Vår gruppledare Petar Kotljarevski har varit ute på ”Trygghetsvandring” tillsammans med andra politiker i kommunen. Här är hans berättelse:
Den 13 juni hade Haninge kommun arrangerat att vi politiker skulle ut och gå på byn. Denna kväll var det skolavslutning, med en ungdomsfestival på Rudan, och många ungdomar ute.
Det kom cirka 10 politiker som skulle vandra, och vi delade upp oss i två grupper. Den ena gruppen gick i Handen och Rudan och den andra gruppen, som jag själv deltog i tillsammans med politiker från Socialdemokraterna, valde att gå i Jordbro.
Många undgomar ute
Vid ankomst till Jordbro centrum såg vi två polisbilar cirkulera i området och vi pratade med dem och informerade att vi skulle vandra i Jordbro.
Det var mycket folk ute denna fina kväll och området var väldigt vackert. En hel del ungdomar var i rörelse, framförallt på fotbollsplanerna. Vi gick en vända till ”Berget” som är ett känt område där ungdomar brukar samlas. Dock var det öde denna kväll, men vilken vacker plats!
Petar Kotljarevski tillsammans med politiker från Socialdemokraterna
Vi vandrade vidare och pratade med en hel del ungdomar som utryckte oro och rädsla i och med den senaste skjutningen, som utfördes mot en hel grupp ungdomar, utan synlig orsak.
Ungdomsgårdarna stängda
Med tanke på att det var skolavslutning så kan man tycka att både ungdomsgården 137 och Trainstation borde anordnat någon form av aktivitet men, båda var stängda.
Vi kunde heller inte notera några fältassistenter eller mobila fritidsledare under vår vandring.
Uttalandet från Haningealliansen under senaste kommunfullmäktige, om att de mobila fritidsledarna finns där ungdomar finns verkar inte hålla fullt ut.
Man skapar en aktivitet i Rudan som är fantastisk på alla sätt men, glömmer bort alla de ungdomar som inte har möjlighet att ta sig dit. Sorgligt!
Vi vandrade till 22:00 och kunde uppmärksamma att det nästan blev folktomt vi denna tid.
Man undrar varför, när det är så en sån fin kväll?
Samtidigt är det kanske inte förvånande när det inte fanns en enda aktivitet, och många i Jordbro känner sig otrygga.
Kommunfullmäktige 2023-06-12 avhandlade vilken budget som ska gälla för kommunen 2024.
I Haninge har det varit budgetdebatt i kommunfullmäktige. Utöver kommunledningen med M, KD och L, har alla partier har presenterat sina budgetar för Haninge kommun. Alla har redovisat sina prioriteringar och hur man vill spendera de 6,5 miljarder som Haninges skattebetalare anförtrott kommunen.
Sverigedemokraternas budget är onekligen intressant. Dels blandas det friskt mellan uppgifter som helt klart inte är en kommunal angelägenhet; att kommunen ska ”verka för en ansvarstagande flyktingpolitik” – det politikområdet sköts av staten – eller att ”etablera en kriminalvårdsanstalt i Haninge” – vilket är en uppgift för Kriminalvården snarare än kommunen.
Det har varit väldigt mycket prat om en kriminalvårdsanstalt i Haninge. Problemet är att Kriminalvårdens strategi snarare är att bygga ut på platser de redan finns, hellre än att etablera helt nya anläggningar. Så förhoppningen att det ska byggas något i Haninge är inte så god.
”Kulturkriget”
Dels har vi diffusa kulturkrigsgrejer som att ”religiösa friskolor får inte behandla flickor och pojkar olika eller på annat sätt verka för värdering som strider mot svensk eller västerländsk kultur”. Nu är det så att man inte får, enligt skollagen, behandla flickor och pojkar olika sätt i någon skolform över huvud taget, så den lagstiftningen är på plats. Skolinspektionen – inte kommunen – kontrollerar efterlevnaden. Vi har inga ”kulturdomstolar” i Sverige som avgör om något ”strider mot svensk eller västerländsk kultur”, utan alla krav vi ställer på verksamheter så som skolan m m sker via lagstiftning och den parlamentariska instansen för lagstiftning är riksdagen.
Vänsterpartiets politik är en mycket enklare lösning av problemet; förbjud religiösa friskolor från att verka över huvud taget. Vill man själv bekosta och driva söndagsskola eller liknande på frivillig basis, så är det en sak. Men skattepengar ska inte bekosta religiösa friskolor. Anledningen Sverigedemokraternas kryptiska formulering om friskolor som ”strider mot svensk eller västerländsk kultur” är att Sverigedemokraterna uteslutande vill förbjuda muslimska friskolor:
Vänsterpartiet har däremot en principiell ståndpunkt; offentligt finansierad utbildning och religiös påverkan hör inte ihop – oavsett religion.
Även på förskolan ska kulturkriget trappas upp. Barnen ska ”fredas från genuspolitiska experiment – att pojkar och flickor uppträder på olika sätt och föredrar olika typer av lekar kan bara delvis förklaras med samhällsnormer och social påverkan”. Även om det bara delvis skulle förklara med normer och påverkan, så är det väl skäl nog att ta det i beaktande i det pedagogiska arbetet.
Arv eller miljö?
Men Sverigedemokraterna vill ju in på den biologiska förklaringsmodellen. I Sverigedemokraternas teori är det ju så att män som varit intresserad av bilar (särskilt snygga bilar) de sista hundra åren haft en konkurrensfördel i att attrahera kvinnliga partners och därför fått fler avkommor. Det evolutionära trycket har varit så hårt på mänskligheten så fortplantningsförmågan har stått mellan de som har snygg bil och inte har bil/ful bil. Under raggarkulturen – detta darwinistiska megaprojekt – peakade civilisationen. Det evolutionära trycket selekterar alltså fram män som är biologiskt predisponerade att gilla bilar. Därför vill små pojkar leka med bilar. Så måste det givetvis vara.
Eller så kan det vara så att alla som framför bilar, ambulanser, brand- och polisbilar i alla pekböckerna är män och små pojkar snappar snabbt upp vilka könsroller det är som gäller. Vad verkar mest troligt?
Det som Sverigedemokraterna kallar ett ”genuspolitiskt experiment” handlar om att se barnet som individ som fritt väljer vad den är intresserad av – inte att man tittar på könstillhörighet och utgår schablonmässigt från att barnet ska vara intresserad av vissa saker. Det är inte krångligare än så.
SFI – en livsstil?
På SFI går det i regel mycket invandrare och därför ådrar den sig naturligtvis SFI Sverigedemokraternas intresse. Ingen större skräll. Det som får det sverigedemokratiska blodet att koka är att SFI blir ”en livsstil” som folk harvar runt på år ut och år in (som om det vore möjligt).
På riktigt; är det någon som träffat någon som har SFI som ”en livsstil”? Nej, Sverigedemokraterna vill att SFI-utbildningen ska vara ”snabb och effektiv” och klarar man inte det ”bör det resultera i ekonomiska konsekvenser”. Vad det då ska bli för ekonomiska konsekvenser är oklart. Böter? Och vilket lagstöd har kommunen för det? Man kan ju inte hitta på egna regler för att göra sin budget intressantare. I och för sig; kan kan man väl, men det är ju inte superseriöst.
Offentlig konst
En av Sverigedemokraternas fränaste finter i budgeten kommer till frågan om konstnärlig utsmyckning av det offentliga rummet. Haninge kommun har sedan 1999 avsatt en procent av investeringsbudgeten till konst, både utomhus och inomhus. I första hand riktas uppdragen mot ny- och ombyggnationer samt vid upprustning av befintliga områden.
I sin budget ansluter sig Sverigedemokraterna till 1%-målet för konstnärlig utsmyckning. Men när man läser lite noggrannare så vill de införa ett tak på 1,5 miljoner kronor till konsten. Med lite matematik så kan vi alltså dra slutsatsen att alla investeringar efter 150 miljoner kronor inte genererar något till konsten. Begreppet ”folklig förankrad konst” har nu fått betydelsen; ingen konst.
Budgeten för offentlig konst 2022 var 20,2 miljoner kronor.
Put your money where your mouth is
Som vi sett är Sverigedemokraterna passionerade kring religiösa friskolor, SFI, förskolor, konst, trygghet m m. Då kan man ju tro att det läggs en massa pengar på projekt inom dessa områden för att röra om i grytan och styra upp ett och annat.
Men icke! Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) så kommer kommunernas ökade kostnader för pris- och löneökningar ligga på 4%. Så alla nämnder i kommunen som får en lägre ökning av sin budget än 4% måste skära ned.
Hur fördelar sig då Sverigedemokraternas budget?
Äldrenämnden + 2,2%. Det innebär nedskärningar på 1,8%. Sverigedemokraterna poserar gärna som beskyddare av våra äldsta i samhället. Med harm och gråt i halsen brukar de ondgöra sig över kvalitén på äldreomsorgen. Många gånger har det varit befogat.
Men gamla farmor som varit med och byggt upp Sverige får inte sylt till pannkakorna den här mandatperioden heller p g a Sverigedemokraterna. Man har också röstat på Haningealliansen budget på kommunfullmäktige och är nu direkt ansvariga för nedskärningarna i äldreomsorgen, som man kan läsa mera om i senaste Mitt i Haninge.
Sverigedemokraterna har röstat för M, KD & L:s budget som innebär kraftiga nedskärningar inom äldreomsorgen. Både Alliansens och SD:s budgetmotioner var identiska för äldreomsorgen (Från Mitt i Haninge).
Idrott-, kultur- och fritidsnämnden + 3,14%. Inte heller denna nämnd får kompensation för pris- och löneökningar. Så allt tal om Haninge som idrottskommun, simhall i Västerhaninge och nya idrottsanläggningar kommer det helt enkelt inte bli något av. Vi kommer att ha det vi har idag, fast lite mindre.
Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden + 3,8%. Allt prat om ökad personaltäthet, att stärka gymnasieskolornas yrkesprogram, samarbetet med Berga Naturbruksgymnasiet o s v finns det inte pengar till. Också här kommer man bara kunna bedriva den verksamhet man har idag, fast lite mindre.
Barn- och förskolenämnden och Socialnämnden får täckning för de tänkta pris- och löneökningarna. Men de får inga pengar till någon utveckling av verksamheten. Alla fina ord om att slopa karensdagen för förskolepersonalen, öka antalet behöriga förskolelärare, ökat stöd till brottsofferjouren och kvinnojouren och stärka arbetet mot hedersförtryck är jättebra. Men vart är pengarna? Sverigedemokraterna ger dessa nämnder precis så mycket att de klarar av att göra det de gör idag. De kan inte ta på sig nya uppdrag.
Grundskolenämnden får en uppräkning med 8,23%. Mest beroende på att man ökar elevpengen för högstadiet med 11,5%. Säkerligen välbehövligt.
Men vad är haken? Om alla nämnder utom grundskolenämnden får dra i svångremmen; vart kommer då Sverigedemokraternas stora satsningar?
Jo, håll i hatten! I Stadsbyggnadsnämnden. Där ökar man budgeten med 13,12%! Man slänger på hela 27,5 miljoner extra. Vad är det då som Sverigedemokraterna brinner för inom stadsbyggnad? Bostadsbristen? Nya industriområden? Fler naturreservat som skyddar Haninges unika miljö? Inte? Men en satsning på att bevara Haninges vikingatida historia, då? Vikingar – kom ingen nu SD!
Sverigedemokraterna är ett bilvänligt parti. Sverigedemokraterna vill även att väg- och gatuunderhållet förbättras avsevärt. Därför föreslår vi i vår budget en större uppräkning av anslaget till Stadsbyggnadsnämnden.
Sverigedemokraternas budget 2024-2025, sid 11
Så där har vi det. Den största satsningen i Sverigedemokraternas budget är för gatuunderhållet.
Partiet som många trodde skulle ”röra om i grytan”, röra upp himmel och jord och innebära ett paradigmskifte inom svensk politik. Nu när det kommer till kritan och så ser vi vad Sverigedemokraterna kokar ned till: ett gäng sura bilister i opposition mot potthål.
”Alla får sin beskärda del av lycka och glädje – en del får den dock mer beskuren än andra.”
Vänsterpartiet vill ha ett samhälle för alla, fritt från rasism. Rasism sorterar och underordnar människor och därför är rasism ett hinder för rättvisa och jämlikhet.
Omar Danakill, en av våra mest aktiva antirasister inom V, belyste rasismen i sin hemkommun Tyresö i en debattartikel i tidningen Syre. Efter detta har han blivit uthängd av Riks (en mediesajt som ägs av Sverigedemokraternas bolag Samtid och Framtid). Riks ringer bland annat upp kommunstyrelsens ordförande, för att be denne kommentera innehållet i artikeln. Hon avfärdar Omars vittnesmål om rasism i skolor i Tyresö och instämmer i påståendet att Omar ”inte har koll” på situationen.
Hur kan vi, som enskilda individer och parti, stötta rasifierade och antirasister som blir uthängda och därigenom utsatta för fara? Att bli uthängd i Riks är givetvis inte heller det enda sättet hotbilder mot våra rasifierade kamrater skapas på.
Normalisering och förskjutning
För att skydda sina intressen söker högern och den ekonomiska eliten allt oftare stöd av rasister som använder flyktingar och muslimer som syndabockar för alla problem. Högern och den ekonomiska eliten har inga lösningar på samhällets problem, istället leder splittringen till att samhället och sammanhållningen försämras för oss alla. Det skapar våld och rasism mot dem av oss som är afrosvenskar, romer, muslimer, judar och många andra och innebär en ökad ojämlikhet. Otryggheten splittrar oss och ställer oss mot varandra.
När rasistiska partier har tillåtits styra agendan har även etablerade partier förflyttat sina positioner. Det har blivit möjligt att stå för en politik om språkkrav för medborgarskap, om att hårdare krav mot invandrade är nödvändigt för att den svenska gästfriheten inte ska missbrukas. Det är också okej att hävda att i stort sett ingen av de människor som söker asyl i Sverige är ”riktiga flyktingar”. Vi ser hur små förskjutningar i samhället gör att rasismen hamnar allt mer hemma runt våra köksbord. Den så kallade ”vardagsrasismen” är det inte längre någon ingen som skäms för.
Rasism- en del av barns vardag
Barnombudsmannen har kartlagt befintlig forskning och kunskap om barns och ungas utsatthet för rasism, och inhämtat erfarenheter från barn och unga samt aktörer inom civilsamhället. Av resultatet framgår att rasism är en del av barns vardag från tidig ålder och visar sig på många olika sätt. Barn osynliggörs, misstänkliggörs, får utstå verbala trakasserier, hot och våld. Barn blir utsatta för rasism i olika miljöer, både av andra barn och av vuxna. Många upplever en hård rasistisk jargong i framför allt skolan där det rasistiska språkbruket normaliserats.
Barnkonventionen är svensk lag, och den slår fast att alla barn har lika värde och inte får diskrimineras. Men många av barnen som själva blir utsatta för rasism anser att de inte har samma rättigheter som andra barn. De berättar hur de från tidig ålder blir behandlade annorlunda och att det fortsätter under hela uppväxten. De vill ha samma rättigheter som andra barn, de vill bli sedda, lyssnade till och tagna på allvar. Och vi kan hörsamma dem!
Kampen mot rasism
Antirasimens första steg är att vi erkänner rasifierades upplevelser. Först därefter kan vi agera för att riva upp rasismen med rötterna! Kampen mot rasism måste föras på flera nivåer: mot strukturell rasism och diskriminering, mot uttalat rasistiska grupper och partier, mot rasistiska tendenser i etablerade partiers politik, mot rasistiska kommentarer i vardagen, exkludering, mikroaggressioner och mot osynliggörandet av rasifierades vittnesmål och upplevelser.
Vi medmänniskor, partikamrater och medborgare måste stå upp för varandra och mot rasismen! Vi kan alla agera mot rasismen vi möter i vardagen. Vi måste ha varandras ryggar, vittna om den rasism vi ser, lyssna på våra rasifierade kamraters vittnesmål och tro på vad de berättar.
Vi måste vara varandras trygghet. Och omvänt: din otrygghet är även min otrygghet. När du är utsatt och otrygg påverkas även vi andra. Vårt antirasistiska arbete är helt enkelt inte klart förrän alla kan känna trygghet, och vara delaktiga i samhället på lika villkor!
Vi är stolta över att ett av Haninges kommunala gymnasium, Fredrika Bremergymnasiet, ligger på topp bland gymnasier i Stockholms län!
I GyRanks jämförelse placerar sig Fredrika Bremergymnasiet i topp fem för flera av de yrkesförberedande programmen; Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet och Industritekniska programmet, och på första plats för Vård- och Omsorgsprogrammet!
Undersökningen är en sammanställning av bland annat resultat från nationella prov, betygsinflation, andel behöriga lärare, elevnöjdhet, andel som tar examen och arbetsmarknadsutfall. När man utgår ifrån flera olika parametrar för vad en bra skola är så lyckas alltså kommunala Fredrika Bremer mycket bra. Detta på en gymnasiemarknad med 210 skolor i Stockholms län, varav 134 är fristående.
Glädjebetyg
Elever på fristående gymnasieskolor får högre betyg och studerar oftare vidare än elever på kommunala gymnasieskolor. Enligt en rapport av SNS från 2022 hänger detta dock inte samman med faktiska kunskaper. Vinstdrivande friskolor lockar med särskilt nischade linjer och ger ofta glädjebetyg, vilket gör dem till ett populärt val. Men när det kommer till den faktiska kunskapsnivån levererar de inte. När vinstmarginaler ska breddas sker det på bekostnad av något, ofta behöriga lärare, studiematerial, skolmiljö och utbildningens kvalitet.
Den kommunala skolan vinner på de områden som faktiskt styr hur väl elever lyckas. Fredrika Bremergymnasiets framgång är ett tydligt exempel på detta.
Nedskärningar
Ändå vill partierna i Haningealliansen skära ner i Haninges skola, och bredda vägen för fler fristående skolor att etablera sig i kommunen. Så sent som på kommunfullmäktige 27/3 2023 ville man, på grund av “bristande elevunderlag”, ta bort fyra tjänster i elevhälsan på just Fredrika Bremer. Vi vet att bristande elevunderlag bara är andra ord för att man tycker att skolan kostar för mycket, som när man lade ner Båtsmansskolan.
Lärande och hälsa- två delar i en helhet
En fungerande elevhälsa är otroligt viktig för elevernas välmående och inlärning. Särskilt eftersom gymnasieelever ofta är under enorm press idag, och olika former av psykisk ohälsa är utbrett. Lärande och hälsa är två delar i en helhet som behövs för att skapa en skola som fungerar för alla. En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det råder ett ömsesidigt samband mellan skolresultat och psykisk ohälsa bland elever. Låga skolresultat både är en orsak till, och en följd av psykisk ohälsa. Välmående elever och goda resultat är alltså tätt sammanlänkade. Om elevernas psykiska hälsa inte är skäl nog för kommunledningen att satsa på en fungerande elevhälsa kommer också skolresultaten att tala sitt tydliga språk framöver.
Låt inte högern förstöra de skolformer som fungerar bäst. Låt dem inte ge våra barn och unga sämre förutsättningar att lyckas i skolan!
På kommunfullmäktige den 29/5 kommer vår blåbruna kommunledning- M, KD och L, med stöd av SD- att upphäva programmen för Klimat- och miljöpolitik, och för social hållbarhet. Dessa program är utarbetade över lång tid med en bred politisk samsyn där nästan alla partier deltagit. Programmen är menade att staka ut riktningen för en längre tidsperiod, och är tänkta att klara politiska svängningar i styret.
Arbetet med att ta fram dessa program är något vi i Vänsterpartiet är stolta över, även om vi såklart ofta velat gå längre än vad samarbetet i beredningarna tillåtit.
Stoppa huvudet i sanden
Om man ska döma av hur kommunledningen agerat hittills vore det inte missvisande att säga att de helt enkelt inte har någon klimatpolitik. Det kommer vara en icke-fråga de kommande åren. Det är i praktiken samma syn på klimatfrågan som präglar alla de partier som numera styr Haninge; stoppa huvudet i sanden- gör ingenting! Vi förväntar oss inget mindre än att det nya klimatpolitiska program som kommer föreslås innebär fri lejd för ökad bilism och stora utsläppare, och stopp för alla åtgärder för anpassning. Kommunledningen anger att den kommande översikpslaneringen ska ligga till grund för en ny klimat- och miljöplan. Man vill nog helt enkelt inte begränsas av miljömål och -åtaganden i sina nya planer för Haninge.
Det finns en liten tröst att det i klimatlagen numera lagts till att kommunerna måste ha en klimatplan, så detta kan man inte slingra sig ur.
Kommunens klimatplan måste återspegla de nationella målen och kopplas till kommunstrategin. Lagen förutsätter att klimatplanen bland annat ska innehålla mål för att minska växthusgasutsläppen samt de åtgärder som krävs för det. Planen ska också innehålla uppgifter om hur genomförandet kommer att följas upp. Kommunen ska beakta klimatplanen i kommunstrategin och verksamhetsberättelsen.
Vi i Vänsterpartiet ser ändå med stor oro på kommande- troligen förlorade år. Kanske blir det också än värre; år där vi ytterligare accelererar takten på klimatförändringar, artdöd och miljöförstöring.
Social hållbarhet
När det kommer till social hållbarhet tänker Haningealliansen inte ens föreslå ett nytt program. Frågan är död! Detta trots att man självsäkert satt upp som mål att Haninge inte ska ha några utsatta områden 2030. Vår kommunledning verkar istället ha som mål att aktivt göra livet sämre för alla som inte ligger stadigt i de översta inkomstskikten, det vill säga nästan alla som bor i Haninge. (Men, själv tjänar kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson 90 993 kr/månad.) Trots pågående levnadskostnadskris ska det skäras, “effektiviseras” och läggas ned.
De som drabbas värst
De som drabbas värst är de med små marginaler, de som redan lever i samhällets utkant, de som lever i utsatthet. För dem är programmet för social hållbarhet extra viktigt men programmet är mer än så. Social hållbarhet är att kunna trivas i Haninge, att känna sig trygg och delaktig i samhället. Det är att ha en fungerande skola, trygga vuxna omkring sig, och att ha en framtidstro!
Men, vad ska man med ett program för social hållbarhet till om man inte har någon socialpolitik, och man tror att trygghet framförallt handlar om att sätta upp fler kameror och anställa fler väktare?
Drastisk omläggning
Beslutet att skrota båda dessa program innebär en drastisk omläggning av riktningen på stora och viktiga politikområden för en lång tid framöver, vilket såklart är kommunledningens tanke. Även om följderna av beslutet just nu är svåröverskådliga kan vi vara säkra på att det kommer innebära omfattande försämringar av Haninges klimat- och socialpolitik.
Vänsterpartiet vill att programen för Klimat- och miljö, samt social hållbarhet ska vara kvar. Vi kommer därför att yrka på avslag för kommunledningens förslag.
Vidare vill vi växla upp kommunens arbete för en grön och rättvis omtsällning genom exempelvis busskort till alla barn i Haninges skolor, bättre infrastruktur för cyklism, ökade öppettider på ungdomsgårdar och fler fältassistenter som kan möta våra unga.
