Vänsterpartiet: Cynthia, du kommer att hålla en föreläsning om den feministiska kampen i Latinamerika. Vill du berätta mer?
Cynthia: Det kommer handla om hur kvinnors situation ser ut. Således olika kvinnor aktörer som har givit sitt liv för kampen genom olika samhällsform.
Vänsterpartiet: Vilka likheter ser du mellan den feministiska kampen i Latinamerika i Sverige? Och vilka olikheter?
Cynthia: Likheter är att vi kvinnor i sin helhet är benägen att hålla vår sköld uppe p.g.a det patriarkatet samhället är byggd på. Vilket gör att vi lider såväl som vi sliter psykiskt för att inte bli stampad direkt eller indirekt.
Olikheter: Kvinnor som är född eller uppväxt här i Sverige har lätt med att ifrågasätta sig ”hur, vem eller varför” utan att bli utpekade som ohövliga. I Latinamerika är kvinnor generellt mer passiva, rädda och de som gör motstånd är fortfarande sedda som något rebellisk.
Vänsterpartiet: På vilket sätt kan vi lära oss om den feministiska kampen i Latinamerika?
Cynthia: Att feminismen främjas med handlingar.
Den är varken byggd i kön eller ideologisk, utan att det håller sig ihop i varje kamp, prosa och i varje individ kan skriva sitt historisk kamp.
Vänsterpartiet: Tack för samtalet! Och så hoppas vi att många kommer och lyssnar på dig den 10 september i kulturhuset.
Idag är sista dagen för att inkomma med synpunkter på detaljplanen Jordbro etapp 1. Det är en av tre detaljplaner som behandlar utvecklingen av centrala Jordbro. I Jordbro etapp 1 så innebär en realisering av detaljplanen i sitt nuvarande förslag bl.a. att kultur- och föreningshuset måste rivas.
Vi i Vänsterpartiet har skickat in våra synpunkter på detaljplanen. Läs nedan eller ladda ner här som pdf.
Om du själv vill inkomma med synpunkter så skicka in dina synpunkter på detaljplanen senast 2019-08-27 till [email protected] eller Haninge kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen, 136 81 Haninge. Märk ditt yttrande PLAN.2016.33.
Läs gärna de senaste inläggen vi har skrivit som berör Jordbro:
Vänsterpartiet har granskat förslaget till detaljplan för Jordbro etapp 1 och har en del synpunkter. En del av synpunkterna är av mer generell karaktär ur ett helhetsperspektiv och en del är mer konkreta.
Bristande helhetsgrepp på utvecklingen i Jordbro
Vi ställer oss frågande till varför utvecklingen i centrala Jordbro har delats upp på tre olika detaljplaner. Det skapar osäkerhet och gör att man mister helhetsgreppet. Det är flera saker som man vill lösa i utvecklingen av centrala Jordbro:
Ett nytt centrum eftersom det nuvarande upplevs som otryggt och nedgånget
Öka tryggheten i Jordbro
Byggandet av ett nytt kultur- och föreningshus
Bryta den socioekonomiska barriären mellan norra Jordbro och södra Jordbro, dvs bryta segregationen i Jordbro
F-9 skola i Jordbro
Bygga fler bostäder
Förbättra trafiksituationen och se till att man kan komma till centrum med hjälp av kollektivtrafik
Vänsterpartiet håller i stort med om ovan. Vi menar dock att det ska vara upp till föreningarna , de verksamma i Jordbro kultur- och föreningshus och invånarna i Jordbro att bestämma om det behövs ett nytt kultur- och föreningshus eller om det nuvarande ska behållas. (Mer om det nedan).
Vi ser också positivt på ett nytt centrum. Det finns fördelar med att uppföra det nya centrum på samma plats som nuvarande och det finns fördelar med att lägga nya centrum vid pendeltågsstationen. Men att centrumet behöver göras om för att bli mer tryggt och säkert är uppenbart.
Däremot så ställer vi oss frågande till varför man inte undersökt möjligheterna och fördelarna med att kommunen äger och driver centrumet. Avtal med externa aktörer verkar krångla till hela planeringen och processen. Att man har delat upp planeringen av utvecklingen av centrala Jordbro i tre etapper har att göra med att man vill att externa aktörer ska bygga centrum och bostäder. Det gör det hela mycket mer rörigt och osäkert.
Att Jordbro har en egen högstadieskola tycker vi är självklart.
Jordbro behöver ett kultur- och föreningshus
Det skulle vara förödande för Jordbros kultur- och föreningsliv om lokaler försvinner för föreningar och för invånarna i Jordbro. Jordbro kultur- och föreningshus fyller en viktig funktion idag som den självklara (och enda) allmänna mötesplatsen och är grundläggande för kultur- och föreningslivet.
Att riva kultur- och föreningshuset innan något nytt är på plats är dålig planering och ett svek mot Jordbros invånare. Vad ska föreningarna och Jordbros invånare göra under de åren som man väntar på att det nya kultur- och föreningshuset är på plats? Varför riva huset innan Jordbros invånare kan veta att det ens kommer komma ett nytt kultur- och föreningshus?
Det är tydligt att utvecklingen i Jordbro inte tas på allvar av de senaste kommunledningarna. De politiska beslut som ligger till grund är röriga och det finns inget helhetsgrepp. Jordbros invånare upplever det som att kommunen inte bryr sig om Jordbro. Och kan man klandra dem för det? Kommunen hade ett pop-up-kontor i Jordbro för att samla in synpunkter från boende. Det här är vad som kom fram:
“Många synpunkter har kommit in kring rivningen av kultur- och föreningshuset. Framförallt kommer dessa från dem som har någon koppling till huset, antingen genom regelbundet besöker någon verksamhet där, jobbar där eller aktiv i någon förening som huserar där. Den vanligaste åsikten verkar vara att det är synd och dumt att huset rivs och särskilt att det görs i den ordning som det nu planeras för, som innebär att verksamheterna måste evakueras under ett antal år. Många utryckte en osäkerhet om vad som ska hända med deras verksamhet eller förening. En viss osäkerhet uttrycktes också inför om det verkligen blir ett nytt kulturhus. En person som deltog i Jordbrodialogen undrade vad som hänt med den, och poängterade vikten av att involvera jordbroborna i arbetet med att utveckla stadsdelen.”
Det kommer krävas mycket för att återvinna jordbrobornas förtroende för kommunen och för politikerna. Det behövs att man involverar jordbroborna i utvecklingen och att man faktiskt lyssnar på vad de har att säga. Att riva kultur- och föreningshuset är inte ett steg i rätt riktning.
Rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus skjuts upp till våren. Det är bra att man skjuter upp rivningen. Men det rimliga vore så klart att rivningen inte genomförs innan ett nytt kultur- och föreningshus är säkerställt. Därför vore det rimligt att lägga den här detaljplanen, Jordbro etapp 1, och rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is tills Jordbro etapp 2 är antagen. I detaljplanen Jordbro etapp 2 så ska lämplig placering av ett nytt kultur- och föreningshus utredas. Jordbros invånare förtjänar allra minst att veta var och när det nya kultur- och föreningshuset ska ligga och att de kan vara trygga med att de kommer att ha ett kultur- och föreningshus i Jordbro. Det är viktigt att föreningarna får plats i det nya huset.
Ett uppenbart alternativ till att bygga ett nytt kultur- och föreningshus är så klart att stoppa rivningen av kultur- och föreningshuset. Det är vad föreningarna har efterfrågat och Vänsterpartiets hållning är att föreningarna måste vara involverade i beslutet huruvida man ska behålla och utveckla nuvarande kultur- och föreningshus eller om man ska bygga ett nytt. Det finns dessutom ett värde av behålla det nuvarande kultur- och föreningshuset pga dess kulturvärden och arkitektoniska värden vilket också lyfts i miljökonsekvensbeskrivningen.
Att erbjuda tillfälliga lokaler för kultur- och föreningsverksamhet kan i bästa fall bli plåster på såren. Men det finns inga förslag på åtgärder för att kompensera för förlusten av den viktigaste gemensamma mötesplatsen som kultur- och föreningshuset utgör. Samverkan mellan verksamheter (som Stationen tar upp) kommer också att upphöra eller drastiskt minska. Det finns inga förslag på åtgärder där heller.
Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys
Vi menar att de sociala konsekvenserna av att Jordbro står utan ett kultur- och föreningshus är väldigt negativa. Det är också något som tas upp under “Detaljplanens konsekvenser”:
“Rivningen av kultur- och föreningshuset samt ianspråktagandet av Hurtigs park för skola bedöms ge medelstora negativa konsekvenser för trygghet, psykosocial miljö, rekreationsvärden, kulturmiljö och på arkitektoniska värden […] 1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
[…] De negativa sociala konsekvenserna (trygghet, psykosocial miljö och rekreativsvärden) som ett genomförande av etapp 1 riskerar att medföra hanteras genom att de funktioner som finns inom etapp 1 ersätts inom etapp 2.”
Planavdelningen kan själva se att detaljplanen kommer innebära negativa sociala konsekvenser, något som kommer åtgärdas senare. Vi menar att de sociala konsekvenserna av den här detaljplanen (vilket förutsätter en rivning av kultur- och föreningshuset) är väldigt stora.
Barnkonventionen blir lag i Sverige 1 januari 2020. Haninge är också en barnrättskommun. Vi menar att förlusten av kultur- och föreningshuset är något som kommer drabba barn och unga extra hårt i Jordbro, mer än den vuxna befolkningen. Att barnperspektivet tas med ser vi som grundläggande och att att genomföra en barnkonsekvensanalys tycker vi är en självklarhet.
Boverket skriver följande om barnkonsekvensanalys:
“Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i planeringen
Barnkonsekvensanalysen (BKA) är ett verktyg för att tidigt synliggöra vilka konsekvenser planering, utformning eller förvaltning får för barn och unga. Det handlar om att anlägga ett barnperspektiv på förändringen, men också om att fånga barnets perspektiv på sin fysiska och sociala miljö.
Om det är barnen som ställer frågan, eller om det är någon som företräder barnen som formulerar perspektivet. Inför en barnkonsekvensanalys är det viktigt att själv ha klart för sig denna skillnad i perspektiv. En dialog med barn och unga i planeringen bör självklart utgå från barnens perspektiv. Men det är viktigt att resultatet framförs på ett professionellt sätt till beslutsfattare i ett dokument som kan vara en barnkonsekvensanalys inför planering och beslutsfattande. Allra bäst är det ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokumentet upprättas och beslut fattas.
Andra som kan bidra till att öka kunskapen om barns och ungas behov och skolans arbetsmiljö är folkhälsoplanerare och skyddsombud, fritidsförvaltning och utbildningsförvaltning eller motsvarande.
Följande frågor kan vara bra att ställa sig i arbetet med barnkonsekvensanalysen:
Vilka barn berörs av beslutet?
Vilka konsekvenser är mest relevanta att belysa?
Vilken kunskap om frågorna finns eller bör tas fram?
Vilken kunskap kommer från barnen själva respektive från företrädare för barnen?
Finns det särskilda problem eller intressekonflikter med att beakta barnets bästa i förslaget? Motivera varför ett eventuellt annat intresse väger tyngre än barnets bästa.
Hur får barn och deras företrädare komma till tals? Hur bereder vi barn möjlighet att komma med synpunkter utifrån sina förutsättningar?
Vilka konsekvenser fick beslutet/åtgärden?”
Vi tycker att barnkonsekvensanalys och sociala konsekvensanalys ska användas mer i Haninge kommun och i utvecklingen av Jordbro, speciellt när det gäller kultur- och föreningshuset. Och som Boverket poängterar, det bästa är ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokument upprättas och beslut fattas.
Vi tycker inte att barnperspektivet har funnits med i arbetet till den här detaljplanen. Vid några enstaka tillfällen har man nämnt barnens perspektiv, t.ex. friyta för barn och bullernivåer. Men det är långt ifrån tillräckligt.
Under samrådsperioden kom det in flera yttranden som lyfte vikten av ett kultur- och föreningshus. Både (den dåvarande) kultur- och fritidsnämnden och den kommunala verksamheten Stationen tog upp det:
Kultur- och fritidsnämnden:
“Kultur- och fritidsnämnden poängterar vikten av de verksamheter som idag finns i Jordbro- kultur- och föreningshus. Nämnden förmodar att det i en av de för Jordbro kommande detaljplanerna inryms ett nytt kultur- och föreningshus. Nämnden lägger också fram ett antal konsekvenser som en rivning av nuvarande kultur- och föreningshus förväntas få om det inte ersätts. Nämnden menar därför att inriktningen i det fortsatta arbetet måste vara att det i Jordbro finns ett kultur- och föreningshus som kan fortsätta erbjuda ändamålsenliga lokaler för olika verksamheter som efter rivning av befintligt hus. Nämnden menar vidare att det är anmärkningsvärt att det i beskrivningen av detaljplanens konsekvenser, under rubriken sociala konsekvenser, inget nämns om det som kommer att ske när befintligt kultur- och föreningshus rivs.”
Stationen:
“Stationen är en kommunal verksamhet som huserar i kultur- och föreningshuset. Verksamheten arbetar med långtidsarbetslösa och unga vuxna med psykisk ohälsa och har tillsammans med dem skrivit yttrandet.
Stationen framhåller att en nedläggning av Jordbro kultur- och föreningshus kommer att få negativa konsekvenser för de som bor och arbetar i stadsdelen. Kultur- och föreningshuset har utgjort en naturlig samlingsplats för fritid och kultur och en plattform för demokrati, medborgarinflytande och integration. Utan kultur- och föreningshuset menar Stationen att medborgarna ges minskade möjligheter till mänskliga broar och kulturella möten. Stationen menar också att rivning av kulturoch föreningshuset ger minskade möjligheter för samverkan mellan verksamheter. Likaså påverkar rivningen arbetet med att förebygga kriminalitet och arbetslöshet i Jordbro negativt. Kultur- och föreningshuset utgör idag en arena för artister och konstnärer som försvinner i och med rivningen vilket gör att kulturutbudet för Jordbros invånare minskar. Slutligen framhålls också kultur- och föreningshusets positiva inverkan på Jordbros rykte och attraktivitet.”
Svaret på de här yttrandet är:
“Rivningen av kultur- och föreningshuset har varit en given förutsättning för planarbetet till följd av beslut tagna av kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden har i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt kultur- och föreningshus i kommande detaljplan för Jordbro etapp 2 som planeras att ställas ut för samråd under hösten 2019. Inför granskning har en miljökonsekvensbeskrivning tagit fram som bland annat beskriver de sociala konsekvenserna av att kultur- och föreningshuset rivs. Planbeskrivningen har kompletterats med denna information.”
Det går inte att läsa svaret på annat sätt än att politikerna har fattat ett beslut om rivning, oavsett vilka konsekvenser det får, och att förvaltningen gör så gott de kan. Det hade dock varit intressant att läsa om vad planavdelningen själva tycker om de förutsättningarna de hade när de jobbade med detaljplanen. Vad tycker en samhällsplanerare om att riva den enda mötesplatsen i kommundelen?
Stadsbyggnad som främjar social hållbarhet
Stadsbyggnad bör ta hänsyn till hur man främjar jämlikhet, minskar de ekonomiska klyftorna, ökar invånarnas delaktighet i samhällslivet, stödjer föreningslivet, säkerställer bostäder till rimliga priser, värnar barnperspektivet och främjar en rättvist fördelning av resurser och tillgång till välfärd och servicefunktioner.
Haninge kommun bör sätta större fokus på att främja en god folkhälsa och anlägga ett folkhälsoperspektiv i stadsplaneringen.
Några saker som går i helt fel linje är rivning av kultur- och föreningshuset och nedläggning av familjecentralen i Jordbro. Vi behöver mer välfärdstjänster och service i Jordbro, inte mindre. Vi behöver stora satsningar för att komma till bukt med otryggheten och kriminaliteten. Vi behöver få ett mer levande Jordbro och stärkande av föreningslivet.
Kommentarer till detaljplanen
Miljökonsekvenser
I miljökonsekvensbeskrivningen lyfts rivningen av gamla Jordbromalmsskolans lokaler (nuvarande Jordbro kultur- och föreningshus) och ianspråktagande av Hurtigs park för skola och skolgård som det som kommer ha störst negativa miljökonsekvenser.
Hurtigs park har höga rekreativa värden och är en park som har utvecklats mer fritt och vilt än Höglundaparken. Planförslaget innebär att ytan kommer att minska. Den planerade skolgården kommer ta mark i anspråkande. När marken blir skolgård minskar möjligheten för bostadsnära rekreation.
Positivt är dagvattenhanteringen tas på allvar. Med tanke på att det är kommunal mark så kan kommunen ställa krav på byggherrar, exempelvis att kräva gröna tak på nya byggnader.
Friyta för barn
Vi håller med Länsstyrelsen m.fl. om att friytan för barn är för låg. Boverket lyfter 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i grundskolan som rimliga mått och att den totala storleken på friyta helst bör överstiga 3000 kvadratmeter.
Högstadieskola
Vänsterpartiet har länge drivit att Jordbro ska ha en högstadieskola. Därför är vi positiva till att man äntligen kommer med förslag om det. Vi tror dock att en högstadieskola inte måste ligga under detaljplanen för etapp 1. Den hade kunnat ligga i etapp 2 som ligger nära i tid. Återigen, det hade varit bättre att ta ett helhetsgrepp i utvecklingen av centrala Jordbro. Att ha tre separata detaljplaner tror vi inte är det bästa.
Typ av byggnader
Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna.
Vi vill också att man bygger i hållbara material, gärna flerbostadshus i massivträ.
Upplåtelseform och rörelse mellan södra och norra Jordbro
Idag är det stort behov av hyresrätter till rimlig hyra. Vi vill att det ska byggas fler klimatsmarta och billiga hyresrätter. ETC Byggs klimatsmarta hyresrätter i Västerås kan vara en inspiration. En annan självklar inspiration är Allmännyttans Kombohus (f.d. SABO Kombohus).
Vi vill minska bostadssegregation i Sverige, i Haninge och i Jordbro. När det finns behov av bostadsrätter så vill vi bygga blandat. Det kan innebära fler bostadsrätter i södra Jordbro men vi ser också en stor outforskad möjlighet att bygga flerbostadshus med hyresrätter i norra Jordbro där det finns mer tillgänglig plats.
Om de förväntade sociala konsekvenserna av detaljplanen skrivs följande:
“Detaljplanen bedöms samtidigt i viss mån bidra till en ökad socioekonomisk integration i Jordbro genom att detaljplanens struktur innebär att rörelse mellan södra och norra Jordbro uppmuntras och underlättas. Dessutom innebär de nya bostäderna ett tillskott av en ny typ av bostäder vad gäller upplåtelseform, men potentiellt också vad gäller utformning, vilket kan göra att nya grupper attraheras till stadsdelen.
Den övergripande visionen i Jordbro är att utveckla en välfungerande centrummiljö och att knyta ihop stadsdelens idag segregerade områden. Detta bedöms på lång sikt tillföra kvalitéer till Jordbro som idag saknas och som sannolikt bidrar till att många med arbete söker sig från stadsdelen (vilket konstateras i avsnittet om social miljö). Återfinns samma stadskvalitéer i Jordbro som de som flyttar söker på annat håll kan stadsdelens socioekonomiska status på lång sikt höjas, och närma sig kommunsnittet.”
Vi menar att byggandet av flerbostadshus med hyresrätter och verksamheter (t.ex. förskola, skola, fritidsgård) i norra Jordbro skulle bidra till en uppblandning av upplåtelseformer och en större rörelse mellan södra och norra Jordbro.
Vi vill också understryka att personer som bor i hyresrätter inte är sämre människor. De som bor i Jordbro är inte heller sämre människor. Det är absurt att man ska behöva säga det men när man lyssnar till diskussionen om Jordbro så låter det ibland som att lösningen på problemen i Jordbro skulle vara att bygga dyra bostadsrätter (eller omvandla befintliga hyresrätter till bostadsrätter) så att de med lägre inkomst inte skulle ha råd att bo i Jordbro och att något mer välbeställda flyttar in till Jordbro. Men det är inte andelen hyresrätter eller storleken på invånarnas plånböcker som avgör Jordbros utveckling. Det handlar om att invånarna i Jordbro ska ha samma tillgång till offentlig service, samma möjlighet att påverka sina liv och sitt bostadsområde.
Underjordiska garage
Vi stöder förslagen att anordna underjordiska garage, inte minst för att frigöra markyta. Samtidigt behöver vi sätta p-tal på ett sätt för att uppmuntra hållbart resande med kollektivtrafik, cykel och gångtrafik.
Feministisk stadsplanering
Det finns flera aspekter i feministisk stadsplanering. Att bygga så att hus, byggnader, vägar och parker bidrar till ett öppet och ljust offentlig rum är viktigt. En annan aspekt är att se till att lämning och hämtning på förskola och skola är enkelt transportmässigt, t.ex. genom att förskola och skola ligger nära kollektivtrafik och nära boendet. Det är vi positiva till att man har lyft i detaljplanen.
Förslag till åtgärder
Ta ett helhetsgrepp i utvecklandet av centrala Jordbro. Slå ihop etapp 1, 2 och 3 eller åtminstone lägg etapp 1 på is tills etapp 2 är avklarad
Utred möjligheten att kommunen står för byggandet av det nya centrum och driften
Lägg rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is. Aktualisera rivningen först när/om ett nytt kultur- och föreningshus är på plats
Genomför en ordentlig social konsekvensanalys (SKA) av vad förlusten av ett kultur- och föreningshus kommer innebära för trygghet, kriminalitet, tillgång till mötesplatser, osv
Genomför en barnkonsekvensanalys (BKA)
Bryt segregationen genom att bygga hyresrätter och andra verksamheter i norra Jordbro
Mer stöd till föreningslivet för att bidra till ett levande Jordbro
Trygghetssatsningar som involverar Jordbros invånare. Göra det offentliga rummet mer belyst och tryggare. Fler satsningar på fältassistenter, fler mötesplatser för invånarna (speciellt barn och unga) och bättre öppettider för dessa
I dagarna har vi kunnat läsa om senaste IPCC-rapporten Climate Change and Land. Den tar upp skogs- och markanvändning (dvs jordbruk) och vilka utsläpp det medför. Några saker rapporten tar upp:
Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning bidrar till stora utsläpp (23%). Men rätt hanterade kan de bli en kolsänka, dvs ”suga åt sig” koldioxid istället för att släppa ifrån sig växthusgaser
Mindre konsumtion av kött och en mer växtbaserad kost kan drastiskt minska utsläppen av växthusgaser. Det finns också hälsovinster av en mer växtbaserad kost
Man höjer ett varningens finger för ett ensidigt fokus på biobränslen
Problemet med matsvinn tas också upp där 25-30% av den totalt producerade maten försvinner som svinn
Därför lägger vi idag en motion om att införa vegonorm i Haninge, dvs att växtbaserad mat ska vara standard.
(Ladda ner motionen som pdf här)
Motion om att införa vegonorm i Haninge
Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Varje dag kan vi läsa om rapporter om hur utsläppen ökar, om hur den globala upphettningen går snabbare än forskarna förutspått och om hur klimatförändringen redan idag påverkar oss. Katastrofer till följd av mer extremt väder ökar, vi får ökad förekomst av både extrem torka och av översvämningar.
Förra sommarens skogsbränder blev ett uppvaknande för många som ännu inte hade förstått hur allvarligt läget är. Vi måste agera nu och vi måste göra stora insatser för klimatet.
Klimatkrisen kräver att vi måste minska utsläpp av växthusgaser från samhällets alla olika sektorer. Vi måste minska utsläppen från resor och transporter, boende och uppvärmning, energiproduktion, industri och från jordbruket.
I senaste IPCC-rapporten kan vi läsa om att en övergång till en mer växtbaserad kost drastiskt skulle minska utsläppen från maten.
Animalieproduktionen står för runt 15% av av världens totala utsläpp av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket uppgår idag matens klimatpåverkan till 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. En helt vegetabilisk kost skulle ge utsläpp på 0,3 ton.
Jordbruksverket lyfter fram att vi också behöver äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka för att producera mat åt alla.n
Ur ett hälsoperspektiv är en växtbaserad kost ett mycket mer hälsosamt alternativ. Världshälsoorganisationen slår fast att charkuteriprodukter orsakar cancer och att rött kött troligen orsakar cancer. Flera forskningsrapporter visar på ett samband mellan konsumtion av mejeriprodukter och förekomst av cancer. För män gäller det prostatacancer och för kvinnor bröstcancer.
Det är viktigt att barn och unga tidigt får lära sig en hälsosam och hållbar livsstil så att de under sin barndom mår bra och har låg miljö- och klimatpåverkan. Men det är också viktigt att tidigt sätta goda vanor så att chansen ökar att de fortsätter med en hälsosam och hållbar livsstil i sitt vuxna liv.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att Haninge kommun inför vegonorm genom att erbjuda en växtbaserad rätt som huvudalternativ att om en rätt med animaliska råvaror ska serveras bör den stå som ett alternativ att detta ska gälla i kommunens alla serveringar – allt från förskola till äldreboenden, samt i såväl verksamhet i kommunal drift som i verksamhet som drivs på uppdrag av kommunen
Återigen så drabbar högerpolitiken Jordbro och Brandbergen. Nu har det S-ledda högerstyret beslutat att familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen ska läggas ner. Det blir ännu en samhällsinstitution som avvecklas pga “effektiviseringsskäl”. Vänsterpartiet hade egna förslag både i grund- och förskolenämnden och i socialnämnden.
Vänsterpartiet har pratat med en tjänsteman på kommunen som har arbetat med familjecentralerna. Det här är vad hen har att säga om familjecentralerna:
Vänsterpartiet Haninge: Berätta kort om familjecentralerna
Tjänsteman: Familjecentralerna är en verksamhet där olika verksamheter samlas under ett tak, det har rört sig om representanter från landstinget, kommunen men även från civilsamhället. Det är ett mycket smart och effektivt sätt att möta familjer i närsamhället. Det kan vara den nyinflyttade familjen som har frågor kring förskola, hur det fungerar. Det kan vara kvinnor och män som behöver stöd och hjälp med olika saker i vardagen som till exempel frågor kring barnhälsovård, öppen förskola och frågor kring socialtjänst.
Oftast finns familjecentraler i områden där det behövs extra stöd, det är många som inte har bil, som inte har SL-kort och behöver stöd i sitt närområde.
Vänsterpartiet: Vad tycker du om att man slår ihop familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen och flyttar dem till en ny i Handen?
Tjänsteman: Haninge kommun och landstinget sviker medborgarna, det finns en anledning till att man placerade dem i Jordbro och Brandbergen. Det var ett mycket gediget planeringsarbete när vi valde dessa två områden. Det var ett klart gemensamt beslut av tjänstemän och förtroendevalda. Vi var stolta över det kloka beslutet. De som verkligen behöver stödet från familjecentralen kommer inte ha möjlighet att besöka den i Handen. Det kommer inte att hända. Ett fullständigt misslyckande och ett riktigt dåligt förslag, hoppas verkligen inte att det går igenom. Detta är ju något som socialdemokrater och kristdemokrater har drivit gemensamt i alla år och det har varit ett överskridande mellan partier. På samma sätt har det sedan verkat i praktiken mellan olika huvudmän. Helt bedrövligt om de gör verkan av sitt hot.
Vänsterpartiet: Hur tror du att det här kommer att påverka Jordbro och Brandbergen
Tjänsteman:De förtroendevalda skjuter sig själva i foten, förtroendet för dem kommer att rasa fullständigt. Det handlar inte bara om familjecentralen. Listan är lång, Jordbromalmsskolan, Kultur och föreningshuset, polisstationen. Samhället abdikerar, de ger upp och det kommer också de som bor där göra. Det är fruktansvärt vilken utveckling som sker.
Med andra ord så låter det som en rejält dålig idé att lägga ner familjecentralerna i Jordbro.
Det blågröna regionstyret har beslutat med Anna Starbrink (L) (ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden på Region Stockholm) i spetsen att lägga ner barnavårdcentralerna i Jordbro, Brandbergen och Vendelsö för att samla allt till en ny i Handen.
Enligt Mitt i Haninge så är Anette Haaf (S) (ordförande för socialnämnden i Haninge) överens med regionstyret med samordningen.
Att regionen väljer att lägga ner barnavårdcentraler är olyckligt. Men det allra minsta man bör göra är att protestera och förmå regionen att ompröva sina beslut eftersom det drabbar Haninges invånare hårt och det drabbar familjecentralerna vilket är ett resultat av kommunala beslut.
Frågan har varit uppe både i grund- och förskolenämnden och i socialnämnden.
Samuel Skånberg (V), ledamot i socialnämnden och Sevim Celepli (V), ledamot i grund- och förskolenämnden
– Det här beslutet kommer att innebära att kontakten kommer att försämras med just den målgruppen som familjecentralerna är tänkta att nå. Brandbergen och Jordbro är dessutom listade som utsatta områden av Polisen, så det är verkligen tråkigt att man då i dessa områden väljer att ta bort familjecentralerna som har så bra förebyggande insatser, säger Sevim Celepli, ledamot i grund- och förskolenämnden för Vänsterpartiet.
– Det har inte gjorts någon konsekvensanalys av nedläggningen av familjecentralerna. Hur kommer det här att påverka Jordbro och Brandbergen? Undrar Samuel Skånberg, gruppledare för Vänsterpartiet och ledamot i socialnämnden
Vänsterpartiet föreslog i socialnämnden att återremittera ärendet för att göra en konsekvensanalys. När det förslaget föll så hade vi ett förslag om att socialnämnden ska verka för att verksamheterna i familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen ska fortsätta drivas i så stor utsträckning som möjligt. Vi begärde rösträkning men tyvärr så röstade ingen annat ledamot än Vänsterpartiets för vårt förslag.
Vänsterpartiet ser med oro på hur det skärs ner mer och mer i kommunen. Jordbro drabbas extra hårt, dels av nedläggningen av familjecentralen men också av det nyligen tagna beslutet om rivning av kultur- och föreningshuset.
Vi behöver satsa mer på förebyggande insatser och nödvändiga satsningar på välfärden i Jordbro och Brandbergen för att invånarna ska få lika bra samhällsservice som andra delar av kommunen. Det som händer nu är att det S-ledda högerstyret gör tvärtom.
Vänsterpartiet är väldigt kritisk – på många punkter! – mot kommunledningens budget för 2020. Nedanstående text är inledningen till Vänsterpartiets förslag till mål och budget 2020 och förklarar varför kommunledningens budget inte håller måttet och kommer leda till väldigt stora nedskärningar. En sammanfattning av Vänsterpartiets egen budget finns här.
William, Sevim, Åsa och Samuel kämpade på bra under det 7 timmar långa fullmäktigemötet om kommunens budget.
Kommunledningens ofärdiga budget – en gris i säcken
Det som händer nu i Haninge är exceptionellt. I Haninge lägger kommunledningen (s, c, l & kd) en ren anslagsbudget (fördelning av kronor och ören) utan tydliga politiska uppdrag till nämnderna, så som är brukligt. Det har uppenbarligen inte funnits tillräcklig stor politisk enighet i nuläget för att ange uppdrag till nämnder, vad de ska fokusera på nästa år.
Man skriver bara att: ”Samtliga nämnder uppdras i Strategi och budget – den detaljbudget nämnderna gör efter att fått den ekonomiska ramen från kommunfullmäktige/min anm – inarbeta de politisk utpekade (sic) åtgärderna som återfinns i den politiska plattformen (de styrande partiernas gemensamma avsiktsförklaring/min anm).”
Nu är ju inte den politiska plattformen ett kommunalt dokument i det avseendet. Det är bara fyra partiers gemensamma åsikter om vad de tycker ska hända med Haninge. Så, det kanske kan vara ett uppdrag för nämndledamöterna från de fyra styrande partierna att arbeta för i nämnderna. Övriga nämndledamöter arbetar naturligtvis inte efter den politiska plattformen och kan heller inte åläggas att göra det. Man arbetar efter respektive partiers program och försöker få genomslag för den politiken. Det är så det fungerar i en demokrati. Den styrande koalitionens dröm att alla ska vara tvungna att arbeta efter deras politiska plattform andas lite…. storhetsvansinne?
Vad än värre är; kommunledningens budget – så som den skickats ut – verkar inte ens vara klar. Kommunledningen skriver att det saknas 18 miljoner kronor för att får ihop sin budget och vill ha ett carte blanche från kommunfullmäktige att de säkert ska fixa ihop de 18 miljonerna på något sätt någon gång innan året är slut.
Det är mycket möjligt att de klarar det, men det är principiellt tveksamt. 18 miljoner är mycket kommunal verksamhet. Om de ska sparas in och vart de sparas in är en viktig politisk fråga, och inte en rent kameral fråga. Kommunfullmäktige förtjänar att få ta ställning till en komplett budget där alla nedskärningar redovisas. Nu förväntas vi köpa grisen i säcken.
För det kommer att bli nedskärningar. I mars hade kommunen sin årliga ekonomikonferens där nämnderna redovisade de anslag de behövde för att bedriva oförändrad verksamhet 2020, med kompensation för volymökningar, pris- och löneökningar m m. Kommunledningens budget ligger 173 miljoner under den nivå som är status quo för nämnderna. Det är högst otroligt att någon verksamhet kommer gå helskinnad ur det här stålbadet.
Förskolan blir slagpåsen i årets budget
Störst skillnad mellan behov och tilldelning är grund- och förskolan. Ledningens budget ligger 70 milj under den tilldelning som utbildningsförvaltningen önskade för att behålla nuvarande nivå.
Som utbildningsförvaltningen skriver i sitt remissvar: ”Eftersom 97,5 procent av Grund- och förskolenämndens driftsbudget direkt eller indirekt fördelas ut till verksamheterna är det i princip också bara där som ekonomiska effektiviseringar kan göras i någon större omfattning för att hålla tilldelade budgetram.”
(1)
Det huvudsakliga sättet att hantera det blir, återigen, bristande kompensation för pris- och löneökningar i uppräkningen av elevpengen.
Tittar man på kommunledningens uppräkning av elevpengen så kan man se att elevpengen för låg- och mellanstadiet höjs i tillräcklig omfattning, emedan elevpengen till högstadiet inte gör det. Den stora slagpåsen i budgeten är dock förskolan. Här är höjningen av skolpengen i stort sett obefintlig.
Den liberala devisen om ”Skolan först” innefattar tydligen inte förskolan. Men vi bör påminna om att Liberalerna i Haninge gick till val 2018 på minskade barngrupper i förskolan. (2)
Också i kommunledningens politiska plattform säger man att ”Förskolan ska byggas ut i takt med att kommunen växer och barngruppernas storlek ska minska med en långsiktig målsättning att nå Skolverkets riktvärden.” (3)
Skolverkets riktmärke för barn som är 1-3 år är 6-12 barn i en barngrupp med tre anställda. För barn som är 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. I Haninge har barngrupperna ökat från i snitt 17,5 (2013) till 17,9 (2018).
Till kommunledningens försvar bör dock påpekas att det finns statsbidrag att söka för att minska barngrupperna för de småbarnen upp till två års ålder. Problemet med kommunledningens budget är att dessa statsbidrag inte kommer gå raka vägen till att minska barngrupperna för de minsta, utan att största delen kommer gå till att bara finansiera driften som sådan och kompensera för den otillräckliga ökningen av elevpengen i förskolan.
Det fattades 101,5 miljoner kronor för kompensation för pris- och löneökningar till nämnderna. Det tycker inte vi är acceptabelt.
Bostadsbrist leder till sociala problem
I många år har socialförvaltningen signalerat om bostadssituationen i kommunen. Det byggs väldigt mycket, men för dyrt och inte på ett socialt hållbart sätt.
Socialförvaltningen skriver i sin remiss kring budgetförutsättningarna 2020:
“Bostadsbristen leder till att allt fler vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp och även om egentliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende kan situationen bli så akut att socialtjänsten måste ingripa.”
(4)
Bostadsbristen – eller rättare; bristen på billiga hyresrätter – leder till allt högre kostnader för sociala insatser i kommunen. Som socialförvaltningen själva skriver:
“Trångboddhet, bostadslöshet och hemlöshet leder ofta till sociala problem. Detta medför att förvaltningens målgrupper och personer med exempelvis psykisk ohälsa eller med missbruksproblematik får allt svårare att på egen hand finna en bostad. Bostadsbristen leder till ökade kostnader för socialnämnden genom ökat behov av akuta boendelösningar. Bristen på tillgängliga bostäder medför även att många inte kan flytta till egen bostad, utan blir kvarboende i dyra placeringar. Höga hyror riskerar dessutom att medföra högre kostnader för försörjningsstöd.” (5)
Kommunens nuvarande bostadspolitik är socialt och ekonomiskt kontraproduktiv.
Kommunledningens teori om att man ska bygga dyrt och därmed styra inflyttning till kommunen till “bra människor” (d v s folk med bättre ekonomi), vilket därmed skulle avlasta socialförvaltningen kommer på skam. Som förvaltningen själva skriver:
“Problem inom familjen, missbruk, psykisk ohäls och funktionsnedsättning finns inom alla samhällsgrupper.”
(6)
Det är en mycket grov förenkling av sociala problem att tro att det finns ett rakt samband mellan årsinkomst och boendeform å ena sidan och sociala problem å andra sidan. Socialdemokratins tidigare “sociala ingenjörskonst” att lyfta arbetarklassen har nu förbytts mot att i största möjliga mån undvika arbetarklassen.
I Haninge kommuns bostadsstrategi talar man dessutom lite föraktfullt om ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vänsterpartiet tror inte att det är ”för få svenskar” i ett bostadsområde som skapar sociala och ekonomiska problem eller, å andra sidan, att ökad ”svenskhet” i en stadsdel skulle ”bota” sociala och ekonomiska problem. Man ger ”svenskheten” en magisk innebörd, som är ovärdig en upplyst politisk diskussion. Nuvarande kommunala bostadsstrategi är som en dålig pamflett från 30-talet med mycket grova förenklingar kring etnicitet och ekonomisk status. (7)
Socialförvaltningen skriver vidare:
“På socialförvaltningens uppdrag förvaltar lokalförsörjningsenheten idag över 420 bostadskontrakt vilket är en ökning av cirka 70 kontrakt jämfört med föregående år. Detta är i längden ohållbart. Det behövs strategier för att minska antalet sociala kontrakt. Ett sätt är att den enskilde får möjlighet att ta över kontraktet efter viss tid.”
“På grund av den utveckling som uppmärksammats av förvaltningen, att allt fler hushåll vänder sig till socialtjänsten på grund av att de saknar bostad samt att kostnaderna för tillfälliga boenden ökat från 5,5 miljoner kronor 2014 till 13,8 miljoner 2017….”
(8)
Bristen på socialt hållbar bostadspolitik gör att kostnaderna skenar för socialnämnden.
Mycket skulle vara vunnet om det redan från början fanns ett bättre utbud av billiga hyresrätter, så att trångbodda, hemlösa eller separerande par inte över huvud taget blir aktuella hos Socialförvaltningen. Dessutom skulle mycket vara vunnet om individers placeringen från första början skedde till en billig hyresrätter i, förslagsvis, det kommunala bostadsbolaget. Att sedan, när individens situation stabiliserats, så kan individen själv ta över hyreskontraktet och inte behöva flytta för att Socialförvaltningen behöver lägenheten till en annan. Men för att det ska kunna ske krävs en stadig nyproduktion av billiga hyresrätter så att Socialförvaltningens behov kan tillgodoses och att de individer som är föremål för insatsen, så snabbt det går, själva kan ta över hyreskontraktet.
Vänsterpartiet har sedan många år krävt att det kommunala bostadsbolaget Haninge Bostäder ska gå i bräschen och bygga billiga, klimatsmarta hyresrätter. Vi har i tidigare budgetförhandlingar med Socialdemokraterna fått gehör för att årligen bygga 200 billiga, klimatsmarta hyresrätter i kommunen, men Socialdemokraterna har inte orkat leverera på den punkten. En del av Socialdemokratins högervridningen och ambition att leda en högerallians har varit just att överge den sociala bostadspolitiken. För överskådlig tid framöver är behovet – och Vänsterpartiets politiska ambition – att det ska byggas minst 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Som ett led till en mer socialt hållbar bostadspolitik tog Vänsterpartiet 2017 politiskt initiativ till att Haninge Bostäder sänkte inkomstkravet för att bli godkänd som hyresgäst. Kravet var tidigare att hyresgästen skulle ha en inkomst som var tre gånger så hög som hyran. Det kravet gjorde att många diskvalificerades som hyresgäster trots att de skulle ha råd med hyran. Det nya kravet säger att det räcker att ha en inkomst som täcker hyra plus existensminimum. Nu kan fattigpensionärer, låginkomsttagare, studerande, sjuka och arbetslösa lättare få tillgång till den grundläggande rätten till bostad. Vi önskar att även privata värdar ska ändra sina inkomstkrav i samma riktning.
Hårdför bostadspolitik försämrar integrationen
Socialförvaltningen skriver:
“Förvaltningen anvisas 95 nyanlända för bosättning under 2019, jämfört med 182 personer 2018. Ytterligare 127 personer som varit asylsökande får enligt en preliminär prognos uppehållstillstånd under 2019 och väljer att bosätta sig på egen hand i Haninge kommun.”
“Prognosen är att förvaltningen kommer att ha omkring 90-100 ensamkommande barn i verksamheten under 2019. För 2020 prognosticeras en fortsatt minskning av ensamkommande barn i verksamheten.”
“Haninge kommun kommer fortsatt att anvisas direktinresta kvotflyktingar. Andelen kvotflyktingar av anvisade nyanlända kommer att öka eftersom antalet anvisade från migrationsverkets asylboenden sjunker samtidigt som avtalet om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot inte minskar på motsvarande sätt. Den största utmaningen rörande kvotflyktingar är att dessa personer kommer direkt från svåra omständigheter i flyktingläger, vilket innebär att personerna kan behöva olika behov av stöd och sjukvård som förvaltningen inte har kännedom om innan ankomst.”
“De nyanlända som hittills har anvisats till Haninge och som genomgått sin två-åriga etableringsperiod har i vissa fall kunnat hitta annat boende på egen hand. En del av de nyanlända har inte hunnit bli självförsörjande under etableringstiden, vilket innebär att de behövt socialtjänstens stöd till att lösa sin boendesituation. Under 2019 kommer 286 personer, vuxna och barn, att sägas upp från sin etableringsbostad. Att fortsätta stödja dessa ensamstående och familjer till en god etablering är ett stort uppdrag.” (9)
I år kommer alltså 286 personer – vuxna och barn – sägas upp från sin etableringsbostad. Förmodligen kommer antalet uppsagda 2020 ligga på inom samma härad. Den här åtgärden blir ju tämligen meningslös då Socialförvaltningen för en stor grupp, som inte är självförsörjande, ändå tvingas ordna boende på annat sätt.
Likväl som för gruppen med sociala kontrakt, bör ju möjligheten till att överta kontraktet ske så snart en nyanländ är självförsörjande (även om det sker innan två år har gått). Men återigen kräver det att Socialförvaltningen hela tiden får tillgång till nya billiga hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Vänsterpartiet tycker dock att etableringsperioden är för snålt tilltagen. Det är inte rimligt att tro att man lär sig språket och kan etablera sig på arbetsmarknaden på två år. Några kan säkert, men inte alla.
Att avvisa personer vars kontrakt gått ut efter två år skapar väldigt stora problem för de enskilda som blir berörda och är en katastrof för integrationen. Ett boende är en förutsättning för etablering, och ska nyanlända flytta runt i andrahandsboenden, som nu riskerar blir fallet för många i Storstockholm, går energi åt att hitta bostad till familjen.
En undersökning från demoskop presenterades om vad de nyanlända själva tyckte om mottagningen. De allra flesta var nöjda med mottagandet och de trivdes i Haninge, men det var tydligt att de som nu närmar sig slutet på sitt bostadskontrakt är oroliga. De måste flytta från kommunen till en kommun där det finns bostäder.
Det flesta nyanlända kommer efter två år, även om de blir etablerade på arbetsmarknaden och ha en inkomst, inte uppfylla kraven för att få ett bostadskontrakt. Även för de som har en utbildning i ett annat land så tar det lång tid att genomföra både SFI och läsa kompletterande studier för att utbildningen ska vara gångbar i Sverige. Det är sällan gjort på två år.
Flera kommuner i länet väljer att erbjuda ett längre korttidskontrakt än två år. Botkyrka, Huddinge och Sollentuna är några exempel. Botkyrka har fem år på kontraktet för att ge en reell möjlighet för nyanlända till etablering. Majoriteten av länets kommuner ger möjlighet att förlänga kontrakten om det behövs.
Om vi på allvar vill att de nyanlända som kommer till Haninge ska integreras in i samhället och på sikt kunna få tag på ett eget boende av egen kraft så är det inte rimligt att avvisa dem från sitt boende efter två år. Det skapar osäkerhet, otrygghet och stress att ha en avvisning hängande över sig inom en snar framtid. Det kommer försvåra studierna, ta fokus från arbetsmarknadsetableringen och definitivt vara skadligt för integrationen och dåligt ur barnens perspektiv.
Vänsterpartiet vill att standardtiden för ett korttidskontrakt för nyanlända som anvisats till Haninge sätts till 4 år och att det ska vara möjligt att kunna förlänga kontrakten efter individuell prövning där extra hänsyn ska tas till om det finns barn med i bilden.
Det måste till om vi menar allvar med att fokusera på en bra integration.
Det förebyggande sociala arbetet går i graven?
Kommunledningens budget för Socialnämnden är väldigt stram.
Det ursprungliga förslaget till ramökning för nämnden var 8,8 miljoner. I en kommentar till detta skrev Socialförvaltningen:
“Denna ramökning bedöms innebära ett effektiviseringsåtagande på 5,1 procent (48,1 mnkr) för nämndens verksamheter. Socialnämnden konstaterar att volymkompensationen för 2018 inte finns med i ramen i budgetdirektivet, vilket innebär att om inte ytterligare 23,2 mnkr beviljas i ramen för budget 2020 kommer nämnden att behöva lägga ner all icke-lagstyrd verksamhet.”
(10)
Lagstyrd verksamhet är den verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva enligt främst socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Också tvångslagarna lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) faller inom förvaltningens verksamhetsområde.
Icke lagstyrd verksamhet är den förebyggande och uppsökande verksamheten, dagverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder, föreningsbidrag, samverkan med frivillig- och brukarorganisationer, utbildningar e t c. Syftet med den icke lagstyrda verksamheten är ju dels att snabbt hitta och hjälpa personer med problem och förebygga större kostnader i slutändan inom den lagstyrda verksamheten.
I kommunledningens slutliga förslag till budget görs en ramökning med 20,6 miljoner kronor. Man har inte kompenserat för de 25,2 miljonerna som behövs för pris- och löneökningar.
Detta måste socialnämnden hantera, och det troliga scenariot är att man kommer spara på personal (-5 milj), minska placeringar (-8,5 milj), minskat antal ensamkommande (-3 milj) och att erbjuda stödboende istället för särskilt boende (-2,4 milj) som de största posterna.
Till det kommer det sparas 11,4 miljoner på den icke lagstyrda verksamheten – nästan en halvering av den verksamhet som bedrivs idag. Det kan verka tyckas vara lättförtjänta pengar nu, men är en draksådd inför framtiden.
Framför allt kommer en redan ansträngd personalgrupp få arbeta hårdare. Arbetssituationen för många inom socialförvaltningen är inte hållbar. Haningebor i behov av socialtjänstens tjänster kommer få det svårare att få hjälp och insatserna kommer att vara avskalade och mindre effektiva.
Vi måste behålla personalen som vill jobba med våra äldre
En av de största utmaningar kommunen står inför är personalförsörjningen; att behålla och rekrytera fler som vill jobba inom kommunens verksamhet. Inte minst inom äldreomsorgen.
Äldreförvaltningen har själva gjort följande prognos:
“Med den förväntade kraftiga volymökningen vad gäller äldreomsorg de kommande 10 åren kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov. Detta innebär att både fler personer och en större andel av den arbetsföra befolkningen kommer att arbeta med insatser inom äldreomsorgen. Bara volymtillväxten kommer att innebära en ökning av antalet arbetstillfällen med minst 50-80 per/år. Utöver det kommer det finnas ett rekryteringsbehov för att täcka pensionsavgångar och avgångar av personal som söker sig till andra yrkesområden. Totalt kommer det att finnas ett behov av nyrekrytering inom äldreomsorgsverksamheten på minst 75-100 anställda / per år de kommande tio åren. Beräkningen avser äldreomsorgen totalt i kommunen oavsett utförare. Under perioden 2020-2026 beräknas antalet pensionsavgångar inom den egna kommunala organisationen uppgå till cirka 133 personer eller cirka 17 procent av de idag anställda inom den egna organisationen.” (11)
Det ligger i ena vågskålen.
I andra vågskålen ligger att kommunledningen tvingar äldreförvaltningen i motsatt riktning. Vi har sett i dagarna hur äldreförvaltningen tvingats skära ned på nattpersonalen nu när statsbidragen minskar. Äldreförvaltningen får ingen kompensation när statsbidragen till äldreomsorgen försvinner:
“Statsbidraget till utökad bemanning inom äldreomsorgen har under perioden 2015-2018 använts till bland annat förstärkt nattbemanning på vård- och omsorgsboende och till nattpatrullen inom hemtjänsten. Det har även använts till förstärkning av hemtjänstorganisationen både på enhetschefssidan och vad gäller vårdbiträde och undersköterskor. I dagsläget är det oklart om någon liknande form av statsbidrag kommer att finnas de närmaste åren. Detta innebär ett stort intäktsbortfall för äldreomsorgen i Haninge kommun cirka 10 mnkr/år.” (12)
Äldrenämnden kommer totalt sett ha kostnadsökningar på lite drygt 50 miljoner kronor för 2020, varav 30 miljoner rena volymförändringar – fler äldre i behov av omsorg helt enkelt. Resten är löner och andra driftskostnader.
I kommunledningens budget får Äldrenämnden en ramhöjning på 34,1 miljoner. DEt kommer fattas 21,8 miljoner för kompensation för pris- och löneökningar. Problemet är bara att det här är en av kommunens mest personalintensiva verksamheter. Det finns lite annat att spara på. Därför är det inte konstigt att det enda förslag till besparing Äldreförvaltningen har att komma med är på personalen. Man kommer se över och minska bemanning i samtliga verksamheter. (13)
Alltså; å ena sidan har vi ett högt demografiskt tryck där vi får en många fler äldre (vilket är glädjande) och en verksamhet där det skriks efter fler händer inom äldreomsorgen. Å andra sidan har vi en kommunledning som går i andra riktningen med stor besparingar på just personalen.
Det är lite talande att Äldreförvaltning fruktar en högkonjunktur:
“En kraftig uppgång i konjunkturen innebär en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och att andra sektorer kan locka personal bort från äldreomsorgen.” (14)
Eller så ser man till att man är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsköpare. Men det verkar man tyvärr inte se som ett alternativ från kommunledningen.
(1) Ekonomikonferensens kompendium sid 31
(2) ”Förskolan ska inte vara skola, men den ska ha ett lärande perspektiv. Barn är naturligt nyfikna och vill upptäcka världen. Förskolan ska stimulera barns naturliga nyfikenhet att lära sig. Det är viktigt att ta tillvara barnens lust att lära redan i förskolan. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas ytterligare. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda, som stimuleras i sin språkutveckling och klarar grundskolan bättre genom att delta i förskolan. Nämnden ska se positivt på alternativa lösningar så som exempelvis mobila förskolor och uteavdelningar. Barngrupperna ska minska.” (Liberalernas budget, juni 2018, sid 29)
(3) Politiska plattformen, sid 5
(4) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 3
(5) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10
(6) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 5
(7) Bostadsstrategi för Haninge kommun, sid 3
(8) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10-11
(9) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 7, 8 & 11, vår kursiv
(10) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 28, vår kursiv
(11) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 17
(12) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 19
(13) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 22
(14) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 20
