Haninge är en fantastisk kommun. En underbart vacker kommun full av trevliga människor. Det är också en väldigt välmående kommun.
Totalt får kommunen in 4,2 miljarder in i skatteintäkter och ytterligare 1,3 miljarder in i statsbidrag. För dessa pengar borde det inte vara något större problem att erbjuda den bästa tänkbara välfärden för Haninges invånare. Till på köpet gjorde kommunen också en vinst på 623 miljoner kronor 2021. Så resurser saknas sannerligen inte. Haninge kommun har heller inga lån som belastar ekonomin.
Kommunens vinst motsvarar 11 kr för varje inbetald hundralapp i skatt, som alltså inte gick till de äldre, barnen eller eleverna. Till detta ska läggas den vinst de privata utförarna i de kommunalt finansierade verksamheterna tar ut av de skattepengar de får av kommunen.
Det här är inte olyckliga omständigheter. Vi har en kommunledning med ett fundamentalt feltänk. Hade kommunen varit ett företag kanske man skulle mäta storleken på penningpungen vid årets slut och ju större den är ju bättre har verksamheten gått. Nu är inte kommunen ett företag. Kommunen existerar för att tillhandahålla tjänster till kommuninvånarna – tjänster som många gånger bygger på rättigheter man har som medborgare. Man är med andra ord inte ”kund”.
Om kommunen går bra eller inte är ingen är inte fråga om hur mycket vinst man genererat eller hur många invånare kommunen ökat med. Det handlar om kvalitén man ger medborgarna i de kommunala tjänsterna; att ett barn blir sedd på förskolan, att en elev med behov av extra stöd får hjälp och att hemtjänsten kan ta sig tid med våra seniorer och rent av ge dem lite självbestämmande över vad som ska göras på den avsatta tiden.
Vänsterpartiet har under hela mandatperioden 2018-2022 lagt budgetar som varken varit lånefinansierade eller gått med förlust, men vi har alltid prioriterat kvalitén; personaltätheten, mindre barngrupper, studieresultaten och tiden för våra seniorer, framför enorma överskott. Det handlar om politisk vilja att välja den vägen.
”Vänstern på jobbet” är producerad i samarbete med Vänsterpartiets fackliga nätverk, där ett växande antal
fackligt aktiva samlas. Denna tidning sprids i 100 000 exemplar på arbetsplatser i hela landet, och syftet är dels att berätta för våra jobbarkompisar varför vi tycker att de ska lägga sin röst på Vänsterpartiet i valet den 11 september, dels att informera om vad partiet står för i viktiga frågor som påverkar hur vi har det på våra arbetsplatser.
Det som förenar oss är övertygelsen om att vi behöver ett starkt vänsterparti som på allvar står upp för löntagarnas
intressen och som alltid sätter välfärd, trygghet, jämlikhet och en rättvis klimatomställning i första rummet. Kort och gott ett parti som vi kan lita på. Lika viktigt är vårt engagemang för en stark, stridbar fackföreningsrörelse. Det är dom viktigaste verktygen vi har i arbetet för att bygga ett mer jämlikt och solidariskt samhälle.
Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.
Under grund- och förskolenämndens sista möte år 2021 den 15 december kom ett ärende (§ 124 Kvalitetsberättelser och patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska och psykosociala insatser) upp som är av största vikt. Elevhälsan är i kris. I de rapporter och underlag som presenteras framgår allvarliga förhållanden ute i skolorna. Vi i Vänsterpartiet Haninge är väldigt oroliga över det som framkommer i rapporterna.
Endast en barnpsykolog har ensam fått ansvara för alla kommunens förskolor.
I statistiken framgår det att 12% av skolkuratorerna har för hög arbetsbelastning och inte hinner med sina arbetsuppgifter och 52% hinner knappt med. Hela 48% menar också att arbetsbelastningen har ökat det senaste året. Det handlar bl.a. om barn med ökat behov av stöd, fler akuta elevärenden, ökad skolfrånvaro och ökat problem kopplat till sociala medier.
Vad som är mest häpnadsväckande är att ca 73% anser att de inte hinner med det förebyggande arbetet riktat mot riskgrupper i skolan och ca 55% med det förebyggande arbetet mot mobbning och trakasserier. Detta ser vi väldigt allvarligt på. Just när vi också vet att det förebyggande arbetet är där vi behöver satsa så är dessa siffror oroväckande. Det framgår att 76% av skolkuratorerna inte hinner med det förebyggande arbetet i den utsträckning de vill. Den psykiska ohälsan anser skolkuratorerna är den största problematiken bland eleverna. Och det här är endast berättelser utifrån skolkuratorernas situation.
Hur många barn och unga missar vi att fånga upp? Hur många barn och unga behöver ett samhällsstöd här och nu, innan det blir försent? Utifrån de siffror som presenteras så är det med stor sannolikhet så att kommunen missar många barn som behöver stöttning, vägledning och även en kontakt med socialtjänsten eller annan vårdinstans.
Skolsköterskorna i grundskolan har genomsnittligt 54 elever mer än riktlinjen på 500 elever per heltidstjänst som Haninge kommun beslutat. Flera av de större skolorna samt skolor där skolsköterskor har ansvar för flertalet elever med särskilda behov har ett högt elevantal per skolsköterska jämfört med beslutad högsta elevantal.
Löpande genom alla rapporterna i ärendet så framkommer det att de olika professionerna inom elevhälsan har ansvar för alldeles för många elever och ligger högt över vad som rekommenderas per tjänst. De här uppgifterna måste tas på största allvar och vi anser att vi behöver agera nu och tillföra resurser till elevhälsan omgående. Det räcker inte med åtgärder som att ha kontinuerlig dialog och avstämning mellan personal och chef om arbetssituationen. Resurser behöver tillsättas för att förbättra personalens arbetsmiljö, främja en god elevhälsa samt möjliggöra ett förebyggande arbete i skolorna.
Skolläkarna, som har en anställning på 100 respektive 50 procent ansvar tillsammans för 11 095 elever. Det innebär ett elevantal på 7397 elever per heltid skolläkare. I Haninge kommun finns i nuläget ingen riktlinje för elevantal för skolläkartjänsten. Svenska skolläkarföreningen rekommenderar ett elevantal på 4000 elever per heltid skolläkare.
Därför var jag redo under mötet att lägga ett färdigt tilläggsförslag om att tillsätta en utredning för att analysera vilka resurser som behövs för att elevhälsan ska kunna utföra sitt uppdrag och kunna arbeta mer förebyggande, hälsofrämjande och kunna stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Likaså var Alexandra Anstrell från Moderaterna redo att lägga ett tilläggsförslag med liknande syfte.
När vi båda fått lägga våra tilläggsförslag så ajournerades mötet i ca 10min på ledningens initiativ. Ledningen diskuterade ärendet i ett eget rum och vi i oppositionen diskuterade hur vi kunde få igenom ett gemensamt tilläggsförslag. Innan mötet togs vid igen kommer ordförande Tobias Hammarberg fram till oss i oppositionen och meddelar att ledningen kan gå med på att jämka sig i denna fråga. Och så blev det också.
Vi i oppositionen såg till att en tredje ”att-sats” i ärendet gick igenom. En väldigt viktig sådan som kommer att utreda hur vi löser den kris som nu pågår i elevhälsan. En återrapportering kommer att ske till nämnden från förvaltningen i juni 2022 med förslag på åtgärder för att stärka elevhälsans arbete. Hade vi inte höjt våra röster hade ärendet godkänts så som det var presenterat utan någon större åtgärd.
I ärendet i sig så som den presenteras på kommunens hemsida syns ju inte vad som har skett under mötet och vem som har sagt vad. I och med att vi jämkade oss med ledningen så syns inte heller varken Vänsterpartiets eller Moderaternas tilläggsförslag i protokollet. Det som framgår där är att det är ordförande som vill lägga till den tredje att-satsen om en utredning, när det egentligen var Vänsterpartiet och Moderaterna som drev den frågan. Men det viktiga är att något görs nu. Det är redan försent.
Sevim Celepli, ledamot i grund- och förskolenämnden
Sevim Celepli är vice gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och sitter i kommunfullmäktige och grund- och förskolenämnden.
Vänsterpartiet har alltid varit emot vinster i välfärden och det finns en stark anledning till varför. Vi ser riskerna med det då företag med vinstintresse har i sitt intresse att maximera just ekonomisk vinst på sin verksamhet. Oavsett om verksamhetens syfte är att tjäna och ge service till människor så kommer den ekonomiska vinsten oftast i första hand och istället brister det i kärnverksamheten.
Vi har nyligen sett ett tydligt exempel i Haninge på varför vinster i välfärden kan ifrågasättas. I Haninge har det sedan 2019 drivits en privat förskola, nedan kallad ”Förskola 1”, med både dag- och nattverksamhet för barn. Förskolan uppmärksammades på ett möte i grund- och förskolenämnden under november månad 2020 då det framkom att företaget inte hade lämnat in sin inkomstdeklaration till Skatteverket, hade skatteskulder upp mot 2,8milj kr och därmed fick sin F-skattsedel återkallad.
Arbetsgivaren har nu i dagsläget en skuld på ca 3,8milj kr hos Kronofogden och har inte gjort några inbetalningar ännu. Förvaltningen föreslog, när ärendet kom upp i november 2020, att grund- och förskolenämnden återkallar rätten till bidrag för pedagogisk omsorg. Förvaltningen motiverar:
En förutsättning för att bedriva en stabil verksamhet av god kvalitet är att huvudmannens företag och ekonomi sköts på ett ansvarsfullt och ordnat sätt. I det här fallet har huvudmannen inte lämnat in inkomstdeklaration vilket har lett till att Skatteverket har återkallat huvudmannens F-skatt. F-skatt är en företagsskatt som betalas av företagare som bedriver näringsverksamhet. För en näringsidkare innebär ett godkännande för F-skatt att det är näringsidkaren själv som betalar sin preliminära skatt och sociala avgifter (egenavgifter).
Därutöver har huvudmannen underlåtit att betala skatt vid tre tillfällen och har i och med det ådragit sig skatteskulder på drygt 2,8 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har uppgett att det inte är aktuellt med en avbetalningsplan. Deras utredning har visat att det saknas utmätningsbara tillgångar. Huvudmannen har förelagts att inkomma med bevis på godkänd F-skatt samt en godkänd avbetalningsplan alternativt bevis på att skulderna är betalda. Så har inte skett. Det är också försvårande att huvudmannen inte självmant har informerat förvaltningen om situationen.
Sammantaget bedömer förvaltningen att huvudmannen inte har förutsättningar att bedriva verksamheten under stabila och trygga former. Barnen i verksamheten kommer att erbjudas omsorg i kommunal regi.
Grund- och förskolenämnden tog beslut om att återkalla biståndet till verksamheten november 2020. Men kort därpå, januari 2021, startar arbetsgivaren ett nytt företag, ”Förskola 2”, med liknande namn med annan huvudman. Förskola 2 ansöker om tillstånd och bistånd från Haninge kommun under våren 2021 och i skrivande stund handläggs fortfarande förskolans ansökan.
Sedan start har Förskola 2 gått ut med att de erbjuder gratis barnomsorg till vårdnadshavare tills att handläggningen om att få driva verksamheten är klar hos kommunen. Under tiden som handläggningen pågått har mycket hänt i ärendet. Grund- och förskolenämnden har fått två brev inskickade under mars månad 2021 från f d personal och vårdnadshavare. I breven uttrycks stor oro kring verksamheten och det är en tydlig ton om att arbetsgivaren inte bör beviljas tillstånd att öppna upp ny verksamhet. Ett av breven är anonymt, men i det andra brevet som är ett öppet brev framgår det bl.a. att personalens tjänstepension inte har betalats in till Folksam, att löner har utbetalats som swish-betalning och att arbetsmiljön är bristande där personal ensam har fått arbeta 12-timmars kvällspass utan rast.
Det är mycket som kan ifrågasättas kring detta ärende. Till att börja med, vem gör tillsynen av verksamheten under tiden som den drivs ideellt?
I kontakt med kommunens skoljurist får vi svar att ingen kan utöva tillsyn över verksamheten just nu. Konstigt kan man tycka, men tydligen så kan inte kommunen utöva tillsyn som huvudman eftersom verksamheten fortfarande är under handläggning och ännu inte har beviljats tillstånd att driva sin verksamhet i kommunen. Kommunen kan heller inte meddela någon form av förbud för verksamheten.
Även Skolinspektionen bekräftar detta och menar att kommunen inte kan utöva tillsyn ännu. Så just nu är verksamheten i någon sorts limbo och saknar lagrum. Konstigt kan man tycka, när det är barn och personal som vistas i verksamheten.
Verksamheten faller inte heller under Skatteverkets lagrum eftersom ideell verksamhet är lagligt i Sverige och barnpassning inte är olagligt.
Under april månad 2021 framkommer även uppgifter från SMOHF (Södertörns hälso- och skyddsförbund) om att varken Förskola 1 eller Förskola 2 har registrerat sin verksamhet hos dem. Handläggaren skriver:
Vi har inte haft förskolan i våra register då de inte anmält sig till oss. De finns inte heller på Haninge.se. Vi kommer att kontakta verksamheten angående att de inte anmält sig till oss. I samband med det kommer vi även att inspektera verksamheten. Vid sådana inspektioner tittar vi på att lokalen fungerar för den verksamhet som bedrivs där. Tex tittar vi på ventilation, buller från ventilation, radon, fukt och mögel samt städning. Vi har även en dialog om rutiner som finns i verksamheten. Bland annat rutiner kring smittskydd, städning och felanmälan.
På så många sätt har arbetsgivaransvaret brustit här. Vad som är mest oroande är att det är barn som verksamheten vänder sig till. Barn som inte kan uttrycka klagomål och göra orosanmälningar. Barn som inte kan meddela oss ansvariga att något inte stämmer. Nu, några år senare, träder tidigare personal och vårdnadshavare modigt fram och bryter tystnaden. Nu är det på vårt ansvar, vi politiker och tjänstepersoner, att lyssna på vad de har att säga och ta rätt beslut.
Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden
I flera år har Vänsterpartiet tagit upp frågan om vilken kvalité den palliativa vården har på kommunens vård- och omsorgsboende. Det som framförallt har varit utmärkande är att många boende får avlida i ensamhet. Detta handlar inte om att vara där just i dödsögonblicket utan även dagarna innan. Den sista resan kan vara tidsmässigt väldigt olika beroende på vem man är, men att behöva göra den ensam är en stor brist på humanitet.
Äldrenämndens ordförande och chefen med ansvar för vård- och omsorgsboenden i kommunen har alltid tidigare vid frågan hänvisat till brytsamtalet man har när läkaren ordinerar palliativ vård och där ordination om vak görs. Men det är inte alla boende som får detta brytsamtal med sina anhöriga och medicinsk personal. Och bilden som finns är att många med starka anhöriga kan få igenom att den boende ska få fysiskt vak den sista tiden. Tyvärr är det en utsatt grupp som personer med demensdiagnoser och få eller gamla anhöriga som inte får något vak.
Nu har kommunen infört ett digitalt program som ska stärka upp patientsäkerheten och där man bland annat registrerar olika områden och mål indikatorer för att se hur kvaliteten ser ut. Tyvärr visar den att inga av de uppsatta målen nåddes och därigenom bekräftar vår kritik.
Av 111 dödsfall hade kommunen målet att 90 skulle få vak. Man lyckades sätta in vak i 60 fall. I grova drag får varannan vak i livets slutskede.
– Många gånger kan en bekräftelse att man har rätt kännas bra. Men den här gången kändes det ledsamt att jag har haft rätt i flera år att man brister i palliativ vård och speciellt att man inte sätter in vak i slutet av de boendes liv. Respekten för att en människa är på väg att avsluta sitt liv finns inte! Ofta ställer jag mig frågan om den moderna människan är så långt ifrån döden så den känns allt för skrämmande. Efter att fått förtroendet att sitta vak många gånger och att finnas där när någon avlidit, känner jag det som en ynnest att få bidra till slut med värdighet för den som avlider, säger Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden.
Kommunens redogörelse visar att brytsamtal, munhygien, smärtskattning och ensamhet i dödsögonblicket är mycket långt efter de målvärden man satt upp. Förklaringen att det beror på pandemin är lätt för kommunen att ta till, men denna fråga har vi tagit upp långt innan pandemin. Tyvärr har vi inga siffror att jämföra med eftersom detta digitala instrumentet började användas år 2020. Men genom information från anhöriga och personal vet vi att detta problem har funnits länge och upplevts som en avhumanisering av och ett dåligt etiskt tänkande när det gäller människan sista livsresa.
Om Haninge kommun ska nå målet att ha Sveriges bästa äldreomsorg så måste det satsas på större personaltäthet. Målet ska inte vara effektivisering utan en etisk och humanistisk vård. Det är ett långt kliv kvar innan Haninge kommun kan kalla sig Sveriges bästa äldreomsorg.
