Den 19:e april ska Grundskolenämnden fatta beslut om Båtsmansskolan ska läggas ned eller inte. 

Ladda ner underlagen till beslutet här:

Tjänsteskrivelse nedläggning av Båtmansskolan

Risk och konsekvensanalys (personalen)

Vägen mot beslutet har varit högst tvivelaktigt ur demokratisk synpunkt. Det nämndmöte som kallades till den 19:e april är ett extrainsatt nämndmöte. Kallelsen gick ut till ledamöterna den 23 mars, dock utan att säga vad mötet skulle handla om. Det är klart att ledningen visste vad mötet skulle handla om, men man ville inte ge oppositionen någon chans att förbereda sig på ett rimligt sätt. 

Grundskolenämndens arbetsutskott som ska bereda ärendet träffas en timme innan nämndmötet för att titta på frågan. På en timme ska man avgöra om en nedläggning av en skola är ett bra beslut eller ej. 

Första informationen gick ut till föräldrarna den 5 april; dagen innan påskhelgen och efterföljande påsklov. Man hade hoppats på att många föräldrar skulle vara bortresta och att valet av tidpunkt skulle förhindra att föräldrarna skulle träffas och utnyttja sina medborgerliga rättigheter att opinionsbilda i frågan. Som tur är finns ju internet och folk kan hålla kontakt ändå. 

Bland annat har man lyckats skapa den här namninsamlingen på Skiftet. 

Hela tidsplanen påminner mer om hur man planerar en statskupp, än om hur man säkerställer en bra demokratisk process. Om det vore så att kommunledningen verkligen trodde på det här beslutet skulle man naturligtvis inte vara det minsta rädd ge oppositionen underlagen i god tid och inte det minsta rädd att ta debatten på nämnden inför de åhörare som vill delta på sammanträdet.

Nämnden bestämmer

I den senaste informationen till föräldrarna säger utbildningsdirektören att nämndmötet den 19:e april kommer vara stängt. Det ankommer inte på någon i förvaltningen att besluta om att ett nämndmöte skall vara stängt. Det är bara nämnden själv som kan besluta om en sådan sak. Tillsvidare är grundskolenämndens möte öppna tills annat är beslutat. Så det är fortfarande en god idé att komma till kommunhuset den 19:e april, t ex 16:30 och prata med de beslutande politikerna innan nämndmötet börjar 17:00. 

Att utbildningsdirektören går ut med att mötet är stängt, trots att han inte har befogenheter att besluta om det, är naturligtvis att han tycker att det är jobbigt att möta de föräldrar som drabbas av beslutet. Fattar man beslut man inte tror på är det jobbigt att se folk i ögonen. 

Barnkonsekvensanalysen 

Alltid när man fattar beslut som berör barn ska man göra en barnkonsekvensanalys och se till vad som är bäst för barnen. 

Den som är gjord är tämligen luddig och många argument känns väl krystade. Som exempel säger man att det är positivt att barnen får längre till skolan efter som det leder till att barnen får bättre motion. Att stänga en skola för att barnen ska få längre att gå och bättre motion känns som en rätt omständlig åtgärd. 

Vad det egentligen handlar om 

I och med den hastighet man driver ärendet om nedläggning måste man fråga sig vad det egentligen handlar om? Det är något som känns lurt. 

Det verkar handla om två saker. Dels kommer man gå back rätt rejält på mastodontskolan i Vega i år. Det är i sig inget konstigt. Det kommer ta några år tills alla hus är färdigbyggda och alla barnfamiljer flyttat in. Men lyckas man flytta över Båtsmansskolans elever redan i år så minskar man Vega skolas förlust med nästan 3 miljoner kronor. Det är därför man inte informerade föräldrarna innan skolvalet i februari (då hade ju föräldrarna kanske valt helt andra skolor), utan min vill ha över hela stocken elever till Vega skola för att reducera förlusten där. 

Sedan är det inte riktigt sant att all personal från Båtsmansskolan ska över till Vega. Man räknar med att minska personalen med nästan 3 miljoner kronor i samband med nedläggningen. Hur man kommit fram till den saken är lite oklart; möjligtvis en kombination av att lärare säger upp sig alternativt att man sparkar några. 

Den andra frågan man misstänker är att det finns en spekulant på skolan. Det finns skolkoncerner som vill etablera sig i Haninge, men det är inte alla som vill bygga en ny från grunden utan kanske hellre köper en redan befintlig. 

Vad annars ska man ha en tom skola till? Det är sant att om man stänger Båtsmansskolan så försvinner lokalkostnaden från grundskolenämnden, men samma kostnad dyker då upp på kommunstyrelsens konto som övertar ansvaret för lokalerna. För kommunen som helhet är det ju ingen större vits att flytta kostnaden från ett konto till ett annat – vi får ju inte som kommun lägre kostnader. 

Är det fel att hålla Båtsmanskolan under armarna? 

Nuvarande kommunledning klagar högljutt på att tidigare kommunledningar hållit skolan under armarna och skjutit till pengar. Men det beror ju inte på att man varit dum i huvudet och bara strött pengar omkring sig. Det har ju byggt på den befolkningstillväxt man har utgått ifrån på basis av de byggplaner som funnit, som t ex Norrby.

I början av förra mandatperioden var planen att Båtsmansskolan skulle ha 450–460 elever den här mandatperioden, istället för de 300 man har nu. Nu har det inte byggts i den takten man har tänkt sig och andra planer har prioriterats. Men när planerna genomförs så kommer det ju finnas ett mycket bra underlag för en skola som Båtsmansskolan. 

Det är inte Båtmansskolans fel att det är som det är – det beror på hur kommunledningen prioriterat stadsutvecklingen.

Frågan är om inte lite is i magen är bästa recept just.

Finns det inget man kan göra?

Vänsterpartiet har länge krävt att vi ska ha en NPF-säkrad/-certifierad skola i Haninge. Runt om i Stockholm finns det ca 20 skolor som är specialister på NPF. Men vi har ingen sådan skola i Haninge. Värt att notera är att barn som inte har NPF tycker också om att gå på NPS-säkrad skola; det är lugnare, bättre studiero och lättare att få hjälp.

Varför skulle man inte t ex kunna göra Båtsmansskolan till en profilskola där man är specialister på NPF. Det skulle säkert vara många föräldrar som skulle åka från andra kommundelar för att få han sina barn på en sådan skola. Det skulle inte vara någon brist på elevunderlaget i alla fall.

Det som är tråkigt med den här ärendehanteringen från kommunledningen är att det inte lämnar utrymme för några kreativa diskussioner där man kan titta på alternativ till nedläggning.

Boven i dramat

Under ytan på det här problemet är finansieringssystemet för skolan; skolpengen.

Skolpengen innebär att varje skola får en viss peng per elev man har på skolan. Har man många elever får man mycket pengar – har man få får man mindre.

Skolpengen bygger på att alla elever är stöpta i samma form och att alla skolor är lika och har samma förutsättningar. Ironiskt är ju att de partier som säger sig framhäva individen har ett väldigt planekonomiskt synsätt på skolans finansiering – alla är lika och alla får samma peng.

Vi har stora skillnader i skolan idag. Stora skolor har naturligtvis lite lättare att få ekonomi i verksamheten än små skolor. Men små lugna skolor kan ha andra värden för eleverna. Skolor där många elever har svenska som andraspråk, och deras föräldrar kanske inte en så omfattande egen skolgång, är naturligtvis mer resurskrävande än skolor där barnen har svenska som första språk och deras föräldrar är akademiker.

Men så länge systemet går ut på att alla är lika och varje enhet ska bära sig själv kommer den här kommunledningen lägga ned fullt fungerande skolor.

Det viktiga är att utbildningssystemet som helhet i Haninge går plus. 2022 gjorde vi 45 miljoner i vinst på kommunens skolverksamhet. Man måst kunna ha tolerans för att vissa skolor går bra och vissa skolor går (tidvis) mindre bra, så länge totalen ser bra ut.

Haninge kommun som helhet gick med 625 miljoner i vinst 2022. Så vi har verkligen inte någon ko på isen ekonomiskt. Det finns ingen som helst anledning till dessa panikartade beslut.

Gör om – gör rätt. Låt det inte gå prestige i det här.