Skip to main content

En budget för att återuppbygga samhället – Vänsterpartiets kommunbudget för 2021

Alla välfärdsområden ska drivas i egen regi eller icke vinstdrivande företag och stiftelser.

Åsa Bååth, Vänsterpartiets gruppledare i Haninge kommunfullmäktige

Vår budget är inriktad på att återuppbygga ett samhälle som genom Corona pandemin har fått svåra och stora brister. Många brister visste vi redan om och de har blivit tydligare nu. Andra delar av samhället som fått stor negativ påverkan har varit oförutsägbara.

Detta är den kommunala budgeten för Haninge kommun. Vi arbetar för ett mer jämlikt samhälle där vi vill utjämna de klassklyftor som växt under åren. Även göra en stor feministisk satsning på de yrkesgrupper som är specifikt utsatta av Coronan.

Vi har samma skattesats som idag på 19,68 kr och vårt överskottsmål är 0,77%. En social investeringsfond på 80 miljoner ska bildas och dess mål är förebyggande arbetsmetoder som på ett tidigt stadie minskar en negativ händelseutveckling. Man ska fånga upp de kommunmedborgare som löper mycket stor risk att hamna i utsatta och problematiska situationer.

Kommunens vinst är minskade behov av resurser och mindre placeringar av barn och unga. Även minskade insatser från elevhälsan och färre skolpsykolog utredningar. Den enskilda människans vinst är en framtid med utbildning, arbete och kunna försörja sig. Ett värdigt och bättre liv.

Alla välfärdsområden ska drivas i egen regi eller icke vinstdrivande företag och stiftelser. Skolverksamhet ska ligga under staten så alla barn får samma chans.
Politiker löner och arvoden ska sänkas.

Vänsterpartiet Haninge har också tagit fram ett handlingsprogram för brottsförebyggande arbete och akuta åtgärder vid brott, uppdelade på tre nivåer med förebyggande åtgärder, akuta åtgärder och därefter rehabiliterande åtgärder.

Klimat och miljö ska ha en framträdande plats i all planering.
Några av de mål vi satt i respektive nämnd presenteras nedan:

Grund- och förskolenämnden:

Vår ekonomiska ram är: 2 170 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 90 000 tkr.

  • Införa heltid för alla barn i förskolan.
  • Mindre barngrupper i förskolan och mer personal.
  • Skola i egen regi, bort med vinstdrivande företag.
  • Arbeta med attitydförändring för att främja jämlikheten.
Socialnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 2 012 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 10 000 tkr.

  • Bedriva jourhem och andra boenden i egen regi
  • Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
  • Införa Tak över huvud – garanti inom socialtjänst
  • Ge förutsättningar för långsiktiga avtal och relationer med Haninge kvinnojour, Manscentrum och brottsofferjouren.
Äldrenämnden:

Vår ekonomiska ram är: 844 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 18 000 tkr.

  • Öka personalbemanningen på vård- och omsorgsboenden dag- och nattetid.
  • Öka personalbemanningen inom hemtjänst.
  • Höjd lön och bättre arbetsvillkor.
  • Bygga och driva trygghetsboenden i egen regi.
  • Bygga klimatsmarta och prisvärda hyreslägenheter som pensionärer med låg pension har råd att bo i.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 490 000 tkr. Skillnad mot styrande allians är + 6 000 tkr.

  • Återinföra teoretiska gymnasiekurser som tidigare tagits bort.
  • Fortsätta driva bristyrkesutbildning.
  • Tillse att elever med problematisk skolnärvaro från grundskolan får fortsatt stöd i
    gymnasieskolan.
  • Öka antalet som går ur gymnasiet med godkända betyg.
Stadsbyggnadsnämnden:

Vår ekonomiska ram är: 168 000 tkr. Skillnad till sittande allians är 0 tkr.

  • Åtgärder för biologisk mångfald
  • Planera för fler klimatsmarta och prisvärda hyreslägenheter.
  • Arbeta med mer feministisk stadsplanering genom nära till kommunikation, handel, gång- och cykelbanor och snöröjning på trottoarer ska prioriteras.
Idrotts- och fritidsnämnden:

Vår ekonomiska ram är 148 000 tkr. Skillnad till sittande allians med + 6 000 tkr.

  • Samtliga nedlagda och hotande fritidsgårdar ska öppnas igen.
  • Utöka fritidsgårdarnas öppethållande under helger och lov.
  • Arbeta aktivt att inkludera tjejer och ickebinära på fritidsgårdar.
  • Införa fler fältassistenter i kultur- och fritidsförvaltningens regi.
Kultur- och demoktratinämnden:

Vår ekonomiska ram är 87 000 tkr. Skillnaden till sittande allians med + 5 000 tkr.

  • Säkerställa att det finns möteslokaler för föreningar och nätverk i varje kommundel.
  • Säkerställa att det finns kultur- och föreningshus i Jordbro.
  • Starta allaktivitetshus i Brandbergen.
Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden:

Vår ekonomiska ram är 400 tkr. Skillnad till styrande allians är – 10 000 tkr. Skillnaden är att Vänsterpartiets budget inte har med projektet Tillväxt Haninge AB. Det har nu heller inte den styrande alliansen, då projektet skrotades av kommunfullmäktige 2020-11-09 (KF protokoll sid 44).

  • Satsa på utbildning, många arbetslösa behöver byta yrke p g a konsekvenser av Corona.
  • Främjande av kooperativa, personalägda och sociala företag.
  • Främja ett miljö- och klimatsmart näringsliv.
  • Utveckla samordnande varutransporter.

Om ni vill läsa mer kan ni gå in på nedanstående länk till vår budget och läsa mer om vår politik för ett samhälle byggt på socialistisk-, feministiskt, solidariskt och ekologiskt samhälle.

Vänsterpartiets budget för Haninge kommun 2021.

Åsa Bååth

Vänsterpartiets gruppledare i Haninge kommunfullmäktige

Nattugglan ska utvecklas – inte avvecklas

Nattugglan ska få utvecklas – inte avvecklas.

Sevim Celepli, Vänsterpartiets representant i Grund- och förskolenämnden, var tillsammans med William Friström, Vänsterpartiets representant i Kultur- och demokratinämnden, på besök hos Nattugglan.

Nattugglan är den enda kommunalt drivna nattförskolan i Haninge och tar hand om barn mellan ett och tretton år. Även om förskolan är öppen hela natten så är det många som utnyttjar verksamheten för endast någon timme på kvällen eller på morgonen innan den dagliga verksamheten öppnar.

Vi i Vänsterpartiet har varit på studiebesök nu när verksamheten blivit hotad med nedstängning trots stor uppskattning hos föräldrar.

– Vi kände att det var ett nödvändigt och viktigt besök där vi ville höra på vad personalen har att säga om nedläggningen och vilken verksamhet som planeras att läggas ner till årsskiftet 2021-2022. Efter att ha träffat personal, sett den fina verksamheten och fått höra hur viktig funktion den fyller för de vårdnadshavare som jobbar skift, är vi ännu mer besvikna över beslutet om nedläggning, och desto mer drivna att kämpa för att bevara förskolan Nattugglan, säger Sevim Celepli, Vänsterpartiets ledamot i grund- och förskolenämnden.

Kampen har bara börjat. Vi tänker inte stå med händerna i fickorna medan ledningen kör över våra invånare och förskolepersonal. Nattugglan ska få utvecklas – inte avvecklas.

Arbetssituationen för kvinnorna behöver bli bättre!

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de  i sin tur kan ta hand om våra barn. 

Pembegül Celepli

Enligt SCB (statistiska central byrån) är barnskötaryrket och personlig assistent det tredje populäraste yrket i Haninge kommun. Statistiken visar på att av 1400 personer som arbetar inom dessa yrken är endast 200 personer män. Det visar tydligt på att de är kvinnodominerade yrken.

Vi i Vänsterpartiet valde att intervjua barnskötare verksamma i Haninge om hur arbetsmiljön i förskolan ser ut i kommunen och varför det främst är kvinnor inom yrket. Det som framgick var att de största bristerna är den låga lönen, vilket i genomsnitt ligger på 24300 kr, stressen som personalen upplever i verksamheten samt den höga ljudnivån. En förklaring till att det inte är så många män som söker till barnskötaryrket är nog främst lönen som inte är så lockande samt den stressrelaterade arbetsmiljön, menar de intervjuade personerna. 

Andra viktiga faktorer som lyfts fram, när det kommer till den hårda arbetssituationen, är dels att det är för stora barngrupper och dels för hög sjukfrånvaro. Vikarier rings sällan in, vilket medför  att ordinarie personal överbelastas och det fortsätter i en ond cirkel med mer sjukskrivningar och fortsatt hög belastning.

På frågan vad den viktigaste drivkraften för att arbeta med barn är svarade de att det är att skapa en trygghet för barnen och en miljö där de kan utvecklas i en lugn och trivsam miljö. Vi i vänsterpartiet kan då inte undgå att ifrågasätta Haninge kommuns arbetsvillkor för barnskötarna. Hur ska personalen på förskolan kunna skapa en trygg, utvecklande och trivsam miljö för barnen när barnskötarna själva känner sig stressade, är ofta sjuka och är överbelastade. Detta försvårar självklart verksamheten och barnens rätt till en trygg och utvecklande miljö. 

Det här är förstås många frågor i ett men inte minst en feministisk fråga. Så här står det på Haninges egna hemsida angående lönerna i kommunen “… månadslön på 30 500 kronor för män och 24 600 kronor för kvinnor.” Det är en löneskillnad på 5900 kr i månaden mellan könen i kommunen.

Om vi ser på löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda av kommunen så är enligt kolada (databas för kommuner och landsting/regioner) siffran bättre men har sen 2017 i alla fall nästan fördubblats. Detta måste vi göra något åt. Att höja lönerna för barnskötare skulle vara ett steg på vägen för en jämlikare lön mellan yrkena och könen i kommunen.

Det är på tiden att vi ser över dessa kvinnoyrken och tillsammans skapar en trivsam miljö både för barnen och personalen i Haninge kommun.

Vi bör även ha i åtanke att Haninge kommun är en barnrätts kommun, vilket en av de intervjuade kallade för skrattretande med tanke på politiken som förs kring förskolan. Vi i Vänsterpartiet vill som ett första steg minska barngrupperna och anställa fler till förskolan. Detta är med i vår budget. I ett andra steg vill vi höja barnskötarnas löner. Vi som kommun borde börja lyssna på de som arbetar inom förskolan och satsa därefter och inte se på förskolan våra barn och dess pedagoger som en möjlighet till besparingar.

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de  i sin tur kan ta hand om våra barn. 

Haninge förskolors begränsning av tid på kommunens förskola handlar inte om pandemin

Vid utbrottet av Corona fanns en stor förståelse att Haninge kommun sänkte 30 timmars rätt till förskola till 15 timmar i veckan. Det gäller barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar. Minskningen av tid var för att minska smittspridning och högt sjuktal bland personalen. Många ställde upp och barnen fick vara hemma på heltid för att hjälpa till i denna nationella kris. Däremot var det samma avgift som tidigare.

Beslutet gällde till 2020-08-31. Torsdag 2020-08-20 trodde föräldrar och förskolepersonal att det skulle återgå till 30 timmar. Även vid min kontakt med förvaltningen uppgav de också att det skulle återgå. Vid kontakt samma dag med Tobias Hammarberg (L), ordförande för grund- och förskolenämnden, informerade han att han tagit ett ordförandebeslut dagen innan att förlänga beslutet till 2020-12-31. Ett mycket nonchalant bemötande mot föräldrar och personal. Väldigt kort tid för föräldrar och verksamhet att ställa om efter nya beslutet.

Åsa Bååth (V) har varit i kontakt med grund- och förskolenämndens ordförande

Nu går Tobias Hammarberg (L) ut och vädjar till föräldrar att ha sina barn hemma pga pandemin och höga sjuktal. Men det är inte något lokalt utbrott av Coronan som skett i Haninge utan en viss höjning av framförallt två orsaker. Det kommer en förkylningsperiod vid skolstarten på hösten och VAB ökar därför för personalen. Den andra orsaken är att personalen är slitna för man tar inte in vikarier vid sjukdom. Eftersom mycket aktivitet sker utomhus får ibland fyra personal ha 70 barn att ta hand om. Det finns vikarier att ta in så man kan återgå till normaltid för barnen med 30 timmar/vecka.

Barnets perspektiv tas inte alls hänsyn till. De kommer efter i den pedagogiska utvecklingen och får inte ta del av hela den pedagogiska läroplanen som förskolan bedriver. Barnen kommer utanför i barngrupperna och i kamratskapen med de andra barnen. Även mycket svårt vid inskolning. Det hemmavarande barnet påverkas när det äldre barnet, som annars  är på förskolan, inte får vara med på bebisgrupper.

Kranskommunerna har återgått till normaltider för barnen.. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn med förkylningssymtom ska provtas efter ett par dagar för att inte behöva vara hemma extra länge.

Man tar fortfarande ut samma taxa som för normaltid för barnen. De här föräldrarna som berörs är redan lågavlönade, arbetslösa och har redan en sänkt inkomst. Att ett kommunalråd med en månadslön på cirka 78 000 kr/månad tycker att denna grupp ska sponsra kommunens besparingar på förskolan är illa.

Vänsterpartiet anser att man ska ändra beslutet och låta barnen gå normaltid igen. Barnens utveckling får inte begränsas av att den politiska minoriteten lägger stora besparingar på förskoleverksamheten. Vikarier ska tas in vid sjukdom hos förskolepersonalen.

Vänsterpartiet har lyssnat på föräldrar som upplevt för stora barngrupper och för lite personal och har därför i vårt senaste budgetförslag satsat 58,5 miljoner kronor på förskolan. Det ger en minskning med ett barn per avdelning.

Åsa Bååth (V)
Ledamot i Kommunfullmäktige

Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

En personalgrupp det inte pratas så mycket om i corona-tider är förskolans personal. I lokaltidningen Mitt i Haninge larmar en anställd om att situationen inte är hållbar.

Hur ska man följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alltid ha rena händer och alltid hålla två meters avstånd på en förskola?

Åtgärderna i Haninge har mest handlat om att uppmana förskolorna att ha verksamhet ute så mycket som möjligt. Och det är klart att det är bra, men det har begränsad effekt om man inte lyckas upprätthålla den sociala distanseringen. Försök förklara för en grupp om 30 barn i förskoleåldern att de måste hålla sig två meter från varandra när de är ute och leker. Det kommer fungera sisådär.

Haninge kommun har också passat på att göra neddragningar i verksamheten. Under perioden 6 april – 31 augusti 2020 minskar man vistelsetiden för barn till föräldralediga och arbetslösa. Timmarna sänks från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka.

Skälet till det har knappast med smittspridning att göra (om man inte är korkad nog att tro att det främst är föräldralediga eller arbetslösa som sprider smittan).

Däremot finns det ekonomiska och ideologiska skäl till det.

Ett parti i kommunens minoritetsstyre som drivit frågan hårt att få bort barnen till arbetslösa och föräldralediga från förskolan i största möjliga mån är KD. Det gick de till val på 2018 och de ser ut som att övriga partier vikt ner sig.

I Vänsterpartiets budget vi lade för 2020 hade vi 58,5 miljon extra på mer personal i barnomsorgen. Det skulle minska barngrupperna med ett barn per grupp. Lösningen på de stora barngrupperna heter MER PERSONAL, inte som KD tror att man ska få mindre barngrupper genom att trycka ut ungar från arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Förskolan ska vara till för alla. Även barn till arbetslösa och föräldralediga behöver den pedagogiska verksamheten och få träffa sina kompisar.

Vänsterpartiet har träffat en förskolelärare i Haninge och frågat om hur hon ser på barngruppernas storlek.
  • Vi har alldeles för stora barngrupper där Haninge har bland de största i regionen. Vi är ofta underbemannade, 7-8 barn/personal på förmiddagen och det kan ofta bli det dubbla på eftermiddagen. I matsalen tvingas vi vara uppemot 60-talet barn samtidigt, i så kallade ”pedagogiska måltider”. I Haninge betalar personalen för maten, men i många andra kommuner behöver inte personalen betala något alls.

Pedagogiska måltider är när när personalen äter ihop med barnen och personalen pratar med barnen kring maten. Måltiderna är ett tillfälle för elever och pedagoger att mötas och prata med varandra, och det kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Går det att ta upp problemet med de stora barngrupperna i Haninge?
  • Del råder en extrem tystnadskultur, ingen vågar säga sin mening eftersom man då kan uppfattas som bråkig och ”ett störande element”. Ingen vågar eller orkar ta på sig rollen som skyddsombud eller fackligt ombud. Detsamma gäller tillbudsrapporteringen – skulle man påtala brister eller avvikelser får man till svar från närmaste chef att ”det är ingen idé att du tar upp sådana saker, då får vi bara dåligt rykte och jag får problem med mina överordnade”.
Det låter inte bra. Kan ni vara med och påverka verksamheten över huvud taget?
  • Personalen tvingas ta till sin fritid för att kunna planera verksamheten på ett relevant sätt. Två tim/vecka parallellt med ordinarie arbetstid är inte nog.
Vad händer om man ändå tar upp frågan om arbetsmiljöproblem i verksamheten?
  • Jag fick höra att ”jag sprider oro och skapar problem och att du har dåligt inflytande på dina kolleger”. Att påtala arbetsmiljöproblem borde ju vara en självklar sak för alla på en arbetsplats men uppfattas istället som ett störande inslag. Här kan man ofta stå alltför ensam i denna process eftersom många är rädda för repressalier om man uttrycker något som kan uppfattas som kritik mot organisation eller ledning. Facket är ju ett värdefullt stöd för att hantera konflikter i t ex arbetsmiljöfrågor men tyvärr kopplas det sällan in, eller i många fall alldeles för sent.
Hur skulle du vilja sammanfatta arbetsmiljön i Haninges förskolor?
  • Sammantaget en tämligen katastrofal arbetsmiljö som gjorde att jag, utan att ha fått något stöd eller förståelse för mina förslag till åtgärder utan tvärtom sågs som ett problem för arbetsplatsen av mina överordnade, såg mig tvingad att söka mig därifrån för att kunna fortsätta mitt högt älskade arbete med förskolan. Jag har aldrig under de tolv år som jag jobbat i förskolan upplevt sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor!
Tack för samtalet.
Det är verkligen dags att kämpa för en förändring.