Skip to main content

RUR – så får Haninge kommun en bättre ekonomi

RUR – resultatutjämningsreserv – är ett tillägg till kommunallagen som infördes 2012. Syftet med en resultatutjämningsreserv är att jämna ut den kommunala ekonomin mellan goda och svåra år, mellan hög- och lågkonjunktur eller om utvecklingen av statsbidrag och skatteunderlaget ökar eller minskar.

När beslutet om RUR togs i riksdagen 2012 röstade alla partier för den. Beslutet togs med acklamation, det fanns inga reservationer och det behövdes ingen omröstning. Alla partier insåg att det tidigare ekonomiska ramverket var för endimensionellt där man bara såg varje år för sig och krävde att varje år skulle generera ett överskott oavsett hur skatter, statsbidrag och konjunkturen utvecklades.

Att införa RUR är frivilligt för en kommun, men idag har ändå en majoritet av Sveriges kommuner infört RUR, för att få en jämnare ekonomisk utveckling. Att alla kommuner inte infört det kan ha sin naturliga förklaring i att för väldigt rika kommuner skull inte RUR tillföra något av betydelse – de klarar upp- och nedgångar i alla fall.  Fattigare kommuner som kämpar med att klara ett noll-resultat kvalar ändå inte in i det här systemet, då man bara kan sätta av pengar som överstiger ett överskott om 1% av skatter och statsbidrag. Fattigare kommuner är mer hjälpt av ett förbättrat skatteutjämningssystem mellan olika kommuner.

Så här sa Jonas Sjöstedt efter att RUR antagits i Riksdagen:

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var för RUR.

”I höstas antog riksdagen regeringens proposition om kommunala utjämningsreserver (prop. 2011/12:172). Den nya lagen innebär att kommuner och landsting under vissa förutsättningar får reservera en del av överskotten i goda tider för att på så sätt bygga upp lokala s.k. resultatutjämningsreserver. Sparandet får sedan tas i anspråk för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Vänsterpartiet välkomnar den nya lagen som ett steg i rätt riktning eftersom den kommer att öka kommunsektorns möjligheter att hantera konjunktursvängningar.”

Jonas Sjöstedt, motion till riksdagen 2012/13:Fi14

Haninge kommun behöver RUR. SKR – Sveriges kommuner och regioner – är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner och hjälper alla kommuner med bl a ekonomiska prognoser, skriver bl a:

”Framtidsprognosen idag pekar på att det, i synnerhet för år 2023, saknas medel för att få en budget i balans. Många kommuner och regioner kan därför, trots extremt goda förutsättningar 2020 tvingas överväga att i sin långsiktiga planering förbereda nedskärningar i verksamheten eller skjuta på nödvändiga investeringar. Detta, eftersom det inte idag finns några garantier för att staten skjuter till medel i samband med kommande budgetpropositioner. Ytterligare ett problem är att de anställningar staten hoppas på att kommuner och regioner nu ska göra i syfte att få igång konjunkturen i stora delar inte kommer att göras, då de långsiktiga resurserna och planeringsförutsättningarna saknas.”

Så vi har fått varningen. Ekonomin för den kommunala sektorn 2023 kommer vara knaper (om staten inte kommer med långsiktiga utfästelser). Vi måste ta den varningen på allvar, och ett sätt att förbereda oss är att införa RUR och börja placera överskott där för att stå rustade inför 2023. Allt annat vore oansvarigt mot kommunens anställda och Haningebornas krav på kommunal service.

Ulla Andersson kritiserar nuvarande balanskravet på kommunerna.
Ulla Anderssons reservation – balanskravet

När vi inledningsvis skrev att det inte fanns någon reservation i ärendet, så var det lite sanning med modifikation. Det fanns en reservation från Vänsterpartiet, men i ett annat ämne som också berör den kommunala ekonomin. Vänsterpartiet reservation handlade inte om själva resultatutjämningsreserven – den var Vänsterpartiet för – utan hur balanskravet på den kommunala ekonomin skulle formuleras. Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, skrev då bl a: ”Vänsterpartiet föreslår därför att kommunernas balanskrav, precis på samma sätt som är fallet för målet beträffande den offentliga sektorns finansiella sparande, ska gälla över en konjunkturcykel”. Hela Ulla Anderssons motion hittar ni här. Kort sagt vill Vänsterpartiet att kommunens krav på ekonomisk balans ska gälla över en konjunkturcykel (som kortast 3 år och som längst 8 år). Statens ekonomiska mål innebär att det offentliga sparandet i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet vill att samma ska gälla för kommuner och regioner. Det innebär också att kommuners och regioners planeringshorisont måste vara längre.

Vänsterpartiet är beredda att ta sin del av ansvaret för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för Haninge kommun.

Hemtjänstens flytt till Handen görs om

Jag tycker det är bra att man gör om och gör rätt. Även beslutet att hemtjänstgruppen är kvar i Brandbergen och inte behöver ha längre transportsträckor till ärenden än nödvändigt är positivt.

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet och ledamot i äldrenämnden

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge

Haninge kommuns planering om flytt av hemtjänstgrupperna i Handen och Brandbergen till en ny lokal på Hanverkarvägen i Handen skjuts upp för att göra om och göra rätt.

Man har fått mycket kritik för att mitt i pandemin flytta ihop två arbetsgrupper till en lokal. Det rör ca 50 anställda. Det har även framförts kritik att man inte följt gällande regelverk att göra risk- och konsekvensanalyser och att inte koppla in Kommunal inför flytten.

En annan kritik är att flytta hemtjänstgruppen i Brandbergen. Den har många ärenden i Brandbergen och täcker även områden Vendelsömalm, Vendelsö, Lötkärr och Gudö. Med en permanent lokal i Handen skulle det innebära mycket längre transportsträckor. Den närmaste vägen från Handen till Vendelsö – Gudö är Gudöbroleden och det är ju allmänt känt om de otroliga köerna som är där i rusningstid.

Mycket dålig arbetsmiljö att sitta fast i en kö och känna sig stressad när man har tidsgränser mellan ärenden. Man kan krångla sig på små vägar men slutklämmen måste man ta Gudöbroleden. Även klimatmålen påverkas negativt med längre körsträckor.

Nu har kommunen backat och tagit nya beslut, vilket känns positivt att man kan göra om och göra rätt. Flytten till Hantverkarvägen kommer ske för hemtjänstgruppen i Handen efter en riksoch konsekvensanalys, och Kommunal finns nu med i bilden.

Däremot kommer hemtjänsten i Brandbergen fortsätta i sina gamla lokaler i Brandbergen. Behovet av en ny lokal finns kvar för den är inte till ändamålsenlig, men man väljer att fortsätta söka en annan lokal än Handen.

Det finns även en flytt från hemtjänst i Västerhaninge till Handen och det beror på att befintliga lokaler ska rivas. Man letar nya lokaler i Västerhaninge och tills vidare kommer man vara i de befintliga lokalerna på Rudsjöterassen i Handen. Där finns idag den hemtjänstgrupp som kommer flytta till Hantverkarvägen. En stor fördel där är närheten till pendeltågsstationen när man ska till och från ärenden.

– Jag tycker det är bra att man gör om och gör rätt. Även beslutet att hemtjänstgruppen är kvar i Brandbergen och inte behöver ha längre transportsträckor till ärenden än nödvändigt är positivt, säger Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet Haninge och ledamot i äldrenämnden och fortsätter:
– Haninge kommun har stora avstånd och behovet av att hemtjänstgrupper finns på flera platser istället för centralt är viktigt. Ju kortare tid till ärenden desto mer tid finns att fördela till brukarna.

Bostadsmarknaden i Haninge kärvar och vräkningarna ökar

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, sitter i kommunstyrelsen och tog upp frågan om vart bostadsmarknaden i Haninge är på väg?

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens utveckling och att tillväxten sker på ett hållbart sätt.

Nybyggnationen har fallit från 778 st nya bostäder 2017, via 541 st 2018 till 342 st 2019. Det finns inga siffror för 2020. Kommunledningen hävdar att de har detaljplaner och färdig infrastruktur för att hålla en takt på 750 st nya lägenheter per år. Men ändå händer det inte. Vad beror det här på?

Jo, ”marknaden har varit lite avvaktande”, säger kommunledningen. Och så kan det vara om man ser till bostadsrätter. Däremot är söktrycket på hyresrätter extremt brutalt. Det kommunala fastighetsbolaget Haninge Bostäder har en kötid på mellan 8 och 16 år (beroende på vilket område man söker till). Kanske det ger en fingervisning om att det är hyresrätter som behöver byggas och f f a att man måste låta Haninge Bostäder få expandera.

Haninge är idag en kommun med ganska få hyresrätter/1000 invånare jämfört med andra kommuner.
Haninge är idag en kommun med ganska få hyresrätter/1000 invånare jämfört med andra kommuner.

Efterfrågan i dag är på billiga hyresrätter. Billiga och klimatsmarta hyresrätter. Om marknaden för nya bostadsrätter ligger på 300-400 per år framöver, bör resterande upp till 750 lägenheter per år fyllas med hyresrätter. Om det inte finns intresse hos privata aktörer att bygga hyresrätter, måste kommunledningen låta Haninge Bostäder kliva in och fylla gapet. Enligt nu gällande Bostadsförsörjningslagen (2000:1383) är det i sista hand kommunens ansvar:

”att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.”

Det är hög tid att begrunda den förpliktelsen och skrida till verket. Den nuvarande ensidiga fokuseringen på bostadsrätter (det vill säga det som är lönsamt för byggherrarna bygga) är inte socialt hållbart. De hyresrätter som ändå byggs har alldeles för höga hyror. Många sitter fast i för dyra boenden.

Haninge har haft en positiv utveckling där antalet vräkningar minskat, men nu har den positiva trenden brutits.

Det vräks fler per 100 000 invånare i Haninge än snittet. Och sedan 2017 har den positiva trenden brutits.

Vad exakt antalet ökade vräkningar beror på vet vi inte. Men det borde vara en väckarklocka för kommunledningen att påbörja arbetet med att undersöka varför. Sitter för många fast i för dyra boenden? Är hyrorna på de nya hyresrätterna alldeles för höga? Det kanske går om man är två heltidsarbetande, men vad händer om en blir sjuk eller arbetslös? Rasar allt då?

I vilket fall så som helst har något hänt på bostadsmarknaden som inte är socialt hållbart.

Åsa Bååth, för Vänsterpartiet Haninge

Kapitalets automatik – mänskliga robotar & systematisk dumhet

Mikael Nyberg har skrivit en avslöjande och mycket läsvärd bok om kapitalismens utveckling och vilka uttryck den tar sig i dagens arbetsliv. I tjugosju kapitel tar han upp hur den nya tekniken inte minst leder till socialt utarmade arbetsplatser, att automatiseringen sitter fast i ”kapitalets automatik”.

Vi får följa utvecklingen, ofta genom hans egen erfarenhet från arbetslivet. Från det att han satt med att addera belopp med manuella räknemaskiner till dagens teknik där OCR-nummer, streckkoder och e-fakturor har ersatt gårdagens arbete. Där algoritmer tagit över det mesta av handeln med värdepapper, där artificiell intelligens svarar i telefon och chattrobotar hantera kundfrågor på nätet. Men på de följande drygt 400 sidorna visar Nyberg på hur den tekniska revolutionen har fastnat i ett socialt bakslag.

Mikael Nyberg

Karl Marx skrev i slutet av 1800-talet om den tidiga industrikapitalismen: ”Den kapitalistiska produktionen kan endast utveckla produktionstekniken och den samhälleliga organisationen genom att samtidigt förstöra all rikedoms urkällor: jorden och arbetaren.” Han noterade hur industrialiseringen av jordbruket ledde till en utarmning av åkrarna och hur något likande skedde med de människor som försvann från lantbruk och hantverk. Män, kvinnor och barn sögs in i fabrikerna och förvandlades från tänkande varelser med allsidiga förmågor till en kuvad, standardiserad arbetskraft.

Misshandeln av naturen fortsätter idag i större skala med skogsskövlingarna, den agroindustriella rovdriften, utfiskningen av världshaven och anhopningen av växthusgaser i atmosfären. Förbrukningen av fossila bränslen ökar trots att riskerna är kända.

Arbetslivet är för många anställda ett liv i diktatur, konstaterar författaren. Köparen av arbetskraften har rätt att efter eget tycke disponera den inhandlade varan. Människan som följde med i transaktionen är skyldig att rätta sig efter sina chefers beslut. Något som vi idag får ett träffande exempel på genom LAS-frågan och de krav som arbetsköparen, genom Svensk Näringsliv, ställer för att gå med på ett nytt centralt avtal.

De landvinningar som lönearbetare under 1900-talet kunde tillskansa sig har nu bytts i sin motsats. Kollektiven på arbetsplatserna har blivit svagare. Företagen har börjat lösgöra sig från överenskommelser som reglerat arbetet. Nu ser vi hur springluncher, gigföretag inom flera branscher, tidigare vanliga tillsvidareanställda omvandlade till egenföretagare m fl exempel sätter regler om arbetsmiljö och arbetstid ur spel.

För att inte tala om Amazon, företaget som ska kunna leverera allsköns produkter till våra hem på kortast möjliga tid och på enklast möjliga sätt. Men till vilket pris för den enskilde arbetstagaren på sin supermoderna arbetsplats i Eskilstuna? Övervakad och styrd in i minsta detalj ska hen förväntas genomföra de rörelsemönster som bestäms av handscannern, kopplad till ett centralt datasystem. Företaget ser hela tiden var du är i lokalen. Nyberg beskriver på ett övertygande sätt vilka arbetsvillkor som väntar kring hörnet om denna typ av företag ska bli stilbildande framöver.

Nyberg avslutar sitt förord med orden ” Efter det nyliberalt färgade segertåget vacklar företagsamhetens självutnämnda företrädare nu i sin framtidstro. De anar vreden utanför glaspalatsen och famlar efter krafter som kan avleda den”. Och slutorden ”Vad gör vi av vår vrede? Det är frågan.”

En berättigad fråga. En alltmer uppkopplad värld kan ta del av de avgrundslika skillnader i livsvillkor som framträder globalt men också inom enskilda länder. Allt fler ifrågasätter de enorma klyftorna mellan rika och fattiga, mellan styrda och styrande. Och inte minst, vilka konsekvenser det medför på arbetslivets område.

Boken finns på Verbal förlag – läs den!

Av Göran Johansson

Mikael Nyberg har även gett ut:

Det stora tågrånet – Tåg som inte går i tid. Tåg som inte går alls. Nedfallna kontakt­ledningar. Haverier. Dödsolyckor. Den svenska järnvägen är i kris. Och det beror inte främst på snön. Tågtrafik kräver samordning och planering. Men svenska politiker bestämde i slutet av 1980-talet att det skulle fungera bättre med marknadsmekanismer.

Kapitalet.se – Industrisamhället har gått i graven. Det löpande bandet är avskaffat och slitet i fabriken ett minne blott. I stället har vi inträtt i informationssamhället; i nätverkens och humankapitalets tidsålder. Så ser en typisk samhällsanalys ut. Det är en förljugen bild.

Mikael Nyberg samtalar om ett råare arbetsliv – Hur har det blivit så och hur tar vi strid för att förändra villkoren? En livesändning från Knegarpuben på ABF-huset i Stockholm. Eventet arrangerades av Unga Byggare Stockholm – Gotland och av Seko Stockholm.

 

Klimatnödläge har ett brett stöd

– Vi är i ett klimatnödläge!

Det säger 64 procent av deltagarna i världens största opinionsundersökning om klimatet som genomfördes av UNDP, FN:s utvecklingsprogram och som bl a tas upp i:

SR Vetenskapsradion Nyheter

Människor är mycket oroliga och rädda. Skogsbränderna i Australien och Kalifornien, kategori-5-orkaner i Karibien och översvämningar i Sydostasien är några händelser som påverkat opinionen.

Det folkliga stödet för klimatåtgärder är mycket stort. Man efterlyser fler satsningar för att skydda skogar och marker, stöd för förnyelsebar energi och en omställning mot miljövänligt jordbruk.

Detta år kommer att bli mycket viktigt för klimat och biologisk mångfald, bland annat genom den stora klimatkonferens som ska anordnas i Glasgow i höst. UNDP betonar att resultaten visar att en majoritet av jordens befolkning anser att det råder klimatnödläge – och att det åligger politikerna att agera. Det visar också att Vänsterpartiets förslag att utlysa klimatnödläge i Haninge är en relevant uppmaning till ett mer resolut agerande i klimat- och miljöfrågor i kommunen.

Vänsterpartiet Haninge har dels startat ett eget arbete för att ta fram en konkret klimat- och miljöpolitik för Haninge.

Haninge kommuns eget klimat- och miljöpolitiska program, som togs fram av kommunens Hållbarhetsberedning, är i grunden mycket bra.

Vi i Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen och framtagandet av de mål som nu finns i Klimat- och miljöpolitiska programmet och som är antagna av kommunfullmäktige. Vi fick in flera viktiga mål och perspektiv i programmet.

Tyvärr har kommunens klimat- och miljöarbete tappat fart efter att det att programmet fastställdes. Och risken är att flera mål inte nås. Det har Vänsterpartiet Haninge tagit upp flera gånger, bland annat här och här.

Haninge kommun behöver – liksom alla aktörer – gör sin del i att motverka klimatförändringarna, och något vi lärt oss de gångna åren är att fina ord i ett program inte förändrar någonting.

Vi kommer fortsätta var en blåslampa i Haninge kommun och hålla den styrande alliansen ansvariga för de löften och mål de utgivit i det Klimat- och miljöpolitiska programmet.