Skip to main content

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun; stoppa nedskärningarna – utveckla verksamheterna

Vänsterpartiets mål och budget 2022-2023. Klicka här för att ladda ned hela filen (pdf).

Den styrande alliansen i Haninge består av S, C, L & KD. De har styrt Haninge sedan valet 2018.
På ytan kan det tyckas vara liten skillnad mellan den styrande alliansens budget i förhållande till vänsterpartiet. Men en viktig skillnad är att av de satsningar den styrande alliansen gör är 107,4 miljoner kronor “ej ramhöjande” – det vill säga engångssatsningar. 2022 är, som vi alla vet, valår och är det valår då gäller det ju att få saker att se ut som de är bra och fungerande, så man blir omvald. Dessa medel kommer vara borta 2023 och allt kommer vara som vanligt igen; verksamheterna kommer gå på knäna.

I Vänsterpartiets budget ligger dessa medel kvar för verksamhet att planera långsiktigt. Så i realiteten är värdet i Vänsterpartiets budget 116,9 miljoner kronor (skillnaden mellan Vänsterpartiets och den styrande alliansens utläggning till nämnderna) + 107,4 (som Vänsterpartiet inte kommer att ta bort 2023) = 224,3 miljoner kronor som vi ger verksamheterna att kunna planera långsiktigt kring.

Vänsterpartiet kan alltså lägga ut 224,3 miljoner mer än den styrande alliansen utan att höja kommunalskatten och ändå så går vår budget med drygt 34 miljoner i vinst, samt 22 miljoner i reserv för oförutsedda händelser.

Så här har Vänsterpartiet fördelat pengarna:

Utöver dessa satsningar gör Vänsterpartiet investeringar i en social investeringsfond, en F-9 skola i Jordbro, ett Kultur- och föreningshus i Jordbro och medel för lokalförändringar i syfte att skapa ett allaktivitetshus i Brandbergen. Det innebär ytterligare investeringar om 80 000 tkr till kommunstyrelsen, samt 450 000 tkr til grund- och förskolenämnden och 300 000 tkr resp 40 000 tkr till kultur- och demokratinämnden.

Vänsterpartiets viktigaste satsningar:

Inom kommunstyrelsens område:

  • Inrätta en social investeringsfond
  • Utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag
  • Tornberget och Haninge Bostäder ska växla upp arbetet med energieffektivisering och energiproduktion
  • Ökade satsningar och ambitioner i klimat- och miljöarbetet för att nå målen i det klimat- och miljöpolitiska programmet
  • Ta fram en koldioxidbudget för Haninge
  • En storsatsning på klimatsmarta och billiga hyresrätter enligt koncepthus som SABO:s kombohus.
  • Ta fram en åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron i de olika förvaltningarna
  • Ta fram en åtgärdsplan för att öka inflytande för personalen i kommunens förvaltningar, verksamheter  och öka demokratiseringen
  • Arbeta aktivt för att få stora, medelstora och små företag, speciellt inom industrin, att etablera sig i Haninge och därigenom skapa fler arbetstillfällen

Inom grund- och förskolenämnden:

  • 40 miljoner till minskade barngrupper i förskolan
  • Vi river upp beslutet att lägga ned Nattugglan – den enda kommunala barnomsorgen på obekväm arbetstid
  • Vi ger extra stöd (strukturbidrag) till skolor som tagit emot nyanlända elever
  • Stärker elevhälsan för att motverka psykisk ohälsa i tidigt skede
  • NPF-säkra för- och grundskolor och gymnasium

Inom äldrenämnden:

  • Bort med minutscheman inom hemtjänst – inför ramtider där brukarna har inflytande över hemtjänsttiden
  • Mer personalutbildningar och högre medicinsk kompetens
  • Mindre timanställda – högre bemanning med fler fasta trygga anställningar med rätt till sjuklön och semester
  • Bort med påtvingade 12-timmarspass – modernare schemaläggning
  • Inför parkeringstillstånd för hemtjänst-, stöd- och nattpersonal
  • Kollektivhus med billiga hyresrätter för seniorer som bryter ensamhet

Inom socialnämnden:

  • Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
  • Minska kostnaderna för externa placeringar genom att bedriva mer i egen regi
  • Ge förutsättningar för långsiktiga avtal och relationer med Haninge kvinnojour, Manscentrum och brottsofferjouren t.ex. genom långa avtal eller IOP-avtal
  • Ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser
  • Göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i  hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen.

Inom kultur- och demokratinämnden:

  • Säkerställ en ateljé i kommunen
  • Sänk kulturskolans maxtaxa från 1000 kr till 400 kr
  • Renovera kulturparken och med det gör den mer tillgänglig för människor med alla former av funktionsvariationer

Inom idrotts- och fritidsnämnden:

  • Kommunen ska erbjuda gratis simundervisning för elever i årskurs fyra, fem och sex.
  • Kommunen ska dessutom i ett samarbete med SFI erbjuda gratis simundervisning för invandrare.
  • Kommunen ska öppna en fritidsgård i Sågenområdet.
  • Kommunen ska dubbla mängden fältare på 2 år.

Inom stadsbyggnadsnämnden:

  • Vi vill att kommunen ska bygga flera utegym på flera platser för att större delar av haninges befolkning skall ha enkel tillgång till träningsmöjligheter
  • Vi vill att kommunen uppför en modern och väldesignad skejtpark.
  • Vi vill att kommunen bygger ett par padelbanor i haninge. I flera olika delar av kommunen
  • Vi vill även lägga till ytterligare två hundrastgårdar till de redan planerade då vi sett att det finns ett stort behov

Inom näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden:

  • Ungdomsarbetslösheten är nästan 11% – satsa på ferieplatser och ungdomsjobb

Inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:

  • Införa de teoretiska gymnasiekurserna som togs bort i Centrumvux igen 
  • Fortsätta driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI
  • Utbilda personal inom NPF
  • Tillsammans med grund- och förskolenämnden tillse att elever med problematisk skolnärvaro från grundskolan får fortsatt stöd i övergången till gymnasieskolan samt i sina fortsatta studier
  • Öka andelen som tar sin gymnasieexamen inom fyra år
  • Utöka platserna till lärstudios, lovskola och sommarlovsskola
  • Tillhandahålla subventionerade läromedel på Komvux
  • Satsa mer på förebyggande och hälsofrämjande insatser inom elevhälsan

Detta var ett axplock ur Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2022-2023. Vi kommer presentera mer aspekter ur den under kommande vecka.

Maximal vinst och minimal välfärd – privat barnomsorg under lupp

Sevim Celepli är vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.

Vänsterpartiet har alltid varit emot vinster i välfärden och det finns en stark anledning till varför. Vi ser riskerna med det då företag med vinstintresse har i sitt intresse att maximera just ekonomisk vinst på sin verksamhet. Oavsett om verksamhetens syfte är att tjäna och ge service till människor så kommer den ekonomiska vinsten oftast i första hand och istället brister det i kärnverksamheten.

Vi har nyligen sett ett tydligt exempel i Haninge på varför vinster i välfärden kan ifrågasättas. I Haninge har det sedan 2019 drivits en privat förskola, nedan kallad ”Förskola 1”, med både dag- och nattverksamhet för barn. Förskolan uppmärksammades på ett möte i grund- och förskolenämnden under november månad 2020 då det framkom att företaget inte hade lämnat in sin inkomstdeklaration till Skatteverket, hade skatteskulder upp mot 2,8milj kr och därmed fick sin F-skattsedel återkallad.

Arbetsgivaren har nu i dagsläget en skuld på ca 3,8milj kr hos Kronofogden och har inte gjort några inbetalningar ännu. Förvaltningen föreslog, när ärendet kom upp i november 2020, att grund- och förskolenämnden återkallar rätten till bidrag för pedagogisk omsorg. Förvaltningen motiverar:

En förutsättning för att bedriva en stabil verksamhet av god kvalitet är att huvudmannens företag och ekonomi sköts på ett ansvarsfullt och ordnat sätt. I det här fallet har huvudmannen inte lämnat in inkomstdeklaration vilket har lett till att Skatteverket har återkallat huvudmannens F-skatt. F-skatt är en företagsskatt som betalas av företagare som bedriver näringsverksamhet. För en näringsidkare innebär ett godkännande för F-skatt att det är näringsidkaren själv som betalar sin preliminära skatt och sociala avgifter (egenavgifter).

Därutöver har huvudmannen underlåtit att betala skatt vid tre tillfällen och har i och med det ådragit sig skatteskulder på drygt 2,8 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har uppgett att det inte är aktuellt med en avbetalningsplan. Deras utredning har visat att det saknas utmätningsbara tillgångar. Huvudmannen har förelagts att inkomma med bevis på godkänd F-skatt samt en godkänd avbetalningsplan alternativt bevis på att skulderna är betalda. Så har inte skett. Det är också försvårande att huvudmannen inte självmant har informerat förvaltningen om situationen.

Sammantaget bedömer förvaltningen att huvudmannen inte har förutsättningar att bedriva verksamheten under stabila och trygga former. Barnen i verksamheten kommer att erbjudas omsorg i kommunal regi.

Grund- och förskolenämnden tog beslut om att återkalla biståndet till verksamheten november 2020. Men kort därpå, januari 2021, startar arbetsgivaren ett nytt företag, ”Förskola 2”, med liknande namn med annan huvudman. Förskola 2 ansöker om tillstånd och bistånd från Haninge kommun under våren 2021 och i skrivande stund handläggs fortfarande förskolans ansökan.

Sedan start har Förskola 2 gått ut med att de erbjuder gratis barnomsorg till vårdnadshavare tills att handläggningen om att få driva verksamheten är klar hos kommunen. Under tiden som handläggningen pågått har mycket hänt i ärendet. Grund- och förskolenämnden har fått två brev inskickade under mars månad 2021 från f d personal och vårdnadshavare. I breven uttrycks stor oro kring verksamheten och det är en tydlig ton om att arbetsgivaren inte bör beviljas tillstånd att öppna upp ny verksamhet. Ett av breven är anonymt, men i det andra brevet som är ett öppet brev framgår det bl.a. att personalens tjänstepension inte har betalats in till Folksam, att löner har utbetalats som swish-betalning och att arbetsmiljön är bristande där personal ensam har fått arbeta 12-timmars kvällspass utan rast.

Det är mycket som kan ifrågasättas kring detta ärende. Till att börja med, vem gör tillsynen av verksamheten under tiden som den drivs ideellt?

I kontakt med kommunens skoljurist får vi svar att ingen kan utöva tillsyn över verksamheten just nu. Konstigt kan man tycka, men tydligen så kan inte kommunen utöva tillsyn som huvudman eftersom verksamheten fortfarande är under handläggning och ännu inte har beviljats tillstånd att driva sin verksamhet i kommunen. Kommunen kan heller inte meddela någon form av förbud för verksamheten.

Även Skolinspektionen bekräftar detta och menar att kommunen inte kan utöva tillsyn ännu. Så just nu är verksamheten i någon sorts limbo och saknar lagrum. Konstigt kan man tycka, när det är barn och personal som vistas i verksamheten.

Verksamheten faller inte heller under Skatteverkets lagrum eftersom ideell verksamhet är lagligt i Sverige och barnpassning inte är olagligt.

Under april månad 2021 framkommer även uppgifter från SMOHF (Södertörns hälso- och skyddsförbund) om att varken Förskola 1 eller Förskola 2 har registrerat sin verksamhet hos dem. Handläggaren skriver:

Vi har inte haft förskolan i våra register då de inte anmält sig till oss. De finns inte heller på Haninge.se. Vi kommer att kontakta verksamheten angående att de inte anmält sig till oss. I samband med det kommer vi även att inspektera verksamheten. Vid sådana inspektioner tittar vi på att lokalen fungerar för den verksamhet som bedrivs där. Tex tittar vi på ventilation, buller från ventilation, radon, fukt och mögel  samt städning. Vi har även en dialog om  rutiner som finns i verksamheten. Bland annat rutiner kring smittskydd, städning och felanmälan.

På så många sätt har arbetsgivaransvaret brustit här. Vad som är mest oroande är att det är barn som verksamheten vänder sig till. Barn som inte kan uttrycka klagomål och göra orosanmälningar. Barn som inte kan meddela oss ansvariga att något inte stämmer. Nu, några år senare, träder tidigare personal och vårdnadshavare modigt fram och bryter tystnaden. Nu är det på vårt ansvar, vi politiker och tjänstepersoner, att lyssna på vad de har att säga och ta rätt beslut.

Sevim Celepli

Kommunledningens budgetramar tvingar förvaltningarna att lägga extremt dåliga nedskärningsförslag

Bilden visar hur Haninge kommun gått med 686 miljoner i vinst sedan 2016. Enbart under corona-året 2020 gick man med 235 miljoner i vinst. Trots massiva statsbidrag går inte pengarna till de verksamheter som drabbats, utan man lägger pengarna på hög. Trots de goda resultat fortsätter den permanenta nedskärningspolitiken.

Haninge kommun har nu i mars hållit sin årliga ekonomikonferens. Den politiska ledningen, den S-ledda alliansen med C, L & KD, kommer trots stora överskott de senaste åren fortsätta med nedskärningspolitiken i budgeten för 2022.

Vi kommer skriva mer om den ekonomiska politiken i kommunen inför att budgeten för 2022 som ska antas i kommunfullmäktige innan sommaren.

I den här artikeln tittar vi på Social- och äldreförvaltningen.

Socialnämnden

Socialnämnden är en nämnd som varit satt under stor press p g a pandemin. Saker som fortsatt hög arbetslöshet, ökat våld mot kvinnor och barn, samt ökad psykisk ohälsa pressar förvaltningen hårt.

I budgetarbetet har förvaltningen angett att man kommer ha ökade utgifter 44,6 miljoner kronor för 2022. Största posterna är ekonomiskt bistånd, på grund av den ökade arbetslösheten, och ökat behov inom LSS.

Den styrande S-ledda alliansen är bara beredda att skjuta till 32,7 miljoner för 2022. Det innebär ett sparbeting på 11,9 miljoner kronor. Förvaltningens förslag på nedskärningar är:

  • Att säga upp 11 heltidstjänster. Det skulle enligt förvaltningen handla om ”socialsekreterare som jobbar med att handlägga ekonomiskt bistånd, utreda barn och unga som far illa, eller våld i nära relation och hedersvåld.”

Samma partier som i den offentliga debatten vill posera som förkämpar för barnen, våldsutsatta kvinnor och de som lever under hedersförtryck, gör helt tvärt om när de får hålla i den politiska taktpinnen. Genom att sätta en allt för hård ram för socialnämndens budget tvingar man fram destruktiva nedskärningar i förvaltningen.

  • Avveckling av personliga ombud. Personliga ombud ger stöd och hjälp till individer med psykiatrisk funktionsnedsättning att ha kontakt med myndigheter och vårdinrättningar, så att de därmed ska kunna ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service. Verksamheten med personliga ombud finansieras till 50% av statliga medel så den egentliga besparingen blir inte så stor; ca 600 000 kronor. Men verksamheten betyder oerhört mycket för dem som är beroende av den här hjälpen.
  • Avveckla Mötesplats 25. Mötesplats 25 är en träffpunkt för unga vuxna med psykisk och social ohälsa. Den betyder oerhört mycket för de som kommer dit. Den bryter den isolering som annars lätt drabbar individer med psykisk och social ohälsa, och gör det lättare att komma ut i samhället igen. Återigen är det extremt svaga grupper som drabbas av nedskärningarna.

Äldrenämnden

Även äldreomsorgen har varit väldigt drabbade under 2020 och pandemin har satt verksamheterna under hårt press.

Inför 2022 har förvaltningen äskat en ökad ram på 33,1 miljoner kronor för att täcka ökade volymer (fler äldre), ökade lönekostnader och högre driftskostnader. Den s-ledda alliansen har medgett en ökning på 19,2 miljoner kronor, vilket innebär nedskärningar på 13,9 miljoner:

  • Avskaffa fria broddar. Om man avskaffar fria broddar till våra seniorer sparar man 200 000 kronor – i sammanhanget en rätt bagatellartad summa. Karlstad universitet har kartlagt att i de kommuner som har fria broddar för seniorer minskar halkolyckorna med en tredjedel. Samhällsvinsten då färre behöver uppsöka akuten för benbrott m m, är betydande, för att inte tala om det minskade lidande för de som annars skulle drabbas.
  • Tuffare scheman och tajtare bemanning på vård- och omsorgsboenden. Här tror man sig kunna räkna hem 1 miljon kronor. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är nog nu med att pressa personalen. Haninge kommun behöver gå åt andra hållet; ta bort 12-timmarspassen och ha en högre grundbemanning, så verksamheterna inte blir så sårbara vid sjukdomar, utbildningar med mera.
  • Minska tillgången till somatisk dagvård. Här tror man att man ska kunna spara 2 miljoner kronor. Somatisk dagvård handlar om att rehabilitera kroppen fysiskt. Väldigt många som använder den somatiska dagvården är våra seniorer som t ex fått en stroke och fått fysiska funktionsnedsättning som behöver behandlas och tränas upp. Försvinner möjligheten till somatisk dagvård kommer det i andra ändan kosta mer för kommunen i ökat behov av hemtjänst för dess grupper, för att inte tala om lidandet av en utdragen funktionsnedsättning istället för en snabb rehabilitering.
  • Se över träffpunkterna. Vad som ska hända här är oklart. Träffpunkterna ska minska i omfattning; om det betyder färre träffpunkter eller minskade öppettider är för tidigt att säga, men 2 miljoner ska sparas in.

Alla partier ger läpparnas bekännelse åt problematiken med äldres ensamhet. Men när de den styrande S-ledda alliansen får chansen att visa vad man går för, så går man åt fel håll.

”Behöver du bryta din sociala isolering och prata med någon?” frågar man retoriskt på kommunens hemsida när man gör reklam för träffpunkterna. Självklart är det många som behöver det, och efter pandemin är ju behovet av att återfå sitt sociala liv större än någonsin hos våra seniorer.

Att då minska på träffpunkternas antal eller öppettider är helt fel väg att gå.

Vänsterpartiet kommer fortsätta granska kommunens ekonomiska politik i kommande artiklar.

Haninge kommun gick 235 miljoner i vinst 2020 – samtidigt går många verksamheter på knäna

Vänsterpartiet kommenterar Haninge kommuns bokslutskommuniké 2020

 

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, sitter i kommunstyrelsen och lagt detta som särskilt yttrande.

Haninge kommuns bokslutskommuniké för 2020

Vänsterpartiet Haninge särskilda yttrande över Haninge kommuns bokslutskommuniké:

Statsmakterna har varit goda mot Haninge kommun och levererat in 98,7 miljoner kronor mer i statsbidrag än vad som tidigare budgeterats. Det överväger mer än väl  det tapp i skatteintäkter på 51,3 miljoner kronor som främst är en konsekvens av Coronapandemin, med konsekvens att kommunen gör ett rekordstort överskott. Statsbidragen har gått till att bolstra upp kommunens resultat, snarare än att stärka upp de verksamheter som kommit i kläm under pandemin.

En klok kommunledning hade inrättat en resultatutjämningsreserv där vi kunnat lägga lite i ladan till svårare tider när kanske inte statsbidragen är så generösa. Nu bränner man alla pengar på ett stiligt resultat. När man väl redovisat pengarna som vinst för kommunen är de inte längre operativt tillgängliga för den kommunala verksamheten, utan vid framtida svårigheter får vi antingen låna pengar, höja skatten eller tvingas till nedskärningar.

Avseende beskrivningen av resultatet vill vi invända mot sammanblandningen av äpplen och päron. Kommunfullmäktige antar en driftsbudget där skatteintäkter och statsbidrag ska driva en kommunal verksamhet. I den beslutade driftsbudgeten anges ett överskottsmål på 2%. Att i efterhand räkna in 90,6 miljoner kronor från exploateringsbudgeten i driftbudgetens överskott är att blanda bort korten. Resultatet av drift- och exploateringsbudgeten (och övrig verksamhet) redovisas naturligtvis sammantaget i en koncernredovisning, men eftersom det är två separata budgetar och vinster från exploateringsverksamheten inte används för att bekosta driften av kommunens verksamhet och ska siffrorna från respektive budget redovisas sparat och resultatmålen i respektive budget ska redovisas i förhållande till respektive budget.

Vill man annorlunda skall man också låta kommunfullmäktige ta ställning till exploateringsbudgeten.

Vad har då den styrande alliansen offrat under 2020 på nyliberalismens altare:

  • Förskolan har man tjänat in 10,7 miljoner kronor på. Främst genom att förvägra barn till hemmavarande föräldrar 30 timmars närvarotid, utan man har skurit ned den till 15 timmar i veckan. Föräldrarna till dessa barn har dock fortsatt tvingats betala för 30 timmar. Genuint oanständigt. När regeringen och majoriteten i riksdagen arbetar för obligatorisk förskola (tidigarelagd skolplikt) från fem – i vissa fall tre – års ålder, så går Haninge kommun i helt motsatt riktning och försöker hålla barn borta från förskolan.
  • Vuxenutbildningen går idag med 8,6 miljoner kronor i underskott, trots kommunens rekordstora överskott. I tider av kris och speciellt när många enkla jobb försvunnit inom t ex restaurangnäringen är det positivt att många söker sig till vuxenutbildningen. Man behöver sadla om. Och i tider när Arbetsförmedlingen fungerar som den gör, med en mikroskopisk förekomst av arbetsmarknadsutbildningar, anser Vänsterpartiet att det borde skjutits till mera pengar till vuxenutbildningen. I alla händelser bör kommunen åtminstone täcka underskottet i vuxenutbildningen och inte låta det ligga kvar och täckas genom framtida nedskärningar.
  • Kommunen har under 2020 kunnat spara in 44,8 miljoner kronor mot budgeten på äldreomsorgen. Man kallar det ”minskad efterfrågan”, men vi vet ju alla vad det beror på. Många som bodde på kommunens äldreboende finns inte längre med oss och de äldre som har hemtjänst är så rädd för den ständiga ström av olika personer som de möter i hemmet och därför tackar nej till hemtjänst, utan förlitar sig på den hjälp de kan få från släkt, vänner och grannar. Det finns bara en väg att gå och det är att öka kvalitén inom äldreomsorgen; det måste bli bättre arbetsmiljö och tryggare anställningar för de anställda, det måste bli fler händer omsorgen som är bättre utbildade och kan ta sig tid med de äldre. De äldre ska möta en kärna av fasta kontakter de möter regelbundet i hemtjänsten.
  • Under gångna året har kommunen också kunnat spara in 5,6 miljoner kronor mot budgeten på kulturen. Då många haft ett år av isolering finns ett uppdämt behov av kultur. Vänsterpartiet ser inte dessa som pengar som sparade, utan snarare öronmärkta till senarelagda satsningar. Kommunen behöver också se över hur kulturen kan nå ut till människor som är isolerade p g a pandemin eller av andra skäl har svårt att ta sig till bibliotek, utställningar, arrangemang med mer.
  • Under föregående år sparade man in 3 miljoner mot budgeten på Idrotts- och fritidsnämndens område. Där ingår den öppna ungdomsverksamheten (fritidsgårdarna). Och vad Vänsterpartiet tycker om det framgår av tidigare yttranden.

Sammantaget visa Haninge kommuns bokslutskommuniké att man satsat allt på få till ett så högt överskott som möjligt, men låtit viktig kommunal verksamhet blöda.

Åsa Bååth, för Vänsterpartiet Haninge  

Privatisering är avdemokratisering

Ett problem vi sett från vänsterhåll länge är att privatiseringar också är avdemokratiseringar. Insynen försämras. Istället för att förändra och förbättra dåligt fungerande verksamheter så ombeds vi att byta t ex skola, förskola eller sjukhus.

Vem har ansvaret? “Inte jag” blir svaret vare sig du frågar politiker, ägare eller chefer. Kvar blir den personal längst ner som går på knäna för att kunna maximera vinsterna, att ta ansvaret. Det håller inte. 

Sevim Celepli, Vänsterpartiets representant i Grund- och förskolenämnden, var tillsammans med William Friström, Vänsterpartiets representant i Kultur- och demokratinämnden, besökte Nattugglan.

För idag vill jag ta exemplet nattverksamheten i Haninge kommun för barn mellan ett och tretton år. Fram till 2018 så hade vi ingen demokratiskt (kommunalt) ägd nattverksamhet i kommunen. Då startades Nattugglan så att folk inte skulle behöva ta sina barn till Stockholm för att utnyttja obekväma timmar. Verksamheten har dock, till synes, motarbetats hela vägen. De har mig veterligen inte fått göra någon reklam för verksamheten utöver de första månadernas uppstartsnyheter. Föräldrar har vittnat om att de inte ens känt till verksamheten.

När de sedan ansökt så har det hänt att de fått avslag med argument att Nattugglan varit full, men att den privata verksamheten Ekobarn har plats istället. Detta fick personalen att tro att taket för dem var fjorton barn men frågar du Åsa Harge, verksamhetschef för förskolan i Haninge, så finns inget sådant tak.

Har tjänstepersoner här favoriserat de privata alternativen? Jag vet inte, men med tanke på att ledningen slog igenom ett beslut i år (alltså efter denna händelse) om att lägga ner verksamheten bl a med argumentet att den inte får in nog med pengar, så är det inte orimligt.

Vi har sett förut hur politiker attackerat våra gemensamt ägda verksamheter för att sedan säga att de inte är bra och ge ansvaret till privat alternativ. Men är privata och odemokratiska verksamheter verkligen bättre? 

Ekobarn (som har både dag och nattverksamhet) har åkt dit för skattefusk och har därför förlorat sin inkomst från kommunen.  Kommunen själva säger; “vi har från kommunens sida försökt att vara tydliga med information till berörda vårdnadshavare om att verksamheten efter årsskiftet inte längre har rätt till bidrag från kommunen.” Detta med en skatteskuld på 2.8 miljoner och utan F-skattesedel så är det svårt att se verksamheten fortsätta.

Kommunen har gjort sig redo att ta emot de 54 barnen i kommunal regi. Något som inte gått, om ledningen fått igenom sin nedläggning av nattugglan. Ett beslut som nu endast har skjutits upp istället för rivits upp. Trots detta så säger Ekobarn själva att de kommer fortsätta som vanligt, vilket skapar otrygghet hos föräldrar som inte vet vad de ska göra samt otrygghet för de anställda på nattugglan, som inte vet hur mycket jobb de kommer ha och där personal slutat just p g a  den osäkerheten.

Det här med missvisande kommunikation när skolor och förskolor inte ägs och styrs demokratiskt såg vi även av vid coronans start där privata skolor kunde komma ut med annan information än stat, region och kommun. Föräldrar har även vittnat om att vi om natten endast har en personal hos Ekobarn,  medan vi har två på Nattugglan. Det är så effektiviseringarna ser ut i välfärden. Färre personer gör mer jobb.

Det finns flera problem med våra förskolor i kommunen och privatiseringarna är en. Vi i Vänsterpartiet menar på att förskolan är något vi behöver. Därför så ska det ägas och ledas av folket med ett styre från de som påverkas; alltså personalen, i dialog med föräldrar och barn.

Idén att verksamheterna ska finnas för kapitalister att tjäna mer pengar är inte bara absurt utan direkt skadligt. Vad skulle hända med barnen om Nattugglan hann läggas ner innan Ekobarn föll? Är vi redo att ta emot alla de andra barnen från de andra förskolorna om deras ägare anser att de tjänar för lite eller åker dit för fusk av olika slag?

Ett första steg måste vara att riva upp beslutet att stänga Nattugglan. Efter det borde vi återta kontrollen över förskolorna i kommunen. Är det en förskola som inte fungera som den ska, då ska folk veta vilka som bär ansvaret; politikerna!

När vi röstar för en politik i vår kommunen så måste politikerna ha makten att utföra den och ansvaret för när det inte görs eller går fel. Vi ska inte behöva hoppas på att en kapitalist bryr sig nog om de pengar de kan ta från oss för att göra en förändring. Vi i Vänsterpartiet vill att folket ska kunna styra sitt samhälle med sin röst, inte med sin plånbok.

William Friström

Ledamot i kommunfullmäktige