Skip to main content

Författare: haninge

Fredrika Bremergymnasiet i topp!

Glädjande nyheter!

Vi är stolta över att ett av Haninges kommunala gymnasium, Fredrika Bremergymnasiet, ligger på topp bland gymnasier i Stockholms län!

I GyRanks jämförelse placerar sig Fredrika Bremergymnasiet i topp fem för flera av de yrkesförberedande programmen; Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet och Industritekniska programmet, och på första plats för Vård- och Omsorgsprogrammet! 

Undersökningen är en sammanställning av bland annat resultat från nationella prov, betygsinflation, andel behöriga lärare, elevnöjdhet, andel som tar examen och arbetsmarknadsutfall. När man utgår ifrån flera olika parametrar för vad en bra skola är så lyckas alltså kommunala Fredrika Bremer mycket bra. Detta på en gymnasiemarknad med 210 skolor i Stockholms län, varav 134 är fristående.

Glädjebetyg

Elever på fristående gymnasieskolor får högre betyg och studerar oftare vidare än elever på kommunala gymnasieskolor. Enligt en rapport av SNS från 2022 hänger detta dock inte samman med faktiska kunskaper. Vinstdrivande friskolor lockar med särskilt nischade linjer och ger ofta glädjebetyg, vilket gör dem till ett populärt val. Men när det kommer till den faktiska kunskapsnivån levererar de inte. När vinstmarginaler ska breddas sker det på bekostnad av något, ofta behöriga lärare, studiematerial, skolmiljö och utbildningens kvalitet.

Den kommunala skolan vinner på de områden som faktiskt styr hur väl elever lyckas. Fredrika Bremergymnasiets framgång är ett tydligt exempel på detta.

Nedskärningar

Ändå vill partierna i Haningealliansen skära ner i Haninges skola, och bredda vägen för fler fristående skolor att etablera sig i kommunen. Så sent som på kommunfullmäktige 27/3 2023 ville man, på grund av “bristande elevunderlag”, ta bort fyra tjänster i elevhälsan på just Fredrika Bremer. Vi vet att bristande elevunderlag bara är andra ord för att man tycker att skolan kostar för mycket, som när man lade ner Båtsmansskolan.

Lärande och hälsa- två delar i en helhet

En fungerande elevhälsa är otroligt viktig för elevernas välmående och inlärning. Särskilt eftersom gymnasieelever ofta är under enorm press idag, och olika former av psykisk ohälsa är utbrett. Lärande och hälsa är två delar i en helhet som behövs för att skapa en skola som fungerar för alla.
En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det råder ett
ömsesidigt samband mellan skolresultat och psykisk ohälsa bland elever. Låga skolresultat både är en orsak till, och en följd av psykisk ohälsa. Välmående elever och goda resultat är alltså tätt sammanlänkade. Om elevernas psykiska hälsa inte är skäl nog för kommunledningen att satsa på en fungerande elevhälsa kommer också skolresultaten att tala sitt tydliga språk framöver.

Låt inte högern förstöra de skolformer som fungerar bäst. Låt dem inte ge våra barn och unga sämre förutsättningar att lyckas i skolan!

Stoppa nedskärningarna i våra kommunala skolor!

Kommunlednings plan; att upphäva programmet för klimat och miljö, och -social hållbarhet  

På kommunfullmäktige den 29/5 kommer vår blåbruna kommunledning- M, KD och L, med stöd av SD- att upphäva programmen för Klimat- och miljöpolitik, och för social hållbarhet. Dessa program är utarbetade över lång tid med en bred politisk samsyn där nästan alla partier deltagit. Programmen är menade att staka ut riktningen för en längre tidsperiod, och är tänkta att klara politiska svängningar i styret.

Arbetet med att ta fram dessa program är något vi i Vänsterpartiet är stolta över, även om vi såklart ofta velat gå längre än vad samarbetet i beredningarna tillåtit.

Stoppa huvudet i sanden

Om man ska döma av hur kommunledningen agerat hittills vore det inte missvisande att säga att de helt enkelt inte har någon klimatpolitik. Det kommer vara en icke-fråga de kommande åren. Det är i praktiken samma syn på klimatfrågan som präglar alla de partier som numera styr Haninge; stoppa huvudet i sanden- gör ingenting! Vi förväntar oss inget mindre än att det nya klimatpolitiska program som kommer föreslås innebär fri lejd för ökad bilism och stora utsläppare, och stopp för alla åtgärder för anpassning. Kommunledningen anger att den kommande översikpslaneringen ska ligga till grund för en ny klimat- och miljöplan.  Man vill nog helt enkelt inte begränsas av miljömål och -åtaganden i sina nya planer för Haninge.

Det finns en liten tröst att det i klimatlagen numera lagts till att kommunerna måste ha en klimatplan, så detta kan man inte slingra sig ur.
Kommunens klimatplan måste återspegla de nationella målen och kopplas till kommunstrategin. Lagen förutsätter att klimatplanen bland annat ska innehålla mål för att minska växthusgasutsläppen samt de åtgärder som krävs för det. Planen ska också innehålla uppgifter om hur genomförandet kommer att följas upp. Kommunen ska beakta klimatplanen i kommunstrategin och verksamhetsberättelsen.

Vi i Vänsterpartiet ser ändå med stor oro på kommande- troligen förlorade år. Kanske blir det också än värre; år där vi ytterligare accelererar takten på klimatförändringar, artdöd och miljöförstöring.

Social hållbarhet

När det kommer till social hållbarhet tänker Haningealliansen inte ens föreslå ett nytt program. Frågan är död! Detta trots att man självsäkert satt upp som mål att Haninge inte ska ha några utsatta områden 2030. Vår kommunledning verkar istället ha som mål att aktivt göra livet sämre för alla som inte ligger stadigt i de översta inkomstskikten, det vill säga nästan alla som bor i Haninge. (Men, själv tjänar kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson 90 993 kr/månad.) Trots pågående levnadskostnadskris ska det skäras, “effektiviseras” och läggas ned.

De som drabbas värst

De som drabbas värst är de med små marginaler, de som redan lever i samhällets utkant, de som lever i utsatthet. För dem är programmet för social hållbarhet extra viktigt men programmet är mer än så. Social hållbarhet är att kunna trivas i Haninge, att känna sig trygg och delaktig i samhället. Det är att ha en fungerande skola, trygga vuxna omkring sig, och att ha en framtidstro!

Men, vad ska man med ett program för social hållbarhet till om man inte har någon socialpolitik, och man tror att trygghet framförallt handlar om att sätta upp fler kameror och anställa fler väktare?

Drastisk omläggning

Beslutet att skrota båda dessa program innebär en drastisk omläggning av riktningen på stora och viktiga politikområden för en lång tid framöver, vilket såklart är kommunledningens tanke. Även om följderna av beslutet just nu är svåröverskådliga kan vi vara säkra på att det kommer innebära omfattande försämringar av Haninges klimat- och socialpolitik.

Vänsterpartiet vill att programen för Klimat- och miljö, samt social hållbarhet ska vara kvar. Vi kommer  därför att yrka på avslag för kommunledningens förslag.

Vidare vill vi växla upp kommunens arbete för en grön och rättvis omtsällning genom exempelvis busskort till alla barn i Haninges skolor,  bättre infrastruktur för cyklism, ökade öppettider på ungdomsgårdar och fler fältassistenter som kan möta våra unga.

 

1 maj 2023- Alla ska ha råd!

På 1 maj samlades vi i Vänsterpartiet Haninge för att delta i demonstrationståget från Medborgarplatsen till Kungsträdgården tillsammans med övriga partiföreningar i region Stockholm och många andra föreningar.

Årets paroll var ”Alla ska ha råd” och bland de slagord som som skanderades fanns: ”Priserna stiger- regeringen tiger!” och ”Gammal tant, behöver större slant!”

Vänsterpartiet Haninge i demonstrationståget. Här syns Cynthia och Petar bära Haninges banderoll. Bakom går bland Anders och Sahir.
Medborgarplatsen riktigt surrade av engagemang och politisk vilja. Vänstervindarna blåser upp!

Trots regnet var det stor uppslutning, och ropen ekade mellan husen: ”Internationell solidaritet -vi har bara en planet”, ”Den som flyr har inget val! Ingen människa är illegal!”.

I demonstrationståget. Göran bär banderollen. Bakom syns Patrik och Sahir.
Kamraterna Åsa, Dali och Eylem laddar upp för tåget.
Banderoll för Global klimaträttvisa
Blåsorkestern Vänsterpartiet bidrog till god stämning
I demonstrationståget syns Dali, Åsa, Göran och Sahir skandera ”Gör mig lycklig, gör mig glad- rassar ut från rosenbad!”

Kommunledningens påskägg till barnen – Båtsmansskolan ska läggas ned

Den 12:e april lämnade protesterande föräldrar och barn över en namninsamling till kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (m).

Den 19:e april ska Grundskolenämnden fatta beslut om Båtsmansskolan ska läggas ned eller inte. 

Ladda ner underlagen till beslutet här:

Tjänsteskrivelse nedläggning av Båtmansskolan

Risk och konsekvensanalys (personalen)

Vägen mot beslutet har varit högst tvivelaktigt ur demokratisk synpunkt. Det nämndmöte som kallades till den 19:e april är ett extrainsatt nämndmöte. Kallelsen gick ut till ledamöterna den 23 mars, dock utan att säga vad mötet skulle handla om. Det är klart att ledningen visste vad mötet skulle handla om, men man ville inte ge oppositionen någon chans att förbereda sig på ett rimligt sätt. 

Grundskolenämndens arbetsutskott som ska bereda ärendet träffas en timme innan nämndmötet för att titta på frågan. På en timme ska man avgöra om en nedläggning av en skola är ett bra beslut eller ej. 

Första informationen gick ut till föräldrarna den 5 april; dagen innan påskhelgen och efterföljande påsklov. Man hade hoppats på att många föräldrar skulle vara bortresta och att valet av tidpunkt skulle förhindra att föräldrarna skulle träffas och utnyttja sina medborgerliga rättigheter att opinionsbilda i frågan. Som tur är finns ju internet och folk kan hålla kontakt ändå. 

Bland annat har man lyckats skapa den här namninsamlingen på Skiftet

Hela tidsplanen påminner mer om hur man planerar en statskupp, än om hur man säkerställer en bra demokratisk process. Om det vore så att kommunledningen verkligen trodde på det här beslutet skulle man naturligtvis inte vara det minsta rädd ge oppositionen underlagen i god tid och inte det minsta rädd att ta debatten på nämnden inför de åhörare som vill delta på sammanträdet.

Nämnden bestämmer

I den senaste informationen till föräldrarna säger utbildningsdirektören att nämndmötet den 19:e april kommer vara stängt. Det ankommer inte på någon i förvaltningen att besluta om att ett nämndmöte skall vara stängt. Det är bara nämnden själv som kan besluta om en sådan sak. Tillsvidare är grundskolenämndens möte öppna tills annat är beslutat. Så det är fortfarande en god idé att komma till kommunhuset den 19:e april, t ex 16:30 och prata med de beslutande politikerna innan nämndmötet börjar 17:00. 

Att utbildningsdirektören går ut med att mötet är stängt, trots att han inte har befogenheter att besluta om det, är naturligtvis att han tycker att det är jobbigt att möta de föräldrar som drabbas av beslutet. Fattar man beslut man inte tror på är det jobbigt att se folk i ögonen. 

Barnkonsekvensanalysen 

Alltid när man fattar beslut som berör barn ska man göra en barnkonsekvensanalys och se till vad som är bäst för barnen. 

Den som är gjord är tämligen luddig och många argument känns väl krystade. Som exempel säger man att det är positivt att barnen får längre till skolan efter som det leder till att barnen får bättre motion. Att stänga en skola för att barnen ska få längre att gå och bättre motion känns som en rätt omständlig åtgärd. 

Vad det egentligen handlar om 

I och med den hastighet man driver ärendet om nedläggning måste man fråga sig vad det egentligen handlar om? Det är något som känns lurt. 

Det verkar handla om två saker. Dels kommer man gå back rätt rejält på mastodontskolan i Vega i år. Det är i sig inget konstigt. Det kommer ta några år tills alla hus är färdigbyggda och alla barnfamiljer flyttat in. Men lyckas man flytta över Båtsmansskolans elever redan i år så minskar man Vega skolas förlust med nästan 3 miljoner kronor. Det är därför man inte informerade föräldrarna innan skolvalet i februari (då hade ju föräldrarna kanske valt helt andra skolor), utan min vill ha över hela stocken elever till Vega skola för att reducera förlusten där. 

Sedan är det inte riktigt sant att all personal från Båtsmansskolan ska över till Vega. Man räknar med att minska personalen med nästan 3 miljoner kronor i samband med nedläggningen. Hur man kommit fram till den saken är lite oklart; möjligtvis en kombination av att lärare säger upp sig alternativt att man sparkar några. 

Den andra frågan man misstänker är att det finns en spekulant på skolan. Det finns skolkoncerner som vill etablera sig i Haninge, men det är inte alla som vill bygga en ny från grunden utan kanske hellre köper en redan befintlig. 

Vad annars ska man ha en tom skola till? Det är sant att om man stänger Båtsmansskolan så försvinner lokalkostnaden från grundskolenämnden, men samma kostnad dyker då upp på kommunstyrelsens konto som övertar ansvaret för lokalerna. För kommunen som helhet är det ju ingen större vits att flytta kostnaden från ett konto till ett annat – vi får ju inte som kommun lägre kostnader. 

Är det fel att hålla Båtsmanskolan under armarna? 

Nuvarande kommunledning klagar högljutt på att tidigare kommunledningar hållit skolan under armarna och skjutit till pengar. Men det beror ju inte på att man varit dum i huvudet och bara strött pengar omkring sig. Det har ju byggt på den befolkningstillväxt man har utgått ifrån på basis av de byggplaner som funnit, som t ex Norrby.

I början av förra mandatperioden var planen att Båtsmansskolan skulle ha 450–460 elever den här mandatperioden, istället för de 300 man har nu. Nu har det inte byggts i den takten man har tänkt sig och andra planer har prioriterats. Men när planerna genomförs så kommer det ju finnas ett mycket bra underlag för en skola som Båtsmansskolan. 

Det är inte Båtmansskolans fel att det är som det är – det beror på hur kommunledningen prioriterat stadsutvecklingen.

Frågan är om inte lite is i magen är bästa recept just.

Finns det inget man kan göra?

Vänsterpartiet har länge krävt att vi ska ha en NPF-säkrad/-certifierad skola i Haninge. Runt om i Stockholm finns det ca 20 skolor som är specialister på NPF. Men vi har ingen sådan skola i Haninge. Värt att notera är att barn som inte har NPF tycker också om att gå på NPS-säkrad skola; det är lugnare, bättre studiero och lättare att få hjälp.

Varför skulle man inte t ex kunna göra Båtsmansskolan till en profilskola där man är specialister på NPF. Det skulle säkert vara många föräldrar som skulle åka från andra kommundelar för att få han sina barn på en sådan skola. Det skulle inte vara någon brist på elevunderlaget i alla fall.

Det som är tråkigt med den här ärendehanteringen från kommunledningen är att det inte lämnar utrymme för några kreativa diskussioner där man kan titta på alternativ till nedläggning.

Boven i dramat

Under ytan på det här problemet är finansieringssystemet för skolan; skolpengen.

Skolpengen innebär att varje skola får en viss peng per elev man har på skolan. Har man många elever får man mycket pengar – har man få får man mindre.

Skolpengen bygger på att alla elever är stöpta i samma form och att alla skolor är lika och har samma förutsättningar. Ironiskt är ju att de partier som säger sig framhäva individen har ett väldigt planekonomiskt synsätt på skolans finansiering – alla är lika och alla får samma peng.

Vi har stora skillnader i skolan idag. Stora skolor har naturligtvis lite lättare att få ekonomi i verksamheten än små skolor. Men små lugna skolor kan ha andra värden för eleverna. Skolor där många elever har svenska som andraspråk, och deras föräldrar kanske inte en så omfattande egen skolgång, är naturligtvis mer resurskrävande än skolor där barnen har svenska som första språk och deras föräldrar är akademiker.

Men så länge systemet går ut på att alla är lika och varje enhet ska bära sig själv kommer den här kommunledningen lägga ned fullt fungerande skolor.

Det viktiga är att utbildningssystemet som helhet i Haninge går plus. 2022 gjorde vi 45 miljoner i vinst på kommunens skolverksamhet. Man måst kunna ha tolerans för att vissa skolor går bra och vissa skolor går (tidvis) mindre bra, så länge totalen ser bra ut.

Haninge kommun som helhet gick med 625 miljoner i vinst 2022. Så vi har verkligen inte någon ko på isen ekonomiskt. Det finns ingen som helst anledning till dessa panikartade beslut.

Gör om – gör rätt. Låt det inte gå prestige i det här.

Kommunledningen sänker ambitionen om hedersrelaterat våld – fick bakläxa av kommunfullmäktige

Under januari och februari 2022 genomförde Haninge kommun en enkätundersökning bland kommunens niondeklassare och andra året på gymnasiet. Totalt besvarades enkäten av 791 elever. 26% av tjejerna och 12% av killarna angav att de levde under hedersrelaterat förtryck, där det finns en oskuldsnorm, begränsningar i vilka de får umgås med och en oro för att inte själv få välja partner i framtiden.

Närmare hälften av de som svarade på enkäten upplever uttalade krav på att de inte får ha annan sexuell läggning än heterosexualitet. Hederskultur upprätthålls också ofta genom en stor dos psykiskt och fysiskt våld. Omfattningen av problematiken borde oroa kommunledningen.

Till senaste kommunfullmäktige 2023-03-27 hade kommunledningen – efter att kommunen jobbat med frågan i 6 år – kommit fram med två förslag: 

  1. att genomföra arbetet med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld inom ramen för den metodik som införs under 2023, Effektiv samordning trygghet.
  2. Vidare ska förvaltningen se över möjligheten att ställa frågor om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i enkäter och undersökningar som riktar sig till skolan.

Metodiken Effektiv samordning trygghet är framtagen av BRÅ tillsammans med Örebro universitet. Det är en metod för att skapa trygghet i den yttre miljön. Den är inte utformad för att möta varken hedersrelaterat våld eller våld i nära relationer. Så första förslaget till åtgärd är egentligen helt obegripligt.

Andra förslaget till åtgärd är ju ingen åtgärd per se, utan bara ett förslag om ytterligare kartläggning. Återigen helt obegripligt hur man kan lansera det som en “åtgärd”. 

Vänsterpartiet ställde krav på fler handfasta  åtgärder mot hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Glädjande nog fick vi med oss en betydande del av kommunfullmäktige, så nu ska ärendet beredas på nytt. 

Handlar ytterst om barns rättigheter

Det står var och en fritt att ha en religiös uppfattning eller gammaldags syn på könsroller. Det här handlar heller inte om vanliga regler och gränssättningar för barn som att de till exempel måste vara hemma en viss tidpunkt.

Att med tvång, fysiskt/ psykiskt våld och begränsningar påtvinga sin uppfattning, sin kultur och sina värderingar på sina barn  är oacceptabelt. Det finns helt enkelt en gräns för hur mycket kontroll en familj kan utöva över sina anhöriga (eller andra). Att hedersrelaterat våld och förtryck är sanktionerat inom familjen orsakar en extra stor utsatthet; de som borde stå dig närmast är förövarna. Detta skapar en väldig osäkerhet hos barnen och ungdomarna kring  vart de egentligen kan vända sig om de vill ha hjälp.

Barn och ungdomar har egna rättigheter. Nu när barnkonventionen är lag blir detta  ännu tydligare.
Det är i och för sig inget vi behövt vänta på. Haninge utsågs till barnrättskommun 2018 och skulle gå före att tillämpa barnkonventionen, men det är tveksamt om det betydde mer än att kommunledningen fick ta emot en plakett från UNICEF.

Många snirkliga turer

Första gången frågan om en kartläggning av hedersrelaterat våld dök upp var i motion från Kristdemokraterna  till kommunfullmäktige hösten 2017. Den dåvarande kommunledningen; Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade för att avslå motionen på det kommunstyrelsemöte som föregick fullmäktige, vilket framställde dem i mycket märklig dager. Väl på fullmäktige kröp alla till korset och samtliga röstade för KD:s motion. Fullmäktige beslutade att göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge”. Efter kommunfullmäktige gick Centerpartiet ut med ett pressmeddelande om att de hade enat kommunen mot det hedersrelaterade våldet. Nåja.

Här trodde alla att frågan var i hamn och att vi skulle få en tydlig bild av problemet som vi sedan skulle kunna lägga skarpa förslag utifrån. Men, frågan hanterades aldrig av kommunledningen och motionens intentioner rann ut i sanden. I stället skrev kommunledningen i årsredovisningen 2019 att de verkställt kommunfullmäktiges beslut genom att konstatera att Utifrån den senaste forskningen bidrar själva kartläggningen av hedersrelaterat våld och förtryck inte till någon direkt effekt för målgruppen.”

Så hanterar man inte fullmäktiges beslut om man är demokrat. Fattat beslut gäller. Ser man svårigheter med att verkställa ett beslut får man komma tillbaka till fullmäktige med ett nytt ärende och yrka på att fullmäktige reviderar sitt tidigare beslut. Man kan inte låta bli att verkställa beslut bara för man inte gillar dem.

Frågan återkom till kommunfullmäktige våren 2021, nu i form av en motion från Moderaterna, som nog trodde att det skulle vara en enkel affär och att fullmäktige skulle klubba igenom en ny kartläggning, där det också inskärpts att det måste bli verkstad den här gången.

Med viss förvåning gick den dåvarande kommunledningen med Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna & Centerpartiet ihop mot kartläggningen med motiveringen att de ”är samstämmiga i sin bedömning att en kartläggning enligt motionärernas förslag inte bedöms ge kommunen ny kunskap i frågan om det hedersrelaterade våldets omfattning i Haninge.”

Det var inget litet anspråk – här behövdes faktiskt förmågan att se in i framtiden för att redan innan en undersökning gjorts kunna veta att man inte skulle lära sig något nytt. Vi får anta att det var så den kommunledningen såg på sig själva.

Vänsterpartiets tilläggsförslag

En majoritet i kommunfullmäktige var lyckligtvis för motionen och kunde knuffa kommunledningen framför sig. Efter att kommunledningen försökt förhala ärendet genom att återremittera frågan, fattade kommunfullmäktige beslut i juni 2021 ”att bland elever i högstadiet och gymnasiet göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge.”

Kommunfullmäktige beslutade också att bifalla ett tilläggsförslag från Vänsterpartiet att göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. Haninge kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter.”

Fullmäktige hade nu satt två kartläggningar i sjön och under januari och februari 2022 gjordes kartläggningen av hedersrelaterat våld bland Haninges elever i form av en enkätundersökning. Före sommaren 2022 skulle kartläggningen slutrapporteras till kommunfullmäktige. Återrapporteringen genomfördes, men återremitterades då den innehöll för få konkreta åtgärder med anledningen av kartläggningen. Först en vecka efter valet; den 2022-09-19 hamnade kartläggningen åter på kommunfullmäktiges bord.

Vid det laget hade Vänsterpartiet och kommunledningen enats om några konkreta åtgärder som kommunen skulle vidta med anledning av undersökningarna:

  •   Ta fram en plan för att alla medarbetare ska kunna få relevant utbildning och fortbildning för att tidigt kunna upptäcka och stödja individer som utsatts för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Säkerställa en samlad information till barn och unga om vilket stöd som finns att få gällande hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Säkerställa en systematisk dokumentation och uppföljning vad gäller kommunens arbete rörande våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.
  •  I samband med översynen av kommunens styrdokument säkerställa uppdateringar i tillämpliga delar.
  • Initiera ett arbete tillsammans med studieförbunden och andra relevanta organisationer gällande utbildning för föreningslivets olika funktionärer.
  •  Identifiera andra specifika åtgärder med anledning av kartläggningen och presenteras dessa senast januari 2023 (vilket vart fördröjt till senaste kommunfullmäktige 2023-03-27)
  •  Göra en uppföljning av genomförda aktiviteter juni 2023.

Det är detta beslut  som gäller och ska verkställas. Tyvärr verkar det mest stannat av eller inte blivit gjort. Beslutet att “ta fram en plan för att ALLA medarbetare ska kunna få relevant utbildning” i de här frågorna har i grundskolan  stannat vid att medarbetarna i Elevhälsan fått utbildning. Ska inte all skolpersonal som arbetar med barn ha den här utbildningen?

Beslutet om att “Initiera ett arbete tillsammans med studieförbunden och andra relevanta organisationer gällande utbildning för föreningslivets olika funktionärer”, verkar ligga i malpåse. Tanken var ju att alla inom föreningslivet som arbetar med barn skulle få kunskap om hur man upptäcker och hanterar den här problematiken,

Kommunledningen sviktar

Anledningen till att vi ligger efter i tidtabellen för att “identifiera andra specifika åtgärder med anledning av kartläggningen” säger man beror på att “Återrapporteringen av denna aktivitet har försenats inom förvaltningen med anledning av mandatperiodsskifte.”

Här finns anledning till lite irritation; mandatperiodsskiftet bör inte ha något att göra med det arbete som förvaltningen ska göra med att identifiera specifika åtgärder. Detta uppdrag fick förvaltningen av kommunfullmäktige i september 2022. Så länge inte fullmäktige beslutat något annat gäller uppdraget. Att politiker byter plats med varandra ska inte påverka förvaltningens arbete i det här avseendet.

De partier på högerkant som var oppositionspartier fram till 2023 och då så oerhört spänstiga och drivande i denna fråga verkar nu vara väldigt trötta och vill begrava frågan. Om sanningen ska fram så har de nog plötsligt upptäckt att de har målat in sig i ett hörn av intressekonflikter. I teorin förstår de vikten av att bekämpa det hedersrelaterade våldet, men i praktiken förstår de att det kommer kosta resurser. Om man har som övergripande mål att sänka skatten under mandatperioden väger offren för hedersvåldet lätt.

Svagheter i kartläggningen

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är problematiskt att inga friskolor har medverkat i undersökningen. Att friskolornas elever inte deltagit medför ett stort bortfall i kartläggningen. Haninge kommun behöver mer insyn i de fristående skolorna och en ökad samverkan så att friskolorna känner sig mer manade att delta i kommunens kartläggningar, och ta del av kommunens insatser riktade till eleverna.

Problemet med privatiseringar ser vi på många områden. Inom kommunal verksamhet gäller offentlighetsprincipen och det är lätt att få tag på information om, och utvärdera verksamheterna. Inom privata bolag råder affärssekretess och ingen information får utlämnas. Inom kommunala verksamheter kan vi demokratiskt bestämma om att göra kartläggningar, undersökningar och så vidare. De privata bolagen har vi inget inflytande över.

Slutsats

Det är sex år sedan kommunfullmäktige fattade första beslutet om att kartlägga hedersrelaterat våld i kommunen. All sympati i världen med de kommunmedborgare som tvivlar på politiken som en samhällsbyggare och förändrande kraft. I den här frågan blir det tydligt att de har skäl till sina tvivel. Men att ge upp är alltid det sämre alternativet, speciellt när det handlar om barn. Då kämpar man även om systemet är trögt.

Många av kommunens partier behöver också fundera på sitt eget agerande i frågan. En gemensam nämnare ser ut att vara att; sitter man i kommunledningen så bromsar man. 

Vänsterpartiet har i alla omröstningar varit de som konsekvent röstat för att göra dessa kartläggningar och konsekvent agerat för att ta fram praktiska förslag för åtgärda de problem som kommit i dager.

Det kommer vi fortsätta med.