”Vänstern på jobbet” är producerad i samarbete med Vänsterpartiets fackliga nätverk, där ett växande antal
fackligt aktiva samlas. Denna tidning sprids i 100 000 exemplar på arbetsplatser i hela landet, och syftet är dels att berätta för våra jobbarkompisar varför vi tycker att de ska lägga sin röst på Vänsterpartiet i valet den 11 september, dels att informera om vad partiet står för i viktiga frågor som påverkar hur vi har det på våra arbetsplatser.
Det som förenar oss är övertygelsen om att vi behöver ett starkt vänsterparti som på allvar står upp för löntagarnas
intressen och som alltid sätter välfärd, trygghet, jämlikhet och en rättvis klimatomställning i första rummet. Kort och gott ett parti som vi kan lita på. Lika viktigt är vårt engagemang för en stark, stridbar fackföreningsrörelse. Det är dom viktigaste verktygen vi har i arbetet för att bygga ett mer jämlikt och solidariskt samhälle.
Förra året strax innan sommaren, på kommunfullmäktigemötet den 2021-06-14, så röstade vi i oppositionen (V, M, SD) igenom Moderaternas motion om att socialnämnden, tillsammans med grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, får i uppdrag att bland elever i högstadiet och gymnasiet göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge.
Vi i Vänsterpartiet Haninge la även ett tilläggsförslag om att socialnämnden ges i uppdrag att också göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. I tilläggsförslaget föreslog vi även att Haninge Kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter samt att kartläggningen ska vara klar 2022-05-01. Oppositionen röstade för vårt tilläggsförslag vilket ledde till att vi fick igenom den kartläggningen som vi nu har fått en slutrapport på.
En konsult har upphandlats av social- och äldreförvaltningen samt utbildningsförvaltningen för genomförandet av de båda kartläggningarna.
Nästa vecka på måndagens fullmäktigemöte den 4 april så kommer delrapporten upp till beslut och i maj månad kommer slutrapporten till kommunfullmäktige. Kartläggningarnas slutrapporter har dock redan hunnit komma till de ovannämnda nämnderna nu under mars månad. (Se längre ner för hur vi agerade i nämnderna)
VAD SÄGER SLUTRAPPORTERNA DÅ?
EN KARTLÄGGNING AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK BLAND UNGDOMAR I HANINGE KOMMUN
Kartläggningen är baserad på en enkätundersökning som genomfördes under januari och februari 2022 och genomfördes bland elever i årskurs nio samt andra året i gymnasiet i de kommunala skolorna. Enkäten har besvarats av 791 elever av de totalt 1441 som tillhörde urvalsgruppen, vilket innebär en svarsfrekvens på 55%. I kartläggningen delas eleverna upp i en oskuldsnorm och en kontrollgrupp och gruppernas livsvillkor jämförs.
Av de elever som besvarade kartläggningen lever 26% av alla flickor och 12 procent av alla pojkar med oskuldsnormer, det motsvarar 84 flickor och 46 pojkar.
Oskuldsnormsgruppen lever med vissa begränsningar i livet jämfört med kontrollgruppen, som att t.ex. inte kunna välja sin partner i framtiden, ha kompisar av det motsatta könet och ha kärleksrelation med person av samma kön. Vissa ungdomar uppger att de även kan blir kontrollerade, förtryckta och kan bli utsatt för våld om de inte lever i enlighet med de oskuldsnormer som råder inom familjen.
Detta är väldigt allvarligt. Våra barn och unga är utsatta för hedersförtryck och våld redan så tidigt som i skolåldern och känner stark press från anhöriga kring hur de ska leva och förhålla sig till olika situationer.
Vi har vid flertal tillfällen lagt förebyggande förslag som att t.ex. i skolschemat införa workshop om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer, hbtq frågor. Vi har även på olika sätt lyft vikten av att kommunen stöttar och ger viktiga verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottofferjouren bra förutsättningar att fortsätta sina stöttande verksamheter till brottsutsatta och våldsutövare. Läs mer om vad vi vill göra längre ner på sidan.
För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här.
VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK – EN KARTLÄGGNING AV OMFATTNINGEN I HANINGE 2021 OCH EFFEKTERNA AV COVID-19
I kartläggningen konstateras det att det är svårt att bedöma hur covid-19 pandemin har påverkat omfattningen av våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Det som bl.a. gör det svårt att bedöma är att vi fortfarande befinner oss i pandemin, samt att viss statistik i kartläggningen är hämtat på riksnivå och inte för Haninge samt att statistikföringen inom Socialtjänsten har brister i och med systemtekniska begränsningar vid aktualisering av nya ärenden till Socialtjänsten. T.ex. kan ett ärende inkomma till Socialtjänsten som orosanmälan för ökad skolfrånvaro och registreras utifrån det och sen under utredningens gång framkommer det även att det förekommer fysiskt våld i hemmet. Detta medför att i ärenden där det förekommer mer än ett oroväckande förhållande, så uteblir det i statistiken pga att man i systemet begränsas med att endast kunna välja en aktualiseringskod för ett ärende. Därmed kan denna kartläggning endast visa eventuella tendenser.
Enligt statistik från BRIS så framkommer en ökning av samtal som rör familjekonflikter samt fysiskt och psykiskt våld.
Haninge kommuns relationsvåldsteam menar att ärendena hos de har ökat något de senaste åren men de kan inte med säkerhet säga att det är pga pandemin.
Haninge Kvinnojour däremot har märkt av en kraftig ökning av antal samtal under pandemin. Kvinnojouren fick ta emot nästan dubbelt så många samtal, mail och sms varje vecka under pandemin år 2020 jämfört med tiden innan. Det är mellan 45-50 kontakter i veckan, tidigare låg antalet på 25. Problemen är stora i Haninge. Det är kvinnor som lever med trakasserier, kränkningar, övergrepp och psykiskt våld. Det är kvinnor i alla åldrar och från alla samhällsklasser som hör av sig.
Origo som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck menar att personer som lever med hedersnormer fått en mer utsatt tillvaro som följd av pandemin.
Kartläggningen menar att man kan se en ökning över tid av anmälda brott och antal inkomna ärenden till socialtjänsten och en särskild ökning efter 2019 som sedan minskats för 2021.
Vi ser allvarligt på detta och har under lång tid försökt påtala vikten om att lägga resurser på förebyggande åtgärder, mer resurser till socialnämnden och att kommunen ska stötta verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren med långsiktiga avtal. Läs mer om vad vi vi vill göra längre ner på sidan.
För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här.
HUR AGERADE VI I NÄMNDERNA?
I Grund- och förskolenämnden sitter från oss Sevim Celepli som ordinarie ledamot och i Socialnämnden sitter Petar Kotljarevski som ordinarie ledamot.
Sevim Celepli, Ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhetPetar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden
I nämnderna så lade Moderaterna ett eget förslag som skiljde sig från ledningens förslag främst utifrån att Moderaterna föreslog att vi återremitterar kartläggningen gällande våld i nära relation för att få förslag på relevanta åtgärder samt att det säkerställs att all personal inom nämndens verksamhetsområde får relevant utbildning för att i ett tidigt skede kunna upptäcka och hantera barn och unga som är utsatta för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. I deras förslag föreslogs även att idrotts- och fritidsnämndens personal möjliggörs få ta del av den utbildning som ska erbjudas till de tre nämnder som är berörda (socialnämnden, grund- och förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden).
Detta tycker vi är väldigt viktigt, att ledare inom olika föreningar har en bra kompetens för att kunna upptäcka och möta de barn och unga som behöver stöd på ett bra sätt. Sedan föreslog Moderaterna i sitt förslag att förvaltningen får i uppdrag att om ett år, till skillnad från ledningens förslag om två år, följa upp resultatet av de åtgärder som genomförs som en följd av kartläggningarna och rapportera till nämnden.
Vi ansåg att Moderaternas förslag var bra så vi röstade bifall på det och lade ett tilläggsförslag (i Socialnämnden och Grund- och förskolenämnden) om att även erbjuda utbildning för personal verksamma inom kultur- och demokratinämndens verksamhetsområde. Det berör bl.a. personal inom kulturskolan, biblioteken och Freezone. Vi anser det ytterst viktigt att kompetensutveckling sker för en bredd av personal som kommer i kontakt med barn och unga i olika forum och sammanhang.
I Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden sitter från oss Eylem Sütcü som ersättare. Moderaterna lade samma förslag som i ovannämnda nämnder och vi lade ett ersättaryttrande om vikten att erbjuda utbildning för även personal verksamma inom kultur- och demokrati nämndens verksamhetsområde.
Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
VILKA INSATSER BEDÖMER VI ATT DET BEHÖVS FÖR ATT BEKÄMPA VÅLD I NÄRA RELATION OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK?
Öppna förskolan behöver återöppnas i Jordbro och Brandbergen
Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen
Stärka vår elevhälsa genom att anställa fler skolkuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer, specialpedagoger, m. fl. professioner inom elevhälsan
Haninge kommun ska erbjuda utbildning till personal som arbetar i verksamhetsområden inom Socialnämnden, Grund- och förskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden och Kultur- och demokratinämnden i att tidigt kunna upptäcka tecken på att hedersrelaterat förtryck och våld förekommer
Grund- och förskolenämnden får i uppdrag att arbeta med våldsförebyggande arbete, exempelvis Mentors for violence prevention
Haninge kommun ger Haninge kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren bättre förutsättningar genom långsiktiga avtal
Haninge kommun ska ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser
Sevim Celepli, Ledamot i Grund- och förskolenämnden Petar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Petar Kotljarevski är utsedd till ny gruppledare för Vänsterpartiet Haninge. Han tillträder formellt 4:e april.
Petar är 64 år och bor i Tungelsta. Petar jobbar till vardags på ett byggföretag som ansvarig för kvalité, miljö- och arbetsmiljö.
Vad fick dig att bli medlem i just Vänsterpartiet?
– Egentligen är det inte så konstigt för mig att välja Vänsterpartiet. Under min ungdom har jag varit aktiv i olika föreningar som hade anknytning till socialism. En annan viktig faktor var att Vänsterpartiet gjorde sig av med det förflutna och kommunismen. Men när jag såg att partiet inte längre var en dörrmatta åt andra partier och försöker att stå för det man säger och agerar, då var det helt rätt att kliva in i politiken.
Vilka frågor ligger dig närmast om hjärtat?
Allt som har med ett jämlikt samhälle, ingen skall känna sig utanför samhället. Som före detta fotbollsspelare och handbollsspelare ( båda som målvakt), är sport en stor passion. Saknar föreningslivet där unga och äldre kan mötas.
Hur ser din vision ut om Haninge?
Att alla invånare i Haninge känner sig stolta, sedda, och delaktiga i samhället. Skolan ska vara en av dom bästa i regionen och inte att vara sämst i landet. Ökat föreningsliv med rikt kulturutbud. Kommunen skall tänka på invånarnas bästa i alla avseenden.
Vi önskar Petar lycka till i rollen som gruppledare och vi ser fram emot en fantastisk valrörelse!
Sevim Celepli, ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet.
Idag uppmärksammar vi den internationella kvinnodagen 8 mars 2022 genom att fortsätta diskutera om kvinnors kamp för delaktig i samhället och om att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Ett jämställt samhälle är ett mål i sig själv men också en förutsättning för en hållbar utveckling av samhället.
Idag har det gått 101 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i Sverige, år 1921. Något som innan dess inte var självklart och som kvinnor före oss fick kämpa för. Idag kan vi tacka de hjältarna som gjorde skillnad för oss kommande generationer av kvinnor.
Efter en lång kamp fick kvinnor slutligen rösträtt år 1921.
Kort historisk bakgrund
Den internationella kvinnodagen har sitt ursprung från den tidiga arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. Vänsterkvinnor firade kvinnodagen redan år 1911 och fram till 1970-talets slut förknippades den med den kvinnliga vänsterrörelsen. Idag kopplas dock inte den internationella kvinnodagen till någon politisk ideologi, utan anses mer som en allmän dag för jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter.
Den internationella kvinnodagen den 8 mars fick officiell status av FN år 1980, men en FN-resolution presenterades redan år 1977. Därför anges år 1977 ofta som året då dagen började firas.
Kvinnors situation idag
Mycket har hänt sedan kvinnor fick rösträtt men mycket finns fortfarande kvar att göra. Idag har vi i Sverige för första gången en kvinnlig statsminister. Magdalena Andersson från Socialdemokraterna röstades in som statsminister den 24 november 2021, samma år som kvinnor har haft rösträtt i 100år. Vi har flera kvinnliga partiledare i riksdagen, bl.a. vår egen partiledare Nooshi Dadgostar, och vi ser alltmer kvinnliga företrädare från myndigheter och samhällsviktiga organ synas i media. Men räcker detta som ett kvitto på att vi har ett jämställt samhälle?
Om vi ser över t.ex. arbetsmarknaden så råder det fortfarande löneskillnader mellan kvinnor och män i samma roller och allt fler män är fortfarande överrepresenterade i chefspositioner. Enligt SCB så närmar sig kvinnor männens lönenivåer, men den utvecklingen går långsamt. De senaste åren har förändringarna varit små, år 2018 hade kvinnor 82,6% i lön av det män tjänar. Några av förklaringarna till inkomstskillnaderna mellan könen är att kvinnor i större utsträckning arbetar inom yrken med relativt låg inkomst samt arbetar mer deltid än män. Kvinnor har även större sjukfrånvaro och barnrelaterad frånvaro än män.
Kvinnor har ofta också sämre arbetsvillkor än män. Det är t.ex. inte lika självklart i kvinnodominerade yrken som inom förskolan att arbetsgivaren står för arbetskläder. Det vanligt förekommande är att personalen i många fall sliter på sina egna kläder eller får betala från egen ficka om man vill arbetskläder som är tåliga för utomhusaktiviteter med barnen. Men i mansdominerade yrken som inom bygg och transport är det mer självklart att arbetsgivaren står för all utrustning.
Det är framför allt inom kvinnodominerade yrken inom vård, omsorg och privat tjänstesektor som deltider är det enda som erbjuds, ofta i form av otrygga anställningar som timvikariat eller behovsanställningar. Detta är en av de mest grundläggande orsakerna till de stora inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. En orättvisa grundad i patriarkatet.
Det råder även en obalans kring arbetsförhållanden och arbetsmiljöfrågor i kvinnodominerade yrken. Nu senast i sjukvården har vi ju följt barnmorskeupproret där vi fått höra under vilka ohållbara arbetsförhållanden som barnmorskor samt undersköterskor arbetar under. Detta i sin tur bidrar med en stor risk för gravida kvinnors liv och hälsa samt för barnen som de bär på, när de inte kan få del av en trygg och säker vård.
Vad gäller kvinnors situation i bostadsmarknaden så har kvinnor även där sämre förutsättningar än män. Enligt en färsk kartläggning som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har gjort baserad på statistik från SCB och Svensk Mäklarstatistik tar det 16år för kvinnor att spara ihop till en kontantinsats på ca 400.000kr för en genomsnittlig bostadsrätt, det är två år längre tid för kvinnor än män. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är också oftast den som blir tvungen att lämna sin bostad och ta skydd från sin förövare som oftast är en manlig partner, antingen hos anhöriga eller kvinnojourer. Det blir ofta början på en lång tids bostadslöshet, ekonomiska svårigheter, hemliga adresser, skyddad identitet, flera flyttar, osäkra boendeförhållanden och många gånger med barn med i bilden.
Vad kan vi göra för att förbättra kvinnors situation?
För att skapa jämställdhet mellan könen så behöver man förändra på det strukturella och ekonomiska planet (med t.ex. lönesatsningar på kvinnodominerade yrken och ett bättre pensionssystem som inte slår mot kvinnor som grupp) men man behöver också förändra de kulturella normer som möjliggör ojämställdheten. Det är viktigt att börja med det normkritiska tänkandet redan så tidigt som i skolan. Vi behöver prata och problematisera tillsammans med våra barn och unga om t.ex. maskulinitetsnormer, feminism och sexobjektifiering. Vi behöver tidigt skapa en medvetenhet om dessa saker och ge den kommande generationen bättre förutsättningar till att vara delaktiga av och bidra till ett hållbart samhälle med jämlika livsvillkor.
Politiken behöver agera och genomföra reformer som förbättrar kvinnors vardag och som stärker kvinnor i utsatta situationer. Vänsterpartiet har t.ex. varit drivande i frågan om samtyckeslagen som vi nu har som svensk lag sedan 1 juli 2018 och att sexköp ska ge fängelsestraff. Dessa är stora framgångar för kvinnors rättigheter, ändock sorgligt att det skulle behöva ta så lång tid.
I Haningehar vi varit drivande för jämställdheten genom olika initiativ och förslag. Här nedan är ett axplock av det vi gjort för ett jämställt Haninge:
Arbetsmarknaden – bättre arbetsvillkor inomkvinnodominerade yrken
Vi har röstat igenom arbetskläder för personal inom barnomsorgen och bättre arbetsmiljö genom mindre barngrupper i förskolan. Vi drev igenom att upphäva beslutet om att avveckla den enda kommunala förskolan Nattugglan med barnomsorg på obekväm arbetstid. Många ensamstående mammor är i behov av den servicen för att kunna fortsätta arbeta skift. Vi driver på för bättre arbetstider och arbetsvillkor inom äldreomsorgen, hemtjänsten och socialtjänsten som är kvinnodominerade yrken. Vi driver vidare om att avskaffa de påtvingade 12-timmars passen inom äldreomsorgen i Haninge.
Bostadsmarknaden – fler billiga hyresrätter med en feministisk stadsplanering
Fler hyresrätter som är viktigt för framförallt kvinnor och ensamstående mammor. Vi har precis fått igenom det tillsammans med Socialdemokraterna genom att vi antog nya riktlinjer för markanvisningar som kommer öka byggandet av hyresrätter i kommunen. För oss är det viktigt att allmännyttan byggs ut och att vi har hyror som alla har råd med.
Fått igenom en kartläggning om Hedersrelaterat våld och förtryck samt hur pandemin har påverkat våld i nära relationer
På kommunfullmäktigemötet 2021-05-10 röstade Vänsterpartiet bifall till en motion från Moderaterna om att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck och röstade samtidigt bifall till Vänsterpartiets tilläggsförslag om att kartlägga hur covid-19-pandemin har påverkat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. En majoritet i kommunfullmäktige stödde motionen och Vänsterpartiets tilläggsförslag. Arbetet med kartläggningen har påbörjats och en rapport kommer att presenteras till kommunfullmäktige i maj med förslag om åtgärder.
Mycket har vi gjort och mer kommer vi att göra för allas lika värde och ett jämställt samhälle!
Under gårdagens kommunfullmäktigemöte, den 14 februari 2022, röstade vi igenom att vår ledamot William Friströms motion om att minska barngrupperna i förskolan anses besvarad.
Motionären William Friström (från distans på storskärmen) håller sitt anförande och yrkar bifall till att motionen om att minska barngrupperna med ett barn per avdelning inom ett år efter beslut anses besvarad.
”Jag vill börja med att rösta bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.
Min motion handlar kort om att minska barngrupperna i förskolan med ett barn per grupp.
Vi i Vänsterpartiet vill understryka att vår motion om minskade barngrupper är skriven utifrån ett barnrättsperspektiv, personalperspektiv samt kvalitetsperspektiv. Med minskade barngrupper kommer barnen känna sig tryggare och mer sedda samt personalen mindre stressade och mer tillfreds med sin arbetssituation. Barn ska ha rätt att synas och höras, en rätt våra förskolor inte kan ge dem om det inte finns nog med personal.
I styrets partipolitiska program står det som målsättning att minska småbarnsgrupperna innan mandatperiodens slut. Vi vill se ledningen fullfölja sin målsättning i denna fråga och i samma veva även minska storbarnsgruppernas storlek. Vi har pratat med personalen i förskolorna och det är ingen som menar på att problemet med personalbrist endast finns i småbarnsgrupperna.
Med det sagt så väljer vi ändock att rösta med styret eftersom alla steg framåt är välkomna. En del av motionens mål var att pressa styret att hålla sin målsättning vilket vi till synes lyckats med. Men också visa att vi i Vänsterpartiet vill mer. Vi nöjer oss inte med att komma halvvägs och kampen för bättre förskolor i kommunen är inte över.
Tack för mig.”
William Friström sitter som ordinarie ledamot i Kommunfullmäktige samt som ersättare i Kultur- och fritidsnämnden.
Vi hade velat se mindre barngrupper inom alla åldrarna i förskolan, men genom vår motion så satte vi iallafall en press på styret att genomföra någonting i frågan. Vi är en bit närmre på vägen!
