Motion om att behålla fritidsgårdarna
Trots stora protester från barn, föräldrar och föreningar så klubbade den L-ledda idrotts- och fritidsnämnden igenom beslutet att lägga ner hälften av alla fritidsgårdar i Haninge på nämndmötet 2019-10-23.
Vänsterpartiet har ingen ordinarie ledamotsplats i nämnden så därför lämnade vi in ett ersättaryttrande. Vi var också ute veckan innan på Dalarö fritidsgård för att prata med barn, föräldrar och personal.
Barn och föräldrar stod och protesterade utanför nämndmötet. Sveriges radio var på plats och intervjuade de som demonstrerade.
Ett barn ville ta med sig sin skylt in på mötet och protestera men fick inte.
Att besluta om att lägga ner hälften av fritidsgårdarna i kommunen utan någon dialog med berörda barn, föräldrar, föreningar och invånare innan beslut är oacceptabelt.
Beslutet att lägga ner hälften av fritidsgårdarna är en direkt konsekvens av den nedskärningsbudget som kommunledningen lade i juni. Istället för att höja skatten vilket behövs om nämnderna ska kunna fortsätta med samma verksamhet som tidigare år, så väljer man att skära ner inom verksamheten.
Väl värt är att komma ihåg är att Liberalerna drev igenom en skattesänkning på 10 öre på kommunalskatten som började gälla år 2016*.
Om Liberalernas skattesänkningen inte genomförts skulle vi haft drygt 20 miljoner kronor mer till kommunens verksamhet.
Nedskärningarna av fritidsgårdarna beräknas spara in 2,35 miljoner kronor.
Därför har vi i Vänsterpartiet nu lagt en motion om att riva upp beslutet och låta fritidsgårdarna vara kvar.
Läs motionen nedan eller ladda ner som pdf.
Behåll fritidsgårdarna
Beslutet av kommunledningen (S, C, L, KD) att lägga ner hälften (fyra stycken) av Haninge fritidsgårdar har mötts med stora protester. Följande kommundelar kommer bli av med sina fritidsgårdar: Dalarö, Lyckeby, Tungelsta och Vendelsömalm.
Speciellt invånarna i Dalarö, föräldrar och barn har engagerat sig i frågan. I ett radioinslag från Sveriges radio intervjuas Ella, ett av barnen som går på fritidsgården:
“Jag vill inte att gården ska stängas. Det är en del av mitt liv och de flesta andras också. […]
Jag brukar vara med fritidspedagogerna sen brukar jag hänga med kompisar. Jag gör lite allt möjligt.
[…]
Ni stjäl en del av allas hjärtan och gården borde vara kvar”
En boende intervjuas också:
“Vi bor på ett ganska litet ställe. Vi har inga alternativ. Enda alternativet då är att hänga inne på ICA eller på pizzerian och det är ju inget bra alternativ för ungdomar. Barnen behöver ju ha någonting att göra, något meningsfullt.
[…]
Och även de barn som bor på Ornö till exempel som väntar på färjan. Och har bussen gått eller har färjan gått så är det ungefär en timme till nästa avgång.”
Beslutet att lägga ner fritidsgårdar (vare sig de är fullskaliga eller mindre ”träffpunkter”) är helt galet ur ett jämlikhetsperspektiv och ur ett integrationsperspektivet, något som framgår av själva utredningen som ligger till grund, “Utredning av fritidsgårdsverksamheten” (2019-10-18):
”Fritidsgårdsverksamhet har visat sig vara särskilt viktig för unga som inte tar del av annat fritidsutbud. Fritidsvaneundersökningen Ung livsstil visar att 50 procent av högstadieungdomarna och 61 procent av gymnasieungdomarna i Haninge inte deltar i föreningarnas eller i kulturskolans verksamheter. Över tid är det allt färre unga som är föreningsanslutna. Föreningslivet och föreningsidrotten når i störst utsträckning unga från högre socioekonomiska grupper, unga som bor med båda sina föräldrar och som, liksom sina föräldrar, är födda i Sverige. Även efter kontroll för social bakgrund är utrikes födda och unga med utländsk bakgrund underrepresenterade i föreningslivet.
Studier visar att fritidsgårdarnas besökare ofta är från familjer med små ekonomiska resurser och att unga som besöker fritidsgårdar i stor utsträckning har utländsk bakgrund. Områden där en stor andel föräldrar är arbetslösa eller har försörjningsstöd samt där ungdomar har sämre skolresultat har en större andel fritidsgårdsbesökare än områden med en motsatt karaktär. Dessa unga tar oftast inte del av annat fritidsutbud i lika stor utsträckning som de med andra förutsättningar. Ungdomarna i dessa områden prioriterar idrottsaktiveter lägre och vistelse på fritidsgårdar högre än ungdomarna i socioekonomiskt starka områden.”
Frågor som rör fritidsgårdar faller under idrotts- och fritidsnämndens ansvarsområde. Samtidigt så är det en oerhört stor förändring att lägga ner hälften av kommunens alla fritidsgårdar. Ett sådant beslut anser vi i Vänsterpartiet är ett beslut som är av större vikt för kommunen. Därför lägger vi den här motionen så att frågan kan prövas i kommunfullmäktige.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
- att upphäva tidigare beslut om nedläggning av fritidsgårdar
- att kostnaden belastar det ekonomiska resultatet
* Liberalerna drev igenom en skattesänkning på budgetfullmäktige år 2015 på 10 öre på kommunalskatten. I och med att man inte heller gjorde en skatteväxling från sänkt landstingsskatt till höjd landstingsskatt på 2 öre så blev den totala skatten (kommun+landsting) 12 öre lägre. Den nya skattesatsen började gälla 2016. En skattehöjning på 10 öre ger enligt tjänstepersoner på kommunstyrelseförvaltningen runt 20,7 miljoner kronor. Läs protokollet här på punkterna §146 och §152.