Skip to main content

Arbetssituationen för kvinnorna behöver bli bättre!

Skrivet av haninge den . Postad i Arbetsrätt, Barnomsorg, Barnrätt, Feminism, Jämlikhet, Personal. Inga kommentarer till Arbetssituationen för kvinnorna behöver bli bättre!

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de  i sin tur kan ta hand om våra barn. 

Pembegül Celepli

Enligt SCB (statistiska central byrån) är barnskötaryrket och personlig assistent det tredje populäraste yrket i Haninge kommun. Statistiken visar på att av 1400 personer som arbetar inom dessa yrken är endast 200 personer män. Det visar tydligt på att de är kvinnodominerade yrken.

Vi i Vänsterpartiet valde att intervjua barnskötare verksamma i Haninge om hur arbetsmiljön i förskolan ser ut i kommunen och varför det främst är kvinnor inom yrket. Det som framgick var att de största bristerna är den låga lönen, vilket i genomsnitt ligger på 24300 kr, stressen som personalen upplever i verksamheten samt den höga ljudnivån. En förklaring till att det inte är så många män som söker till barnskötaryrket är nog främst lönen som inte är så lockande samt den stressrelaterade arbetsmiljön, menar de intervjuade personerna. 

Andra viktiga faktorer som lyfts fram, när det kommer till den hårda arbetssituationen, är dels att det är för stora barngrupper och dels för hög sjukfrånvaro. Vikarier rings sällan in, vilket medför  att ordinarie personal överbelastas och det fortsätter i en ond cirkel med mer sjukskrivningar och fortsatt hög belastning.

På frågan vad den viktigaste drivkraften för att arbeta med barn är svarade de att det är att skapa en trygghet för barnen och en miljö där de kan utvecklas i en lugn och trivsam miljö. Vi i vänsterpartiet kan då inte undgå att ifrågasätta Haninge kommuns arbetsvillkor för barnskötarna. Hur ska personalen på förskolan kunna skapa en trygg, utvecklande och trivsam miljö för barnen när barnskötarna själva känner sig stressade, är ofta sjuka och är överbelastade. Detta försvårar självklart verksamheten och barnens rätt till en trygg och utvecklande miljö. 

Det här är förstås många frågor i ett men inte minst en feministisk fråga. Så här står det på Haninges egna hemsida angående lönerna i kommunen “… månadslön på 30 500 kronor för män och 24 600 kronor för kvinnor.” Det är en löneskillnad på 5900 kr i månaden mellan könen i kommunen.

Om vi ser på löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda av kommunen så är enligt kolada (databas för kommuner och landsting/regioner) siffran bättre men har sen 2017 i alla fall nästan fördubblats. Detta måste vi göra något åt. Att höja lönerna för barnskötare skulle vara ett steg på vägen för en jämlikare lön mellan yrkena och könen i kommunen.

Det är på tiden att vi ser över dessa kvinnoyrken och tillsammans skapar en trivsam miljö både för barnen och personalen i Haninge kommun.

Vi bör även ha i åtanke att Haninge kommun är en barnrätts kommun, vilket en av de intervjuade kallade för skrattretande med tanke på politiken som förs kring förskolan. Vi i Vänsterpartiet vill som ett första steg minska barngrupperna och anställa fler till förskolan. Detta är med i vår budget. I ett andra steg vill vi höja barnskötarnas löner. Vi som kommun borde börja lyssna på de som arbetar inom förskolan och satsa därefter och inte se på förskolan våra barn och dess pedagoger som en möjlighet till besparingar.

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de  i sin tur kan ta hand om våra barn. 

Haninge förskolors begränsning av tid på kommunens förskola handlar inte om pandemin

Skrivet av haninge den . Postad i Barnomsorg, Personal, Skolfrågor. Inga kommentarer till Haninge förskolors begränsning av tid på kommunens förskola handlar inte om pandemin

Vid utbrottet av Corona fanns en stor förståelse att Haninge kommun sänkte 30 timmars rätt till förskola till 15 timmar i veckan. Det gäller barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar. Minskningen av tid var för att minska smittspridning och högt sjuktal bland personalen. Många ställde upp och barnen fick vara hemma på heltid för att hjälpa till i denna nationella kris. Däremot var det samma avgift som tidigare.

Beslutet gällde till 2020-08-31. Torsdag 2020-08-20 trodde föräldrar och förskolepersonal att det skulle återgå till 30 timmar. Även vid min kontakt med förvaltningen uppgav de också att det skulle återgå. Vid kontakt samma dag med Tobias Hammarberg (L), ordförande för grund- och förskolenämnden, informerade han att han tagit ett ordförandebeslut dagen innan att förlänga beslutet till 2020-12-31. Ett mycket nonchalant bemötande mot föräldrar och personal. Väldigt kort tid för föräldrar och verksamhet att ställa om efter nya beslutet.

Åsa Bååth (V) har varit i kontakt med grund- och förskolenämndens ordförande

Nu går Tobias Hammarberg (L) ut och vädjar till föräldrar att ha sina barn hemma pga pandemin och höga sjuktal. Men det är inte något lokalt utbrott av Coronan som skett i Haninge utan en viss höjning av framförallt två orsaker. Det kommer en förkylningsperiod vid skolstarten på hösten och VAB ökar därför för personalen. Den andra orsaken är att personalen är slitna för man tar inte in vikarier vid sjukdom. Eftersom mycket aktivitet sker utomhus får ibland fyra personal ha 70 barn att ta hand om. Det finns vikarier att ta in så man kan återgå till normaltid för barnen med 30 timmar/vecka.

Barnets perspektiv tas inte alls hänsyn till. De kommer efter i den pedagogiska utvecklingen och får inte ta del av hela den pedagogiska läroplanen som förskolan bedriver. Barnen kommer utanför i barngrupperna och i kamratskapen med de andra barnen. Även mycket svårt vid inskolning. Det hemmavarande barnet påverkas när det äldre barnet, som annars  är på förskolan, inte får vara med på bebisgrupper.

Kranskommunerna har återgått till normaltider för barnen.. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn med förkylningssymtom ska provtas efter ett par dagar för att inte behöva vara hemma extra länge.

Man tar fortfarande ut samma taxa som för normaltid för barnen. De här föräldrarna som berörs är redan lågavlönade, arbetslösa och har redan en sänkt inkomst. Att ett kommunalråd med en månadslön på cirka 78 000 kr/månad tycker att denna grupp ska sponsra kommunens besparingar på förskolan är illa.

Vänsterpartiet anser att man ska ändra beslutet och låta barnen gå normaltid igen. Barnens utveckling får inte begränsas av att den politiska minoriteten lägger stora besparingar på förskoleverksamheten. Vikarier ska tas in vid sjukdom hos förskolepersonalen.

Vänsterpartiet har lyssnat på föräldrar som upplevt för stora barngrupper och för lite personal och har därför i vårt senaste budgetförslag satsat 58,5 miljoner kronor på förskolan. Det ger en minskning med ett barn per avdelning.

Åsa Bååth (V)
Ledamot i Kommunfullmäktige

I spåren av Corona

Skrivet av haninge den . Postad i Äldreomsorg, Corona, Personal, Vinster i välfärden. Inga kommentarer till I spåren av Corona

Åsa Bååth är ledamot i äldrenämnden, vice gruppledare och ledamot i kommunfullmäktige.

Åsa Bååth (V)

Hur gör man en analys av den kris som drabbat Sverige och övriga världen? Hur kommer man i Haninge kommun göra analysen även för politiker som varit högst ansvariga för de nedskärningar som dränerat äldreomsorgen på kvalite och konstruerat en modern ättestupa?

Idag har vi den största kris landet har haft i modern tid. Alla är drabbade på olika sätt. De som har betalat mest med sina liv är personer som måste leva på äldreboenden för deras hälsa är nedsatt av olika sjukdomar. 

Detta är ett kvitto på den nedrustning som skett inom äldreomsorgen sedan införandet av NPM, new public management, där vården styrs med metoder från privata näringslivet. Offentlig sektor får inte kosta, nyliberalismen har satt marknadspriser på äldre och sjuka människor. Även den stora privatiseringsvågen har medfört försämringar i vårdkvaliteten.

Under 80-talet byggde vi upp en äldreomsorg som var världsledande, framför allt inom demensvården. Man vallfärdade till Sverige för att lära sig hur man driver en äldreomsorg med perspektiv på den individuella människan. Vi klassificerade demens sjukdomar under grava hjärnsjukdomar och arbetade fram förhållnings sätt och arbetsmetoder som tog hänsyn till de skador på hjärnan som skedde och dess konsekvenser. Allt för att ge de drabbade ett etiskt och värdigt liv. Det var och är en diagnos som drabbar en mycket hög procent av de äldre. Det finns ingen medicin som botar utan den bästa behandlingen är en hög personaltäthet på demensboenden och en hemtjänstpersonal som inte arbetar under stress. Nationellt införde man högre ersättningsnivåer om man bedrev demensvård för att man skulle ha en högre bemanning. Den avskaffades av Allianspartierna 2007 när de var i regeringsställning.

Idag i Coronans tid är det just personer med demenssjukdomar som drabbas hårt i Haninge. Innan hade vi en mycket slimmad organisation där det var mycket långa arbetspass och under helgerna en undermålig bemanning. Det har varit en hög sjukfrånvaro och mycket stort antal timanställda. Personalen har vid flera tillfällen larmat om en ohållbar situation och nu i krisen är det markant hur illa det ser ut. Haninge har högst antal avlidna av de som smittats på Södertörn. Vi har en mycket lojal personal som gett allt för sina boende och brukare för att skydda dem för pandemin. Vi har förvaltningspersonal som gör ett mycket bra jobb trots otrolig press.

Nu måste vi som politiker ta vårt ansvar och de som har suttit och sitter i majoritet måste stå för ansvaret att de nedskärningar man genomfört under ett flertal år som är orsaken till krisläget i Haninge. Nu är vi i botten och det har gått över smärtgränsen. Även de stora privatiseringar som genomförts har sänkt kvaliteten. Vardaga är en av de stora utförarna och har 233 % överdödlighet i statistik från palliativa registret under tiden mars-maj 2020. Ett företag med låg bemanning och många timanställd.

Vänsterpartiet undrar om de politiker som suttit i kommunledningen under åren kommer att göra en självrannsakning. Kommer Corona-krisen bli en väckarklocka för de politiker som har skurit ned i verksamheten år efter år? Idag ser vi resultatet av det nyliberala projektet och högerpolitik.

/Åsa Bååth

Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

Skrivet av haninge den . Postad i Barnomsorg, Corona, Personal, Skolfrågor. Inga kommentarer till Förskolan i corona-tider – stora barngrupper fortfarande ett problem

En personalgrupp det inte pratas så mycket om i corona-tider är förskolans personal. I lokaltidningen Mitt i Haninge larmar en anställd om att situationen inte är hållbar.

Hur ska man följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alltid ha rena händer och alltid hålla två meters avstånd på en förskola?

Åtgärderna i Haninge har mest handlat om att uppmana förskolorna att ha verksamhet ute så mycket som möjligt. Och det är klart att det är bra, men det har begränsad effekt om man inte lyckas upprätthålla den sociala distanseringen. Försök förklara för en grupp om 30 barn i förskoleåldern att de måste hålla sig två meter från varandra när de är ute och leker. Det kommer fungera sisådär.

Haninge kommun har också passat på att göra neddragningar i verksamheten. Under perioden 6 april – 31 augusti 2020 minskar man vistelsetiden för barn till föräldralediga och arbetslösa. Timmarna sänks från 30 timmar per vecka till 15 timmar per vecka.

Skälet till det har knappast med smittspridning att göra (om man inte är korkad nog att tro att det främst är föräldralediga eller arbetslösa som sprider smittan).

Däremot finns det ekonomiska och ideologiska skäl till det.

Ett parti i kommunens minoritetsstyre som drivit frågan hårt att få bort barnen till arbetslösa och föräldralediga från förskolan i största möjliga mån är KD. Det gick de till val på 2018 och de ser ut som att övriga partier vikt ner sig.

I Vänsterpartiets budget vi lade för 2020 hade vi 58,5 miljon extra på mer personal i barnomsorgen. Det skulle minska barngrupperna med ett barn per grupp. Lösningen på de stora barngrupperna heter MER PERSONAL, inte som KD tror att man ska få mindre barngrupper genom att trycka ut ungar från arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Förskolan ska vara till för alla. Även barn till arbetslösa och föräldralediga behöver den pedagogiska verksamheten och få träffa sina kompisar.

Vänsterpartiet har träffat en förskolelärare i Haninge och frågat om hur hon ser på barngruppernas storlek.
  • Vi har alldeles för stora barngrupper där Haninge har bland de största i regionen. Vi är ofta underbemannade, 7-8 barn/personal på förmiddagen och det kan ofta bli det dubbla på eftermiddagen. I matsalen tvingas vi vara uppemot 60-talet barn samtidigt, i så kallade ”pedagogiska måltider”. I Haninge betalar personalen för maten, men i många andra kommuner behöver inte personalen betala något alls.

Pedagogiska måltider är när när personalen äter ihop med barnen och personalen pratar med barnen kring maten. Måltiderna är ett tillfälle för elever och pedagoger att mötas och prata med varandra, och det kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Går det att ta upp problemet med de stora barngrupperna i Haninge?
  • Del råder en extrem tystnadskultur, ingen vågar säga sin mening eftersom man då kan uppfattas som bråkig och ”ett störande element”. Ingen vågar eller orkar ta på sig rollen som skyddsombud eller fackligt ombud. Detsamma gäller tillbudsrapporteringen – skulle man påtala brister eller avvikelser får man till svar från närmaste chef att ”det är ingen idé att du tar upp sådana saker, då får vi bara dåligt rykte och jag får problem med mina överordnade”.
Det låter inte bra. Kan ni vara med och påverka verksamheten över huvud taget?
  • Personalen tvingas ta till sin fritid för att kunna planera verksamheten på ett relevant sätt. Två tim/vecka parallellt med ordinarie arbetstid är inte nog.
Vad händer om man ändå tar upp frågan om arbetsmiljöproblem i verksamheten?
  • Jag fick höra att ”jag sprider oro och skapar problem och att du har dåligt inflytande på dina kolleger”. Att påtala arbetsmiljöproblem borde ju vara en självklar sak för alla på en arbetsplats men uppfattas istället som ett störande inslag. Här kan man ofta stå alltför ensam i denna process eftersom många är rädda för repressalier om man uttrycker något som kan uppfattas som kritik mot organisation eller ledning. Facket är ju ett värdefullt stöd för att hantera konflikter i t ex arbetsmiljöfrågor men tyvärr kopplas det sällan in, eller i många fall alldeles för sent.
Hur skulle du vilja sammanfatta arbetsmiljön i Haninges förskolor?
  • Sammantaget en tämligen katastrofal arbetsmiljö som gjorde att jag, utan att ha fått något stöd eller förståelse för mina förslag till åtgärder utan tvärtom sågs som ett problem för arbetsplatsen av mina överordnade, såg mig tvingad att söka mig därifrån för att kunna fortsätta mitt högt älskade arbete med förskolan. Jag har aldrig under de tolv år som jag jobbat i förskolan upplevt sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor!
Tack för samtalet.
Det är verkligen dags att kämpa för en förändring.

Kort intervju med anställd inom förskolan

Skrivet av haninge den . Postad i Barnomsorg, Corona, Personal. Inga kommentarer till Kort intervju med anställd inom förskolan

Vänsterpartiet vill lyfta personalens situation och villkor under Corona-krisen. Vi har skrivit om äldreomsorgens personal, om hur situationen är för att jobba inom äldreomsorgen och hur vuxenutbildningen påverkas. På vår facebook-sida har vi flera intervjuer med fack och civilsamhälle: Kommunal, Haninge frivilliga familjehem, Haninge kvinnojour och Manscentrum.

Vi fortsätter med vår intervjuturné med att intervjua personal, fack och civilsamhälle.

Cynthia Gomez (V)

Cynthia Gomez är deltidsengagerad förtroendevald och har intervjuat en person som jobbar inom förskolan i Haninge.

Cynthia: Hej, du som har jobbat i förskolor, skulle du kunna förklara de negativa effekter som verksamhet har pga resursbrist under Covid-19-pandemin.

X : Bortse från vilket parti det handlar om, tycker jag personligt att det hanteras på fel sätt. Förskolornas verksamhet har inte de resurser som krävs för att skydda sig från Covid-19.

Cynthia: Hur har ni kunnat gå tillväga när det gäller beställningar?

X: Jag som är den ansvarige för beställningar lyckades inte beställa handsprit då det var helt slut. Verksamhetschef blev informerad om det, och hens svar var ”du får klura ut det själv”. Vilket kändes underligt med tanke på att jag har inte behörighet för att göra mer än så.

X: Just nu är jag sjukskriven.

Cynthia: Oj då, det var tråkig att höra, dock inte förvånansvärt med tanke på vilket belastning ni har i era verksamhet, inte minst under Covid-19-tider. Men vilka åtgärder skulle du råda för att underlätta er belastning just nu i dessa hårda tider och framöver?

X: Personal bör få ha munskydd och barnens föräldrar skaffa sig en mer begripligt förståelse när det gäller symtomen. Inte bara för deras barn bästa, utan också för personalens bästa. Det skulle försäkra barnens trygghet i förskolan om personalen har mer skyddsutrustning, då blir vi mindre sjuka eller åker in i vägen p.g.a. så mycket belastning.

Cynthia: Det var allt, tack för din tid och allt det bästa framöver.