Skip to main content

Vad är framtiden för skärgårdstrafiken?

Skrivet av haninge den . Postad i Hållbarhet, Kollektivtrafik, Miljö. Inga kommentarer till Vad är framtiden för skärgårdstrafiken?

 

Region Stockholm har skickat sin sjötrafikutredning på remiss. För en skärgårdskommun som Haninge är det här en viktig fråga vilka strategier det finns för sjötrafiken i Stockholms skärgård och att vi får en sammanhållen kollektivtrafik.

Svar på remiss: Sjötrafikutredning del 1  

Vi i Vänsterpartiet Haninge är i grunden positiva till den  gedigna och informativa sjötrafikutredningen del 1, den andra remissrundan. I det stora hela ger det intryck av att vara en väl avvägd kompromiss av de två tidigare förslagen väl avvägt i relation till behoven av linjer och tonnage som de ser ut idag. Det är viktigt att utveckla sjötrafiken som en del av kollektivtrafiksystemet för att utnyttja dess fulla potential. 

Ett kollektivtrafiksystem

Vänsterpartiet har i stockholmsregionen länge drivit frågan om att regionens kollektivtrafik borde ha ett gemensamt taxesystem, och då SL:s system. Tidtabeller och gränssnitt gentemot resenärerna skulle också integreras. Det skulle underlätta för resenärerna och tillgängliggöra skärgården för fler som idag inte har råd eller kunskapen om hur resande i skärgårdstrafiken fungerar. Utredningen lyfter upp att perspektivet ”hela resan” för resenären är en bärande del av förslaget, och att tidtabellerna för pendellinjer och skärgårdstrafiken måste integreras för att undvika ineffektivitet. Helheten kan bli bättre.

Det tillsammans med att skärgårdstrafiken från Strömkajen under lågsäsong föreslås reduceras och därmed ökar behovet av kompletterande bussresor visar på behovet av en total integrering av kollektivtrafiken i regionen avseende taxa, tidtabeller och gränssnitt. Kollektivtrafikens tillgänglighet och konkurrenskraft skulle öka och därmed bidra till uppfyllelse av målet om ökat kollektivt resande i trafikförsörjningsplanen. Vi delar således utredningens rekommendation och förslag att fortsätta utreda biljettsortiment, taxor samt försäljningskanaler och gränssnitt mot resenärer.

Mycket fokus nu, liksom i det tidigare utredningsförslaget, ägnas effektiv trafik för arbetspendlare mellan öarna och replipunkter. Det är angeläget men där är trovärdigheten svajig. Båtresan är en del i resan, men alla länkar i resan måste fungera. Finns förutsättningar för behövliga vägförbättringar? Och för ökad trafikering med bussar med ökad bagagekapacitet? Om nu folk inte ska välja att ta bilen och ytterligare korka igen vägar och parkeringar. Därtill behövs förbättringar av replipunkterna, där inblandade parter allt som oftast försinkar lösningar och skyller på varandra. För att ta ett aktuellt exempel borde väl en huttrande skärgårdstrafikant kunna förvänta sig att det offentliga ordnar ett väderskydd vid bryggan oavsett om det bekostas med hans skattepengar till stat, region eller kommun.

Ett viktigt medskick inför det fortsatta arbetet med sjötrafikutredningen är att samråda med de anställda i sjötrafiken och deras fackliga representanter. De besitter unika kunskaper och erfarenheter om trafiken och befintligt tonnage, som är värda att beakta i arbetet med att utveckla framtidens sjötrafik.  

En kollektivtrafik för alla

Undersökningar, som bl a Funktionsrätt Stocholm har gjort, visar att resenärer med funktionsnedsättningar oftast är nöjda med båtarnas beskaffenhet och med bemötandet och servicen i den kollektiva sjötrafiken. Vi har sett över tillgänglighetsaspekterna och hur de beskrivs i utredningen. Tillgängligheten är inte garanterad och inte tillräckligt utredd. I återkopplingen ser vi att en viss otrygghet upplevs vid resa med båtarna /fartygen. Utredningen föreslår en förstärkt bastrafik som behovsanpassats; mindre fartyg, bättre restider, högre turtäthet. Vi är oroliga för de mindre fartygens bristande tillgänglighet. Vi vet att båtarna är olika, och detta skapar otrygghet hos resenärerna. Alla kan inte komma ombord och/eller nyttja toaletten/salongen m m. Kollektivtrafiken måste vara till för alla medborgare. 

Det är av stor vikt att personal i båttrafiken har kunskap om bemötande av resenärer med funktionsvariationer. Det är en rättighet att bli bemött i trafiken och att känna sig trygg med kollektivtrafikens personal om en får ett plötsligt sjukdomstillstånd som till exempel andningsproblem, epilepsi, hjärtklappning, eller har psykosomatiska problem som ångest.

Det är absolut väsentligt att personalen erbjuds utbildningar i de här frågorna.

Funktionsrätt Stockholm  rapporterar ´rapportera t ex att det kan vara en snäv marginal att byta färdmedel när de stiger av en båt och ska byta till buss. Tidsåtgången vid byten måste ta höjd för försenade båtar, detta gäller särskilt vid replipunkter då bussarnas turer är få. Vi måste belysa – ”Hela resan” – när detta koncept används. Hur lång är den estimerade bytestiden? Är denna anpassad så att alla hinner byta? Detta är särskilt viktigt vid replipunkter. Hur ser SL på reglertider i samspel mellan båt och buss? På ändstationer med tunnelbana har föraren ofta kontakt med bussar. Kan det finnas ett liknande samspel mellan förarna av båt och buss? Kan båtens personal förmedla för SL hur många som kommer? Eller att en person med elrullstol är på väg? Kan man vänta in alla trafikanter? Vi föreslår trafikvärdar vid replipunkter som ser över bryggorna och flödet av trafikanter.

Den blågöna regionledningen är bra på att skapa bombastiska rubriker. Men när man lusläser artikeln i Mitt i Haninge framgår det att i den kommande regionbudgeten finns avsatt pengar för att utreda hur skärgårdstrafiken kan bli mer miljövänlig. Det är ett ganska långt steg mellan att utreda något och faktiskt göra något.
Konsekvenser för miljön

Sjötrafiken har miljöpåverkan på klimat, natur och hälsa. Sjötrafiken har utsläpp av växthusgaser som är högre jämfört med övriga kollektivtrafikslag. Sjötrafiken har inte ställt om i lika snabb takt till förnybar energi som t ex busstrafiken. Till viss del är det inte förvånande att branscher där investeringar görs mer sällan, och där t ex livslängden på motorerna är jämförelsevis ganska långa, innebär att omställningen går långsammare. Men det är ju också ett skäl varför man måste ligga i framkant med tydliga krav och tydliga mål för att driva på den långsamma omställningen i snabbare tempo.

I Region Stockholm tog man fram ett antal miljömål 2017:

  • Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ska öka
  • Sjötrafiken ska energieffektiviseras
  • Sjötrafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider ska minska
  • Sjötrafiken ska minska yttre negativ miljöpåverkan i form av vågor, svall och stranderosion

Dessa mål skulle vara uppnådda i år! Ok; det är tre månader kvar av året, men vad kan hända på så kort tid. Ett annat problem med målen är; vad mäter vi? Målen är alltför diffusa för att göra någon värdering om det är bra eller dåligt.

Andelen förnybar energi inom sjötrafiken ökade från 17% 2018 till 18% 2019 (senaste siffrorna). Det är ju bra. Men är det tillräckligt bra? Ökar vi andelen förnybart med 1% om året kommer det ta 80 år till innan omställningen är klar. Det är inte tillräckligt bra.

Bra miljömål i Region Stockholm måste vara kvantitativa och beskriva det tempo som omställningen behöver ha.

En storskalig elektrifiering av regionens sjötrafik behöver en utbyggd laddinfrastruktur respektive tankinfrastruktur för vätgas när bränslecellslösningar börjar implementeras. För att åstadkomma detta behövs gott samarbete mellan regionen, Haninge och de andra berörda kommunerna, elnätsägare och leverantörer. Vänsterpartiet ser fram emot att Region Stockholm utvecklar planerna för att det ska kunna ske.

Konsekvenser för näringslivet

Vänsterpartiet anser också att man bör ta Haninge kommuns kommunstyrelseförvaltnings synpunkter på allvar när det det gäller konsekvenserna för näringslivet i Skärgården. Förvaltningen skriver:

“Det finns dock en uppenbar risk att det ger en försämring för de företagare i skärgården som är beroende av godsleveranser med skärgårdsbåtarna. Redan idag har Trafikförvaltningen byggt om flera fartyg med resultat att de i minskad omfattning, eller inte alls, kommer att kunna transportera gods till skärgårdens företagare. Under 2021 har denna situation varit uppe för diskussion och bland annat har flera företagare på Ornö och kringliggande öar drabbas. Leveranser med bil till företagare på Ornö är dock inte ett realistiskt alternativ. Det är för tids- och kostnadskrävande för de mindre leveranser som det oftast handlar om och flera verksamheter på Ornö är beroende av båtleveranserna.”

Det som påpekas har ju också en miljöaspekt; för att få ner transporterna gäller det ju att ha så få lastbärare som möjligt. Teoretiskt kan de flesta företagare ute på öarna hämta och lämna de flesta varor med sina personbilar. Men det skulle generera många transporter och det är, som påpekas, föga effektivt ekonomiskt.

Att de varor som ska transporteras till och från öarna enkelt kan gå med båt är helt avgörande för att få ner onödiga transporter.

Utökad sommarsäsong för turismen

Skärgårdstrafiken under sommaren skiljer sig från resten av året genom mycket större passagerarmängder, huvudsakligen turister och besökare till vår fantastiska skärgård, kunder till besöksnäringen. Sommartrafiken är viktigt, men lika viktig för en levande skärgård är trafiken under resten av året. Förra remissrundan visade att för många både fastboende, deltidsboende och sommargäster är det viktigt att långlinjer finns kvar, inte minst under mellansäsong.

En viktig fråga därvid som utredningen inte berör är perioderna för årets olika turlistor. WÅABs sommarsäsong omfattar för närvarande knappt två månader, från midsommar till mitten av augusti. Att förlänga sommarsäsongen är angeläget för skärgårdens näringsliv och för turister som vill uppleva skärgården.

Ovanstående synpunkter kommer Vänsterpartiet Haninge delge Region Stockholm för beaktande.

Tack till Tomas Ekman, Vänsterpartiet Region Stockholm, Petter Nilsson, Vänsterpartiet Stockholms stadshus och Röda Lanternan för tips och idéer.

Nu ska det byggas fler prisvärda hyresrätter i Haninge

Skrivet av haninge den . Postad i Bostäder, Hållbarhet, Kommunfullmäktige. Inga kommentarer till Nu ska det byggas fler prisvärda hyresrätter i Haninge

Äntligen och glädjande kommer det byggas 74 mindre och billigare hyresrätter i Västerhaninge. Frågan klubbades igenom på kommunfullmäktige 13/9. Det var V, S, C, KD, L och Lage Öhlund, partilös, som röstade för, men M och SD röstade mot. Det är bra att det är kommunens  allmännyttiga bostadsbolag  Haninge Bostäder som kommer bygga.

Kommunfullmäktiges handlingar i ärendet här!

Man har även sökt statliga lån vilket innebär att hyran kan hållas lägre.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge. Haninge bostäders VD har lovat att hyran för en  1:a på 32 kvm inte ska överstiga 4133 kr/mån. Men det behövs billiga 3-4 rummare också för barnfamiljerna.

Vänsterpartiet har under många år drivit frågan om att det måste byggas fler billigare hyresrätter i Haninge. Det är en skriande brist på mindre lägenheter för unga, ensamboende och pensionärer. Dessa grupper har också svårt att få bostadslån för inkomsterna är för låga.

Det behövs även 3 – 4 rummare med billiga hyror så familjer med barn inte behöver vara trångbodda. Trångboddhet har ju visat sig vara en konsekvens för den snabba spridningen av Corona. Ett annat problem som framkommit med trångboddhet är att barnen har svårt att få studiero i hemmet.

I de “fina rummen” som byggs som t ex Vega finns det hyresrätter men där hyran för en två:a ligger på 12 000 kr och uppåt. Det utestänger många grupper som inte har råd. Vilket i sin tur leder till segregering och utanförskap.

Höga hyror påverkar även kommunens ekonomi när det gäller försörjningsstöd. Med den massarbetslöshet vi har kommer det vara en tung post för ekonomin i kommunen.

  • Vänsterpartiet har som mål att det i varje kommundel ska finnas bestånd av allmännyttan och vi vill höja takten på Haninge Bostäders byggnations takt. Hyreslägenheter med billigare hyror ska ges samma volym antal som hyreslägenheter med dyrare hyror. Det är även viktigt för samhällsstrukturen att alla olika boendeformer är inkluderande i alla områden oavsett om det är förtätning av befintliga områden eller i nybyggnation.
Åsa Bååth, gruppledare

Hur skapar vi trygghet i Vega?

Skrivet av haninge den . Postad i Förebyggande, Hållbarhet, Trygghet. Inga kommentarer till Hur skapar vi trygghet i Vega?

Kommunen har fått in ett medborgarförslag om kameraövervakning kring pendeltågsstationen i Vega. Särskilt då gångbron över järnvägsspåret vid norra sidan av stationen, i anslutning till Barents väg.

Medborgarförslaget kommer att behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Kommunledningen vill avslå medborgarförslaget, vilket vi tycker är olyckligt. Det finns en hel del att göra på det här området och vi ska istället tacka de i Vega som lyft upp den här problematiken, så det finns en chans att åtgärda problemet.

Bland annat Mitt i Haninge har skrivit om förekomsten av ungdomsrån där och hur de boende runt gångbron känner en ökad otrygghet.

I och med att det till stor del är ett ungdomsproblem, måste vi parallellt med trygghetsskapande åtgärder titta på ungdomars fritidssituation i Vega. När det framtida allaktivitetshuset blir klart 2023, så finns det naturligtvis mycket goda förutsättningar att fånga upp ungdomar som saknar en konstruktiv fritid. Men fram tills dess måste vi titta på om vi kan stötta föreningslivet mer, så de får rätt förutsättningar att fånga upp fler ungdomar.

Det första man slås av är att bron inte har någon belysning. Det finns lite belysning på gång- och cyckelvägarna till och från bron, men bron själv har ingen belysning vilket gör den till en mörk och otrygg plats på kvällar och nätter.

Vänsterpartiet och Moderaterna fick igenom en motion i Haninges kommunfullmäktige 2021-05-10 att kommunen ska förbättra belysningen i de kommundelar där man upplever otrygghet. Läs mer om denna motion här på Facebook och på vår hemsida.

Som ett led i att vår motion nu gått igenom är gångbron i Vega ett typiskt sådant objekt som behöver ses till ur den här aspekten.

En annan sak man slås av är att det är synd att man inte gjorde en stationsnedgång från bron till plattformens norra sida. Med en stationsnedgång på norra sidan skulle gångbron fått en ökad genomströmning av människor till och från pendeltågen. Med bättre belysning och mer rörelse av människor skulle gångbron bli en tryggare plats.

En väg att gå är att sätta in trygghetsvärdar på platser och områden som känns otrygga. Just trygghetsvärdar finns med i den breda uppgörelse kring tryggheten som alla partier i Haninge kommun står bakom om. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Så det här är ju egentligen något alla partier är överens om. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.

Vi tycker att det är ett bra medborgarförslag som har lämnats in och det borde bifallas. Vänsterpartiets förespråkar dock att vi sätter in trygghetsvärdar och förbättrar belysningen på och ikring bron i första hand.

Vänsterpartiet lägger en budget för social hållbarhet

Skrivet av haninge den . Postad i Arbetslöshet, Bostäder, Demokrati, Hållbarhet, Socialpolitik. Inga kommentarer till Vänsterpartiet lägger en budget för social hållbarhet

I Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns tydliga mål för att göra kommunen socialt hållbar, Läs hela budgeten här (pdf).

En sammanfattning av hela Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns här.

Ellen Skånberg sitter i Haninge kommuns beredning för social hållbarhet. Hennes perspektiv på dessa frågor har vi tagit med i vår kommunala budget,

För Vänsterpartiet i Haninge betyder social hållbarhet att samhället möjliggör för att alla ska ha en vardag som fungerar och att välfärden är tillgänglig för alla. I ett socialt hållbart samhälle känner människor tillit till varandra och myndigheter. Levnadsvillkoren ska vara rättvisa och jämlika för alla, från födseln till det sista andetaget.

Social hållbarhet och god folkhälsa skapas i de områden och på de arenor där människor bor, leker, arbetar och lever sina liv. Många av dessa, som skolan, bostadsområden, den omgivande miljön i form av parker och parklekar, arenor för idrott och motion, arbetsplatser och äldreboenden har kommunen ansvar för.

För att uppnå social hållbarhet måste skolan fungera för alla, från förskola till gymnasieexamen. Det är kommunens skyldighet att se till att det finns tillräckligt med resurser för att alla elever ska få det stöd de behöver för att kunna gå ut skolan med fullständiga betyg. Unga människor utan fullgjord skolgång löper en stor risk att hamna i arbetslöshet vilket leder till svårigheter att försörja sig själv. Konsekvenserna av en ofullständig utbildning riskerar att följa personen under resten av livet och leda till låg socioekonomisk status. Det är i sin tur kopplat till dålig hälsa och minskade möjligheter att vara en del av det gemensamma samhället. 

Bostaden är grunden för ett tryggt liv och en mänsklig rättighet. En socialt hållbar stad måste kunna erbjuda billiga hyresrätter till dem som inte har förutsättningar för att köpa sitt boende. Ungdomar, studenter, pensionärer, låginkomsttagare och människor som önskar en mer flexibel boendeform måste ha tillgång till bra lägenheter som är lämpliga för sitt ändamål (boverket.se). Dessa bör blandas med andra typer av boenden för att skapa mötesplatser mellan människor med olika bakgrund, ålder, kultur och livssituation. Det bidrar till tillit och trygghet i området.

Bostadsområden som upplevs som otrygga och faktiskt är osäkra skapar stress bland de boende. Områden som inte sköts om där gatlyktorna inte fungerar, sopor samlas på hög och trasig infrastruktur inte åtgärdas bidrar ytterligare till ohälsa och groende missnöje. Bostadsområdet är också en viktig arena för fysisk aktivitet i form av vardagsmotion och idrott vilket är grundläggande för människors hälsa. Därför är välskötta bostadsområden med tillgång till exempelvis parker med möjligheter till träning, promenadstråk och cykelbanor viktiga för att skapa socialt hållbara bostadsområden.

Den förväntade livslängden ökar i Sverige för alla grupper undantaget kvinnor med låg socioekonomisk status där den står stilla. Vänsterpartiet kan inte acceptera att en grupp hamnar efter. För att motverka detta måste åtgärder vidtas på alla stadier i en människas liv för att jämna ut orättvisor och se till att arbetsvillkoren är hälsosamma.

Gruppen äldre är väldigt bred och består liksom alla grupper av personer med olika behov. För att alla äldre boende i Haninge ska ha ha vardag som fungerar och tillgång till välfärden när de behöver den måste kommunen erbjuda lämpliga boenden, tillgängliga miljöer där det går att ta sig fram med olika typer av hjälpmedel, sociala mötesplatser och service. Vård och omsorg måste vara av god kvalitet där brukarna kan känna trygghet till den personal som bistår dem i vardagen. Frågor som påverkar livet för alla andra grupper försvinner inte med åldern. Därför är det viktigt att även gruppen äldre har tillgång till stöd och hjälp vid förekomst av våld i hemmet, trygga mötesplatser där de inte riskerar att utsättas för kränkande behandling som  rasism, homofobi eller sexism. Ett samhälle som tar väl hand om sin åldrande befolkning indikerar att vara socialt hållbart för alla invånare.

Vänsterpartiet lägger en klimatbudget för Haninge kommun

Skrivet av haninge den . Postad i Hållbarhet, Klimat, Kommunfullmäktige, Miljö. Inga kommentarer till Vänsterpartiet lägger en klimatbudget för Haninge kommun

I Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns tydliga mål för miljö- och klimatarbetet, Läs hela budgeten här (pdf).

En sammanfattning av hela Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns här.

Samuel Skånberg sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet. Samuel satt tidigare i kommunens hållbarhetsberedning som tog fram Haninges klimat- och miljöpolitiska program. Om det kan man läsa mer om här. Samuel har tagit fram Vänsterpartiets klimatkrav till budgeten.

Miljö- och klimatuppdarg till kommunstyrelsen

Politiskt forum för klimat- och miljöarbetet

Tidigare fanns det en miljönämnd i Haninge. Sedan den stängdes har klimat- och miljöarbetet blivit hängande i luften. Hållbarhetsberedningen startades upp förra mandatperioden med syftet att bl.a. ta fram ett klimat- och miljöpolitiskt program. När uppdraget blivit klart så lades beredningen ner. 

Det finns för närvarande inget politiskt forum med fokus på klimat- och miljöarbetet i kommunen. Det är i kommunstyrelsen det hanteras och det hamnar konsekvent vid sidan av.

Vi vill skapa ett beständigt politiskt forum för att behandla frågor rörande klimat- och miljöarbetet och vara remiss när det är aktuellt. Vi tror att bästa lösningen är att inrätta en miljönämnd som ser till att det klimat- och miljöpolitiska programmet implementeras, att målen nås och som hanterar andra klimat- och miljörelaterade frågor.

Koldioxidbudget för Haninge

Sverige har tillsammans med de flesta av världens länder beslutat att agera för att den genomsnittliga temperaturökning absolut inte ska gå över 2 grader men med siktet på att inte gå över 1,5 grader. En viktig del i avtalet är att alla undertecknande länder minskar utsläppen i en rättvis takt. För att kunna uppnå målen i Parisavtalet behövs kraftfulla åtgärder för att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det är också viktigt att ha en plan med tydliga och effektiva mål längs vägen så att vi vet att vi håller oss inom tidsplanen.

För att vi ska klara Parisavtalet kan bara en begränsad mängd koldioxid släppas ut i atmosfären. Ett bra verktyg för att säkerställa att Haninge gör vad vi kan för att nå klimatmålen och att Haninge inte släpper ut mer än vad det finns utrymme för är att ta fram en koldioxidbudget.

Järfälla kommun var först med att ta fram en koldioxidbudget och arbetar med åtgärder inom transport och nybyggnation för att minska koldioxidutsläppen med 10-15 % årligen. Arbetet att ta fram koldioxidbudgeten gjordes i samarbete med Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) vid Uppsala universitet tillsammans med miljökonsultbolaget Ramböll.

Därför bör Haninge kommun delta i samverksansprojektet med Uppsala universitet för att ta fram en lokal koldioxidbudget för Haninge. Haninge bör också delta i närliggande relevanta projekt som Vinnovaprojektet “Digital plattform för beräkning av koldioxidbudget och simulering av samskapande av klimatåtgärdspaket”.

Skapa ett kommunalägt energibolag

Det finns goda förutsättningar för exempelvis havsbaserad vindkraft i Haninge. Priset på solceller har gått ner drastiskt och det finns gott om tak och mark att installera solceller på.

Bolaget kan ägas och drivas i samarbete med andra grannkommuner. Intresset för det bör undersökas men vi bör gå fram med initiativet även om inga andra kommuner är intresserade.

Vänsterpartiet lade en motion om att bygga en solpark. Ett av skälet som angavs till varför motionen avslogs var att det inte fanns något energibolag som kunde hantera den. Med ett energibolag så löser vi den problematiken. 

Elpriserna på kommunalägda energibolag är också generellt lägre än snittet.

Energieffektivisering och energiproduktion

När det klimat- och miljöpolitiska programmet antogs så tillkom nya mål gällande energianvändningen:

  • År 2020 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med 2009
  • År 2030 har energianvändningen i kommunala lokaler och bostäder effektiviserats med 20 procent jämfört med år 2020.

Vi vill att målen ska uppnås så snart som möjligt! Det är bara bra om vi kan nå målen tidigare än bestämt. Dels för att klimatet kräver snabba och stora investeringar men också för att investeringar i energieffektivisering betalar sig.

Vi vill att Tornberget och Haninge Bostäder ökar takten och använder sig av statliga investeringsstöd och gröna lån från Kommuninvest för att finansiera så stor del som möjligt av satsningarna.

Minska utsläppen från resor och transporter

I Haninge så utgör resor och transporter runt ⅔ av utsläppen av växthusgaser i kommunen. Vägtransporter orsaker också buller och försämrad luftkvalitet. Privatbilism är ett ineffektivt nyttjande av vägar och mark. Genom att cykla och gå mer (men även att nyttja kollektivtrafiken mer) så minskar vi våra utsläpp av växthusgaser. Dessutom så rör vi på oss mer vilket är bra för folkhälsan. Det finns alltså många anledningar för att ändra på vårt resande.

Därför har vi i kommunens klimat- och miljöpolitiska program fastställt mål och delmål under fokusområdet “Fossilfria resor och transporter”. Ett av delmålen är:

“År 2025 har andelen resor med kollektivtrafik, cykel och gång ökat till 55 procent av färdmedelsfördelningen.

Indikator: Färdmedelsfördelning i Haninge enligt resvaneundersökningen (RVU) Stockholm.”

I Resvaneundersökningen 2015 går att läsa att sammantaget stod färdmedelsfördelning (genomsnitt för veckan) för boende i Haninge gällande kollektivtrafik, cykel och gång för 42% år 2015. I den uppföljande Resvaneundersökningen 2019 blev resultatet 39%. Det går alltså åt helt fel håll.

Något som lyfts upp i Resvaneundersökningen 2019 är att det är stora skillnader i färdmedelsfördelning beroende på tid och sammanhang i Stockholms län. Kollektivtrafik är det klart dominerande färdmedlet vid resor till skola och utbildning. Men i Haninge så görs 71% av fritidsresorna av boende med bil. Det kan handla om inköpsresor, resor till nöje, fritid, släkt eller vänner samt serviceresor och skjutsresor.

Vi behöver därför insatser för att få minska bilresorna på fritiden.

Stoppa motorvägen Tvärförbindelse Södertörn

Vi vill också att den planerade motorvägen Tvärförbindelse Södertörn ska stoppas. Projektet är en katastrof för klimatet som inte kommer att lösa de utmaningar som Södertörn har. Vi måste motverka massbilismen och göra det lättare och enklare att ta pendeln, bussen, cykeln eller gå. Vi måste kraftigt minska bilåkandet och använda oss av många olika verktyg för att lyckas med det. Det är låginkomsttagare och de som är mest utsatta som kommer att påverkas mest negativt av klimatförändringarna. Av den anledningen är det viktigt att infrastrukturprojekt går i linje med klimatmålen så att klimatförändringarnas omfattning och påverkan begränsas.

Ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv så borde Trafikverket satsa på infrastruktur för kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik då kvinnor och låginkomsttagare nyttjar det i större utsträckning.

Buller och luftföroreningar tenderar också att slå ojämlikt. Så var det med Förbifart Stockholm och så ser det ut att bli även här. I Masmo och Fittja kommer befolkningen att påverkas.

Dagens ETC skriver att ­projektet ha måttliga till stora negativa konsekvenser för människors hälsa. De lyfter att av alla luftföroreningar i stadsluft har partiklarna starkast koppling till negativa hälsoeffekter. Långtids­exponering för låga halter orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa. De orsakar bland annat astma och försämrad lungutveckling hos barn. Dessa sjukdomar är redan vanligare i de områden som kommer att drabbas hårdast av utsläpp från den nya tvärförbindelsen än i rikare områden.

Skydda värdefull skog och natur

Skydd av mark med höga naturvärden är viktigt. Hösten 2017 så antog kommunfullmäktige det klimat- och miljöpolitiska programmet. Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen som tog fram programmet och såg till att målen fortsatte hållas höga trots att det fanns partier som ville sänka ambitionerna, specifikt kring skydd av värdefull natur.

Vi har en åtgärdsplan inom kommunen och den ska följas. Vi vill så snart som möjligt skydda Högstaskogen och Nordankärrsberget som naturreservat. Vi vill också utreda möjligheten att skydda Norrbyskogen som naturreservat eller biotopskyddsområde. De gröna kilarna och gröna samband ska värnas i stadsplaneringen.

Vi skjuter till extra resurser (utöver de kompensationer som kommunstyrelsen får för pris- och löneökningar) just för att kunna växla upp klimat- och miljöarbetet.

Billiga och klimatsmarta hyresrätter

Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige går till byggnader. Det motsvarar ungefär lika mycket energi i form av elektricitet, fjärrvärme och bränslen som hela industrisektorn. Därför är det viktigt med klimatsmarta bostäder och lokaler.

Vänsterpartiet fick i förra mandatperioden i förhandlingar igenom att kommunstyrelsen ska verka för att det ska byggas minst 200 billiga och klimatsmarta hyresrätter och att Haninge Bostäder ska vara en aktiv part i det arbetet. Det arbetet måste fortsätta och växlas upp.

Haninge Bostäder måste bygga många fler billiga hyresrätter. Vi ligger långt under snittet i länet gällande allmännyttiga bostäder per 1000 invånare. 

Bostadsbristen är akut! Det är inte dyra bostadsrätter som behövs. Det är billiga hyresrätter som folk kan ha råd med som behövs. Vänsterpartiet fick i förra mandatperioden igenom att Haninge Bostäder sänkte sina inkomstkrav för att man ska kunna få ett kontrakt.

Miljö- och klimatuppdrag till kommunstyrelsen:

  • Ta fram en gångplan
  • Ta fram förslag på hur kommunen kan underlätta för kommuninvånarna att minska bilresor på fritiden
  • Öka takten i att skydda mer värdefull skog och natur
  • Utred inrättandet av en miljönämnd
  • Uppdra till Tornberget att sätta upp solceller på nya och befintliga byggnader som kommunen äger
  • Uppdra till Tornberget att öka takten med energieffektivisering
  • Uppdra till Tornberget att bygga i trä

Miljö- och klimatuppdrag till stadsbyggnadsnämnden

Gröna städer och klimatsmart stadsplanering

Klimathänsyn ska finnas med redan i stadsplaneringen, både i större och mindre skala. Vänsterpartiet vill se klimatsmarta stadsdelar där man rustar hus att vara mer klimatsmarta, väljer grön el, gör gatorna bilfria och startar odlingar till området och liknande. Det gör våra städer mer hållbara och skapar förutsättningar för var och en att tillsammans kunna bidra till omställningen.

Underlätta för cykling

Mer än var tredje Haningebo kan cykla till jobbet på en kvart och hälften skulle kunna göra det på en halvtimme. Trots det tar bara 2 procent av Haninges befolkning tar cykeln. Det finns alltså en otrolig potential i att öka cyklingen för att minska bilåkandet.

Av den anledningen måste det göras stora investeringar i cykelvägnätet. Kommunens cykelplan måste implementeras omgående. Och cyklisters åsikter, erfarenheter och idéer måste tas tillvara. Därför vill vi införa ett cykelråd där tjänstepersoner från kommuner, cykelföreningar, miljöorganisationer och privatpersoner kan vara med i för att tillsammans ta fram förslag för utbyggd och förbättrad cykling.

Värna den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden är grundläggande våra förutsättningar för överlevnad och välfärd. Det innebär att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation. Den biologiska mångfalden minskar dessvärre år efter år. Både växter och djur hotas.

Naturvårdsverket listar fyra huvudsakliga hot mot den biologiska mångfalden:

  • Habitatdegradering eller -förstörelse, det vill säga att livsmiljön för djur, växter eller svampar försämras eller försvinner genom till exempel åtgärder i de areella näringarna (jord- och skogsbruk) eller ändrad markanvändning. Det kan också handla om att livsmiljöerna delas upp – fragmenteras – i för små delar genom till exempel utbyggnad av vägar.
  • Föroreningar, som direkt kan påverka förekomsten av djur, växter eller svampar, eller försämra deras fortplantningsförmåga. Effekterna av kvicksilver, PCB och DDT på till exempel rovfåglar är ett exempel på detta, och samtidigt ett exempel på ett miljöproblem som har minskat i Sverige tack vare bra miljöarbete.
  • Överutnyttjande/ohållbar jakt eller fiske, det vill säga att människan jagar eller fiskar mer än vad vilt- eller fiskstammen tillväxer. Exempelvis har både älg och rådjur varit närmast utrotade i Sverige tidigare på grund av hårt jakttryck.
  • Invasiva främmande arter, det vill säga att arter som har introducerats av människan orsakar problem för den inhemska biologiska mångfalden genom konkurrens om resurser, predation eller sjukdomar. Lupiner och mink är några exempel på invasiva främmande arter.

Naturskyddsföreningen lyfter just avverkning av skog som ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Därför är det av stor vikt att vi skyddar skog, bevarar och stärker de gröna svaga sambanden och planerar för skog och natur i stadsplaneringen.

Vi behöver skydda pollinatörerna – bin och humlor. Gifter från besprutning, matbrist, ett förändrat landskap och klimatförändringar hotar våra bin och även andra pollinatörer. Samtidigt är vi helt beroende av bin och andra insekters livsviktiga arbete för att livnära oss. 

Ungefär en tredjedel av den mat vi människor äter är pollinerad av dem. Om denna utveckling får fortsätta kommer den att få allvarliga konsekvenser för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Bristen på vilda blommor är en av de största orsakerna till varför bin och andra pollinerande insekter minskar. 

Det finns många enkla insatser som kan vända trenden och hjälpa våra pollinatörer. Det går t.ex. Att odla nektarrika växter, skydda eller odla värdväxter, bygga insektshotell och humlebon samt ha vatten i parker och trädgårdar för törstiga pollinatörer. Delar av gräsmattor på kommunal mark skulle kunna bli ängar. Att dessutom upphandla ekologisk mat samt att välja bort kemiska bekämpningsmedel är naturligtvis andra viktiga insatser.

Minska p-talen

Vi ska inte bygga och planera samhället så att det uppmuntrar bilåkande. Vi måste motverka massbilismen och göra det lättare och enklare att ta pendeln, bussen, cykeln eller gå. Vi måste kraftigt minska bilåkandet och använda oss av många olika verktyg för att lyckas med det. Att justera parkeringstalen är ett sätt.

På Klimatkommunernas hemsida så kan man läsa följande om parkeringsnormen och flexibla parkeringstal:

“Är normen, som varit vanligt hittills, uppemot en parkeringsplats per lägenhet eller rentav mer, så stimuleras fortsatt bilägande. Är kommunen flexibel och låter byggherren etablera färre p-platser om det finns tillgång till andra mobilitetslösningar, stimuleras byggbolagens kreativitet. Plötsligt ligger det i deras intresse att se till att de boende har tillgång till bilpool, eldrivna lådcyklar eller nära till kollektivtrafiken.”

Här har vi ett enkelt sätt att bygga Haninge för att uppmuntra kollektivtrafik, cykel och gång. Det finns mycket inspiration att hämta från Örebro och från Boverkets vägledning.

Uppdrag till stadsbyggnadsnämnden:

  • Öka takten i implementeringen av cykelplanen
  • Inrätta ett cykelråd
  • Minska parkeringstalen där resbehovet är lågt och/eller lätt kan göras utan bil
  • Inför fler bilfria vägar i centrumen
  • Ta fram en åtgärdsplan för att rädda bin och andra pollinatörer