Skip to main content

Etikett: vänsterpartiet

RUR – så får Haninge kommun en bättre ekonomi

RUR – resultatutjämningsreserv – är ett tillägg till kommunallagen som infördes 2012. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att jämna ut den kommunala ekonomin mellan goda och svåra år, mellan hög- och lågkonjunktur eller om utvecklingen av statsbidrag och skatteunderlaget ökar eller minskar.

När beslutet om RUR togs i riksdagen 2012 röstade alla partier för den. Beslutet togs med acklamation, det fanns inga reservationer och det behövdes ingen omröstning. Alla partier insåg att det tidigare ekonomiska ramverket var för endimensionellt där man bara såg varje år för sig och krävde att varje år skulle generera ett överskott oavsett hur skatter, statsbidrag och konjunkturen utvecklades.

Att införa RUR är frivilligt för en kommun, men idag har ändå en majoritet av Sveriges kommuner infört RUR, för att få en jämnare ekonomisk utveckling. Att alla kommuner inte infört det kan ha sin naturliga förklaring i att för väldigt rika kommuner skull inte RUR tillföra något av betydelse – de klarar upp- och nedgångar i alla fall.  Fattigare kommuner som kämpar med att klara ett noll-resultat kvalar ändå inte in i det här systemet, då man bara kan sätta av pengar som överstiger ett överskott om 1% av skatter och statsbidrag. Fattigare kommuner är mer hjälpt av ett förbättrat skatteutjämningssystem mellan olika kommuner.

Så här sa Jonas Sjöstedt efter att RUR antagits i Riksdagen:

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var för RUR.

”I höstas antog riksdagen regeringens proposition om kommunala utjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Den nya lagen innebär att kommuner och landsting under vissa förutsättningar får reservera en del av överskotten i goda tider för att på så sätt bygga upp lokala s.k. resultatutjämningsreserver. Sparandet får sedan tas i anspråk för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Vänsterpartiet välkomnar den nya lagen som ett steg i rätt riktning eftersom den kommer att öka kommunsektorns möjligheter att hantera konjunktursvängningar.”

Jonas Sjöstedt, motion till riksdagen 2012/13:Fi14

Haninge kommun behöver RUR. SKR – Sveriges kommuner och regioner – är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner och hjälper alla kommuner med bl a ekonomiska prognoser, skriver bl a:

”Framtidsprognosen idag pekar på att det, i synnerhet för år 2023, saknas medel för att få en budget i balans. Många kommuner och regioner kan därför, trots extremt goda förutsättningar 2020 tvingas överväga att i sin långsiktiga planering förbereda nedskärningar i verksamheten eller skjuta på nödvändiga investeringar. Detta, eftersom det inte idag finns några garantier för att staten skjuter till medel i samband med kommande budgetpropositioner. Ytterligare ett problem är att de anställningar staten hoppas på att kommuner och regioner nu ska göra i syfte att få igång konjunkturen i stora delar inte kommer att göras, då de långsiktiga resurserna och planeringsförutsättningarna saknas.”

Så vi har fått varningen. Ekonomin för den kommunala sektorn 2023 kommer vara knaper (om staten inte kommer med långsiktiga utfästelser). Vi måste ta den varningen på allvar, och ett sätt att förbereda oss är att införa RUR och börja placera överskott där för att stå rustade inför 2023. Allt annat vore oansvarigt mot kommunens anställda och Haningebornas krav på kommunal service.

Ulla Andersson kritiserar nuvarande balanskravet på kommunerna.
Ulla Anderssons reservation – balanskravet

När vi inledningsvis skrev att det inte fanns någon reservation i ärendet, så var det lite sanning med modifikation. Det fanns en reservation från Vänsterpartiet, men i ett annat ämne som också berör den kommunala ekonomin. Vänsterpartiet reservation handlade inte om själva resultatutjämningsreserven – den var Vänsterpartiet för – utan hur balanskravet på den kommunala ekonomin skulle formuleras. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, skrev då bl a: ”Vänsterpartiet föreslår därför att kommunernas balanskrav, precis på samma sätt som är fallet för målet beträffande den offentliga sektorns finansiella sparande, ska gälla över en konjunkturcykel”. Hela Ulla Anderssons motion hittar ni här. Kort sagt vill Vänsterpartiet att kommunens krav på ekonomisk balans ska gälla över en konjunkturcykel (som kortast 3 år och som längst 8 år). Statens ekonomiska mål innebär att det offentliga sparandet i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet vill att samma ska gälla för kommuner och regioner. Det innebär också att kommuners och regioners planeringshorisont måste vara längre.

Vänsterpartiet är beredda att ta sin del av ansvaret för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för Haninge kommun.

Kommunledningens budgetramar tvingar förvaltningarna att lägga extremt dåliga nedskärningsförslag

Bilden visar hur Haninge kommun gått med 686 miljoner i vinst sedan 2016. Enbart under corona-året 2020 gick man med 235 miljoner i vinst. Trots massiva statsbidrag går inte pengarna till de verksamheter som drabbats, utan man lägger pengarna på hög. Trots de goda resultat fortsätter den permanenta nedskärningspolitiken.

Haninge kommun har nu i mars hållit sin årliga ekonomikonferens. Den politiska ledningen, den S-ledda alliansen med C, L & KD, kommer trots stora överskott de senaste åren fortsätta med nedskärningspolitiken i budgeten för 2022.

Vi kommer skriva mer om den ekonomiska politiken i kommunen inför att budgeten för 2022 som ska antas i kommunfullmäktige innan sommaren.

I den här artikeln tittar vi på Social- och äldreförvaltningen.

Socialnämnden

Socialnämnden är en nämnd som varit satt under stor press p g a pandemin. Saker som fortsatt hög arbetslöshet, ökat våld mot kvinnor och barn, samt ökad psykisk ohälsa pressar förvaltningen hårt.

I budgetarbetet har förvaltningen angett att man kommer ha ökade utgifter 44,6 miljoner kronor för 2022. Största posterna är ekonomiskt bistånd, på grund av den ökade arbetslösheten, och ökat behov inom LSS.

Den styrande S-ledda alliansen är bara beredda att skjuta till 32,7 miljoner för 2022. Det innebär ett sparbeting på 11,9 miljoner kronor. Förvaltningens förslag på nedskärningar är:

  • Att säga upp 11 heltidstjänster. Det skulle enligt förvaltningen handla om ”socialsekreterare som jobbar med att handlägga ekonomiskt bistånd, utreda barn och unga som far illa, eller våld i nära relation och hedersvåld.”

Samma partier som i den offentliga debatten vill posera som förkämpar för barnen, våldsutsatta kvinnor och de som lever under hedersförtryck, gör helt tvärt om när de får hålla i den politiska taktpinnen. Genom att sätta en allt för hård ram för socialnämndens budget tvingar man fram destruktiva nedskärningar i förvaltningen.

  • Avveckling av personliga ombud. Personliga ombud ger stöd och hjälp till individer med psykiatrisk funktionsnedsättning att ha kontakt med myndigheter och vårdinrättningar, så att de därmed ska kunna ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service. Verksamheten med personliga ombud finansieras till 50% av statliga medel så den egentliga besparingen blir inte så stor; ca 600 000 kronor. Men verksamheten betyder oerhört mycket för dem som är beroende av den här hjälpen.
  • Avveckla Mötesplats 25. Mötesplats 25 är en träffpunkt för unga vuxna med psykisk och social ohälsa. Den betyder oerhört mycket för de som kommer dit. Den bryter den isolering som annars lätt drabbar individer med psykisk och social ohälsa, och gör det lättare att komma ut i samhället igen. Återigen är det extremt svaga grupper som drabbas av nedskärningarna.

Äldrenämnden

Även äldreomsorgen har varit väldigt drabbade under 2020 och pandemin har satt verksamheterna under hårt press.

Inför 2022 har förvaltningen äskat en ökad ram på 33,1 miljoner kronor för att täcka ökade volymer (fler äldre), ökade lönekostnader och högre driftskostnader. Den s-ledda alliansen har medgett en ökning på 19,2 miljoner kronor, vilket innebär nedskärningar på 13,9 miljoner:

  • Avskaffa fria broddar. Om man avskaffar fria broddar till våra seniorer sparar man 200 000 kronor – i sammanhanget en rätt bagatellartad summa. Karlstad universitet har kartlagt att i de kommuner som har fria broddar för seniorer minskar halkolyckorna med en tredjedel. Samhällsvinsten då färre behöver uppsöka akuten för benbrott m m, är betydande, för att inte tala om det minskade lidande för de som annars skulle drabbas.
  • Tuffare scheman och tajtare bemanning på vård- och omsorgsboenden. Här tror man sig kunna räkna hem 1 miljon kronor. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är nog nu med att pressa personalen. Haninge kommun behöver gå åt andra hållet; ta bort 12-timmarspassen och ha en högre grundbemanning, så verksamheterna inte blir så sårbara vid sjukdomar, utbildningar med mera.
  • Minska tillgången till somatisk dagvård. Här tror man att man ska kunna spara 2 miljoner kronor. Somatisk dagvård handlar om att rehabilitera kroppen fysiskt. Väldigt många som använder den somatiska dagvården är våra seniorer som t ex fått en stroke och fått fysiska funktionsnedsättning som behöver behandlas och tränas upp. Försvinner möjligheten till somatisk dagvård kommer det i andra ändan kosta mer för kommunen i ökat behov av hemtjänst för dess grupper, för att inte tala om lidandet av en utdragen funktionsnedsättning istället för en snabb rehabilitering.
  • Se över träffpunkterna. Vad som ska hända här är oklart. Träffpunkterna ska minska i omfattning; om det betyder färre träffpunkter eller minskade öppettider är för tidigt att säga, men 2 miljoner ska sparas in.

Alla partier ger läpparnas bekännelse åt problematiken med äldres ensamhet. Men när de den styrande S-ledda alliansen får chansen att visa vad man går för, så går man åt fel håll.

”Behöver du bryta din sociala isolering och prata med någon?” frågar man retoriskt på kommunens hemsida när man gör reklam för träffpunkterna. Självklart är det många som behöver det, och efter pandemin är ju behovet av att återfå sitt sociala liv större än någonsin hos våra seniorer.

Att då minska på träffpunkternas antal eller öppettider är helt fel väg att gå.

Vänsterpartiet kommer fortsätta granska kommunens ekonomiska politik i kommande artiklar.

Haninge kommun ska bekämpa arbetslösheten genom att ta in konsulter för 25 miljoner

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge

– Det finns inga garantier att detta ger fler arbetstillfällen och det är ett mycket kostsamt förslag.

En mycket stor arbetslöshet breder ut sig idag och det behövs många nya arbetstillfällen. Det är framförallt i sviter av Coronapandemi, där många olika branscher har drabbats mycket hårt.

Nu har Haninge kommun drivit igenom att man satsar stort på externa konsulter som ska få arbetstillfällen att öka. Man säger se en problematik att små- och medelstora företag i kommunen inte expanderar. Vid en förundersökning har man kontaktat företag och vissa har med tydlighet uttryckt att de inte vill expandera och är nöjda på den nivå de är. Vissa företagare har angett att problemet snarare är att man inte hittar rätta arbetssökande.

Haninge kommun har redan många olika insatser för att stödja företagen, som företagarna visar ett ganska litet intresse för. Nu ska kommunen erbjuda företagen kostnadsfri affärsutveckling- och rekryteringsstöd. Det finns inga krav på motprestationer från företagen – det är bara tacka och ta emot.

Det nya upplägget är att konsulter ska hjälpa företag och arbetssökande att hitta varandra. Detta satsar man 25 miljoner på under en 5 årsperiod. Man tror detta ska inbringa 1000 nya jobb, men det finns absolut ingen garanti.

Ett liknande förslag var uppe i kommunfullmäktige i december, kostnaden var för stor och det var osäkert hur många jobb det skulle ge och förslaget röstades därmed ner. Nu lägger man beslutet hos kommunstyrelsen där styret har majoritet. Att ett ärende med så stor dignitet och är så väldigt kostsamt inte ska upp i kommunfullmäktige är något man kan starkt ifrågasätta.

Förstudien som gjorts visar att Haninge har ökade kostnader för försörjningsstöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Den grupp som sticker ut är unga män utan slutbetyg från grund- och gymnasieskolan. Risken finns att de hamnar i utanförskap och kriminalitet.

Det här är kvittot på att skolan inte uppfyller sina mål och alla besparingar för barn och ungdomar får negativa konsekvenser. Vänsterpartiet anser att arbetsmarknadsåtgärder ska riktas mot personer som är långt från arbetsmarknaden. Man måste satsa på grund- och gymnasieskolan, utbildningar som är riktade till bristyrken och språkutbildning så att fler blir förberedda för ett arbetsliv.

Stärka den egna befintliga organisationen med mer erforderligt kunnande för ett mer aktivt arbete mot företagare i kommunen för att skapa fler arbetstillfällen och praktikplatser.

– Det finns inga garantier att detta ger fler arbetstillfällen och det är ett mycket kostsamt förslag. Att ärendet inte går till kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ, är något att ifrågasätta, säger Åsa Bååth, gruppledare Vänsterpartiet Haninge.

Hemtjänstens flytt till Handen görs om

Jag tycker det är bra att man gör om och gör rätt. Även beslutet att hemtjänstgruppen är kvar i Brandbergen och inte behöver ha längre transportsträckor till ärenden än nödvändigt är positivt.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet och ledamot i äldrenämnden

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge

Haninge kommuns planering om flytt av hemtjänstgrupperna i Handen och Brandbergen till en ny lokal på Hanverkarvägen i Handen skjuts upp för att göra om och göra rätt.

Man har fått mycket kritik för att mitt i pandemin flytta ihop två arbetsgrupper till en lokal. Det rör ca 50 anställda. Det har även framförts kritik att man inte följt gällande regelverk att göra risk- och konsekvensanalyser och att inte koppla in Kommunal inför flytten.

En annan kritik är att flytta hemtjänstgruppen i Brandbergen. Den har många ärenden i Brandbergen och täcker även områden Vendelsömalm, Vendelsö, Lötkärr och Gudö. Med en permanent lokal i Handen skulle det innebära mycket längre transportsträckor. Den närmaste vägen från Handen till Vendelsö – Gudö är Gudöbroleden och det är ju allmänt känt om de otroliga köerna som är där i rusningstid.

Mycket dålig arbetsmiljö att sitta fast i en kö och känna sig stressad när man har tidsgränser mellan ärenden. Man kan krångla sig på små vägar men slutklämmen måste man ta Gudöbroleden. Även klimatmålen påverkas negativt med längre körsträckor.

Nu har kommunen backat och tagit nya beslut, vilket känns positivt att man kan göra om och göra rätt. Flytten till Hantverkarvägen kommer ske för hemtjänstgruppen i Handen efter en riksoch konsekvensanalys, och Kommunal finns nu med i bilden.

Däremot kommer hemtjänsten i Brandbergen fortsätta i sina gamla lokaler i Brandbergen. Behovet av en ny lokal finns kvar för den är inte till ändamålsenlig, men man väljer att fortsätta söka en annan lokal än Handen.

Det finns även en flytt från hemtjänst i Västerhaninge till Handen och det beror på att befintliga lokaler ska rivas. Man letar nya lokaler i Västerhaninge och tills vidare kommer man vara i de befintliga lokalerna på Rudsjöterassen i Handen. Där finns idag den hemtjänstgrupp som kommer flytta till Hantverkarvägen. En stor fördel där är närheten till pendeltågsstationen när man ska till och från ärenden.

– Jag tycker det är bra att man gör om och gör rätt. Även beslutet att hemtjänstgruppen är kvar i Brandbergen och inte behöver ha längre transportsträckor till ärenden än nödvändigt är positivt, säger Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden och fortsätter:
– Haninge kommun har stora avstånd och behovet av att hemtjänstgrupper finns på flera platser istället för centralt är viktigt. Ju kortare tid till ärenden desto mer tid finns att fördela till brukarna.

Bostadsmarknaden i Haninge kärvar och vräkningarna ökar

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, sitter i kommunstyrelsen och tog upp frågan om vart bostadsmarknaden i Haninge är på väg?

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens utveckling och att tillväxten sker på ett hållbart sätt.

Nybyggnationen har fallit från 778 st nya bostäder 2017, via 541 st 2018 till 342 st 2019. Det finns inga siffror för 2020. Kommunledningen hävdar att de har detaljplaner och färdig infrastruktur för att hålla en takt på 750 st nya lägenheter per år. Men ändå händer det inte. Vad beror det här på?

Jo, ”marknaden har varit lite avvaktande”, säger kommunledningen. Och så kan det vara om man ser till bostadsrätter. Däremot är söktrycket på hyresrätter extremt brutalt. Det kommunala fastighetsbolaget Haninge Bostäder har en kötid på mellan 8 och 16 år (beroende på vilket område man söker till). Kanske det ger en fingervisning om att det är hyresrätter som behöver byggas och f f a att man måste låta Haninge Bostäder få expandera.

Haninge är idag en kommun med ganska få hyresrätter/1000 invånare jämfört med andra kommuner.
Haninge är idag en kommun med ganska få hyresrätter/1000 invånare jämfört med andra kommuner.

Efterfrågan i dag är på billiga hyresrätter. Billiga och klimatsmarta hyresrätter. Om marknaden för nya bostadsrätter ligger på 300-400 per år framöver, bör resterande upp till 750 lägenheter per år fyllas med hyresrätter. Om det inte finns intresse hos privata aktörer att bygga hyresrätter, måste kommunledningen låta Haninge Bostäder kliva in och fylla gapet. Enligt nu gällande Bostadsförsörjningslagen (2000:1383) är det i sista hand kommunens ansvar:

”att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.”

Det är hög tid att begrunda den förpliktelsen och skrida till verket. Den nuvarande ensidiga fokuseringen på bostadsrätter (det vill säga det som är lönsamt för byggherrarna bygga) är inte socialt hållbart. De hyresrätter som ändå byggs har alldeles för höga hyror. Många sitter fast i för dyra boenden.

Haninge har haft en positiv utveckling där antalet vräkningar minskat, men nu har den positiva trenden brutits.

Det vräks fler per 100 000 invånare i Haninge än snittet. Och sedan 2017 har den positiva trenden brutits.

Vad exakt antalet ökade vräkningar beror på vet vi inte. Men det borde vara en väckarklocka för kommunledningen att påbörja arbetet med att undersöka varför. Sitter för många fast i för dyra boenden? Är hyrorna på de nya hyresrätterna alldeles för höga? Det kanske går om man är två heltidsarbetande, men vad händer om en blir sjuk eller arbetslös? Rasar allt då?

I vilket fall så som helst har något hänt på bostadsmarknaden som inte är socialt hållbart.

Åsa Bååth, för Vänsterpartiet Haninge