Skip to main content

Arbetsmiljöverket slår ned på kommunens arbetsschema

Öppet möte om äldreomsorgen 15/10

Den 15 oktober hade Vänsterpartiet ett öppet möte i Kulturhuset om äldreomsorgen. Det var välbesökt av både anställda, pensionärsorganisationer och anhöriga.

Många saker har tagits upp om äldreomsorgen, men en fråga som verkligen varit i centrum från våren 2019 och fram åt är arbetsmiljön för personalen och inte minst frågan om de dåliga arbetstiderna med bl a 12-timmarspass.

Både Mitt i Haninge och Kommunalarbetaren har skrivit om 12-timmarspassen.

I somras gjordes en rad inspektioner av Arbetsmiljöverket och det kom mycket kritik från Arbetsmiljöverket mot bl a chefernas kompetens i arbetsmiljöfrågor och om att man var dåliga på att samarbeta med skyddsombuden. Det tog Vänsterpartiet upp i både Mitt i Haninge och i kommunfullmäktige.

Hot om vite på 50 000 kr

Redan dagen efter vårt offentliga möte fattade Arbetsmiljöverket ett nytt beslut om arbetsmiljön i Haninge. Arbetsmiljöverket hotar Haninge kommun med ett vite om 50 000 kr om man inte åtgärdat problemen innan årsskiftet.

Arbetsmiljöverkets beslut och inspektionsmeddelanden är offentliga handlingar, så vill man ta del av detta kontaktar man bara [email protected]

Denna gång gällde det specifikt om arbetstidens förläggning och de långa arbetspassen, efter en inspektion på Johanneslunds äldreboende – en inspektion som hade påkallats av Kommunals skyddsombud.

Med anledning av Arbetsmiljöverkets beslut  har Vänsterpartiets Åsa Bååth ställt en interpellation till Martin Strömvall (KD), ordförande för äldrenämnden i Haninge kommun.

Åsa Bååth (V)

Med anledning av nya alarmerande inspektioner från Arbetsmiljöverket (ärendenummer 2019/028783 med beslut fattat 2019-10-16)  vill vi ställa följande frågor till äldrenämndens ordförande, Martin Strömvall (KD):

  1. Arbetsmiljöverket har hotat kommunen med ett vite på 50 000 om kommunen inte lever upp till arbetsmiljölagens krav om god arbetsmiljö på Johanneslunds äldreboende innan årsskiftet. Vad är kristdemokraten Martin Strömvalls prognos i ärendet; kommer kommunen vara tvungen att betala vitet eller kommer kommunen lyckas följa arbetsmiljölagen?
  2. Arbetsmiljöverket har krävt att kommunen ska göra en riskanalys avseende de arbetstider och scheman kommunen infört på äldreboendet. Varför gjorde man ingen ordentlig riskanalys innan man införde de nya arbetstiderna?
  3. Till arbetsmiljöverket har kommunen lovat att ”undersöka under vilka omständigheter långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma utifrån bedömda arbetsmiljörisker”. Har undersökningen resulterat i att långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma?
  4. I inspektionsmeddelandet klagar arbetsmiljöverket på att kommunens dokumentation kring arbetsmiljön ”är i varierande grad konkret och delvis i form av frågor”. Hur ser den nuvarande kompetensnivån ut bland de chefer som har uppgifter inom arbetsmiljöområdet?
  5. Hur ofta genomförs APT (arbetsplatsträffar) och skyddsronder på Johanneslunds äldreboende?
  6. I inspektionsmeddelandet är arbetsmiljöverket oroade över ”att information om brister inte alltid når arbetsgivaren”. Hur säkerställer kommunen att information om brister i arbetsmiljön når rätt befattningshavare i organisationen och att den befattningshavaren har kompetens, befogenheter och resurser att åtgärda bristerna?

Åsa Bååth, ledamot av kommunfullmäktige och äldrenämnden

Martin Strömvall kommer besvara interpellationen på kommunfullmäktige den 9 december.

Läs även: Nu sätter vi stopp för 12-timmarspassen

Dags för sex timmars arbetsdag

På förra kommunfullmäktige så lämnade Åsa Bååth (V) och Sevim Celepli (V) in en motion om att införa arbetstidsförkortning inom socialtjänst och äldreomsorg.

Varför skriva en motion om arbetstidsförkortning nu?

– Idag är det en ansträngd arbetsmiljö inom äldreomsorgen med för liten grundbemanning och för långa arbetspass. Detta leder till en stressig arbetsmiljö och en sämre omvårdnad. Ohälsotalet är markant högt inom äldreomsorgens personal, säger Åsa Bååth.

Åsa Bååth (V)

– Jag tror starkt på att en förkortning av arbetstiden från 8h till 6h kommer göra en stor positiv skillnad för personalens arbetsmiljö och hälsa. Enligt svensk forskning visar studier att en förkortad arbetsdag har lett till en minskning av stress och oro hos personal samt en förbättring av sömnen. En arbetstidsförkortning kan också bidra till att fler arbetslösa får arbete och kan avlasta de som redan arbetar, säger Sevim Celepli som själv jobbar som socialsekreterare.

Vilka effekter hoppas ni att en arbetstidsförkortning kommer att innebära?

– Jag hoppas att det leder till personalen mår bättre på och utanför jobbet, att de orkar mer och känner mer glädje med sitt arbete. Jag hoppas att färre blir sjuka och att ohälsotalen sjunker. En annan effekt är också att det blir en arbetstids- och löneutjämning mellan män och kvinnor. Oftast är det kvinnor som redan idag arbetar sex timmar för att få ihop sin vardag med småbarn och förlorar därmed inkomst. Genom en förkortad arbetsdag sker därför också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv, säger Sevim Celepli.

Sevim Celepli (V)

– Med en sänkning av arbetstiden till 6 timmars dag kommer man kunna öka grundbemanningen och personalen kommer att orka ge bättre omvårdnad. Där man infört 6 timmar har ohälsotalet sjunkit och även nya arbetssätt har tagits fram. Personalen kommer även få ett rikare liv när orken finns för familj och fritid, fortsätter Åsa Bååth.

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.

Arbetstidsförkortning inom Socialtjänst och Äldreomsorg

Vänsterpartiet Haninge anser att en förkortad arbetstid med sex timmar per dag och bibehållen lön kommer att främja hälsan hos personalen inom Socialtjänst och Äldreomsorg samt bidra till en bättre arbetsmiljö. Dessa två verksamheter har valts utifrån att de har mycket höga ohälsotal.

Enligt svensk forskning från Stressforskningsinstitutet är det nu bekräftat att sex timmars arbetsdag minskar stress och oro samt förbättrar de anställdas sömn. Vi vill att personalen ska orka med sitt arbete, minska sjuktalen och välja att arbeta kvar på sin tjänst. Detta tänker vi att sex timmars arbetsdag skulle bidra till. Även kommunen som arbetsgivare skulle framstå som attraktiv med sex timmars arbetsdag och därigenom locka ny personal. Sex timmars arbetsdag kan dessutom bidra till att fler arbetslösa får jobb. Samtidigt som många idag sliter ut sig och långtidssjukskrivs, finns det många arbetslösa som desperat söker arbete. Med införande av arbetstidsförkortning kan en del av dem som får ett jobb komma in och avlasta dem som redan har ett. Detta skulle även kunna omvandla en del av de ofrivilliga deltidsjobben till heltidsjobb.

Införande av sex timmars arbetsdag är också en feministisk reform för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det är vanligt förekommande att många kvinnor redan idag arbetar sex timmar (med medföljande lägre lön) för att få ihop sin vardag, framförallt mammor med yngre barn. Genom införandet av en arbetstidsförkortning sker både en arbetstids- och löneutjämning. De försök som har genomförts i landet har generellt visat resultat på en personal som mår bättre, är piggare, känner mer motivation och glädje för arbetet samt har hittat nya effektivare arbetsmetoder.

Vårt förslag avser i ett första steg gälla samtliga anställda inom en hemtjänstgrupp och samtliga anställda inom en enhet i Socialtjänsten, förslagsvis väljs de arbetsgrupper med högst ohälsotal. Efter 1-2 år görs en utvärdering om effekten på arbetsmiljö och hälsa. Faller det väl ut bör ett successivt utvidgande gälla fler arbetsgrupper inom kommunen.

År 1919 infördes åtta timmars arbetsdag från att innan vara upp till 16 timmar som värst. Det är nu 100 år sedan vår nuvarande arbetstid infördes. Vi anser att det är hög tid att följa den forskning som visat att sex timmars arbetsdag skulle innebära goda effekter för hälsa och arbetsmiljö.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att införa sex timmars arbetsdag inom en hemtjänstgrupp i Äldreomsorgen och en enhet inom Socialtjänsten
att genomföra en utvärdering efter 1-2 år

 

Vi kräver svar om arbetsmiljön i äldreomsorgen

Vänsterpartiet har länge agerat för att förbättra situationen för personal i äldreomsorgen. Allt från att slippa betala p-böter som uppstår till följd av arbetet till att få vara med i schemaläggningen och planeringen. (Tack vare Vänsterpartiet så kommer kommunstyrelsen utreda ett tillståndssystem för parkeringar som förhoppningsvis kommer bli en avsevärd förbättring för personalen).

Vi har lyft frågan om personalens arbetsmiljö flera gånger i kommunfullmäktige och i äldrenämnden och har agerat för att nämndens ledamöter ska träffa personal som protesterat mot besluten om 12-timmarspass.

Åsa Bååth (V) träffar personal som protesterar mot 12-timmarspassen utanför kommunhuset

Under sommaren fick vi reda på att Arbetsmiljöverket har gjort flera inspektioner av arbetsmiljön inom äldreomsorgen i Haninge och kommit med mycket kritik.

När vi pratar med personal som jobbar med de äldre så är de besvikna på kommunen. De säger att personalen inte blir lyssnad på, att man inte får vara delaktig i planering och att man är underbemannad.

Med anledning av den omfattande kritiken från Arbetsmiljöverket så har vi skrivit en interpellation till äldrenämndens ordförande Martin Strömvall (KD).

Ladda ner interpellationen här (pdf) eller läs nedan.

Interpellation om arbetsmiljön inom äldreomsorgen

Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner av verksamheter som ligger under äldrenämndens ansvar har det framkommit en rad brister.

  1. Arbetsmiljöverket har anmärkt på bristande kompetens i arbetsmiljöfrågor på alla chefsnivåer.

    Man säger t ex att kommunen måste se över vilka nivåer som respektive arbetsmiljöuppgift ska vara fördelad och vem som har ansvar för respektive arbetsmiljö uppgift.

    Vilka konsekvenser har kommunen dragit av arbetsmiljöverkets kritik rörande bristande kompetens?

    Hur säkerställer kommunen kompetensen hos chefer på de olika nivåerna?

    Har alla chefer som delegerats arbetsmiljöuppgifter full befogenhet att åtgärda brister de upptäcker inom de arbetsmiljöuppgifter de blivit delegerade?

  2. Arbetsmiljöverket har krävt av kommunen att rutinerna måste ändras så skyddsombuden får medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

    Varför har kommunen brustit i samverkan med de skyddsombud som finns i verksamheterna?

    Hur har kommunen reviderat sina rutiner för att anpassa sig till arbetsmiljöverkets krav?
     
  3. Enligt arbetsmiljölagen kap 2 § 1 gäller att: ”Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstid beaktas.”

    Hur säkerställer kommunen att den enskilda arbetstagaren ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation, så som lagen föreskriver?

    Varför får inte personalen delta i utformningen av arbetsscheman m m?

  4. Arbetsmiljöverket är mycket kritisk till kommunens rutiner kring kränkande särbehandling. Man har krävt att rutinerna måste förtydligas med:
    – Vem/vilka som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer.
    – Vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och
    – Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.
    – Samt att rutinerna måste vara kända för alla arbetstagare

    Hur har kommunen levt upp till Arbetsmiljöverkets krav på tydliga rutiner kring kränkande särbehandling?

  5. Arbetsmiljöverket har även kritiserat den bristfälliga introduktionen för nyanställda, vikarier eller arbetstagare som har varit borta från arbetet under längre tid. De måste finnas rutiner för personalintroduktion på varje arbetsställe.

    Därtill ska det göras riskbedömningar kring de uppdrag hemtjänsten har.

    Hur har kommunen ändrat sina rutiner så att det finns personalintroduktion på varje arbetsställe?

    Hur säkerställer kommunen att den enskilde arbetstagaren även får den information som krävs hos den enskilde hemtjänstbrukaren för att kunna göra arbetet på ett säkert och tryggt sätt?

  6. Arbetsmiljöverket kritiserar kommunen för att brista i prioriteringar och stöd till personalen i hemtjänsten om det sker överbelastningar i form av att många larmar samtidigt och om den ordinarie verksamheten påverkas för mycket.

    Hur ska personalen prioritera om många med t ex trygghetslarm larmar samtidigt?

    Vilket stöd kan personalen påräkna om man verksamheten drabbas av tillfälliga överbelastningar?

  7. Arbetsmiljöverket har kritiserat kommunens handhavande av kemiska ämnen i verksamheten?

    Har kommunen idag tagit fram rutiner kring hanteringen av kemiska ämnen i verksamheten som lever upp till arbetsmiljöverkets krav?

    Omfattar rutinerna även hanteringen av kemiska ämnen i hemtjänstbrukarnas bostad?

  8. Arbetsmiljöverket kritiserar kommunens hygienrutiner och vilka rutiner som gäller för arbetstagare som kommer i kontakt med kroppsvätskor från människor i kommunens verksamhet. Arbetsmiljöverket har ställt väldigt utförliga krav på att kommunen måste höja sin hygieniska standard och tydliggöra vikten av att tvätta och desinficera händerna, att personalens händer måste vara fria från smycken, att man måste använda de tekniska hjälpmedel som finns, att vassa föremål ska vara försedda med en fungerande integrerad skyddsfunktion och att vassa föremål som har använts på människa ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall, samt att arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska användas personlig skyddsutrustning så som engångshandskar och visir och vid risk för luftburen smitta ska andningsskydd användas.

    Lever kommunen upp till arbetsmiljöverkets krav på hygieniska förhållanden?

    Har personalen rätt till- och tillgång till den personliga skyddsutrustning som krävs för att utföra arbete som innebär risker för kontakt med kroppsvätskor och/eller smitta?

  9. Arbetsmiljöverket kritiserar kommunen för att inte ha rutiner som säkerställer att gravida eller ammande arbetstagare inte exponeras för arbetsmiljörisker.

    Har kommunen nu sådana rutiner så att gravida eller ammande arbetstagare kan arbeta i en säker arbetsmiljö

  10. Arbetsmiljöverket kräver av kommunen att ha en skriftlig rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Av rutinen ska det framgå hur kommunens högsta ledning/styrelse, som ytterst ansvarig för verksamheten, involveras i resultat och analys.

    Har kommunen nu en rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet?

    Hur är de som är att betrakta som arbetsgivare i kommunen; kommunfullmäktige, nämnder och kommunstyrelsen involverade i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet?

    Hur samverkar kommunen med skyddsombuden i verksamheten när det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp?

  11. Med tanke på de brister som finns inom äldreomsorgen i Haninge; vad anser ordförande i äldrenämnden att hans uppdrag är?

    Är tanken att vi ska ha den bästa möjliga kommunala äldreomsorgen i Haninge eller ska den köras i botten så de privata aktörerna ska upplevas som mer attraktiva?

  12. Anser ordförande i äldrenämnden att det är förenligt med lojalitetsplikten gentemot sin arbetsgivare, Haninge kommun, att chefer inom förvaltningen förespråkar privata alternativ till personal och anhöriga som är missnöjd med den omsorg som kommunen erbjuder idag?

Åsa Bååth (V)

Vänsterpartiets kommunbudget för 2020 – storsatsning på barnomsorgen

Vänsterpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som går fram med en budget som inte innehåller nedskärningar.

Hela vår budget finns att ladda hem här!

Kommunledningen (S, C, L & KD) har en budget full med neddragningar i kommunens verksamheter. Totalt saknas det i deras budget 101,5 miljoner kronor till kommunens verksamheter. Verksamheterna får i stort sett kompensation för volymökningar; d v s uppräkningar för att klara av att ge service till fler kommuninvånare. Men sättet man gör nedskärningarna på är att inte ge verksamheterna kompensation för pris- och löneökningar för 2020 (som SKL beräknar till ca 3 %). Det gör däremot Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill också göra satsningar. Väldigt många, men de största är:

Satsningar i driftsbudgeten
  • Minska barngrupperna i förskolan med 1 barn/avdelning – 58,5 miljoner kronor
  • Högre grundbemanning och påbörjad arbetstidsförkortning i äldreomsorgen – 11 miljoner kronor
  • Återinför Komvux i Haninge – 4,5 miljoner kronor
  • Förbättrat arbete kring psykisk ohälsa och påbörjad arbetstidsförkortning inom socialförvaltningen – 4 miljoner kronor
  • Sommarkollo och simskola för alla barn – 4 miljoner kronor
  • Låt kommunstyrelseförvaltningen ta fram en koldioxidbudget för kommunen och höj ambitionerna i klimatarbetet  – 3 miljoner kronor
  • Mer resurser till bibliotek, musik- och kulturskolan – 2,6 miljoner.
  • Säkerställ stödet och permanenta samarbetet med Haninges Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren.

Vänsterpartiets driftbudget är lite drygt 200 miljoner högre än kommunledning, för att kunna bibehålla nuvarande kvalité i verksamheten och göra flera förbättringar.

Investeringssatsningar
  • Ett kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget finns två förslag; antingen en renovering av det gamla eller byggandet av ett nytt. Vad som är bäst ska avgöras i dialog med föreningarna och jordbroborna.
  • Ett allaktivitetshus i Brandbergen för invånare och föreningar – lokalanpassningar i och kring Brandbergsskolan som bas.
  • En ny F-9-skola i Jordbro.
  • 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter per år genom Haninge Bostäder AB.
  • Med fler billiga hyresrätter, varav socialförvaltningen också kan disponera ett antal efter behov, så kan Haninge kommun inrätta en Tak-över-huvudet-garanti.
  • Implementera cykelplanen i kommunen.
  • Generationsblandat kollektivhus som både innehåller äldreboende och ungdomsbostäder. Det kommer även att behövas en större utsträckning trygghetsboenden för våra seniorer.

Vänsterpartiets investeringsbudget är totalt 590 miljoner kronor högre än kommunledningens.

För att klara av detta krävs det naturligtvis mer pengar. Idag har Haninge kommun en skattesats på 19:68. 2010 hade vi 20:08, sedan sänkte borgarna den med 30 öre 2011 och sedan ytterligare 10 öre 2015.

Enligt kommunstyrelseförvaltningens beräkningar har skattesänkningarna totalt sänkt kommunens intäkter med 365,6 miljoner kronor mellan 2011-2017. Det har naturligtvis varit en av orsakerna till de försämringar av kommunens verksamheter som gjorts.

Att, som kommunledningen, hårdnackat försvara nuvarande skattesats – kosta vad det kosta vill – är inte gångbart.

Haninge är inte ensam om att ha stora utmaningar framför sig – många kommuner står inför valet att höja skatten eller att avveckla välfärden ytterligare. DI 13/5 2019.

Vänsterpartiet har tillsammans med kommunstyrelse förvaltningen räknat ut att det krävs 36 öre skattehöjning för att behålla en oförändrat verksamhet plus 1% budgetöverskott.

Med Vänsterpartiets budget, d v s inga nedskärningar plus alla våra satsningar plus 1% budgetöverskott, landar vi på en skattehöjning på 73 öre.

Så haningeborna har valet:

  • Borgerlig nedskärningspolitik – oförändrad skatt
  • Traditionell socialdemokratisk politik (status quo) – höjd skatt 36 öre
  • Vänsterpolitik med mer jämlikhet och bättre kommunal service – höjd skatt 76 öre

 

 

Vänsterpartiet kräver bättre arbetsmiljö för personalen inom äldreomsorgen

Situationen blir tuffare och tuffare för personalen inom äldreomsorgen. Personalen förväntas stå ut med orimligheter. Vi har uppmärksammat det förr exempelvis med att personalen inom hemtjänsten får stå för p-böter som uppstår till följd av arbetet. Vi skrev en motion om att personalen inte ska behöva stå för böterna som uppstår inom arbetet, tyvärr var Vänsterpartiet det enda partiet som röstade för den självklarheten.

Sjukfrånvaron är fortsatt hög inom äldreomsorgen. Inom kommunen är sjukfrånvaron högst inom äldreförvaltningen vilket framgår i Månadsuppföljning KS februari 2019:

Sjukfrånvaron i januari var för kommunen som helhet 8,6 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med samma period förra året (8,4 procent). Sjukfrånvaron var på KOF 5,3 procent, KSF 4,0 procent, SOF 7,1 procent, SBF 6,8 procent, UBF 8,9 procent och ÄF 12,1 procent. Jämfört med samma period förra året minskade sjukfrånvaron inom KSF, SOF och KOF men ökade inom övriga förvaltningar (UBF, SBF och ÄF).

Det behövs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, öka personalens inflytande och få fler arbetskamrater till personalen så att omsorgen kan hålla en hög kvalitet.

Men det är det omvända som sker – det blir större press på personalen.

Orimlig schemaläggning

Vänsterpartiet driver fortsatt på för att förbättra arbetssituationen för personalen inom äldreomsorgen. Nu senast är det schemaläggningen som kommit som en otrevlig överraskning för många inom äldreomsorgen. Det är pass mellan 8-20 på helgerna och 50 timmar i veckan. Även nattpass mellan 19-07 förekommer. Att jobba med sådana arbetstider och leverera hög kvalitet gör att personalen går på knäna och blir sjuka av sitt arbete.

– Jag har haft kontakt med personal på flera boenden. De är arga och ledsna över att de inte fått vara delaktiga i schemaläggningen, säger Åsa Bååth, Vänsterpartiet, ledamot i äldrenämnden.

Åsa Bååth, ledamot i äldrenämnden

Åsa Bååth har själv jobbat inom äldreomsorgen och ser vikten av att inkludera personalen i schemaläggningen

– Det gäller att ha ett nytänkande när man lägger schema, säger hon. Någon vill gärna jobba på morgonen, andra på kvällen och någon tar gärna fler helgpass. Det är lättare att få bra struktur om schemat ligger på 5-6 veckor istället för det traditionella 4 veckor. Min erfarenhet är att personal som är delaktiga också kan kompromissa mer för att alla ska känna sig relativt nöjda.

Vänsterpartiet tycker det är självklart att det ska ges ordentliga resurser till äldrenämnden, att man tar vara på personalens kompetens och kunnande och att man jobbar aktivt med arbetsmiljöarbetet och förebyggande för att minska sjukfrånvaron.

Vi fortsätter att kämpa för att personalen ska ha en god arbetsmiljön och att de boende ska få den vård och omsorg som de behöver.