trots det går det alldeles för långsamt och vi behöver vidta åtgärder för att drastiskt minska utsläppen i betydligt snabbare takt än hittills.

Med Klimatriksdag 2018 vill vi visa politiker på alla nivåer att det finns en stark opinion för kraftfulla politiska åtgärder för att motverka klimatförsämringar. Många undersökningar, senast Novus i april 2018 pekar på att klimat och miljö är de frågor som oroar svenskar mest; och oron är särskilt påtaglig bland unga. Det finns naturligtvis många politiska frågor som kräver uppmärksamhet, men det paradoxala är att om vi inte på allvar angriper klimatutmaningen, så kommer övriga politiska frågor inte spela någon roll när våra barn och barnbarn växer upp.

Målet med vårt arbete är att samtliga partier, oavsett ideologisk utgångspunkt, tar klimatfrågan på allvar och visar oss väljare vilken klimatpolitik de avser bedriva om de får chansen, under kommande mandatperioder.

Klimatriksdagen avslutade helgen med en klimatmarsch. Då fick organisationer, privatpersoner och politiska partier vara med givet att banderoller och budskap har tydliga klimatbudskap. Den allra största delen av tåget var organisationer och miljöaktivister. Partierna gick sist. Det var få partier som dök upp men vi i Vänsterpartiet anordnade så klart ett block! Det var kamrater från distriktsstyrelsen, från klimat- och miljöutskottet, från olika partiföreningar inne i staden och så deltog även Samuel Skånberg från oss i Vänsterpartiet Haninge som kandiderar igen till kommunfullmäktige.

Nedan kommer ett antal bilder som får spridas fritt om det står ”Foto: CC-BY” (Creative Commons erkännande-licens).

 

Foto: CC-BY Samuel Skånberg
Foto: CC-BY Samuel Skånberg
Fred med jorden. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
Vegonorm för klimatet. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
Mynttorget. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
Internationell solidaritet – vi har bara en planet. Skylt av en Grön ungdom-aktivist. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
Klimaträttvisa före vinstjakt. Samuel Skånberg från Vänsterpartiet Haninge
Sörj inte, organisera er – för klimatet. Foto: CC-BY Samuel Skånberg
Mynttorget. Foto: CC-BY Samuel Skånberg

Sevim Celepli vill att alla ska ha rätten till att röra sig fritt

Sevim Celepli är ersättare i grund- och förskolenämnden för Vänsterpartiet och 2:a namn på listan till kommunfullmäktige. Till vardags jobbar hon som socialsekreterare och kommer dagligen i kontakt med personer i svåra livssituationer. Att kunna resa fritt är av stor vikt för alla kommuninvånare, oavsett om anledningen är jobbrelaterad eller annan anledning. Det är viktigt för att bryta social exkludering och skapa gemenskap och delaktighet i samhället. Därför har hon lyft frågan om att inkludera SL-kort i försörjningsstöd inom Vänsterpartiet vilket lett till att partiet lagt en motion om det.

Sevim Celepli (V)

V: Sevim, du tog initiativ till att Vänsterpartiet skulle driva frågan om rätt till SL-kort för de med försörjningsstöd. Vill du berätta mer om hur du kom på idén?

Sevim: Javisst. Jag arbetar idag som socialsekreterare inom försörjningsstöd och stöter på frågan om rätt till SL-kort dagligen i mitt arbete. Jag har fått handlägga ärenden där bl.a. sjukskrivna personer som går på försörjningsstöd och söker SL-kort inte bedöms berättigade till det om det inte framkommer särskilda skäl via t.ex. ett läkarintyg. Min första känsla var att SL-kort möjliggör för människor att ta sig ut hemifrån utanför sitt närområde, träffa andra och socialisera – vara en del av samhället. Så jag presenterade förslaget om rätt till SL-kort för alla som söker försörjningsstöd till några partikamrater som höll med om att det är något som Vänsterpartiet vill stå för och det resultera i den motion som vi har lagt fram till kommunfullmäktige om SL-kort.

V: Du jobbar inom socialtjänsten idag. Hur ser det ut för de som har försörjningsstöd och söker SL-kort?

Sevim: Arbetssökande personer bedöms berättigade till SL-kort för att möjliggöra vägen till arbete utan någon särskild prövning. Men för personer som är sjukskrivna, föräldralediga, går i någon form av rehabiliterande behandling/insats eller unga som går i gymnasium utan försörjningsskyldiga föräldrar, beviljas generellt inte SL-kort om det inte framkommer några särskilda skäl. Särskilda skäl kan t.ex. vara att läkare intygar att det ingår i vårdplanen för en sjukskriven person att komma ut hemifrån och åka i kollektivtrafiken, att bryta social isolering.

V: Det finns ju många saker man kan lägga pengar på. Är det här en bra sak att lägga resurser på?

Sevim: Jag tycker att det absolut är något som kommunen borde satsa på då jag ser vinster i det långsiktigt och kortsiktigt både utifrån ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv. Det som det kan kosta kommunen idag i pengar kan det i framtiden ge vinning i att färre av kommunmedborgarna lever isolerade liv och lider av ensamhet och utanförskap. Detta i sin tur kan leda till att allt fler vill vara en del av en gemenskap och ser sig kunna delta i någon aktivitet, vare sig det är arbete, studier eller en rehabiliterande aktivitet. Tänker man utifrån ett större perspektiv och inte bara på att spara på kostnader kortsiktigt, så bör man se det som en vinst att alla i kommunen har likvärdiga förutsättningar till rörlighet och deltagande i ett socialt liv.

V: Varför tror du att Haninge inte redan idag beviljar SL-kort till alla, som Stockholm gör?

Sevim: Jag vet inte, kanske för att det inte belysts som ett problem tidigare. Kanske för att det handlar om en grupp människor som generellt inte är så resursstarka i samhället och inte kunnat föra fram sin talan. Vi stirrar blint på att alla möjligheter ska ges till de som bedöms som arbetsföra, som kan jobba och betala skatt till kommunen. Jag kan uppleva att de grupper som inte står nära arbetsmarknaden får färre privilegier. Så borde det inte vara i Haninge eller någonstans. Jag vill bo i en kommun som ser till alla sina medborgares välmående. Det borde vara främsta fokus innan arbete – människans rätt till likvärdiga förutsättningar för en god hälsa och livskvalité. Det borde inte endast handla om att få ut folk i arbete, utan man bör backa ett steg för att få ett bredare perspektiv och se till helheten.

V: Då får vi hoppas att motionen går igenom!

(Du kan läsa motionen om att inkludera SL-kort i försörjningsstöd här)

Häng med på Sveriges största 1:a majfirande

Syntolkning: Texten 1 maj Vår tur nu. I bakgrunden foto på demonstrationståg.

 

 

Nu på tisdag är det arbetarrörelsens dag. Du hänger väl med oss och går i tåget? Vi i Haninge är några som kommer åka pendeltåg in, vi är i vagnen längst fram. Vi tar tåget som går från Västerhaninge 11.12, Jordbro 11.15, Handen 11.18, tåget är framme på Södra station 11.41. Vill du göra en heldag av 1:a maj så ä det som vanligt frukostsamling vid La Mano, Katarinavägen kl 9.30. Se hela schemat nedan. Åker du dit själv så kolla med demontrationsvakterna var Haninges sektion i tåget är.

Syntolkning: Foto på Jonas Sjöstedt och ett citat från honom ”En orsak för mig att gå ut p 1 maj är för att det är en högtidsdag för alla oss i arbetarrörelsen.” Runt citatet röda nejlokor.

 

Det är vår tur nu. Det är bara tillsammans vi på allvar kan utmana den ekonomiska eliten. Vi vet vilka som får betala priset för deras lyxliv. Vi är pensionärerna som får vända på slantarna trots ett långt arbetsliv. Vi är kvinnorna i välfärden som sliter med en stressig arbetsmiljö och oskäligt låg lön. Vi är alla de som inte alls får något jobb eller får hoppa runt mellan otrygga deltidsjobb och knappt får inkomsten att räcka till. Vi är personerna som mister våra LSS-insatser, vilket får katastrofala följder för oss och våra anhöriga.

Vi har fått nog – det är vår tur nu. Vi ses på vår dag, vi ses på 1 maj. Bjud gärna in dina vänner till evenemanget!

Vänsterpartiet Storstockholm arrangerar tillsammans med Ung Vänster Storstockholm och VSF Stockholm Sveriges största 1 maj tåg.

VAR EN DEL AV 1 MAJ MED VÄNSTERN I STOCKHOLM:
LA MANO, 09.30
Tillsammans med bland andra LO samlas vi vid La Mano, vid Katarinavägen (T: Slussen), och hyllar den internationella solidariteten. Tal av bl.a. Ann-Margarethe Livh, Vänsterpartiet och Klara Wigur, Ung Vänster.

VI SAMLAS PÅ MEDBORGARPLATSEN, 12.00
På Medborgarplatsen samlas vi inför demonstrationen. På scen: KNASH, Ylva Seigerlund, Ung Vänster, Carl Tjernell, VSF m.fl.

AVMARSCH: FRÅN MEDBORGARPLATSEN, 13.00
Demonstrationen går från Medborgarplatsen längs Götgatan mot Slussen och sedan vidare över Skeppsbron till Kungsträdgården.

KUNGSTRÄDGÅRDEN FRÅN, 13.30
I Kungsträdgården kommer det vara musik och tal av bland andra Jonas Sjöstedt. Efter talen kommer Beatrice Eli uppträda. Du vill inte missa detta!

Alla tal teckenspråkstolkas.

Programmet uppdateras allteftersom.

Syntolkning: Röd banderoll med citat från Jerry Williams ”Den som fattat hur samhället fungerar och inte är röd är dum i roten”

Inkludera SL-kort i försörjningsstöd

För den som behöver försörjningsstöd så är situationen ofta svår i vardagen. Om man är arbetslös eller utförsäkrad och har dålig ekonomi så räcker sällan pengarna till att köpa ett SL-kort. Men för den som står långt bort från arbetsmarknaden och inte har vardagliga möten med andra människor så riskerar den sociala isoleringen bli stor. SL-kort kan beviljas i Haninge redan idag men man måste ange skäl för det. Men att bryta social isolering menar vi är skäl nog.

SL-kort

Det ger högre livskvalitet att kunna ta sig runt i kommunen och i länet och kunna t.ex. träffa vänner och utöva ett fritidsintresse. Om man är arbetslös så kommer chanserna inte att öka för ett arbete om man sitter fast i sitt hem och inte kan ta sig någonstans. Om man är sjuk så bör man så klart få sjukersättning men med dagens trasiga system så blir många utförsäkrade och får söka försörjningsstöd på grund av det, trots att de är sjuka. Detta finns det åtskilliga berättelser om. En av berättelserna är mer utförligt beskriven i boken Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk. Och man blir inte heller friskare av att inte kunna transportera sig som man behöver.

Alliansen tog bort SL-kortet från normen för försörjningsstöd i Stockholm under Ulf Kristerssons (M) tid då han var socialborgarråd. Det är nu tillbaka under det rödgrönrosa styret. Alla vuxna personer som söker SL-kort ska beviljas det nu.

Vi vill att samma sak ska gälla i Haninge. Så vi skickade in en motion till förra kommunfullmäktigemötet 16 april.

Motion om att inkludera SL-kort i försörjningsstöd

För att vara berättigad försörjningsstöd ska alla andra möjligheter vara uttömda och ekonomiskt bistånd träder in när personen saknar egna medel till sitt uppehälle. Men i nuläget innebär det inte att alla som uppbär försörjningsstöd får rätt till SL-kort.

I Haninge kommun kan den som är arbetssökande eller deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program ha rätt till kostnad för SL-kort. Personer som är sjukskrivna eller deltar i någon behandling av socialmedicinska skäl behöver genomgå individuell prövning för att få SL-kort beviljat. Till grund för ett beviljat beslut behöver särskilda skäl framkomma som att det t.ex. ingår i planering med läkare att ta sig ut hemifrån pga sociala skäl eller att det är nödvändigt med SL-kort pga kontinuerliga besök som innefattar resor när man deltar i behandling.

Vi i Vänsterpartiet menar att alla ska ha samma möjligheter oavsett socioekonomisk situation att kunna ta del av ett aktivt liv och vara inkluderad i sociala sammanhang. SL-kort möjliggör rörlighet och förebygger social isolering för den grupp i samhället som redan befinner sig i en utsatt situation. Personer som har försörjningsstöd löper större risk att hamna i social exkludering pga just begränsade resurser. Man kan ha svårt att betala för ett SL-kort med det försörjningsstöd som har utbetalats för att täcka månadens utgifter som mat, hygien och hushållskostnader.

En positiv bieffekt av en ändring till att alla som söker SL-kort har rätt till det, är att socialsekreterarnas arbete effektiviseras och den arbetstid som individuella bedömningar tar i anspråk kan läggas på annat socialt arbete.

Stockholm stad beviljar bistånd till SL-kort för alla vuxna personer som ansöker om det. En förutsättning är att de i övrigt är berättigade till ekonomiskt bistånd och kan disponera SL-kortet.

Vi vill att alla som söker försörjningsstöd ska ha rätt till SL-kort utan någon form av prövning. Detta med grund i att förebygga samt bryta social isolering och främja ett aktivt och rikt liv för alla kommunmedborgare i Haninge.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att SL-kort ska beviljas för de som söker det under förutsättningen att de i övrigt är berättigade till
ekonomiskt bistånd och kan disponera SL-kortet

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet