Skip to main content

Slutrapporten om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Skrivet av haninge den . Postad i Barnomsorg, Barnrätt, Feminism, Förebyggande, Hedersförtryck och hedersvåld, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Slutrapporten om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

BAKGRUND

Förra året strax innan sommaren, på kommunfullmäktigemötet den 2021-06-14, så röstade vi i oppositionen (V, M, SD) igenom Moderaternas motion om att socialnämnden, tillsammans med grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, får i uppdrag att bland elever i högstadiet och gymnasiet göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge.

Vi i Vänsterpartiet Haninge la även ett tilläggsförslag om att socialnämnden ges i uppdrag att också göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. I tilläggsförslaget föreslog vi även att Haninge Kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter samt att kartläggningen ska vara klar 2022-05-01. Oppositionen röstade för vårt tilläggsförslag vilket ledde till att vi fick igenom den kartläggningen som vi nu har fått en slutrapport på. 

En konsult har upphandlats av social- och äldreförvaltningen samt utbildningsförvaltningen för genomförandet av de båda kartläggningarna.

Nästa vecka på måndagens fullmäktigemöte den 4 april så kommer delrapporten upp till beslut och i maj månad kommer slutrapporten till kommunfullmäktige. Kartläggningarnas slutrapporter har dock redan hunnit komma till de ovannämnda nämnderna nu under mars månad. (Se längre ner för hur vi agerade i nämnderna)

VAD SÄGER SLUTRAPPORTERNA DÅ?
EN KARTLÄGGNING AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK BLAND UNGDOMAR I HANINGE KOMMUN 

Kartläggningen är baserad på en enkätundersökning som genomfördes under januari och februari 2022 och genomfördes bland elever i årskurs nio samt andra året i gymnasiet i de kommunala skolorna. Enkäten har besvarats av 791 elever  av de totalt 1441 som tillhörde urvalsgruppen, vilket innebär en svarsfrekvens på 55%. I kartläggningen delas eleverna upp i en oskuldsnorm och en kontrollgrupp och gruppernas livsvillkor jämförs. 

Av de elever som besvarade kartläggningen lever 26% av alla flickor och 12 procent av alla pojkar med oskuldsnormer, det motsvarar 84 flickor och 46 pojkar.

Oskuldsnormsgruppen lever med vissa begränsningar i livet jämfört med kontrollgruppen, som att t.ex. inte kunna välja sin partner i framtiden, ha kompisar av det motsatta könet och ha kärleksrelation med person av samma kön. Vissa ungdomar uppger att de även kan blir kontrollerade, förtryckta och kan bli utsatt för våld om de inte lever i enlighet med de oskuldsnormer som råder inom familjen. 

Detta är väldigt allvarligt. Våra barn och unga är utsatta för hedersförtryck och våld redan så tidigt som i skolåldern och känner stark press från anhöriga kring hur de ska leva och förhålla sig till olika situationer.

Vi har vid flertal tillfällen lagt förebyggande förslag som att t.ex. i skolschemat införa workshop om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer, hbtq frågor. Vi har även på olika sätt lyft vikten av att kommunen stöttar och ger viktiga verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottofferjouren bra förutsättningar att fortsätta sina stöttande verksamheter till brottsutsatta och våldsutövare. Läs mer om vad vi vill göra längre ner på sidan. 

För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här. 

VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK – EN KARTLÄGGNING AV OMFATTNINGEN I HANINGE 2021 OCH EFFEKTERNA AV COVID-19 

I kartläggningen konstateras det att det är svårt att bedöma hur covid-19 pandemin har påverkat omfattningen av våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Det som bl.a. gör det svårt att bedöma är att vi fortfarande befinner oss i pandemin, samt att viss statistik i kartläggningen är hämtat på riksnivå och inte för Haninge samt att statistikföringen inom Socialtjänsten har brister i och med systemtekniska begränsningar vid aktualisering av nya ärenden till Socialtjänsten. T.ex. kan ett ärende inkomma till Socialtjänsten som orosanmälan för ökad skolfrånvaro och registreras utifrån det och sen under utredningens gång framkommer det även att det förekommer fysiskt våld i hemmet. Detta medför att i ärenden där det förekommer mer än ett oroväckande förhållande, så uteblir det i statistiken pga att man i systemet begränsas med att endast kunna välja en aktualiseringskod för ett ärende. Därmed kan denna kartläggning endast visa eventuella tendenser. 

Enligt statistik från BRIS så framkommer en ökning av samtal som rör familjekonflikter samt fysiskt och psykiskt våld.

Haninge kommuns relationsvåldsteam menar att ärendena hos de har ökat något de senaste åren men de kan inte med säkerhet säga att det är pga pandemin. 

Haninge Kvinnojour däremot har märkt av en kraftig ökning av antal samtal under pandemin. Kvinnojouren fick ta emot nästan dubbelt så många samtal, mail och sms varje vecka under pandemin år 2020 jämfört med tiden innan. Det är mellan 45-50 kontakter i veckan, tidigare låg antalet på 25. Problemen är stora i Haninge. Det är kvinnor som lever med trakasserier, kränkningar, övergrepp och psykiskt våld. Det är kvinnor i alla åldrar och från alla samhällsklasser som hör av sig.

Origo som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck menar att personer som lever med hedersnormer fått en mer utsatt tillvaro som följd av pandemin. 

Kartläggningen menar att man kan se en ökning över tid av anmälda brott och antal inkomna ärenden till socialtjänsten och en särskild ökning efter 2019 som sedan minskats för 2021. 

Vi ser allvarligt på detta och har under lång tid försökt påtala vikten om att lägga resurser på förebyggande åtgärder, mer resurser till socialnämnden och att kommunen ska stötta verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren med långsiktiga avtal. Läs mer om vad vi vi vill göra längre ner på sidan. 

För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här.  

HUR AGERADE VI I NÄMNDERNA?

I Grund- och förskolenämnden sitter från oss Sevim Celepli som ordinarie ledamot och i Socialnämnden sitter Petar Kotljarevski som ordinarie ledamot.

Sevim Celepli, Ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet
Petar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden

I nämnderna så lade Moderaterna ett eget förslag som skiljde sig från ledningens förslag främst utifrån att Moderaterna föreslog att vi återremitterar kartläggningen gällande våld i nära relation för att få förslag på relevanta åtgärder samt att det säkerställs att all personal inom nämndens verksamhetsområde får relevant utbildning för att i ett tidigt skede kunna upptäcka och hantera barn och unga som är utsatta för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. I deras förslag föreslogs även att idrotts- och fritidsnämndens personal möjliggörs få ta del av den utbildning som ska erbjudas till de tre nämnder som är berörda (socialnämnden, grund- och förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden).

Detta tycker vi är väldigt viktigt, att ledare inom olika föreningar har en bra kompetens för att kunna upptäcka och möta de barn och unga som behöver stöd på ett bra sätt. Sedan föreslog Moderaterna i sitt förslag att förvaltningen får i uppdrag att om ett år, till skillnad från ledningens förslag om två år, följa upp resultatet av de åtgärder som genomförs som en följd av kartläggningarna och rapportera till nämnden. 

Vi ansåg att Moderaternas förslag var bra så vi röstade bifall på det och lade ett tilläggsförslag (i Socialnämnden och Grund- och förskolenämnden) om att även erbjuda utbildning för personal verksamma inom kultur- och demokratinämndens verksamhetsområde. Det berör bl.a. personal inom kulturskolan, biblioteken och Freezone. Vi anser det ytterst viktigt att kompetensutveckling sker för en bredd av personal som kommer i kontakt med barn och unga i olika forum och sammanhang. 

I Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden sitter från oss Eylem Sütcü som ersättare. Moderaterna lade samma förslag som i ovannämnda nämnder och vi lade ett ersättaryttrande om vikten att erbjuda utbildning för även personal verksamma inom kultur- och demokrati nämndens verksamhetsområde.

Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
VILKA INSATSER BEDÖMER VI ATT DET BEHÖVS FÖR ATT BEKÄMPA VÅLD I NÄRA RELATION OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK?
  • Öppna förskolan behöver återöppnas i Jordbro och Brandbergen
  • Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen  
  • Stärka vår elevhälsa genom att anställa fler skolkuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer, specialpedagoger, m. fl. professioner inom elevhälsan 
  • Haninge kommun ska erbjuda utbildning till personal som arbetar i verksamhetsområden inom Socialnämnden, Grund- och förskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden och Kultur- och demokratinämnden i att tidigt kunna upptäcka tecken på att hedersrelaterat förtryck och våld förekommer
  • Vår motion om att inrätta tjänsten en lokal Barnombudsman 
  • Vår motion om att införa en jämställdhets miljon
  • Vår motion om att införa feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer, hbtq frågor på schemat i skolundervisningen
  • Grund- och förskolenämnden får i uppdrag att arbeta med våldsförebyggande arbete, exempelvis Mentors for violence prevention
  • Haninge kommun ger Haninge kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren bättre förutsättningar genom långsiktiga avtal 
  • Haninge kommun ska ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser

 

Sevim Celepli, Ledamot i Grund- och förskolenämnden
Petar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden
Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Vänsterpartiet tar fajten mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Skrivet av haninge den . Postad i Feminism, Hedersförtryck och hedersvåld, Jämlikhet, Trygghet. Inga kommentarer till Vänsterpartiet tar fajten mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Vänsterpartiet tar fajten för jämställdhet och frihet men kommunledningen vill skjuta på arbetet.

På kommunfullmäktigemötet 2021-05-10 röstade Vänsterpartiet bifall till en motion från M om att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck och röstade samtidigt bifall till Vänsterpartiets tilläggsförslag om att kartlägga hur covid-19-pandemin har påverkat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. En majoritet i kommunfullmäktige stödde motionen och Vänsterpartiets tilläggsförslag.

Tyvärr så ville kommunledningen hellre skjuta upp arbetet ännu längre och drev igenom en minoritetsåterremiss (då räcker det med 1/3 av rösterna i kommunfullmäktige för att skicka tillbaka ärendet). Detta trots att ett enigt kommunfullmäktige röstade igenom en kartläggning av det hedersrelaterade våldet och förtrycket på kommunfullmäktigemötet 2017-11-06.

Vänsterpartiet har flera gånger uppmärksammat just frågan om hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor vilket kan läsas i följande inlägg:

Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Så jobbar vi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld

Vänsterpartiet anser att hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor måste bekämpas. Pandemin har förvärrat båda samhällsproblemen.

Att våldet har blivit värre under krisen råder det ingen tvekan om. Haninge Kvinnojour vittnar om att de har fått ta emot nästa dubbelt så många samtal under pandemin.

Vi har de senaste veckorna kunnat läsa om flera kvinnor som mördas av män som de haft en nära relation med. Det här är i sig tyvärr inget nytt.

Olga Persson, ordförande för Unizon, skriver appropå Brottsförebyggande rådet (Brå) släpp av den officiella kriminalstatistiken för pandemiåret 2020:

“Pandemin har drabbat kvinnor hårt. FN beskriver det som en jämställdhetskris och uppskattar att våldet mot kvinnor har ökat med 20-30 procent under pandemin. Mäns våld är i sig en pandemi i pandemin”

Ett av kraven de har för att bekämpa mäns våld mot kvinnor är:

“Avsätt långsiktiga, flexibla resurser till kvinno- tjej och ungdomsjourer så att vi kan arbeta utifrån våra expertkunskaper.”

Jämställdhetsmyndigheten skriver appropå våldsutsattheten i samband med covid-19:

“Utbrottet och spridningen av det nya coronaviruset covid-19 är en global kris som medför risker för människors liv och hälsa. Pandemin påverkar hela samhället. Det innebär bland annat att för personer som utsätts för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck så riskerar situationen att förvärras.

Samhällets insatser för att förhindra och minska smittspridning under covid-19, genom bland annat olika restriktioner, medför en ökad isolering. För redan utsatta grupper, främst barn och kvinnor, innebär det en ökad risk att utsättas för våld. Isolering kan även innebära försämrade möjligheter att ta del av samhällets stödinsatser.”

Jämställdhetsmyndigheten lyfter följande viktiga aspekter för kommuner att tänka på med anledning av covid-19 och risk för ökad våldsutsatthet:

  1. Utveckla och förbättra informationen
  2. Utveckla nya arbetssätt för att nå utsatta
  3. Sprid information om kommunens stödinsatser och olika stödlinjer
  4. Ställ frågor om våld
  5. Erbjud stöd och hjälp för alla i risk för våld
  6. Stärk samverkan
  7. Agera för långsiktighet och uthållighet
  8. Alla kommuners ansvar

SKR föreslår flera saker på sin hemsida till kommunerna. Några är:

  • Ta kontakt med kvinnojourerna och se vilket stöd som finns att få. Organisationerna Unizon och Roks har skalat upp jourernas verksamhet med anledning av pandemin, och har uttryckt önskemål att stärka samverkan med kommunerna.
  • Om det finns en stödverksamhet för våldsutövare i länet eller kommunen, prata med dem om beredskap och möjlighet att utöka öppettider för att nå de som behöver stöd att förändra sitt beteende.

Utifrån de förslagen så bör Haninge verkligen kontakta Haninge Kvinnojour och Manscentrum.

Rädda barnen har i sin rapport “Allt jag inte får göra” delat vittnesmål från ungdomar under pandemin.

Under de första veckorna av pandemin ställde Rädda Barnens stödchatt för hedersrelaterat våld och förtryck snabbt om. Öppettiderna dubblerades och nu, drygt ett år senare, är resultatet tydligt. De tog emot rekordmånga samtal och samtalsämnena blev allt mer allvarliga. När fritidsaktiviteter ställts in och skolan i många fall övergått till distansutbildning har barn och unga gått miste om sina fristäder och tvingats tillbringa mer tid hemma med sina förövare.

I ett urval av vittnesmålen:

  • Emmas föräldrar har precis fått veta att Emma har en relation med en tjej. “De tvingar mig att gå och prata med ledaren i församlingen”, berättar Emma. Eftersom homosexualitet inte är tillåtet i församlingen vet Emma att ledaren kommer att övertala henne att gifta sig med en kille.
  • Gina är 17 år och identifierar sig som transperson. Men hennes pappa, mamma och mammans släkt hotar att döda henne om hon lever ut sin identitet.

Vänsterpartiet vill se ett slut på det hedersrelaterade våldet och förtrycket och anser att förekomsten av detta samhällsproblem ska kartläggas. Detta är något som en enig kommunfullmäktige även tidigare har beslutat om. Men ingenting har hänt. Därför röstade vi ja till motionen från Moderaterna.

Vi anser också att våldet i nära relationer måste kartläggas och att vi tar vara på de erfarenheter som Haninge Kvinnojour och Manscentrum har.

Socialnämnden beslutar på nämndmötet 2021-02-16 att be kommunfullmäktige att ge uppdrag om att göra en kartläggning av våld i nära relation, däribland hedersrelaterat våld och förtryck i Haninge med anledning av Covid-19-pandemin. Men tyvärr var detta inget som kommunledningen ville göra, i så fall hade de kunnat ange det som förslag till beslut. Därför lade vi i Vänsterpartiet ett tilläggsförslag på kommunfullmäktiges möte:

“Socialnämnden ges i uppdrag att göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i  hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. Haninge Kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter. Kartläggningen ska vara klar 2022-05-01”

Trots detta så ville inte kommunledningen rösta bifall till motionen eller till Vänsterpartiets tilläggsförslag utan valde att minoritetsåterremittera ärendet. Vi får se hur lång tid det tar innan frågan kommer tillbaka till kommunfullmäktige. Det är tråkigt för arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan inte vänta.

Läs mer:

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Så jobbar vi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld

Värna Haninge kvinnojour

Manscentrum bedriver viktigt arbete

Feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer och hbtq

Motion från Vänsterpartiet – inför en jämställdhetsmiljon

Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Skrivet av haninge den . Postad i Feminism, Förebyggande, Hedersförtryck och hedersvåld, Jämlikhet, Mäns våld mot kvinnor. Inga kommentarer till Tillsammans sätter vi stopp för mäns våld mot kvinnor

Banderoll som uppmärksammar FN:s dag för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor – den 25:e november – i Haninge kulturhus.

Tillsammans kan vi göra skillnad! Alla måste ta sitt ansvar och motverka mäns våld mot kvinnor!

Pembegül Celepli (v).

1999 instiftade FN den 25:e november som en påminnelse om deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. 

Mäns våld mot kvinnor har blivit ett samhälls- och folkhälsoproblem säger Åsa Witkowski som är verksamhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid i en intervju till SVT. 

Bara i år har det kommit in ungefär 9000 polisanmälningar i våld i nära relationer (enl Brottsförebyggande rådet). Trots den höga siffran med polisanmälningar så är det dock många kvinnor som inte anmäler det våld de utsatts för. En av anledningarna är den misstro de känner för rättsväsendet då endast 18 procent av anmälningarna leder till åtal. 

Detta vill vi i Vänsterpartiet Haninge uppmärksamma . Det är varje kvinnas rätt att känna sig trygg och därför vill i vår kommun uppmärksamma och motverka mäns våld mot kvinnor.

Kim Loeld, ordförande Haninge kvinnojour och Samuel Skånberg, Vänsterpartiets ledamot i Socialnämnden i Haninge.

Just den här veckan är Haninges kvinnojour på plats i Haninge kulturhus där bland annat Kim Loeld, ordförande för kvinnojouren, befinner sig för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor. Vi i Vänsterpartiet har fått tillfälle till att intervjua henne.

I intervjun framkommer det att trycket på kvinnojouren har ökat under Corona-pandemin. Förklaringen till detta menar Kim Loeld, kan vara att många kvinnor blivit tvungna till att arbeta hemifrån vilket i sin tur leder till att kvinnans handlingsutrymme begränsas och mannen har större möjlighet att kontrollera kvinnan och isolera henne.

Kvinnojouren i Haninge samarbetar med Manscentrum, ABF Södertörn, Haninge kulturhus samt Kultur- och  fritidsförvaltningen. 

– Detta görs i syfte att synliggöra motverkandet av mot mäns våld mot kvinnor och uppmärksamma organisationernas arbete och den hjälp samt stöd kvinnor har rätt att få i Haninge kommun säger Kim Loeld.

Tillsammans kan vi göra skillnad! Alla måste ta sitt ansvar och motverka mäns våld mot kvinnor!

Pembegül Celepli

#OrangeDay

Den 25 november kläddes Poseidons torg med orangea band.

Arbetssituationen för kvinnorna behöver bli bättre!

Skrivet av haninge den . Postad i Arbetsrätt, Barnomsorg, Barnrätt, Feminism, Jämlikhet, Personal. Inga kommentarer till Arbetssituationen för kvinnorna behöver bli bättre!

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de  i sin tur kan ta hand om våra barn. 

Pembegül Celepli

Enligt SCB (statistiska central byrån) är barnskötaryrket och personlig assistent det tredje populäraste yrket i Haninge kommun. Statistiken visar på att av 1400 personer som arbetar inom dessa yrken är endast 200 personer män. Det visar tydligt på att de är kvinnodominerade yrken.

Vi i Vänsterpartiet valde att intervjua barnskötare verksamma i Haninge om hur arbetsmiljön i förskolan ser ut i kommunen och varför det främst är kvinnor inom yrket. Det som framgick var att de största bristerna är den låga lönen, vilket i genomsnitt ligger på 24300 kr, stressen som personalen upplever i verksamheten samt den höga ljudnivån. En förklaring till att det inte är så många män som söker till barnskötaryrket är nog främst lönen som inte är så lockande samt den stressrelaterade arbetsmiljön, menar de intervjuade personerna. 

Andra viktiga faktorer som lyfts fram, när det kommer till den hårda arbetssituationen, är dels att det är för stora barngrupper och dels för hög sjukfrånvaro. Vikarier rings sällan in, vilket medför  att ordinarie personal överbelastas och det fortsätter i en ond cirkel med mer sjukskrivningar och fortsatt hög belastning.

På frågan vad den viktigaste drivkraften för att arbeta med barn är svarade de att det är att skapa en trygghet för barnen och en miljö där de kan utvecklas i en lugn och trivsam miljö. Vi i vänsterpartiet kan då inte undgå att ifrågasätta Haninge kommuns arbetsvillkor för barnskötarna. Hur ska personalen på förskolan kunna skapa en trygg, utvecklande och trivsam miljö för barnen när barnskötarna själva känner sig stressade, är ofta sjuka och är överbelastade. Detta försvårar självklart verksamheten och barnens rätt till en trygg och utvecklande miljö. 

Det här är förstås många frågor i ett men inte minst en feministisk fråga. Så här står det på Haninges egna hemsida angående lönerna i kommunen “… månadslön på 30 500 kronor för män och 24 600 kronor för kvinnor.” Det är en löneskillnad på 5900 kr i månaden mellan könen i kommunen.

Om vi ser på löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda av kommunen så är enligt kolada (databas för kommuner och landsting/regioner) siffran bättre men har sen 2017 i alla fall nästan fördubblats. Detta måste vi göra något åt. Att höja lönerna för barnskötare skulle vara ett steg på vägen för en jämlikare lön mellan yrkena och könen i kommunen.

Det är på tiden att vi ser över dessa kvinnoyrken och tillsammans skapar en trivsam miljö både för barnen och personalen i Haninge kommun.

Vi bör även ha i åtanke att Haninge kommun är en barnrätts kommun, vilket en av de intervjuade kallade för skrattretande med tanke på politiken som förs kring förskolan. Vi i Vänsterpartiet vill som ett första steg minska barngrupperna och anställa fler till förskolan. Detta är med i vår budget. I ett andra steg vill vi höja barnskötarnas löner. Vi som kommun borde börja lyssna på de som arbetar inom förskolan och satsa därefter och inte se på förskolan våra barn och dess pedagoger som en möjlighet till besparingar.

Vi inte bara bör utan måste ta hand om våra pedagoger så att de  i sin tur kan ta hand om våra barn. 

Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Skrivet av haninge den . Postad i Corona, Feminism, Jämlikhet, Mäns våld mot kvinnor, Trygghet. Inga kommentarer till Mäns våld mot kvinnor och hedersvåld under Covid-19-pandemin

Vänsterpartiet är ett feministiskt parti och kämpar i alla led mot patriarkatet. Under dessa minst sagt problematiska coronatider så ser vi en ökad utsatthet för de barn och kvinnor som lever med våld i hemmet. Bl a för att du inte längre kan fly hemmet på samma sätt. Detta måste vi göra något åt!

Vänsterpartiet har bl a lagt förslag om att ge social- och äldreförvaltningen i uppdrag att öka stödet till Haninges kvinnojour och utöka antalet fältsekreterare men dessa röstades ner av den sittande ledningen.  Vi har vidare slagits för att införa en jämställdhetsmiljon och aktivt kämpat utomparlamentariskt för att medvetandegöra folket om en situation som många gånger är ”osynlig”.

Jag har undersökt hur många tidningar som har lyft fram nyheter om ”hedersvåld mot kvinnor under covid-19”. Det visade sig då att flest artiklar hade publicerats av Expressen och Aftonbladet, främst i början av pandemin. Vidare har SVT  intervjuat My Hellberg vid TRIS om den oro som finns om att bli bortgifta under pandemin. Linda Hansson från Resursteam heder verkar dela denna oro i en artikel från SVT och nämner hur ”distansäktenskap” ser till att isoleringen inte bromsar bortgiftet. Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten, säger att det blir lättare för våldsutövare att kontrollera vilka kontakter den våldsutsatta tar under pandemin. Och att faran är långt ifrån över, och det gäller i allra högsta grad mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.

Det står med andra ord klart att situationen var dålig redan från början och den har med pandemins isolerande hjälp gjort den än värre.

Så vad görs politiskt åt detta? Regeringen har beslutat att ge 100 miljoner kronor i stöd till de organisationer som arbetar med våld mot kvinnor. Regeringskansliet har tagit ett bra beslut men det dröjde alltför länge innan pengarna kom organisationerna till dels. Och frågan är om det kommer i närheten av att räcka till? Det rör sig fortfarande om mycket våld från kvinnornas partner och/eller från barnens vårdnadshavare, men rädslan och hotet upplevs ännu större i situationer  som denna under pandemin. Vänsterpartiet kräver fortsatta åtgärder för att undvika tragiska situationer, traumatiska händelser som kommer att sitta kvar så länge offret inte vågar söka hjälp. Ju längre insatserna dröjer desto högre blir kostnaderna på sikt. Gör frågan om mäns våld mot kvinnor och hedersvåld högaktuell och prioriterad redan idag och håll kvar den där tills det strukturella problemet det bygger på är krossat!

Cynthia Chuquiragua / Vänsterpartiet Haninge

Cynthia Chuquiragua (V)