William Friström är en av våra ledamöter i kommunfullmäktige och sitter som ersättare i kultur- och demokratinämnden och har skrivit en motion om öppna väggar.
William Friström (V)
Du har skickat in en motion om att ha “öppna väggar” i kommunen. Vad innebär det?
Det innebär att vi skulle ha utrymme(n) för folket själva att skapa den offentliga konsten. Öppna väggar är vertikala ytor för vem som helst att måla på. Vilket oftast innebär graffiti. De är som gratis ateljéer endast begränsade av förhållandet av att vara utomhus.
Öppen vägg utanför Länsmuseet GävleborgEn öppen vägg utanför Länsmuseet Gävleborg
Vad är det som fick dig att skriva motionen? Varför är det viktigt med öppna väggar?
Vi i vänsterpartiet tror på demokratin i en mer fullständig mening. Vi menar att det gemensamma utrymmet måste ägas och användas av folket. Vi har uttryckt oss såhär i budgeten: “Gatan tillhör oss alla. Självklart ska vi ha större inflytande över den. Därför ska gatukonst i olika former uppmuntras och banas väg för så att vi alla kan vara med och skapa.” Vi ser öppna väggar både som ett sätt att stödja och uppmuntra konsten såväl som ett sätt att stärka det demokratiska livet. Detta är extra viktigt under en tid när kommunen skär i kulturlivet och odemokratiska högervindar blåser kallt över samhället.
Gatan tillhör oss alla. Självklart ska vi ha större inflytande över den. Därför ska gatukonst i olika former uppmuntras och banas väg för så att vi alla kan vara med och skapa. Ett sätt är att ha så kallade “öppna väggar” som Malmö, Göteborg, Helsingborg, Åmål, flera delar av Stockholm och fler, har gjort. Entusiaster har redan pratat om potentiella platser i Haninge så intresset finns.
Folk har ett behov av att måla och det bör därför finnas möjligheter att göra det bland folket. I Haninge har vi inte heller någon atelje och det här fungerar som det för dem som skapar konst på väggar. Det behöver heller inte kosta så mycket. I Helsingborg så höll de kostnaden på under 40 000 kr då de använde befintliga väggar. Vi har dessutom 1% till konsten vilket är pengar vi kan använda för just detta. Det kan användas både för att förbereda den/dem utvalda väggen/väggarna såväl som driften.
Vi vill att kommunen uppmuntrar gatukonst och öppnar upp offentliga ytor för fritt skapande i form av “Öppna väggar”. Detta är alltså vertikala ytor där folk får måla fritt i det offentliga rummet.
Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta:
att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att utreda för var vi kan ha dessa “öppna väggar”. Detta bör undersökas på befintliga platser såväl som på planerade nybyggen.
att väggarna i fråga därefter blir lagliga att måla på. Att de blir så kallade “öppna väggar”.
Åsa Bååth (V) talar om tryggheten i skolan på kommunfullmäktige 2019-11-04
Ordförande, ledamöter och åhörare!
Situationen med hot och våld i våra skolor är inte acceptabel. Både barn och personal ska känna trygghet. Hur mycket ska personal och barn orka med?
Det är bra att det kommer mer personal i skolan genom lärarassistenter som kan avlasta lärarna. Ju fler vuxna desto bättre.
Men lärarna måste också få ett större stöd gentemot föräldrar som både hotar om att anmäla och anmäler när lärarna sätter gränser mot stökiga elever. När en lärare som säger ifrån och avlägsnar en elev som kallar en lärarkollega hora blir anmäld av föräldern är något fel. Vilka signaler ger det till barnet?
När elever hotar och stör i klassrummet är det flera av de andra eleverna som blir rädda för sina klasskamrater. Personal behövs som kan ge akut stöd i klassrummet när det blir för oroligt.
Åsa Bååth är en av fyra vänsterpartister i kommunfullmäktige i Haninge
Det behövs även vara fler lärstudiogrupper till elever med behov.
Tyvärr är ju inte barnen prioriterade i Haninge kommun. Beslutet att stänga fritidsgårdar påverkar ju barnen även i skolan, oron ökar när skoldagen närmar sig slutet och man inte har fritidsgården att gå till. Fler barn kommer driva omkring och riskerar att dras in i äldre elevers gäng för att få tryggheten där.
Att samhället är rädd för sina egna barn visar mer vilka rådande värderingar som gäller och problemet upphör inte genom mer kameraövervakning. Den pågående nedmonteringen av skolan genom besparingar har nått nya bottennivåer och de ökade klassklyftorna ger ett mer ojämlikt samhälle för våra barn.
Låt de skattekronor som satsas på skolan gå till ökad kvalité i alla skolor. Ta bort skolpengen och vinst drivande företag. Ge alla barn samma möjligheter.
Under förra året lade kommunen ut 111 miljoner kronor i konsultkostnader. Dessa summor har det handlat om i flera år:
2016: 110 miljoner kronor
2017: 119 miljoner kronor
2018: 111 miljoner kronor
Kommunen har fyra konton där konsultkostnader bokförs: Tillfälligt inhyrd personal, IT-konsulter, Rekryteringskonsulter och Övriga konsulter.
Vad är det då för fel med konsulter? Nej, det är säkert inget fel på dem, men det är ett väldigt dyrt sätt att få ett arbete utfört. Dels skvallrar det kanske om att den egna organisationen inte har den kompetens den borde ha. Dels kan det också skvallra om att man har rekryteringsproblem i kommunen – man måste hyra in personal för att man inte kan anställa.
2018 var tyngsta posterna ”Övriga konsulter” – 59 miljoner kronor. Den förvaltning som drar mest ”Övriga konsulter” är kommunstyrelseförvaltningen – 19 miljoner – och det är i stort två avdelningar; avdelningen för samhällsutveckling och personalavdelningen, som drar nästan alla konsultkostnader.
Rekryteringsproblem i skolan
Den näst största posten är ”Tillfälligt inhyrd personal”. Här är det utbildningsförvaltningen som sticker ut, inte minst den delen som lyder under Grund- och förskolenämnden. Utbildningsförvaltningen tar in konsulter för drygt 44 miljoner kronor (2018) och av dem är 27 miljoner kronor för ”Tillfälligt inhyrd personal” – d v s man hyr in lärare och annan pedagogisk personal. 25 miljoner kronor av dessa är i grund- och förskolan.
Svårt att rekrytera lärare till Haninge
Vänsterpartiet ställde en interpellation till Grund- och förskolenämndens ordförande Tobias Hammarberg (L) på kommunfullmäktige 2019-11-04 om detta. Hela interpellationen kan ni läsa här (pdf) och hela interpellationssvaret kan ni läsa här (pdf).
Det svar Tobias Hammarberg (L) hade på frågan var.
– Sverige har under de senaste åren haft en omfattande brist på legitimerade lärare, något som förväntas kvarstå under de kommande åren. Även Haninge har under de senaste åren haft svårt att rekrytera lärare med legitimation inom förskola och grundskola. Mot bakgrund av att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till förskola och grundskola och att kommunen redan har relativt låg andel behöriga inom dessa grupper är verksamheterna känsliga för personalomsättning och sjukfrånvaro. Det gör att det ibland finns behov av att tillfälligt hyra in personal för att den löpande verksamheten ska fungera.
Det är förvisso sant att det generellt är svårt att rekrytera lärare i Sverige. Men Haninge, som ändå rankas som löneledande i Sverige, bör rimligen inte ha rekryteringsproblem. Då är det något annat som skaver. Detta tog Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, upp i interpellationsdebatten på kommunfullmäktige:
– Skälet till att vi ställer interpellationen är den stora ökningen av konsultkostnaderna inom grund- och förskolenämnden: från 18,5 miljoner 2016, 26 miljoner 2017 och 32,6 miljoner 2018.
I runda slänger en fördubbling på två år.
Det är oroande att höra av Tobias Hammarberg, Liberalerna, att så stor del av konsultkostnaderna – nästan 80% av den totala kostnaden – handlar om att hyra in personal från bemanningsföretag till kommunens kärnverksamhet; att hyra in lärare och annan pedagogisk personal.
Ingen organisation kan ju vara nöjd med att bedriva sin kärnverksamhet på konsultbasis. Speciellt då uppdraget att bedriva grund- och förskola inte är något tillfälligt uppdrag.
Det finns något här som inte går ihop; vi rankas som den kommun som har högst löneläge i landet och samtidigt har vi stora rekryteringsproblem.
Finns det någon analys om varför vi har så stora rekryteringsproblem, trots det höga löneläget?
Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare
Hammarberg (L) tog inte debatten
Tyvärr antog inte Tobias Hammarberg (L) utmaningen att diskutera vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan, utan satt tyst resterande delen av debatten. Det ger inget bra intryck, för det var ingen konstig fråga vi ville diskutera. Det var bara frågan om vad som kunde vara grundorsaken till rekryteringsproblemen i skolan. Vill man inte diskutera det om man är ordförande i Grund- och förskolenämnden?
Mycket märkligt….
Det går dock att spåra en mindre allvarlig syn på rekryteringsproblem i det skriftliga svar på interpellationen som Vänsterpartiet fick innan kommunfullmäktige av Tobias Hammarberg (L):
– Andelen behöriga förskollärare var år 2018 22 procent och lärare 60,2 procent. Nivåer som varit relativt konstanta de senaste åren. Trots detta stärker vi våra kunskapsresultat och behörigheten till gymnasiet ökar 2019 från 2018. Det visar att allt inte handlar om behöriga lärare, men vi kommer att fortsätta verka för att öka andelen behörig personal i alla våra verksamheter.
Det gör alltså inte så mycket att andelen behöriga lärare bara är på 22 resp 60,2 procent. Haninge ökar sina kunskapsresultat ändå. Och det vore ju väl, om nu detta var 100 procent sant.
Samuel Skånberg, Vänsterpartiets gruppledare, bemötte Tobias Hammarberg (L) med kommunens egen statistik i interpellationsdebatten:
– Tobias Hammarberg, Liberalerna, tar upp den låga andel behöriga lärare vi har i kommunen och säger att skolresultaten går upp ändå, så behöriga lärare är inte så betydelsefullt.
Tittar man på kommunens egen statistik beror förbättringen i stort på att de nyanlända har blivit bättre. Det är inte så konstigt att de blivit bättre. Ytterliga ett år här gör naturligtvis stor skillnad i många ämnen.
Men exkluderar man de nyanlända från statistiken blir resultaten inte bättre. Eleverna i Haninge kommuns skolor har haft en nedåtgående trend sedan 2016.
Tror inte Tobias Hammarberg att det ändå spelar roll om vi har fler behöriga lärare i kommunens skolor och färre konsulter?
Även här satt Tobias Hammarberg tyst i bänken och ville inte gå i svaromål. Så hur Tobias Hammarberg analyserar skolresultaten i Haninge, får vi aldrig veta.
Den statistik som Samuel Skånberg refererar till finns i Kolada (kommun- och landstingsdatabasen):
Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor i Haninge, andel (%):
2016 77.6%
2017 75.3%
2018 74.0%
2019 74.0%
Så 1 av 4 når inte kunskapskraven. Det korrekta svaret är alltså att resultaten gått ned och sedan stagnerat för den stora gruppen elever. Den statistiska uppgång som kan redovisas mellan 2018-19 är att de nyinvandrade som klarar kunskapskraven i alla ämnen är fler. Det är förvisso väldigt bra, men vi måste se hela bilden.
Arbetsmiljön för lärarna
Som vi påpekat innan skvallrar de höga konsultkostnaderna – inhyrning av lärare och annan pedagogisk personal – på rekryteringsproblem i Haninge kommun. Likaså att det är något som skaver om vi har högt (om inte högst) löneläge för lärarna och ändå få som söker sig hit.
Det som skaver är att arbetsmiljön är för tuff. Vänsterpartiet tycker att man ska lyssna på lärarna. Lärarförbundet i Haninge gick nyligen ut i Mitt i Haninge och krävde följande:
Lärarna i Haninge måste få vara lärare.
Den dubbla dokumentationen som pågår måste upphöra.
Lärare få tillbaka tiden för att planera lektioner och även den pedagogiska planeringen.
Resurserna måste utgå ifrån behoven och inte utifrån beräkningsmodeller som inte tar hänsyn till de faktiska behoven.
Det tycker vi är en bra början. Om lärarna trivs kommer kommunen inte ha några rekryteringsproblem, eleverna kommer få bättre kontinuitet med sina lärare och kommunen kommer slippa dyra kostnader för inhyrd personal.
En win-win-win för kommunen, eleverna och lärarna.
Den 15 oktober hade Vänsterpartiet ett öppet möte i Kulturhuset om äldreomsorgen. Det var välbesökt av både anställda, pensionärsorganisationer och anhöriga.
Många saker har tagits upp om äldreomsorgen, men en fråga som verkligen varit i centrum från våren 2019 och fram åt är arbetsmiljön för personalen och inte minst frågan om de dåliga arbetstiderna med bl a 12-timmarspass.
I somras gjordes en rad inspektioner av Arbetsmiljöverket och det kom mycket kritik från Arbetsmiljöverket mot bl a chefernas kompetens i arbetsmiljöfrågor och om att man var dåliga på att samarbeta med skyddsombuden. Det tog Vänsterpartiet upp i både Mitt i Haninge och i kommunfullmäktige.
Hot om vite på 50 000 kr
Redan dagen efter vårt offentliga möte fattade Arbetsmiljöverket ett nytt beslut om arbetsmiljön i Haninge. Arbetsmiljöverket hotar Haninge kommun med ett vite om 50 000 kr om man inte åtgärdat problemen innan årsskiftet.
Arbetsmiljöverkets beslut och inspektionsmeddelanden är offentliga handlingar, så vill man ta del av detta kontaktar man bara [email protected]
Denna gång gällde det specifikt om arbetstidens förläggning och de långa arbetspassen, efter en inspektion på Johanneslunds äldreboende – en inspektion som hade påkallats av Kommunals skyddsombud.
Med anledning av Arbetsmiljöverkets beslut har Vänsterpartiets Åsa Bååth ställt en interpellation till Martin Strömvall (KD), ordförande för äldrenämnden i Haninge kommun.
Åsa Bååth (V)
Med anledning av nya alarmerande inspektioner från Arbetsmiljöverket (ärendenummer 2019/028783 med beslut fattat 2019-10-16) vill vi ställa följande frågor till äldrenämndens ordförande, Martin Strömvall (KD):
Arbetsmiljöverket har hotat kommunen med ett vite på 50 000 om kommunen inte lever upp till arbetsmiljölagens krav om god arbetsmiljö på Johanneslunds äldreboende innan årsskiftet. Vad är kristdemokraten Martin Strömvalls prognos i ärendet; kommer kommunen vara tvungen att betala vitet eller kommer kommunen lyckas följa arbetsmiljölagen?
Arbetsmiljöverket har krävt att kommunen ska göra en riskanalys avseende de arbetstider och scheman kommunen infört på äldreboendet. Varför gjorde man ingen ordentlig riskanalys innan man införde de nya arbetstiderna?
Till arbetsmiljöverket har kommunen lovat att ”undersöka under vilka omständigheter långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma utifrån bedömda arbetsmiljörisker”. Har undersökningen resulterat i att långa arbetspass inte ska, eller kan, förekomma?
I inspektionsmeddelandet klagar arbetsmiljöverket på att kommunens dokumentation kring arbetsmiljön ”är i varierande grad konkret och delvis i form av frågor”. Hur ser den nuvarande kompetensnivån ut bland de chefer som har uppgifter inom arbetsmiljöområdet?
Hur ofta genomförs APT (arbetsplatsträffar) och skyddsronder på Johanneslunds äldreboende?
I inspektionsmeddelandet är arbetsmiljöverket oroade över ”att information om brister inte alltid når arbetsgivaren”. Hur säkerställer kommunen att information om brister i arbetsmiljön når rätt befattningshavare i organisationen och att den befattningshavaren har kompetens, befogenheter och resurser att åtgärda bristerna?
Åsa Bååth, ledamot av kommunfullmäktige och äldrenämnden
Martin Strömvall kommer besvara interpellationen på kommunfullmäktige den 9 december.
Vänsterpartiet och Moderaterna lägger vid nästa kommunfullmäktige fram en gemensam motion mot påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen i Haninge kommun. Vår förhoppning är givetvis att motionen kommer gå igenom och att alla som vill värna personalen inom äldreomsorgen röstar på motionen.
Vänsterpartiet och Moderaterna är beredda att ta ansvar och hitta en lösning på de problem som uppstått inom äldreomsorgen. Idag finns ett stort missnöje med de påtvingade 12-timmarspassen, som lett till sämre arbetsmiljö och sämre kvalité.
De som går fram med motionen är Veronica Pagard Salem (M), som är andre vice ordförande i äldrenämnden i Haninge kommun, och Åsa Bååth (V), som är ledamot i äldrenämnden i Haninge kommun.
Åsa Bååth (V)
Vi föreslår kommunfullmäktige:
Att kommunen omedelbart upphör med påtvingade 12-timmarspass inom äldreomsorgen.
Att äldrenämnden ges i uppdrag att tillse att en dialog med personalen genomförs där man tillsammans tar fram en modell för schemaläggning som både tillgodoser arbetsgivarens behov av bemanning och kompetens och arbetstagarnas behov av god arbetsmiljö och återhämtning.
