I flera år har Vänsterpartiet tagit upp frågan om vilken kvalité den palliativa vården har på kommunens vård- och omsorgsboende. Det som framförallt har varit utmärkande är att många boende får avlida i ensamhet. Detta handlar inte om att vara där just i dödsögonblicket utan även dagarna innan. Den sista resan kan vara tidsmässigt väldigt olika beroende på vem man är, men att behöva göra  den ensam är en stor brist på humanitet.

Äldrenämndens ordförande och chefen med ansvar för vård- och omsorgsboenden i kommunen har alltid tidigare vid frågan hänvisat till brytsamtalet man har när läkaren ordinerar palliativ vård och där ordination om vak görs. Men det är inte alla boende som får detta brytsamtal med sina anhöriga och medicinsk personal. Och bilden som finns är att många med starka anhöriga kan få igenom att den boende ska få fysiskt vak den sista tiden. Tyvärr är det en utsatt grupp som personer med demensdiagnoser och få eller gamla anhöriga som inte får något vak.

Nu har kommunen infört ett digitalt program som ska stärka upp patientsäkerheten och där man bland annat registrerar olika områden och mål indikatorer för att se hur kvaliteten ser ut. Tyvärr visar den att inga av de uppsatta målen nåddes och därigenom bekräftar vår kritik.

Av 111 dödsfall hade kommunen målet att 90 skulle få vak. Man lyckades sätta in vak i 60 fall. I grova drag får varannan vak i livets slutskede.

– Många gånger kan en bekräftelse att man har rätt kännas bra. Men den här gången kändes det ledsamt att jag har haft rätt i flera år att man brister i palliativ vård och speciellt att man inte sätter in vak i slutet av de boendes liv. Respekten för att en människa är på väg att avsluta sitt liv finns inte! Ofta ställer jag mig frågan om den moderna människan är så långt ifrån döden så den känns allt för skrämmande. Efter att fått förtroendet att sitta vak många gånger och att finnas där när någon avlidit, känner jag det som en ynnest att få bidra till slut med värdighet för den som avlider, säger Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun och ledamot i äldrenämnden.

Kommunens redogörelse visar att brytsamtal, munhygien, smärtskattning och ensamhet i dödsögonblicket är mycket långt efter de målvärden man satt upp. Förklaringen att det beror på pandemin är lätt för kommunen att ta till, men denna fråga har vi tagit upp långt innan pandemin. Tyvärr har vi inga siffror att jämföra med eftersom detta digitala instrumentet började användas år 2020. Men genom information från anhöriga och personal vet vi att detta problem har funnits länge och upplevts som en avhumanisering av och ett dåligt etiskt tänkande när det gäller människan sista livsresa.

Om Haninge kommun ska nå målet att ha Sveriges bästa äldreomsorg så måste det satsas på större personaltäthet. Målet ska inte vara effektivisering utan en etisk och humanistisk vård.  Det är ett långt kliv kvar innan Haninge kommun kan kalla sig Sveriges bästa äldreomsorg.

Uppdaterades: 04 maj 2021