Skip to main content

Författare: haninge

Klart mensskydd ska vara gratis!

När vi i Vänsterpartiet i Haninge anordnade ett feministiskt samtal i Jordbro i Januari så frågade jag en av mina kollektivkamrater innan om vad hon tyckte vi borde driva för feministisk politik i Haninge. Hon sa ”se till att mensskydd blir gratis”. Ett konkret och bra förslag tycker jag! Jag hade hört talas om den idén tidigare. Och jag tyckte själv att det är konstigt att det inte redan är infört.

Så när jag i dagarna läste en insändare i Mitt i Haninge från en tjej som tyckte att mensskydd borde bli gratis så får det bli tredje gången gillt. Så jag skrev en motion till kommunfullmäktige och skickade in som ni kan läsa nedan. /Samuel Skånberg, kommunfullmäktigeledamot.

Motion till Haninge kommunfullmäktige 2018-05-07 om gratis mensskydd

Mensskydd bör finnas tillgängligt kostnadsfritt på ungdomsmottagningar och skolor i kommunen.

Att ungdomar får en kontakt med ungdomsmottagningen är något väldigt positivt. Det ökar chanserna att de vet var de ska gå om de har andra frågor kring sex, samlevnad, fysisk och psykisk hälsa.

I Österåker kommun har detta införts. Pia Jonason är barnmorska och chef på ungdomsmottagningen. Hon säger:

Det ska vara så lätt och enkelt som möjligt, det är bara att komma till oss på ungdomsmottagningen om man är en ung kvinna och vill ha mensskydd. På det här sättet kan de som kommer till oss även få reda på vilka frågor de kan få hjälp med när det handlar om kroppen och menstruationen

Frågan om gratis mensskydd är en fråga som går över blockgränserna. Vänsterpartiet i Uppsala, Kristdemokraterna i Kalmar, Moderaterna i Österåker och många fler har drivit frågan om att göra mensskydd mer tillgängligt.

Mens ska inte vara en klassfråga. Att kostnadsfritt kunna få tillgång till mensskydd för unga kan bidra till att utjämna sociala och ekonomiska skillnader vilket kan bidra till en mer jämlik hälsa. Klassfrågan är något som också tas upp av politiker över hela skalan.

Menskoppen har fått ökad uppmärksamhet senaste åren. Det är en billig, smidig och miljövänlig produkt som kan hålla i tio år. Det är viktigt att uppmärksamma om vilka olika slags mensskydd det finns och kunna informera och erbjuda dem.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att mensskydd ska finnas tillgängligt gratis på ungdomsmottagningar och skolor i kommunen

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet

Ännu mer feministisk politik

Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi utgår från de politiska dimensionerna kön och klass när vi försöker förstå samhället och maktstrukturer och när vi utvecklar och utformar en politik för en bättre värld.

Vi bekämpar patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktordning som berövar kvinnor grundläggande mänskliga rättigheter. Vi bekämpar kapitalismen, den ekonomiska världsordning som ger upphov till klassförtryck, globala orättvisor och krig.

Vårt mål är människans frigörelse från varje form av förtryck. För att uppnå detta mål räcker det inte att avskaffa klassamhället, också patriarkatet måste avskaffas.

Vi driver redan många feministiska frågor i Haninge. Innan metoo skickade vi in en motion om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq. Vi vill införa en jämställdhetsmiljon. Vi har motionerat om att införa jämställd snöröjning. Vi vill också ge mer resurser till Haninge kvinnojour och Manscentrum. Vi försöker uppmärksamma mäns våld mot kvinnor och lägger förslag för att få stopp på det.

Utöver de ”uppenbara” feministiska frågorna så har vi också drivit på för andra frågor som gynnar kvinnor som grupp. Rätt till heltid för personal i kommunen är en sådan fråga vilket stärker kvinnor på arbetsmarknaden (då kvinnor oftare har större andel ofrivillig deltid). Vi har länge drivit avskaffandet av vårdnadsbidraget då det är en kvinnofälla som ökar kvinnors beroende av män.

Om du vill läsa mer om vad vi skrivit i frågan så kan du läsa här:

Vill du läsa mer om vad Vänsterpartiet tycker i frågan om feminism, jämställdhet, mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, föräldraförsäkringen, abort och mycket annat så läs den feministiska plattformen.

 

Vänsterpartiet vill ha ett miljövänligt Haninge där folk har råd att bo

I måndags var det kommunfullmäktigemöte i Haninge. En av de stora punkterna som skulle beslutas om var stadsutvecklingsplanen. Stadsutvecklingsplanen är en fördjupning av översiktsplanen i områdena Handen, Vega och delar av Brandbergen eftersom man tänker att dessa områden kommer utgöra stadskärna.

Framsidan på stadsutvecklingsplanen

Vänsterpartiet tycker att stadsutvecklingsplanen i många delar var bra men att man missar några viktiga delar. Därför la vi i Vänsterpartiet ett eget förslag till stadsutvecklingsplanen med ändringsförslag men det gick tyvärr inte igenom. Det var bara Vänsterpartiet och Rättvisepartiet socialisterna som röstade på Vänsterpartiets förslag.

Här nedan kan du läsa om vad vi tyckte fattades.

Det behövs fler billiga hyresrätter

Vänsterpartiet vill satsa på hyresrätter som vanligt folk har råd till.

I stadsutvecklingsplanen fanns det förslag på att fördelningen av upplåtelseformer skulle vara:

  • 30 procent hyresrätter
  • 50 procent bostadsrätter
  • 20 procent äganderätter

Men behovet av hyresrätter är mycket större! Det är stor brist på hyresrätter. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att Haninge Bostäder ska bygga fler allmännyttiga hyresrätter till rimlig hyra och att man i marköverlåtelseavtal ska ställa krav på en stor del hyresrätter. Vi har debatterat den här frågan flera gånger i kommunfullmäktige, senast i december.

Bostäder som byggs av Haninge Bostäder

Vårt förslag till fördelning var istället:

  • 50 procent hyresrätter
  • 40 bostadsrätter
  • 10 procent äganderätter

Bygg kollektivhus

Det finns väldigt många som vill bo i en egen lägenhet men ha bra kontakt med grannar och träffa folk med andra bakgrund, från andra generationer och med annan livssituation.

Kollektivhus i allmännytta är ett bra sätt att få fler hyresrätter i egen regi samtidigt som det skapar goda förutsättningar för en väldigt god granngemenskap och tillhörighet. Varje hushåll har sin egen lägenhet men det finns gemensamma ytor som delas tillsammans av de boende. Stockholm, Huddinge, Linköping och många andra kommuner har kollektivhus.

CC-BY-SA Holger Ellgard
Kollektivhuset Hässelby familjehotell

Därför ville vi att det skulle framgå tydligt i stadsutvecklingsplanen att kommunen skulle verka för att det skulle byggas kollektivhus.

CC-BY-SA https://www.flickr.com/photos/32106285@N08/
Stolplyktan kollektivhus i Linköping

Vi har tidigare skrivit en motion om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus med hyresrätter.

Gör inte offentliga områden privata

I planen föreslås i huvudsak bebyggelsetyp ”Kvartersstad” men även andra alternativ borde lyftas fram som exempel på bra stadsrum. Man måste titta på varje område för sig vad som passar. Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna. Vi vill att det skapas trygga områden men att de ändå känns öppna och inte privata.

Bygg hållbart – bygg i trä

Vi tycker att planen borde beskriva uttalade ambitioner att bygga mer i trä där både ekonomi och miljö/klimat är argument för en sådan satsning. Det mesta som byggs nu är hus med betong i grunder och väggar. Betong kräver flera ändliga material för att framställa och det är inte försvarligt att så ensidigt bygga på det sättet. Det finns moderna flerfamiljshus i trä som skulle kunna bli det nya hållbara sättet att bygga på då trä är ett förnyelsebart material. Det måste tydliggöras inte bara att trä är ett sätt att bygga hållbart på utan att det ska uppmuntras och premieras.

Används feministisk stadsplanering

Utgångspunkten för en feministisk stadsbyggnad kan vara en ensamstående förälder med barnvagn utan bil. Hur kan hon/han/hen utnyttja kollektivtrafik? Finns affärer nära? Är det nära och lätt att hämta/lämna på dagis? Är det nära och lätt att ta sig till fritidsaktiviteter? Är det ljust och tryggt på kvällarna? Är det bara män som dominerar i det offentliga rummet eller känner sig kvinnor trygga och bekväma att röra sig och ta plats? Vi tror att man ska undvika den hårda arbetsdelningen i staden; man bor och sover på ett ställe, affärer finns på ett annat ställe, alla restauranger ligger på ett tredje ställe, fritidsaktiviteter koncentreras till ett fjärde ställe, osv.

I feministisk stadsbyggnad ingår också tillgänglighetsperspektivet, och många andra perspektiv. Det Haninge som finns nu brister här på många punkter. Att bygga stora köpcentrum som stänger en viss tid har fått till följd att kvällar och nätter kan upplevas väldigt otrygga på en del ställen. Exempelvis så är Poseidons Torg ett fint torg men nästan helt utan folkliv stora delar av året och dygnet. Enligt planen så ska torget utvecklas, det är positiv och vi ser gärna att affärslokaler och restauranger etablerar sig där. Det kan även locka fler till vårt fina kulturhus. Viktigt att komma ihåg att en stad bör ha mötesplatser som inte är kommersiella, därför bör kulturhusets öppettider bli mer generösa.

Feministisk stadsplanering är något som Vänsterpartiet har fått igenom i Stockholm att man ska arbeta med.

Bygg tillgängligt

Att bo och ta sig fram med en funktionsnedsättning ska göras så lätt som möjligt i Haninge. Det byggs fortfarande för otillgängligt och föreskrifter och råd tummas på då det ska byggas nytt. Argumentet att det räcker att handikappanpassa några utvalda lägenheter håller inte. Alla föds inte med funktionsnedsättning. Den kan komma mitt i livet, den kan vara tillfällig som vid ett brutet ben och på ålderns höst blir de flesta funktionsnedsatta på något sätt. Det är lättare att bygga för alla från början än att anpassa ett boende i efterhand. När vi planerar staden ska vi inte bara se till att alla kan bo bra utan även att de har möjlighet att hälsa på sina vänner. Därför anser vi att Haninge ska våga inlemma ovanstående föreskrifter fullt ut i Plan- och bygglagen.

Gällande utomhusmiljöer så är det av stor vikt att den som har svårt att röra och orientera sig har ett tillgängligt Haninge. Fler funktionshindrade skulle då kunna delta i arbetslivet, det sociala livet och kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter. Vi ser gärna olika typer av markbeläggningar, viktigast är att de är så släta som möjligt och att kullersten, grus och andra ojämna beläggningar används mycket sparsamt. En plan för hur tätt offentliga toaletter ska ligga bör tas fram. Toaletterna bör vara åtkomliga dygnet runt.

Bygg bort bilberoendet – satsa på kollektivtrafik, cykel och gång

Vi måste bli av med bilberondet och stoppa massbilismen! Riktlinjen måste alltid vara att det ska bli lättare att åka kollektivtrafik, cykla eller gå istället för att ta bilen. Och vi måste skapa fler zooner där privatbilismen helt enkelt inte tillåts.

CC-BY-SA https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kungsgatan,_Ume%C3%A5s_g%C3%A5gata.jpg

Vi tycker det är beklämmande att man tassar på tå när det gäller att minska massbilismen. Det pratas om att det ska vara attraktivt att ta cykeln istället för att ta bilen. Det mest radikala i stadsutvecklingsplanen är ”Det betyder att bilar ibland måste avstå från ytor” men inte mer än så. Grunden måste vara att vi bygger samhället så att bilen inte behövs och att vissa delar i staden behöver personbilen inte alls kunna åka. Vi måste vara tydligare.

CC-BY https://www.flickr.com/photos/21110936@N05/3169907243

De mål vi har i klimat- och miljöpolitiska programmet som vi tog förra året är bra.

Det övergripande målet är:

Kommunens resor och transporter är fossilfria år 2025. I Haninge är alla resor och transporter fossilfria år 2030.

Några av delmålen är:

År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Det var tack vare Vänsterpartiet som det målet sattes. År 2015 var den siffran 42% (29+3+10, se sidan 39 i rapporten om resvanor i Stockholm län 2015). Det målet borde egentligen vara högre om vi ska hinna ställa om i tid.

Ännu ett delmål är

År 2022 har växthusgasutsläppen från transporter minskat jämfört med 2014.

De målen är utmanande men det går om vi har den politiska viljan. Men med det liggande förslaget till stadsutvecklingsplanen så är risken stor att vi inte kommer nå dem.

Därför föreslog vi skrivningar om att:

  • Riktlinjen ska vara att det alltid ska vara lättare att åka kollektiv, cykla eller gå istället för att ta bilen
  • Att biltrafiken i centrala delarna behöver minska drastiskt, huvudsakligen privatbilismen
  • Satsa på fler bilfria gator och gågator
  • Där personbilstrafik inte går att undvika så ska cykel- och gångtrafikanter ha företräde i trafiken
  • Säkerställ att utryckningsfordon, leveranser och transporter för personer med funktionsnedsättning ges god framkomlighet

I och med Haninges befolkningsökning så blir det ännu viktigare att flytta trafik från privatbilism till hållbara resor som kollektivtrafik, cykel och gång. Annars kommer vi få problem både med köer, sämre luft, högre buller och ännu svårare att nå klimatmål.

Om miljöboven Tvärförbindelse Södertörn dessutom byggs så kommer biltrafiken öka.

Naturvårdsverket konstaterar att Tvärförbindelse Södertörn främst inriktas på ökad framkomlighet för biltrafik och därmed kommer att ge bilen konkurrensfördel jämfört med kollektivtrafik, gång och cykeltrafik. Detta motverkar omställningen till ett långsiktigt hållbart urbant transportsystem såväl som regionala och nationella mål för klimat och miljö.

Naturvårdsverket konstaterar att samrådsunderlaget visar på mycket kraftig trafiktillväxt med bil med utbyggd motortrafikled inom projektet Tvärförbindelse Södertörn. Det är en trafikutveckling som är oförenlig med en utveckling som kan bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö.

Vi skulle behöva tydliga skrivningar om hur vi hanterar miljöboven Tvärförbindelse Södertörn.

Nästa steg

Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. 

CC-BY https://www.flickr.com/photos/breakfree2016/26386551274

Vi kommer fortsätta kämpa för jämlikhet, att alla som behöver hem ska kunna ha någonstans att bo. Vi kommer kämpa för att kvinnor ska ha samma möjligheter i livet och känna sig lika trygga och fria som män gör i samhället. Vi kommer fortsätta att kämpa för att vi ska ställa om samhället till ett hållbart och jämlikt samhälle som hushåller med de naturresurser vi har och att vi håller oss inom planetens gränser.

Välkommen att engagera dig du med! Bli medlem i Vänsterpartiet!

 

Byta namn från Haninge till Heninge?

 

 

Syntolkning: Haninge kommuns logga ändrad. Tjädertuppen är utbytt mot en höna och Haninge mot Heninge.

 

 

 

 

 

 

 

 

För att alla medborgare ska känna sig välkomna i Haninge, oavsett hur de benämner sig,  föreslår vi att Haninge byter namn till Heninge. Dessutom är det få personer idag som vet vad en tjädertupp är, men alla känner igen en höna, vilket är ännu ett bra argument för namnet Heninge. Namnet på kommunen Haninge bildades vid kommunreformen 1971 då Österhaninge och Västerhaninge landskommuner slogs ihop.

 

Eller….?

Syntolkning: Ett foto på en brun höna. Tror den vill säga ”april, april”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om du hittat hit till vår hemsida genom Facebook, Twitter eller Instragram ska du ha en eloge för att du kollar upp bakgrunden till något du läst. Det är ju 1:a april idag och självklart så skojar vi om att föreslå ett namnbyte på Haninge kommun. Hen är ett utmärkt ord att använda ibland men vi tror det finns betydligt viktigare saker vi politiker kan göra för att öka jämlikhet och trygghet än att byta namn på kommunen. Mer om ordet hen kan du läsa här. Nu när du ändå hittat hit vill vi passa på att berätta om några av de frågor vi driver för att alla medborgare ska känna sig trygga i Haninge.

 

”Motion om att införa en jämställdhetsmiljon

Jämställdhet är ett av de globala målen. Det är ett mål i sig själv men också en förutsättning för en hållbar utveckling av samhället. Bristen på jämställdhet ser vi får katastrofala följder i Sverige och runt om i världen. Det tar sig uttryck i direkt våld mot kvinnor, inskränkande av deras frihet att leva sina liv som de vill, sämre möjligheter i arbetslivet, ökad otrygghet så väl fysisk som ekonomisk och på många andra sätt.

Hela 31 procent av kvinnorna känner sig otrygga i området där de bor enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Även i hemmet är de mer otrygga och ökar risk för att utsättas för våld. Av personer som blivit utsatta för grov misshandel uppgav 29,1% av kvinnorna att de behövde uppsöka sjukvård. Sedan 2000 har 269 kvinnor dödats av sin man eller ex-man.

Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det bidrar till att kvinnor får sämre löneutveckling samt svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs därför inte enbart förändringar i lönebildningen utan också av fördelningen av ansvaret för barn och hushållsarbete, en utbyggd barn- och äldreomsorg och stärkt rätt till heltidsarbete.

Det är framför allt i kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anställningar som timvikariat eller behovsanställningar. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.

Den här orättvisan är grundad i patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktsordning som överordnar män, underordnar kvinnor och berövar på så sätt kvinnor sina grundläggande mänskliga rättigheter. Patriarkatet genomsyrar förhållandet mellan könen i hela samhället på alla områden – i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövningen och i de politiska församlingarna. Påverkan är alltså både på det samhälleliga planet och på det privata planet.

För att skapa jämställdhet mellan könen så behöver man jobba både på de strukturella och ekonomiska planet (med t.ex. lönesatsningar på kvinnodominerade yrken och ett bättre pensionssystem som inte slår mot kvinnor som grupp) men man behöver också jobba på att förändra de kulturella normer som möjliggör ojämställdheten, vilket den här motionen inriktar sig på.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar i sin rapport “När livet känns fel” att normer, det sociala och biologiska könet påverkar vilka krav unga ställer på sig, hur de mår och hur de uttrycker sig. Normer som rapporten tar upp är normer kring maskulinitet och femininitet, heteronormer och hedersnormer. Det finns starka sociala förväntningar och krav på att tjejer ska uppträda “feminint” och att killar ska uppträda “maskulint”. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Allra sämst mår unga tjejer. Tjejer i åldern 16‒24 år är den grupp i befolkningen som rapporterar de högsta nivåerna av stressrelaterade besvär. I intervjuer med stressade unga kvinnor så belyser de just normativa genusmönster.

Även killar mår dåligt av de krav som ställs på dem att uppträda “maskulint”. De flesta av killar som söker sig till Stadsmissionens mottagning för unga män känner att de inte duger, att de inte lyckas leva upp till samhällets normer kring maskulinitet. Många gånger döljer de att de mår dåligt eftersom de skäms för sin depression och känslosamhet som de uppfattar som feminina uttryck och därmed som skamliga och något de inte vill berätta om.

HBTQ-personer drabbas extra hårt av de rådande normerna. Homofobin och transfobin är stark i dagens samhälle och det har sin bas i de snäva normer som finns, t.ex. heteronormativiteten. En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig. Rädslan för manlig homosexualitet har en central betydelse för konstruerandet av maskulinitet enligt forskare. Att bli utpekad som “bög” är ett vanligt sätt att nedvärdera en annan pojkes sociala status. Enligt forskarna så har det inte med homosexuell identitet att göra utan var snarare kopplat till feminisering. Det visar starkt på hur snäva könsroller är när det värsta en pojke kan råka ut för är att uppfattas som “feminin”.

De starka normerna för maskulinitet som innebär heterosexualitet och våldsutövande kan få förödande konsekvenser. I rapporten “Fokus 13 – Unga och jämställdhet” kan vi läsa:

Gruppvåldtäkter riktade mot kvinnor innebär ännu tydligare möjligheter att demonstrera tuffhet och heterosexualitet då de dessutom innehåller offentligt uppvisande av heterosexuellt agerande. O’Sullivan (1998, s. 105, se även Sanday 2007) menar att ”…gang rape is a performance put on for other men, proving once masculinity through heterosexual dominance and exploitation of women”.

Hedersnormer är också något som hindrar människor att leva sina liv som de vill. Heder handlar om att individen är underordnad ett kollektiv och delaktig i detta. Unga hbtq-personer som lever i en hederskontext är extra utsatta enligt rapporten “När livet känns fel”. Origo är ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld där Haninge ingår. De betonar att det är viktigt att slå fast att hedersrelaterat förtryck och våld handlar om jämställdhet. Därför är det viktigt att prata mer om jämställdhet och satsningar för ökad jämställdhet.

Vi behöver alltså bryta med de här skadliga normerna och istället jobba för en inkluderande jämställdhet. Det gör vi bäst genom att stärka unga tjejers självkänsla, diskutera maskulinitetsnormer, hbtq och jämställdhet.

Ett sätt för att arbeta med tjejers själva är genom feministiskt självförsvar. Feministiskt självförsvar går ut på att lära sig att sätta värde på sig själv. Framför allt genom att jobba med övningar som kan öka självförtroendet, ett steg mot att slippa vara rädd. Att lära sig att sträcka på sig och uttrycka självrespekt genom sin röst och sitt kroppsspråk kan räcka för att undvika att utsättas för kränkningar. Det handlar helt enkelt om kvinnors och tjejers värdighet och ett sätt att slippa vardagsrädslan. Tanken med självförsvar är inte att uppmuntra till våld som lösning på problem. Det är en reaktion på våldet som riktas mot tjejer och kvinnor. Det är främst genom stärkt självkänsla och självrespekt och att hjälpa tjejer och kvinnor att våga säga nej som våld kan undvikas. Men det kan också kännas tryggt med vissa självförsvarsövningar om en utsätts för våld.

Ett sätt för att jobba med maskulinitetsnormer är genom Machofabriken. Machofabriken är en verksamhet som ägs och drivs gemensamt av Unizon, ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och Män för jämställdhet. I Botkyrka har ett flertal skolor testat Machofabriken tillsammans med tjejjouren, sammanlagt ca 50 träffar. Tjejjouren säger:

– Machofabriken fungerar väldigt bra för att introducera ett genusperspektiv i klasserna och det är ett perfekt verktyg för att prata om normer för manlighet.

Göteborg jobbar med feministiskt självförsvar. När tjejerna gick på feministiskt självförsvar gick killarna på “Machofabriken” för att prata om jämställdhet och normkritik.

Levande historia har tagit fram skolmaterialet “hbtq, normer & makt” om sexuell läggning och könsidentitet. Syftet är att motverka homofobi och transfobi.

Haninge kommun har haft stor glädje av Klimatmiljonen i klimatarbetet. Det är ett bra sätt att sätta fokus på klimatarbetet och få en inblick i vad förvaltningarna vill göra. Vi bör därför införa en jämställdhetsmiljon som fungerar på samma sätt.

Vänsterpartiet Haninge föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att en öronmärkt jämställdhetsmiljon införs under kommunstyrelsen för varje år där förvaltningar kan söka pengar från för att arbeta med jämställdhetssatsningar (som exempelvis utbildningar och workshops) i enlighet med motionens intentioner

att kommunstyrelsen uppdras att ta fram en lista på ett antal organisationer, föreläsare och material som andra kommuner har använt sig av vid liknande satsningar gällande jämställdhet och normer

Samuel Skånberg, Vänsterpartiet Haninge”

 

 

Med det vill vi önska fortsatt trevlig långhelg för er som har påskledigt! Och vi tackar alla er som jobbar inom vård, omsorg, blåljus-yrken och service för att ni finns där för oss andra!

 

Hälsningar

Carina Wellton

orförande Vänsterpartiet Heninge, förlåt Haninge ska det va

 

Bra att fler partier tycker som Vänsterpartiet – inför totalförbud mot barnäktenskap

(Nedan följer ett detaljerat blogginlägg för att tydliggöra hur Vänsterpartiet har agerat kring frågan om förbud mot barnäktenskap).

15 miljoner flickor gifts bort varje år enligt Human Rights Watch

Vi har i dagarna kunnat läsa att bland annat Moderaterna i Nacka vilseleder kring förbud mot barnäktenskap på facebook. Inlägget har fått stor spridning. Paolo Roberto och moderaten Lars Beckman har också spridit det här påstående på twitter vilket fått stor spridning.

Robert Hannah (L) var också uppeldad i frågestunden i riksdagen då han ställde en fråga till migrationsminister Heléne Fritzon:

Riksdagen körde i går över regeringen och riktade ett tillkännagivande om totalförbud mot barnäktenskap. Som liberal är min inställning i frågan glasklar: Barn ska vara barn i Sverige, och de ska inte vara gifta.

 

De rödgröna valde i går att rösta mot kravet på ett heltäckande skydd mot barnäktenskap med motiveringen att de ännu inte tagit ställning till den utredning som kom förra året. Reaktionerna är starka. Tunga remissinstanser, Sveriges Kommuner och Landsting med flera, protesterar.

 

Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är ganska enkel: I vilka situationer anser ni att det ska finnas särskilda undantag som gör att vuxna män ska ha rätt att ha sex med barn?

Men påståendet att S+MP+V skulle vara emot ett förbud mot barnäktenskap stämmer inte. Aftonbladet förklara hur det ligger till:

Det var förra året som frågan väcktes då de borgerliga partierna och SD röstade fram ett tillkännagivande i civilutskottet. Men regeringen hade redan tillsatt en utredning om ett liknande lagförslag, därför röstade regeringspartierna inte för.

 

– Det är regeringens mycket tydliga besked att det är förbjudet med barnäktenskap i Sverige och ska vara det. Vi ämnar återkomma före sommaren med det konkreta förslaget när remissvaren är analyserade, sa migrationsminister Heléne Fritzon i torsdags under riksdagens frågestund.

Samma sak förklaras av Mathias Tegnér (S) i ett blogginlägg:

Det hela kan sammanfattas så här (se längre text med länkar nedan)

  1. Riksdagen röstar 2014 igenom ny lagstiftning mot barnäktenskap på proposition från regeringen Reinfeldt. (Alla röstade för utom V, som om jag förstått protokollen rätt ville ha hårdare regler)
  2. Det visar sig att lagen inte räcker och den S-ledda regeringen tillsätter en snabbutredning av frågan våren 2017.
  3. Utredaren lämnar ett betänkande december 2017.
  4. Frågan skickas på remiss december 2017, där svar senast ska inkomma i mars 2018.
  5. M, L, C, KD, SD röstar igenom ett tillkännagivande till regeringen att den ska komma med ett lagförslag om barnäktenskap. S röstade nej, eftersom regeringen redan arbetar med frågan, se ovan.
  6. En lagrådsremiss kommer läggas på riksdagens bord innan sommaren.

Att Robert Hannah (L) och Nackamoderaterna är upprörda över barnäktenskap är väldigt bra och välkommet. Det är också väldigt bra att de inte vill ha några undantag. Men de borde veta så pass mycket om processen kring lagstiftning för att veta att man väntar på att remissrundan är klar och att ett förslag läggs efter det. Sedan tar man ställning till lagförslaget. Man börjar inte om mitt i… om det inte är av populistiska skäl.

Och om de verkligen var emot ett förbud mot barnäktenskap borde de ha röstat för att täppa till det hålet 2014 när frågan var uppe. Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade för ett totalförbud 2014.

Marianne Berg (V) argumenterar 2014 för Vänsterpartiets reservation som syftar till att ta bort undantag. (Regeringen som åsyftas är den dåvarande Alliansregeringen).

Men som jag sade, herr talman, räcker det inte att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap när ni i regeringen samtidigt godkänner att det finns kryphål. Det är inte konsekvent av er att göra så. Vänsterpartiet anser att det över huvud taget inte ska få förekomma barnäktenskap, tvångsäktenskap eller fullmaktsäktenskap. Barn är barn och ska så förbli. Det ska inte finnas några undantagsregler. Jag kan inte förstå att vi är ensamma om den åsikten i Sveriges riksdag och att ni tillåter att det finns kryphål.

Den som mest ihärdigt argumenterar för att undantag ska kunna göras är Johan Linander (C):

Huvudregeln är att ett äktenskap som har ingåtts i Sverige också ska gälla i alla andra länder. På samma sätt är huvudregeln att ett äktenskap som man har ingått i något annat land också ska gälla i Sverige. Det är ganska logiskt. Det vore väldigt opraktiskt om man skulle tvingas gifta om sig bara för att man flyttar till ett annat land. Så ska det inte fungera.

Sedan följer ett replikskifte mellan Marianne Berg (V) och Johan Linander (C) om undantag ska kunna göras. Marianne Berg (V) vidhåller att inga undantag ska göras även om det innebär att man måste gifta om sig (frivilligt så så klart) när man kommer till Sverige.

En till som går på linjen att ha vissa undantagsfall är Ewa Thalén Finné (M). Hon säger:

I dagsläget finns undantagsfall när det gäller utländska barn och tvångsäktenskap, som vid särskilda skäl kan godkännas i Sverige. Grundregeln är den som Johan Linander tog upp, nämligen att ett äktenskap som ingås i Sverige eller i ett annat land ska räknas också i andra länder. Det är rimligt. Jag är gift med min man, och om jag reser till ett annat land för att bo där är det rimligt att äktenskapet räknas.

[…]

Men för att vara glasklart tydlig, för jag tror att det är viktigt att vi signalerar detta också i vårt svenska samhälle, är det så att om man genomför ett tvångsäktenskap eller barnäktenskap döms man till fängelse – punkt slut. Jag tycker att det är oerhört viktigt. Sedan finns det mänskliga fall. Vi kan ta paret som gifte sig innan de var 18 år, för över 20 år sedan, och nu har kommit hit. Då kan det någonstans bli helt orimligt att detta äktenskap inte gäller när de kommer till Sverige.

[…]

Herr talman! Vi har 39 000 barn om året som tvingas in i äktenskap. Alla tvingas dock inte in, men grundsynen är att man tvingas in om man är barn. Där är vi helt överens. Detta är ett stort problem. Man kan alltid ha den utgångspunkt som Vänsterpartiet och Marianne Berg har här: Aldrig någonsin ska det finnas ett endaste skäl. Men jag tror att för enskilda individer skulle detta kunna få helt orimliga konsekvenser. Någonstans måste man ha med den enskilda individen; jag tror att det är viktigt. Men det ska vara ytterst få fall.

Johan Pehrson (FP nuvarande L) deltar en gång i debatten och nämner inte ens undantagen från förbudet.

Här kan man se voteringsresultatet. Bara Vänsterpartiet röstar för att det inte ska finnas undantag för barnäktenskap:

Resultat i omröstningen om Vänsterpartiets reservation som innebär att ta bort undantagsregler för barnäktenskap

Så att anklaga Vänsterpartiet för att inte vara emot barnäktenskap är så fel det kan bli. Vänsterpartiet är det enda parti som konsekvent stått upp för ett förbud mot barnäktenskap utan undantag. De som direkt har argumenterat för undantag är Centerpartiet och Moderaterna.

Läs mer om vad Vänsterpartiet tycker om barnäktenskap, våld mot kvinnor, hedersförtryck, prostitution och mycket annat i den feministiska plattformen.

 

Åsa Bååth vill förbättra situationen för hemtjänstpersonalen

Åsa Bååth, nytillträdd ersättare i äldrenämnden för Vänsterpartiet, har länge jobbat inom hemtjänsten. Under sitt arbetsliv har hon och hennes arbetskamrater fått jobba under konstiga förhållanden. De får lägga ner onödig tid på att jaga parkeringsplatser, tid som går ut över brukarens tid. Men nu tar hon steget in i politiken och har redan sett till att Vänsterpartiet har skrivit in en motion om frågan.

Åsa Bååth (V)

V: Hej Åsa! Du lyfte problemet om parkeringstillstånd i hemtjänsten som sedan resulterat i en motion. Vill du berätta mer om vad den handlade om?

Åsa: Motionen handlar om att de bilburna hemtjänstgrupperna inte har parkeringstillstånd i kommunen utan måste själva betala parkering. Man måste leta parkeringsplatser och tiden räcker inte till.

V: Finns det inte tid för det?

Åsa: Man har en transporttid med den är väldigt lågt tilltagen. Och om man inte hittar en parkeringsplats inom den tiden så får man ta av brukarens tid.

V: Men betyder inte det att brukaren då får mindre tid?

Åsa: Jo, brukaren får mindre tid det den är bedömd att få hjälp med.

V: Det lät ju inte bra. Men vad ser du för lösning?

Åsa: Min lösning är att Haninge kommun tillsammans med övriga fastighetsägare gör ett generellt parkeringstillstånd för hemtjänst-, stödgrupps-, och nattpatrullsbilar.

V: Tror du att det skulle vara lätt att införa?

Åsa: Ja, det tror jag. Jag har själv genomfört det i min bostadsrättsförening. Och det finns även bostadsrättsföreningar som själva har tagit initiativ och satt upp egna p-platser för hemtjänstbilar.

V: Men Haninge kommun och Haninge Bostäder måste väl redan ha det?

Åsa: Nej, tyvärr måste vi även där betala för p-platser.

V: Vad händer om ett besök tar längre tid än planerat och parkeringstiden går ut?

Åsa: Då får vi själva som personal stå för de p-böter vi får. Och det är helt orimligt att vi ska avbryta ett ärende för att gå ner och lägga i mer p-pengar!

V: Har du själv betalat p-bot någon gång?

Åsa: Nej, men jag har betalat diverse småsummor i parkeringsavgifter. Men det är några arbetskamrater som jag har träffat på som har behövt betala p-böter som ett resultat av arbetet.

V: Då får vi hoppas att motionen går igenom!

Åsa: Ja, det får vi!

(Du kan läsa motionen här).