Konsten att hålla ett tal – inför den kommunalpolitiska utbildningen

Det här materialet är författat av Roger Svalhede inför den kommunalpolitiska utbildningsdagen vi ska ha söndagen den 5 augusti kl. 12:00 – 18:00 på Kommunhuset, Rudsjöterrassen 2.
Roger Svalhede har väldigt lång facklig erfarenhet från bl a Transport, Kommunal och LO-skolan Runö i Åkersberge. Många fackförbund har anlitat honom inför kongresser, när ombud ska lära sig gå upp i talarstolen m m.
Roger Svalhede har också varit kommunalpolitiskt aktiv i Österåkers kommun under många år. Det kommer bli väldigt roligt att han kommer hit till oss och delar med sig av sina kunskaper.
För att få lite mer ut av dagen är det bra att läsa igenom detta och förbereda sig på ett litet kort anförande för att prova på kommunfullmäktiges talarstol.
Förberedelser för att hålla tal
En politiker behöver kunna tala inför folk. Det kan handla om en diskussion i fikarummet på jobbet, på ett torgmöte, när ni knackar dörr och i det politiska uppdraget.
Under utbildningsdagen den 5 augusti kommer ni att hålla var sitt tal från talarstolen i Kommunfullmäktigesalen. För vissa av er är det inget nytt och känns bara lite pirrigt. För andra är det en skräck att tala inför andra.
Låt oss fundera lite över den skräcken. Vad är det egentligen vi är rädda för? Ingen kommer att bli vare sig utskrattad eller misshandlad för sitt tal. Inte ens om någon får black out så kommer något farligt att inträffa. Ingen annan utöver kamraterna som kandiderar för Vänsterpartiet i Haninge, jag och er politiske sekreterare kommer att vara med så räkna med applåder för ditt framträdande.
Instruktioner
Ämnet för talet: Du ska välja ett ämne som du brinner för, något du verkligen vill förändra i kommunen. Det ska vara något som Vänsterpartiet i Haninge står bakom. Kolla gärna i ert budgetförslag eller handlingsprogram för kommande mandatperiod för inspiration och vägledning. Ämnet ska vara inom kommunens kompetens, något som kommunfullmäktige faktiskt har rätt att bestämma om. Exempelvis att sätta ett tak på antalet barn i barngrupperna inom förskolan är något som kommunfullmäktige kan besluta om. Att förändra läroplanen i grundskolan beslutas inte av kommunen utan är en fråga för staten.
Målgrupp: När du skriver ett tal så är det viktigt att ha klart för dig vem du vänder dig till, vilken som är målgruppen. Talar du i Kommunfullmäktige så sitter hela Kommunfullmäktige och lyssnar. Du kommer sannolikt inte att övertyga någon politisk motståndare oavsett hur skicklig talare du är. Den egentliga målgruppen är oftast åhörare, i lokalen, via närradion och via webbsändningar. Det behöver inte hindra dig från att vända dig till andra politiker i Kommunfullmäktige. En debatt kan vara riktigt givande för åhörare. I politiska nämnder finns sällan åhörare. Där gäller det oftare att försöka få med sig ledamöter från andra partier på att förbättra något inom verksamheten.
Taltid: I Kommunfullmäktige begränsas taltiden oftast i replikskiften men kan även begränsas i varje anförande och debatt. Det är Kommunfullmäktige som bestämmer om talartiden ska begränsas och hur. Begränsningarna får dock inte missgynna någon ledamot eller något parti. Talet i vår övning ska endast vara 2 minuter långt. Det är kanske det svåraste med övningen, att vara så kortfattad att det du vill säga blir sagt på två minuter. Ju längre talet är desto färre av åhörarna kommer att orka hålla koncentrationen och följa med i ditt tal. Den som tränat mycket på att tala kan klara att få åhörarna med sig i flera minuter. De allra skickligaste mycket länge. Hur mycket av talen på första maj kan du återge?
Talets struktur: Även ett väldigt kort tal behöver struktur. Det är en hjälp för dig men ännu viktigare för åhörarna. Det ska vara lätt att hänga med och intressant nog för att fortsätta lyssna. Därför ska ni träna på att följa en viss struktur i talet.
1) Inledning. För att fånga uppmärksamheten behöver inledningen väcka intresse hos åhörarna. Exempelvis en inledning med orden ”Låt oss krossa kapitalismen” kommer sannolikt väcka intresse hos hela kommunfullmäktige. Många socialister skulle bli varma inombords men tyvärr väcker det nog avsky hos de flesta och kommer förmodligen ta fokus från det du vill åstadkomma. Inledningen bör dock innehålla en problemformulering. Ex ”Ordförande, ledamöter och åhörare. Barngrupperna i förskolan är för stora. Det leder till att våra barn mår dåligt och inte får tillräckligt bra möjligheter att utvecklas.”
2) Argument: I inledningen har du presenterat en problemformulering och du har en tes, att för stora barngrupper är dåligt för barnen. Nu ska du uppfinna tre olika argument som styrker din tes, så kallade pro-argument. Inom retoriken används ofta logos, etos och patos. Att använda olika typer av argument ökar chansen att målgruppen kommer att förstå dig och bli övertygad om att du har rätt.
Logos-Etos-Patos
Logos: Logosargument kan vara fakta, statistik, lagstiftning, forskning, logik. Åhöraren ska få klart för sig vad som är logiskt att göra utifrån exempelvis statistik. Exempelvis ”I Haninge kommun har barngrupperna nu i snitt 16,9 barn. De kommunala i snitt 16,5 och de privata 17,2 barn. Forskningen som Skolverket bygger sina rekommendationer på visar att i barngrupper med fler än 15 barn där far barnen illa. Risken för penalism är uppenbar och personalen hinner inte skapa tillräckligt bra förutsättningar för barnens utveckling.” Även vittnesmål av dig eller andra exempelvis föräldraföreningen, personalen på förskolan Ringblomman stärker din tes. Exempelvis: ”När jag hade min son på förskolan Ringblomman kunde jag följa en farlig utveckling. Antalet barn på hans avdelning blev allt fler. Personalen hann inte med barnen. Det blev allt bråkigare och allt mer högljutt. Min son som tidigare längtade till förskolan blev allt mer motvillig att gå dit. Han blev allt tröttare och bråkigare. När så två av barnen flyttade till en annan förskola vände det. Nu tyckte min son att det var roligare igen.” I det senaste exemplet är det en del av en berättelse, det fångar ofta åhörarnas intresse.
Etos: Etosargumenten ska bygga förtroende och vädjar till åhörarnas förnuft och moral. Här ska du få åhörarna övertygade om att vi kan lita på dig och att övertygade om vad som är det rätta. Du kan låna auktoritet från någon som allmänt åtnjuter högt förtroende. Att hänvisa till Lenin kommer förmodligen undergräva förtroendet snarare än att stärka det. ”Förskolepsykologen Gunilla Niss har i flera studier konstaterat att barn generellt mår sämre i stora barngrupper än i mindre.” eller ”Den förre förskolechefen slutade med motiveringen att hon inte kan ta ansvar för barnen, att Haninge kommun inte längre kan leva upp till förskolans mål nu när barngrupperna blivit för stora. De allt för stora barngrupperna är en skam för Haninge.”
Patos: Patosargumenten syftar till att väcka känslor. Känslor är ofta underskattade i kraft men är inte sällan effektivare än fakta. Det kan vara att få åhörarna att bli glada över hur enkelt vi kan göra saker bättre eller ledsna, förfärade, rent av arga över hur illa det faktiskt är. Exempelvis ”När jag i förra veckan kom till förskolan för att hämta min son stod två små flickor och grät ute på gården. Ingen personal syntes till. Den ena tjejen hade ett blödande sår på sitt högra knä. Personalen hinner inte med alla barnen. Det här gör mig som förälder rädd.”
Använd ett patos-, ett logos och ett etosargument i ditt tal för att stärka din tes.
3) Avslutning: Nu har du framfört en tes och använt tre argument som förhoppningsvis övertygat åhörarna om att något behöver göras. Det är därför bra att i avslutningen ha en handlingsuppmaning. Åhörarna vill göra något och du berättar nu vad som bör göras. I Kommunfullmäktige ska yrkandet komma med. Exempelvis ”Barnen far illa med de stora barngrupperna. Vi bör göra som forskningen säger och sätta ett tak på maximalt 15 barn per barngrupp. Jag yrkar därför bifall på motionen” eller ”Jag yrkar på att Kommunfullmäktige beslutar att ingen barngrupp i förskolan får vara större än 15 barn.”
Nu har du en inledning, tre olika argument och en avslutning med ett yrkande. Läs ditt tal högt för dig själv. Klocka hur lång tid det tar att läsa texten. Du har endast två minuter på dig så tar det längre tid behöver du stryka bort en del text. Om det är något du särskilt vill betona i ditt tal så gör en paus på ett par sekunder innan du går vidare i talet. Det kan exempelvis vara efter inledningen.
Full text, stolpar eller utantill
När du har läst talet högt för dig själv några gånger så börjar det sitta i ditt närminne. Kanske kan du talet utantill. Det är inte alls nödvändigt att kunna talet utantill, men viktigt att du regelbundet har ögonkontakt med publiken. Själv använder jag ofta full text som stöd när jag håller tal. Risken är dock rätt stor att komma bort sig i texten. Det gör å andra sidan inget mer än att lite tid går till spillo. De flesta använder nog ”stolpar” eller stödord. För att göra stolpar väljer du ut vissa ord som är de väsentligaste i texten, ett eller ett par ord per mening. Det är för att orden du väljer ska relatera till meningarna. En del väljer att ha ett stödord per stycke i texten. Stödorden kan skrivas på ett separat papper eller bredvid fulltexten av talet. Testa hålla talet för dig själv endast med hjälp av stödorden och sedan utantill, utan text eller stödord. När du håller talet inför oss andra så väljer du vad som passar dig bäst.
Kroppsspråket
Kroppsspråket är viktigt för att vi ska kunna tolka andra människor. Om du lutar dig mot en annan person och skriker att du är glad att se hen så kommer det inte vara så trovärdigt. Håll en normal samtalston. Det är helt okej att vara nervös och spänd men försök att se avspänd ut genom att hålla ner axlarna. Om du tittar ner i marken eller bordet framför dig när du berättar något så kommer trovärdigheten vara mindre än om du tittar den eller dem som du berättar något för i ögonen. Under ditt tal behöver du några gånger titta upp på åhörarna. Det visar att det du säger är något du står för, något vi kan lita på. Är du osäker så välj att ha ögonkontakt med någon kamrat. Berätta för din kamrat att hen ska nicka instämmande när du tittar på hen. Nickar inte personen så kanske du fångat personen med ditt tal.
Lycka till!
Roger Svalhede