Skip to main content

Kort intervju med anställd inom förskolan

Vänsterpartiet vill lyfta personalens situation och villkor under Corona-krisen. Vi har skrivit om äldreomsorgens personal, om hur situationen är för att jobba inom äldreomsorgen och hur vuxenutbildningen påverkas. På vår facebook-sida har vi flera intervjuer med fack och civilsamhälle: Kommunal, Haninge frivilliga familjehem, Haninge kvinnojour och Manscentrum.

Vi fortsätter med vår intervjuturné med att intervjua personal, fack och civilsamhälle.

Cynthia Gomez (V)

Cynthia Gomez är deltidsengagerad förtroendevald och har intervjuat en person som jobbar inom förskolan i Haninge.

Cynthia: Hej, du som har jobbat i förskolor, skulle du kunna förklara de negativa effekter som verksamhet har pga resursbrist under Covid-19-pandemin.

X : Bortse från vilket parti det handlar om, tycker jag personligt att det hanteras på fel sätt. Förskolornas verksamhet har inte de resurser som krävs för att skydda sig från Covid-19.

Cynthia: Hur har ni kunnat gå tillväga när det gäller beställningar?

X: Jag som är den ansvarige för beställningar lyckades inte beställa handsprit då det var helt slut. Verksamhetschef blev informerad om det, och hens svar var ”du får klura ut det själv”. Vilket kändes underligt med tanke på att jag har inte behörighet för att göra mer än så.

X: Just nu är jag sjukskriven.

Cynthia: Oj då, det var tråkig att höra, dock inte förvånansvärt med tanke på vilket belastning ni har i era verksamhet, inte minst under Covid-19-tider. Men vilka åtgärder skulle du råda för att underlätta er belastning just nu i dessa hårda tider och framöver?

X: Personal bör få ha munskydd och barnens föräldrar skaffa sig en mer begripligt förståelse när det gäller symtomen. Inte bara för deras barn bästa, utan också för personalens bästa. Det skulle försäkra barnens trygghet i förskolan om personalen har mer skyddsutrustning, då blir vi mindre sjuka eller åker in i vägen p.g.a. så mycket belastning.

Cynthia: Det var allt, tack för din tid och allt det bästa framöver.

Inrätta en lokal barnombudsman i Haninge

Inför kommunfullmäktige i förra veckan så skickade vi i Vänsterpartiet in en motion om att inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge. Andra kommuner som redan infört en lokal barnombudsman är Uppsala, Västerås, Botkyrka, Strängnäs, Järfälla, Simrishamn och Hudiksvall. Det är Sevim Celepli som har skrivit motion. Sevim är ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i grund- och förskolenämnden för Vänsterpartiet. Vi ställde några frågor till henne med anledning av motionen.

Sevim Celepli (V), ledamot i kommunfullmäktige och i grund- och förskolenämnden

Vänsterpartiet: Du har skrivit en motion om att inrätta en tjänst om en lokal barnombudsman. Vad skulle en sådan person göra?

Sevim: Den lokala barnombudsmannen kommer bl.a. granska nämndernas beslut utifrån ett barnperspektiv, se till att all personal som arbetar med barn och unga utbildas i barnkonsekvensanalys, barnkonventionen och barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen kommer också att kunna besöka skolor och informera barn och unga om sina rättigheter, samt ska verka som ombud för barn och föräldrar i enskilda fall där barn är utsatta för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses och att deras röst blir hörd.

Vänsterpartiet: Haninge kommun är en barnrättskommun och 1 januari 2020 blir barnkonventionen till svensk lag. Vad tänker du om det?

Sevim: Jag tycker att det är jätteviktigt att vi som en barnrättskommun också agerar som en och är i framkant med dessa viktiga frågor. När barnkonventionen blir svensk lag så stärks barns rättigheter och det innebär bl.a. att alla beslut som tas som påverkar barn kan ifrågasättas med en annan tyngd. Haninge kommun behöver därför redan nu förbereda sig inför lagändringen, se över strukturer, regler och rutiner i kommunen. All personal som arbetar med barn direkt och indirekt behöver ett kunskapslyft om barns rättigheter och tillämpande av barnkonventionen i praktiken. Kompetensutveckling hos personalen är just en av de saker som en lokal barnombudsman kan ha i uppgift.

Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.

Inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge kommun

Vi i Vänsterpartiet Haninge vill inrätta en lokal barnombudsman som ser till att barnkonventionen genomsyras i alla kommunens verksamheter och som fungerar som en företrädare för barn och unga i Haninge.

Idag finns det en statlig myndighet som heter Barnombudsmannen. Myndighetens granskningar visar att barn i Sverige utsätts för våld i till exempel hemmet, i närområdet och i skolan. I granskningarna berättar barn bl.a. om en skolsituation kantad av fysiskt våld, kränkningar och mobbning. Granskningarna visar att barn utsatts för våld även när de är placerade i samhällets vård. Barn med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för våld. Barnombudsmannen rekommenderar att alla kommuner har en egen lokal barnombudsman som bl.a. kan arbeta i direkt kontakt med barn och unga som far illa.
Den 13 juni 2018 fattade Riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020. Ett beslut som kommer kunna göra en stor skillnad för barn och unga, men vi menar att det inte är tillräckligt. De flesta frågor som direkt rör barn och unga hanteras av kommuner. Det är riktlinjer och mål som tas i nämnder, utredningar som sker i förvaltningarna och beslut som tas av tjänstemän. Därför är det extra viktigt att kommuner utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och tillämpar den i alla förvaltningar och verksamheter. Vi har nu ett viktigt arbete framför oss i Haninge kommun med att implementera och förbereda för lagens ikraftträdande. Det kommer att krävas ett kunskapslyft om barnets rättigheter och tillämpande av barnkonventionen i praktiken. Vi behöver se över strukturer, regler och rutiner. Som barnrättskommun har vi dessutom ett större ansvar att vara i framkant och en förebild för andra kommuner.

Av landets 290 kommuner är det endast en handfull som har en egen lokal barnombudsman. Botkyrka kommun är en av dessa och där har det funnits en lokal barnombudsman i många år som både personal, barn och föräldrar kan vända sig till vid frågor och vid behov av stöd samt vägledning.

För att säkerställa att barnets bästa sätts i främsta rummet bör det införas en ny tjänst: en lokal barnombudsman i Haninge kommun. Tjänsten skulle kunna ligga under kommunstyrelseförvaltningen men fungera förvaltningsövergripande. Den lokala barnombudsmannen ska bl.a. granska nämndernas beslut, säkerställa att all personal som arbetar med barn och unga utbildas i barnkonsekvensanalys, barnkonventionen och barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen ska också informera barn och unga om sina rättigheter, samt ska vara ombud för barn och föräldrar i enskilda fall för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses och att deras röst blir hörd. Den lokala barnombudsmannen kommer även kunna samverka med den statliga myndigheten Barnombudsmannen samt andra lokala barnombudsmän i andra kommuner och hålla sig kontinuerligt uppdaterad i barnrättsfrågor.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:

att inrätta tjänsten en lokal barnombudsman i Haninge kommun

Sevim Celepli (V)

Kommunledningen lägger en budget utan mål och riktning

 

Vänsterpartiet är väldigt kritisk – på många punkter! – mot kommunledningens budget för 2020. Nedanstående text är inledningen till Vänsterpartiets förslag till mål och budget 2020 och förklarar varför kommunledningens budget inte håller måttet och kommer leda till väldigt stora nedskärningar. En sammanfattning av Vänsterpartiets egen budget finns här.

William, Sevim, Åsa och Samuel kämpade på bra under det 7 timmar långa fullmäktigemötet om kommunens budget.

Kommunledningens ofärdiga budget – en gris i säcken

Det som händer nu i Haninge är exceptionellt. I Haninge lägger kommunledningen (s, c, l & kd) en ren anslagsbudget (fördelning av kronor och ören) utan tydliga politiska uppdrag till nämnderna, så som är brukligt. Det har uppenbarligen inte funnits tillräcklig stor politisk enighet i nuläget för att ange uppdrag till nämnder, vad de ska fokusera på nästa år.

Man skriver bara att: ”Samtliga nämnder uppdras i Strategi och budget – den detaljbudget nämnderna gör efter att fått den ekonomiska ramen från kommunfullmäktige/min anm – inarbeta de politisk utpekade (sic) åtgärderna som återfinns i den politiska plattformen (de styrande partiernas gemensamma avsiktsförklaring/min anm).”

Nu är ju inte den politiska plattformen ett kommunalt dokument i det avseendet. Det är bara fyra partiers gemensamma åsikter om vad de tycker ska hända med Haninge. Så, det kanske kan vara ett uppdrag för nämndledamöterna från de fyra styrande partierna att arbeta för i nämnderna. Övriga nämndledamöter arbetar naturligtvis inte efter den politiska plattformen och kan heller inte åläggas att göra det. Man arbetar efter respektive partiers program och försöker få genomslag för den politiken. Det är så det fungerar i en demokrati. Den styrande koalitionens dröm att alla ska vara tvungna att arbeta efter deras politiska plattform andas lite…. storhetsvansinne?

Vad än värre är; kommunledningens budget – så som den skickats ut – verkar inte ens vara klar. Kommunledningen skriver att det saknas 18 miljoner kronor för att får ihop sin budget och vill ha ett carte blanche från kommunfullmäktige att de säkert ska fixa ihop de 18 miljonerna på något sätt någon gång innan året är slut.

Det är mycket möjligt att de klarar det, men det är principiellt tveksamt. 18 miljoner är mycket kommunal verksamhet. Om de ska sparas in och vart de sparas in är en viktig politisk fråga, och inte en rent kameral fråga. Kommunfullmäktige förtjänar att få ta ställning till en komplett budget där alla nedskärningar redovisas. Nu förväntas vi köpa grisen i säcken.

För det kommer att bli nedskärningar. I mars hade kommunen sin årliga ekonomikonferens där nämnderna redovisade de anslag de behövde för att bedriva oförändrad verksamhet 2020, med kompensation för volymökningar, pris- och löneökningar m m. Kommunledningens budget ligger 173 miljoner under den nivå som är status quo för nämnderna. Det är högst otroligt att någon verksamhet kommer gå helskinnad ur det här stålbadet.

Förskolan blir slagpåsen i årets budget

Störst skillnad mellan behov och tilldelning är grund- och förskolan. Ledningens budget ligger 70 milj under den tilldelning som utbildningsförvaltningen önskade för att behålla nuvarande nivå.

Som utbildningsförvaltningen skriver i sitt remissvar: ”Eftersom 97,5 procent av Grund- och förskolenämndens driftsbudget direkt eller indirekt fördelas ut till verksamheterna är det i princip också bara där som ekonomiska effektiviseringar kan göras i någon större omfattning för att hålla tilldelade budgetram.”

(1)

Det huvudsakliga sättet att hantera det blir, återigen, bristande kompensation för pris- och löneökningar i uppräkningen av elevpengen.

Tittar man på kommunledningens uppräkning av elevpengen så kan man se att elevpengen för låg- och mellanstadiet höjs i tillräcklig omfattning, emedan elevpengen till högstadiet inte gör det. Den stora slagpåsen i budgeten är dock förskolan. Här är höjningen av skolpengen i stort sett obefintlig.

Den liberala devisen om ”Skolan först” innefattar tydligen inte förskolan. Men vi bör påminna om att Liberalerna i Haninge gick till val 2018 på minskade barngrupper i förskolan. (2)

Också i kommunledningens politiska plattform säger man att ”Förskolan ska byggas ut i takt med att kommunen växer och barngruppernas storlek ska minska med en långsiktig målsättning att nå Skolverkets riktvärden.” (3)

Skolverkets riktmärke för barn som är 1-3 år är 6-12 barn i en barngrupp med tre anställda. För barn som är 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. I Haninge har barngrupperna ökat från i snitt 17,5 (2013) till 17,9 (2018).

Till kommunledningens försvar bör dock påpekas att det finns statsbidrag att söka för att minska barngrupperna för de småbarnen upp till två års ålder. Problemet med kommunledningens budget är att dessa statsbidrag inte kommer gå raka vägen till att minska barngrupperna för de minsta, utan att största delen kommer gå till att bara finansiera driften som sådan och kompensera för den otillräckliga ökningen av elevpengen i förskolan.

Det fattades 101,5 miljoner kronor för kompensation för pris- och löneökningar till nämnderna. Det tycker inte vi är acceptabelt.

Bostadsbrist leder till sociala problem

I många år har socialförvaltningen signalerat om bostadssituationen i kommunen. Det byggs väldigt mycket, men för dyrt och inte på ett socialt hållbart sätt.

Socialförvaltningen skriver i sin remiss kring budgetförutsättningarna 2020:

“Bostadsbristen leder till att allt fler vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp och även om egentliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende kan situationen bli så akut att socialtjänsten måste ingripa.”

(4)

Bostadsbristen – eller rättare; bristen på billiga hyresrätter – leder till allt högre kostnader för sociala insatser i kommunen. Som socialförvaltningen själva skriver:

“Trångboddhet, bostadslöshet och hemlöshet leder ofta till sociala problem. Detta medför att förvaltningens målgrupper och personer med exempelvis psykisk ohälsa eller med missbruksproblematik får allt svårare att på egen hand finna en bostad. Bostadsbristen leder till ökade kostnader för socialnämnden genom ökat behov av akuta boendelösningar. Bristen på tillgängliga bostäder medför även att många inte kan flytta till egen bostad, utan blir kvarboende i dyra placeringar. Höga hyror riskerar dessutom att medföra högre kostnader för försörjningsstöd.” (5)

Kommunens nuvarande bostadspolitik är socialt och ekonomiskt kontraproduktiv.

Kommunledningens teori om att man ska bygga dyrt och därmed styra inflyttning till kommunen till “bra människor” (d v s folk med bättre ekonomi), vilket därmed skulle avlasta socialförvaltningen kommer på skam. Som förvaltningen själva skriver:

“Problem inom familjen, missbruk, psykisk ohäls och funktionsnedsättning finns inom alla samhällsgrupper.”

(6)

Det är en mycket grov förenkling av sociala problem att tro att det finns ett rakt samband mellan årsinkomst och boendeform å ena sidan och sociala problem å andra sidan. Socialdemokratins tidigare “sociala ingenjörskonst” att lyfta arbetarklassen har nu förbytts mot att i största möjliga mån undvika arbetarklassen.

I Haninge kommuns bostadsstrategi talar man dessutom lite föraktfullt om ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vänsterpartiet tror inte att det är ”för få svenskar” i ett bostadsområde som skapar sociala och ekonomiska problem eller, å andra sidan, att ökad ”svenskhet” i en stadsdel skulle ”bota” sociala och ekonomiska problem. Man ger ”svenskheten” en magisk innebörd, som är ovärdig en upplyst politisk diskussion. Nuvarande kommunala bostadsstrategi är som en dålig pamflett från 30-talet med mycket grova förenklingar kring etnicitet och ekonomisk status. (7)

Socialförvaltningen skriver vidare:

“På socialförvaltningens uppdrag förvaltar lokalförsörjningsenheten idag över 420 bostadskontrakt vilket är en ökning av cirka 70 kontrakt jämfört med föregående år. Detta är i längden ohållbart. Det behövs strategier för att minska antalet sociala kontrakt. Ett sätt är att den enskilde får möjlighet att ta över kontraktet efter viss tid.”

“På grund av den utveckling som uppmärksammats av förvaltningen, att allt fler hushåll vänder sig till socialtjänsten på grund av att de saknar bostad samt att kostnaderna för tillfälliga boenden ökat från 5,5 miljoner kronor 2014 till 13,8 miljoner 2017….”

(8)

Bristen på socialt hållbar bostadspolitik gör att kostnaderna skenar för socialnämnden.

Mycket skulle vara vunnet om det redan från början fanns ett bättre utbud av billiga hyresrätter, så att trångbodda, hemlösa eller separerande par inte över huvud taget blir aktuella hos Socialförvaltningen. Dessutom skulle mycket vara vunnet om individers placeringen från första början skedde till en billig hyresrätter i, förslagsvis, det kommunala bostadsbolaget. Att sedan, när individens situation stabiliserats, så kan individen själv ta över hyreskontraktet och inte behöva flytta för att Socialförvaltningen behöver lägenheten till en annan. Men för att det ska kunna ske krävs en stadig nyproduktion av billiga hyresrätter så att Socialförvaltningens behov kan tillgodoses och att de individer som är föremål för insatsen, så snabbt det går, själva kan ta över hyreskontraktet.

Vänsterpartiet har sedan många år krävt att det kommunala bostadsbolaget Haninge Bostäder ska gå i bräschen och bygga billiga, klimatsmarta hyresrätter. Vi har i tidigare budgetförhandlingar med Socialdemokraterna fått gehör för att årligen bygga 200 billiga, klimatsmarta hyresrätter i kommunen, men Socialdemokraterna har inte orkat leverera på den punkten. En del av Socialdemokratins högervridningen och ambition att leda en högerallians har varit just att överge den sociala bostadspolitiken. För överskådlig tid framöver är behovet – och Vänsterpartiets politiska ambition – att det ska byggas minst 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.

Som ett led till en mer socialt hållbar bostadspolitik tog Vänsterpartiet 2017 politiskt initiativ till att Haninge Bostäder sänkte inkomstkravet för att bli godkänd som hyresgäst. Kravet var tidigare att hyresgästen skulle ha en inkomst som var tre gånger så hög som hyran. Det kravet gjorde att många diskvalificerades som hyresgäster trots att de skulle ha råd med hyran. Det nya kravet säger att det räcker att ha en inkomst som täcker hyra plus existensminimum. Nu kan fattigpensionärer, låginkomsttagare, studerande, sjuka och arbetslösa lättare få tillgång till den grundläggande rätten till bostad. Vi önskar att även privata värdar ska ändra sina inkomstkrav i samma riktning.

Hårdför bostadspolitik försämrar integrationen

Socialförvaltningen skriver:

“Förvaltningen anvisas 95 nyanlända för bosättning under 2019, jämfört med 182 personer 2018. Ytterligare 127 personer som varit asylsökande får enligt en preliminär prognos uppehållstillstånd under 2019 och väljer att bosätta sig på egen hand i Haninge kommun.”

“Prognosen är att förvaltningen kommer att ha omkring 90-100 ensamkommande barn i verksamheten under 2019. För 2020 prognosticeras en fortsatt minskning av ensamkommande barn i verksamheten.”

“Haninge kommun kommer fortsatt att anvisas direktinresta kvotflyktingar. Andelen kvotflyktingar av anvisade nyanlända kommer att öka eftersom antalet anvisade från migrationsverkets asylboenden sjunker samtidigt som avtalet om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot inte minskar på motsvarande sätt. Den största utmaningen rörande kvotflyktingar är att dessa personer kommer direkt från svåra omständigheter i flyktingläger, vilket innebär att personerna kan behöva olika behov av stöd och sjukvård som förvaltningen inte har kännedom om innan ankomst.”

“De nyanlända som hittills har anvisats till Haninge och som genomgått sin två-åriga etableringsperiod har i vissa fall kunnat hitta annat boende på egen hand. En del av de nyanlända har inte hunnit bli självförsörjande under etableringstiden, vilket innebär att de behövt socialtjänstens stöd till att lösa sin boendesituation. Under 2019 kommer 286 personer, vuxna och barn, att sägas upp från sin etableringsbostad. Att fortsätta stödja dessa ensamstående och familjer till en god etablering är ett stort uppdrag.” (9)

I år kommer alltså 286 personer – vuxna och barn – sägas upp från sin etableringsbostad. Förmodligen kommer antalet uppsagda 2020 ligga på inom samma härad. Den här åtgärden blir ju tämligen meningslös då Socialförvaltningen för en stor grupp, som inte är självförsörjande, ändå tvingas ordna boende på annat sätt.

Likväl som för gruppen med sociala kontrakt, bör ju möjligheten till att överta kontraktet ske så snart en nyanländ är självförsörjande (även om det sker innan två år har gått). Men återigen kräver det att Socialförvaltningen hela tiden får tillgång till nya billiga hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.

Vänsterpartiet tycker dock att etableringsperioden är för snålt tilltagen. Det är inte rimligt att tro att man lär sig språket och kan etablera sig på arbetsmarknaden på två år. Några kan säkert, men inte alla.

Att avvisa personer vars kontrakt gått ut efter två år skapar väldigt stora problem för de enskilda som blir berörda och är en katastrof för integrationen. Ett boende är en förutsättning för etablering, och ska nyanlända flytta runt i andrahandsboenden, som nu riskerar blir fallet för många i Storstockholm, går energi åt att hitta bostad till familjen.

En undersökning från demoskop presenterades om vad de nyanlända själva tyckte om mottagningen. De allra flesta var nöjda med mottagandet och de trivdes i Haninge, men det var tydligt att de som nu närmar sig slutet på sitt bostadskontrakt är oroliga. De måste flytta från kommunen till en kommun där det finns bostäder.

Det flesta nyanlända kommer efter två år, även om de blir etablerade på arbetsmarknaden och ha en inkomst, inte uppfylla kraven för att få ett bostadskontrakt. Även för de som har en utbildning i ett annat land så tar det lång tid att genomföra både SFI och läsa kompletterande studier för att utbildningen ska vara gångbar i Sverige. Det är sällan gjort på två år.

Flera kommuner i länet väljer att erbjuda ett längre korttidskontrakt än två år. Botkyrka, Huddinge och Sollentuna är några exempel. Botkyrka har fem år på kontraktet för att ge en reell möjlighet för nyanlända till etablering. Majoriteten av länets kommuner ger möjlighet att förlänga kontrakten om det behövs.

Om vi på allvar vill att de nyanlända som kommer till Haninge ska integreras in i samhället och på sikt kunna få tag på ett eget boende av egen kraft så är det inte rimligt att avvisa dem från sitt boende efter två år. Det skapar osäkerhet, otrygghet och stress att ha en avvisning hängande över sig inom en snar framtid. Det kommer försvåra studierna, ta fokus från arbetsmarknadsetableringen och definitivt vara skadligt för integrationen och dåligt ur barnens perspektiv.

Vänsterpartiet vill att standardtiden för ett korttidskontrakt för nyanlända som anvisats till Haninge sätts till 4 år och att det ska vara möjligt att kunna förlänga kontrakten efter individuell prövning där extra hänsyn ska tas till om det finns barn med i bilden.

Det måste till om vi menar allvar med att fokusera på en bra integration.

Det förebyggande sociala arbetet går i graven?

Kommunledningens budget för Socialnämnden är väldigt stram.

Det ursprungliga förslaget till ramökning för nämnden var 8,8 miljoner. I en kommentar till detta skrev Socialförvaltningen:

“Denna ramökning bedöms innebära ett effektiviseringsåtagande på 5,1 procent (48,1 mnkr) för nämndens verksamheter. Socialnämnden konstaterar att volymkompensationen för 2018 inte finns med i ramen i budgetdirektivet, vilket innebär att om inte ytterligare 23,2 mnkr beviljas i ramen för budget 2020 kommer nämnden att behöva lägga ner all icke-lagstyrd verksamhet.

(10)

Lagstyrd verksamhet är den verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva enligt främst socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Också tvångslagarna lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) faller inom förvaltningens verksamhetsområde.

Icke lagstyrd verksamhet är den förebyggande och uppsökande verksamheten, dagverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder, föreningsbidrag, samverkan med frivillig- och brukarorganisationer, utbildningar e t c. Syftet med den icke lagstyrda verksamheten är ju dels att snabbt hitta och hjälpa personer med problem och förebygga större kostnader i slutändan inom den lagstyrda verksamheten.

I kommunledningens slutliga förslag till budget görs en ramökning med 20,6 miljoner kronor. Man har inte kompenserat för de 25,2 miljonerna som behövs för pris- och löneökningar.

Detta måste socialnämnden hantera, och det troliga scenariot är att man kommer spara på personal (-5 milj), minska placeringar (-8,5 milj), minskat antal ensamkommande (-3 milj) och att erbjuda stödboende istället för särskilt boende (-2,4 milj) som de största posterna.

Till det kommer det sparas 11,4 miljoner på den icke lagstyrda verksamheten – nästan en halvering av den verksamhet som bedrivs idag. Det kan verka tyckas vara lättförtjänta pengar nu, men är en draksådd inför framtiden.

Framför allt kommer en redan ansträngd personalgrupp få arbeta hårdare. Arbetssituationen för många inom socialförvaltningen är inte hållbar. Haningebor i behov av socialtjänstens tjänster kommer få det svårare att få hjälp och insatserna kommer att vara avskalade och mindre effektiva.

Vi måste behålla personalen som vill jobba med våra äldre

En av de största utmaningar kommunen står inför är personalförsörjningen; att behålla och rekrytera fler som vill jobba inom kommunens verksamhet. Inte minst inom äldreomsorgen.

Äldreförvaltningen har själva gjort följande prognos:

“Med den förväntade kraftiga volymökningen vad gäller äldreomsorg de kommande 10 åren kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov. Detta innebär att både fler personer och en större andel av den arbetsföra befolkningen kommer att arbeta med insatser inom äldreomsorgen. Bara volymtillväxten kommer att innebära en ökning av antalet arbetstillfällen med minst 50-80 per/år. Utöver det kommer det finnas ett rekryteringsbehov för att täcka pensionsavgångar och avgångar av personal som söker sig till andra yrkesområden. Totalt kommer det att finnas ett behov av nyrekrytering inom äldreomsorgsverksamheten på minst 75-100 anställda / per år de kommande tio åren. Beräkningen avser äldreomsorgen totalt i kommunen oavsett utförare. Under perioden 2020-2026 beräknas antalet pensionsavgångar inom den egna kommunala organisationen uppgå till cirka 133 personer eller cirka 17 procent av de idag anställda inom den egna organisationen.” (11)

Det ligger i ena vågskålen.

I andra vågskålen ligger att kommunledningen tvingar äldreförvaltningen i motsatt riktning. Vi har sett i dagarna hur äldreförvaltningen tvingats skära ned på nattpersonalen nu när statsbidragen minskar. Äldreförvaltningen får ingen kompensation när statsbidragen till äldreomsorgen försvinner:

“Statsbidraget till utökad bemanning inom äldreomsorgen har under perioden 2015-2018 använts till bland annat förstärkt nattbemanning på vård- och omsorgsboende och till nattpatrullen inom hemtjänsten. Det har även använts till förstärkning av hemtjänstorganisationen både på enhetschefssidan och vad gäller vårdbiträde och undersköterskor. I dagsläget är det oklart om någon liknande form av statsbidrag kommer att finnas de närmaste åren. Detta innebär ett stort intäktsbortfall för äldreomsorgen i Haninge kommun cirka 10 mnkr/år.” (12)

Äldrenämnden kommer totalt sett ha kostnadsökningar på lite drygt 50 miljoner kronor för 2020, varav 30 miljoner rena volymförändringar – fler äldre i behov av omsorg helt enkelt. Resten är löner och andra driftskostnader.

I kommunledningens budget får Äldrenämnden en ramhöjning på 34,1 miljoner. DEt kommer fattas 21,8 miljoner för kompensation för pris- och löneökningar. Problemet är bara att det här är en av kommunens mest personalintensiva verksamheter. Det finns lite annat att spara på. Därför är det inte konstigt att det enda förslag till besparing Äldreförvaltningen har att komma med är på personalen. Man kommer se över och minska bemanning i samtliga verksamheter. (13)

Alltså; å ena sidan har vi ett högt demografiskt tryck där vi får en många fler äldre (vilket är glädjande) och en verksamhet där det skriks efter fler händer inom äldreomsorgen. Å andra sidan har vi en kommunledning som går i andra riktningen med stor besparingar på just personalen.

Det är lite talande att Äldreförvaltning fruktar en högkonjunktur:

“En kraftig uppgång i konjunkturen innebär en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och att andra sektorer kan locka personal bort från äldreomsorgen.” (14)

Eller så ser man till att man är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsköpare. Men det verkar man tyvärr inte se som ett alternativ från kommunledningen.

(1) Ekonomikonferensens kompendium sid 31
(2) ”Förskolan ska inte vara skola, men den ska ha ett lärande perspektiv. Barn är naturligt nyfikna och vill upptäcka världen. Förskolan ska stimulera barns naturliga nyfikenhet att lära sig. Det är viktigt att ta tillvara barnens lust att lära redan i förskolan. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas ytterligare. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda, som stimuleras i sin språkutveckling och klarar grundskolan bättre genom att delta i förskolan. Nämnden ska se positivt på alternativa lösningar så som exempelvis mobila förskolor och uteavdelningar. Barngrupperna ska minska.” (Liberalernas budget, juni 2018, sid 29)
(3) Politiska plattformen, sid 5
(4) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 3
(5) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10
(6) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 5
(7) Bostadsstrategi för Haninge kommun, sid 3
(8) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10-11
(9) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 7, 8 & 11, vår kursiv
(10) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 28, vår kursiv
(11) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 17
(12) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 19
(13) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 22
(14) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 20

Vänsterpartiets kommunbudget för 2020 – storsatsning på barnomsorgen

Vänsterpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som går fram med en budget som inte innehåller nedskärningar.

Hela vår budget finns att ladda hem här!

Kommunledningen (S, C, L & KD) har en budget full med neddragningar i kommunens verksamheter. Totalt saknas det i deras budget 101,5 miljoner kronor till kommunens verksamheter. Verksamheterna får i stort sett kompensation för volymökningar; d v s uppräkningar för att klara av att ge service till fler kommuninvånare. Men sättet man gör nedskärningarna på är att inte ge verksamheterna kompensation för pris- och löneökningar för 2020 (som SKL beräknar till ca 3 %). Det gör däremot Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill också göra satsningar. Väldigt många, men de största är:

Satsningar i driftsbudgeten
  • Minska barngrupperna i förskolan med 1 barn/avdelning – 58,5 miljoner kronor
  • Högre grundbemanning och påbörjad arbetstidsförkortning i äldreomsorgen – 11 miljoner kronor
  • Återinför Komvux i Haninge – 4,5 miljoner kronor
  • Förbättrat arbete kring psykisk ohälsa och påbörjad arbetstidsförkortning inom socialförvaltningen – 4 miljoner kronor
  • Sommarkollo och simskola för alla barn – 4 miljoner kronor
  • Låt kommunstyrelseförvaltningen ta fram en koldioxidbudget för kommunen och höj ambitionerna i klimatarbetet  – 3 miljoner kronor
  • Mer resurser till bibliotek, musik- och kulturskolan – 2,6 miljoner.
  • Säkerställ stödet och permanenta samarbetet med Haninges Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren.

Vänsterpartiets driftbudget är lite drygt 200 miljoner högre än kommunledning, för att kunna bibehålla nuvarande kvalité i verksamheten och göra flera förbättringar.

Investeringssatsningar
  • Ett kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget finns två förslag; antingen en renovering av det gamla eller byggandet av ett nytt. Vad som är bäst ska avgöras i dialog med föreningarna och jordbroborna.
  • Ett allaktivitetshus i Brandbergen för invånare och föreningar – lokalanpassningar i och kring Brandbergsskolan som bas.
  • En ny F-9-skola i Jordbro.
  • 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter per år genom Haninge Bostäder AB.
  • Med fler billiga hyresrätter, varav socialförvaltningen också kan disponera ett antal efter behov, så kan Haninge kommun inrätta en Tak-över-huvudet-garanti.
  • Implementera cykelplanen i kommunen.
  • Generationsblandat kollektivhus som både innehåller äldreboende och ungdomsbostäder. Det kommer även att behövas en större utsträckning trygghetsboenden för våra seniorer.

Vänsterpartiets investeringsbudget är totalt 590 miljoner kronor högre än kommunledningens.

För att klara av detta krävs det naturligtvis mer pengar. Idag har Haninge kommun en skattesats på 19:68. 2010 hade vi 20:08, sedan sänkte borgarna den med 30 öre 2011 och sedan ytterligare 10 öre 2015.

Enligt kommunstyrelseförvaltningens beräkningar har skattesänkningarna totalt sänkt kommunens intäkter med 365,6 miljoner kronor mellan 2011-2017. Det har naturligtvis varit en av orsakerna till de försämringar av kommunens verksamheter som gjorts.

Att, som kommunledningen, hårdnackat försvara nuvarande skattesats – kosta vad det kosta vill – är inte gångbart.

Haninge är inte ensam om att ha stora utmaningar framför sig – många kommuner står inför valet att höja skatten eller att avveckla välfärden ytterligare. DI 13/5 2019.

Vänsterpartiet har tillsammans med kommunstyrelse förvaltningen räknat ut att det krävs 36 öre skattehöjning för att behålla en oförändrat verksamhet plus 1% budgetöverskott.

Med Vänsterpartiets budget, d v s inga nedskärningar plus alla våra satsningar plus 1% budgetöverskott, landar vi på en skattehöjning på 73 öre.

Så haningeborna har valet:

  • Borgerlig nedskärningspolitik – oförändrad skatt
  • Traditionell socialdemokratisk politik (status quo) – höjd skatt 36 öre
  • Vänsterpolitik med mer jämlikhet och bättre kommunal service – höjd skatt 76 öre

 

 

Presentation av Sevim – nr 2 på vår kommunfullmäktigelista

Syntolkning: Foto på Sevim Celepli. Text: ”Var och en för sig” överstruket och ”Alla ska få samma chans” under.

Jag har varit en Haninge-bo under hela mitt liv och älskar Haninges variation av utbud från att kunna ta del av den härliga skärgårdsmiljön, att kunna ta en picknick i rudan på somrarna till att kunna fika i Haninge centrum med gott sällskap. Idag bor jag i Vendelsö med min man och vi trivs väldigt bra i området. Jag är 32 år gammal och har genom åren funnit min egen roll i det samhälle jag lever i. Det har alltid funnits en passion och en strävan inom mig att jobba med frågor som berör välfärden och som kan ge mening till människors livskvalité. Jag har så länge jag minns känt att jag vill kunna bidra och göra något meningsfullt med min tid. Utifrån denna känsla började min yrkeskarriär. Jag har läst programmet Internationell migration och etniska relationer med kandidatexamen inom Sociologi för att kunna öppna dörrarna till de yrken jag ville jobba med. Efter min kandidat arbetade jag något mer än 5år inom Arbetsförmedlingen med personer som kan ha svårare att få en anställning. Jag coachade personer med funktionsnedsättningar som länge inte kunnat få ett välanpassat arbete utifrån deras förmågor och flyktingar som nyligen kommit till Sverige med hopp om en ljusare och tryggare framtid i vårt avlånga land.

Under min tid på Arbetsförmedlingen hann jag ta min masterexamen inom mastersprogrammet Barnets bästa och mänskliga rättigheter. En av mina största hjärtefrågor är barns rättigheter och välmående. Den samhällsgrupp som är mest företrädd av andra och minst av sig själv. Efter min tid på Arbetsförmedlingen och med mycket goda erfarenheter gick jag vidare och jobbar idag som socialsekreterare inom försörjningsstöd för unga vuxna i vår kommun. På väldigt nära håll ser jag varje dag i mitt arbete hur klasskillnaderna i Sverige bara ökar och blir värre. Unga vuxna som mår väldigt dåligt psykiskt pga. hur arbetsmarknaden och samhället ställer allt högre och högre krav på en individs prestationer. Vi lever idag i ett samhälle som ropar allt högre efter ”supermänniskor” som ska kunna anpassa sig till alla miljöer och ha flera yrkesroller samtidigt. Redan i tidig ålder sätts höga prestationskrav på våra unga elever som inte klarar av att hålla takten i skolorna och hamnar efter och känner sig konstant misslyckade. Så här kan vi inte ha det i vårt kära Haninge, vi ska vara en kommun för alla utifrån allas individuella förutsättningar och där alla kommunmedborgare har likvärdiga möjligheter till ett värdigt liv.

 

Därför känner jag att jag hör hemma i den politik som Vänsterpartiet för, en kommun för alla där alla är lika viktiga. Partiet som värnar om de som oftast hamnar mellan stolarna hos myndigheter och som oftast lever utifrån tuffa livsförhållanden. Vänsterpartiet vill minska klyftorna och öka jämställdheten och jämlikheten i kommunen, och det vill jag med.

 

Jag representerar Vänsterpartiet i Haninge kommuns Grund- och förskolenämnd. De frågor som jag brinner för är barn och elevers välmående och goda förutsättningar till ett livslångt lärande. Jag tycker att det är viktigt att varje elev får det stöd som eleven har rätt till och behöver för att kunna klara av sin skolutbildning och känna att skolan är en rolig plats att komma till. Jag tycker att det är viktigt att förskolebarn har rätt till lika mycket tid i förskolan som sina lekkamrater oavsett vårdnadshavarens sysselsättning eller medborgarstatus. Enligt skollagen är förskolan till för barnens skull, för det tidiga lärandet och förberedandet för fortsatt lärande, för att stimulera barns utveckling samt erbjuda barnen en trygg omsorg. ”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Skollagen, 8 kap., 2§). Då menar jag att man inte ska ge barn rätt till olika mycket vistelse i förskolan utifrån vårdnadshavarnas sysselsättning eller medborgarstatus. Det handlar om barnens behov och inte vårdnadshavarnas.

 

Med hopp om ett mer jämlikt och jämställt Haninge,

 

Sevim Celepli, nr 2 på Vallistan till Kommunfullmäktige

Vänsterpartiet i Haninge kommun

 

Här kan du läsa en intevju med Sevim om varför SL-kortet bör ingå i försörjningsstödet

 

Sevim Celepli vill att alla ska ha rätten till att röra sig fritt