Skip to main content

Författare: haninge

Bostadsmarknaden i Haninge kärvar och vräkningarna ökar

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, sitter i kommunstyrelsen och tog upp frågan om vart bostadsmarknaden i Haninge är på väg?

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens utveckling och att tillväxten sker på ett hållbart sätt.

Nybyggnationen har fallit från 778 st nya bostäder 2017, via 541 st 2018 till 342 st 2019. Det finns inga siffror för 2020. Kommunledningen hävdar att de har detaljplaner och färdig infrastruktur för att hålla en takt på 750 st nya lägenheter per år. Men ändå händer det inte. Vad beror det här på?

Jo, ”marknaden har varit lite avvaktande”, säger kommunledningen. Och så kan det vara om man ser till bostadsrätter. Däremot är söktrycket på hyresrätter extremt brutalt. Det kommunala fastighetsbolaget Haninge Bostäder har en kötid på mellan 8 och 16 år (beroende på vilket område man söker till). Kanske det ger en fingervisning om att det är hyresrätter som behöver byggas och f f a att man måste låta Haninge Bostäder få expandera.

Haninge är idag en kommun med ganska få hyresrätter/1000 invånare jämfört med andra kommuner.
Haninge är idag en kommun med ganska få hyresrätter/1000 invånare jämfört med andra kommuner.

Efterfrågan i dag är på billiga hyresrätter. Billiga och klimatsmarta hyresrätter. Om marknaden för nya bostadsrätter ligger på 300-400 per år framöver, bör resterande upp till 750 lägenheter per år fyllas med hyresrätter. Om det inte finns intresse hos privata aktörer att bygga hyresrätter, måste kommunledningen låta Haninge Bostäder kliva in och fylla gapet. Enligt nu gällande Bostadsförsörjningslagen (2000:1383) är det i sista hand kommunens ansvar:

”att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.”

Det är hög tid att begrunda den förpliktelsen och skrida till verket. Den nuvarande ensidiga fokuseringen på bostadsrätter (det vill säga det som är lönsamt för byggherrarna bygga) är inte socialt hållbart. De hyresrätter som ändå byggs har alldeles för höga hyror. Många sitter fast i för dyra boenden.

Haninge har haft en positiv utveckling där antalet vräkningar minskat, men nu har den positiva trenden brutits.

Det vräks fler per 100 000 invånare i Haninge än snittet. Och sedan 2017 har den positiva trenden brutits.

Vad exakt antalet ökade vräkningar beror på vet vi inte. Men det borde vara en väckarklocka för kommunledningen att påbörja arbetet med att undersöka varför. Sitter för många fast i för dyra boenden? Är hyrorna på de nya hyresrätterna alldeles för höga? Det kanske går om man är två heltidsarbetande, men vad händer om en blir sjuk eller arbetslös? Rasar allt då?

I vilket fall så som helst har något hänt på bostadsmarknaden som inte är socialt hållbart.

Åsa Bååth, för Vänsterpartiet Haninge

Haninge kommun gick 235 miljoner i vinst 2020 – samtidigt går många verksamheter på knäna

Vänsterpartiet kommenterar Haninge kommuns bokslutskommuniké 2020

 

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, sitter i kommunstyrelsen och lagt detta som särskilt yttrande.

Haninge kommuns bokslutskommuniké för 2020

Vänsterpartiet Haninge särskilda yttrande över Haninge kommuns bokslutskommuniké:

Statsmakterna har varit goda mot Haninge kommun och levererat in 98,7 miljoner kronor mer i statsbidrag än vad som tidigare budgeterats. Det överväger mer än väl  det tapp i skatteintäkter på 51,3 miljoner kronor som främst är en konsekvens av Coronapandemin, med konsekvens att kommunen gör ett rekordstort överskott. Statsbidragen har gått till att bolstra upp kommunens resultat, snarare än att stärka upp de verksamheter som kommit i kläm under pandemin.

En klok kommunledning hade inrättat en resultatutjämningsreserv där vi kunnat lägga lite i ladan till svårare tider när kanske inte statsbidragen är så generösa. Nu bränner man alla pengar på ett stiligt resultat. När man väl redovisat pengarna som vinst för kommunen är de inte längre operativt tillgängliga för den kommunala verksamheten, utan vid framtida svårigheter får vi antingen låna pengar, höja skatten eller tvingas till nedskärningar.

Avseende beskrivningen av resultatet vill vi invända mot sammanblandningen av äpplen och päron. Kommunfullmäktige antar en driftsbudget där skatteintäkter och statsbidrag ska driva en kommunal verksamhet. I den beslutade driftsbudgeten anges ett överskottsmål på 2%. Att i efterhand räkna in 90,6 miljoner kronor från exploateringsbudgeten i driftbudgetens överskott är att blanda bort korten. Resultatet av drift- och exploateringsbudgeten (och övrig verksamhet) redovisas naturligtvis sammantaget i en koncernredovisning, men eftersom det är två separata budgetar och vinster från exploateringsverksamheten inte används för att bekosta driften av kommunens verksamhet och ska siffrorna från respektive budget redovisas sparat och resultatmålen i respektive budget ska redovisas i förhållande till respektive budget.

Vill man annorlunda skall man också låta kommunfullmäktige ta ställning till exploateringsbudgeten.

Vad har då den styrande alliansen offrat under 2020 på nyliberalismens altare:

  • Förskolan har man tjänat in 10,7 miljoner kronor på. Främst genom att förvägra barn till hemmavarande föräldrar 30 timmars närvarotid, utan man har skurit ned den till 15 timmar i veckan. Föräldrarna till dessa barn har dock fortsatt tvingats betala för 30 timmar. Genuint oanständigt. När regeringen och majoriteten i riksdagen arbetar för obligatorisk förskola (tidigarelagd skolplikt) från fem – i vissa fall tre – års ålder, så går Haninge kommun i helt motsatt riktning och försöker hålla barn borta från förskolan.
  • Vuxenutbildningen går idag med 8,6 miljoner kronor i underskott, trots kommunens rekordstora överskott. I tider av kris och speciellt när många enkla jobb försvunnit inom t ex restaurangnäringen är det positivt att många söker sig till vuxenutbildningen. Man behöver sadla om. Och i tider när Arbetsförmedlingen fungerar som den gör, med en mikroskopisk förekomst av arbetsmarknadsutbildningar, anser Vänsterpartiet att det borde skjutits till mera pengar till vuxenutbildningen. I alla händelser bör kommunen åtminstone täcka underskottet i vuxenutbildningen och inte låta det ligga kvar och täckas genom framtida nedskärningar.
  • Kommunen har under 2020 kunnat spara in 44,8 miljoner kronor mot budgeten på äldreomsorgen. Man kallar det ”minskad efterfrågan”, men vi vet ju alla vad det beror på. Många som bodde på kommunens äldreboende finns inte längre med oss och de äldre som har hemtjänst är så rädd för den ständiga ström av olika personer som de möter i hemmet och därför tackar nej till hemtjänst, utan förlitar sig på den hjälp de kan få från släkt, vänner och grannar. Det finns bara en väg att gå och det är att öka kvalitén inom äldreomsorgen; det måste bli bättre arbetsmiljö och tryggare anställningar för de anställda, det måste bli fler händer omsorgen som är bättre utbildade och kan ta sig tid med de äldre. De äldre ska möta en kärna av fasta kontakter de möter regelbundet i hemtjänsten.
  • Under gångna året har kommunen också kunnat spara in 5,6 miljoner kronor mot budgeten på kulturen. Då många haft ett år av isolering finns ett uppdämt behov av kultur. Vänsterpartiet ser inte dessa som pengar som sparade, utan snarare öronmärkta till senarelagda satsningar. Kommunen behöver också se över hur kulturen kan nå ut till människor som är isolerade p g a pandemin eller av andra skäl har svårt att ta sig till bibliotek, utställningar, arrangemang med mer.
  • Under föregående år sparade man in 3 miljoner mot budgeten på Idrotts- och fritidsnämndens område. Där ingår den öppna ungdomsverksamheten (fritidsgårdarna). Och vad Vänsterpartiet tycker om det framgår av tidigare yttranden.

Sammantaget visa Haninge kommuns bokslutskommuniké att man satsat allt på få till ett så högt överskott som möjligt, men låtit viktig kommunal verksamhet blöda.

Åsa Bååth, för Vänsterpartiet Haninge  

Kapitalets automatik – mänskliga robotar & systematisk dumhet

Mikael Nyberg har skrivit en avslöjande och mycket läsvärd bok om kapitalismens utveckling och vilka uttryck den tar sig i dagens arbetsliv. I tjugosju kapitel tar han upp hur den nya tekniken inte minst leder till socialt utarmade arbetsplatser, att automatiseringen sitter fast i ”kapitalets automatik”.

Vi får följa utvecklingen, ofta genom hans egen erfarenhet från arbetslivet. Från det att han satt med att addera belopp med manuella räknemaskiner till dagens teknik där OCR-nummer, streckkoder och e-fakturor har ersatt gårdagens arbete. Där algoritmer tagit över det mesta av handeln med värdepapper, där artificiell intelligens svarar i telefon och chattrobotar hantera kundfrågor på nätet. Men på de följande drygt 400 sidorna visar Nyberg på hur den tekniska revolutionen har fastnat i ett socialt bakslag.

Mikael Nyberg

Karl Marx skrev i slutet av 1800-talet om den tidiga industrikapitalismen: ”Den kapitalistiska produktionen kan endast utveckla produktionstekniken och den samhälleliga organisationen genom att samtidigt förstöra all rikedoms urkällor: jorden och arbetaren.” Han noterade hur industrialiseringen av jordbruket ledde till en utarmning av åkrarna och hur något likande skedde med de människor som försvann från lantbruk och hantverk. Män, kvinnor och barn sögs in i fabrikerna och förvandlades från tänkande varelser med allsidiga förmågor till en kuvad, standardiserad arbetskraft.

Misshandeln av naturen fortsätter idag i större skala med skogsskövlingarna, den agroindustriella rovdriften, utfiskningen av världshaven och anhopningen av växthusgaser i atmosfären. Förbrukningen av fossila bränslen ökar trots att riskerna är kända.

Arbetslivet är för många anställda ett liv i diktatur, konstaterar författaren. Köparen av arbetskraften har rätt att efter eget tycke disponera den inhandlade varan. Människan som följde med i transaktionen är skyldig att rätta sig efter sina chefers beslut. Något som vi idag får ett träffande exempel på genom LAS-frågan och de krav som arbetsköparen, genom Svensk Näringsliv, ställer för att gå med på ett nytt centralt avtal.

De landvinningar som lönearbetare under 1900-talet kunde tillskansa sig har nu bytts i sin motsats. Kollektiven på arbetsplatserna har blivit svagare. Företagen har börjat lösgöra sig från överenskommelser som reglerat arbetet. Nu ser vi hur springluncher, gigföretag inom flera branscher, tidigare vanliga tillsvidareanställda omvandlade till egenföretagare m fl exempel sätter regler om arbetsmiljö och arbetstid ur spel.

För att inte tala om Amazon, företaget som ska kunna leverera allsköns produkter till våra hem på kortast möjliga tid och på enklast möjliga sätt. Men till vilket pris för den enskilde arbetstagaren på sin supermoderna arbetsplats i Eskilstuna? Övervakad och styrd in i minsta detalj ska hen förväntas genomföra de rörelsemönster som bestäms av handscannern, kopplad till ett centralt datasystem. Företaget ser hela tiden var du är i lokalen. Nyberg beskriver på ett övertygande sätt vilka arbetsvillkor som väntar kring hörnet om denna typ av företag ska bli stilbildande framöver.

Nyberg avslutar sitt förord med orden ” Efter det nyliberalt färgade segertåget vacklar företagsamhetens självutnämnda företrädare nu i sin framtidstro. De anar vreden utanför glaspalatsen och famlar efter krafter som kan avleda den”. Och slutorden ”Vad gör vi av vår vrede? Det är frågan.”

En berättigad fråga. En alltmer uppkopplad värld kan ta del av de avgrundslika skillnader i livsvillkor som framträder globalt men också inom enskilda länder. Allt fler ifrågasätter de enorma klyftorna mellan rika och fattiga, mellan styrda och styrande. Och inte minst, vilka konsekvenser det medför på arbetslivets område.

Boken finns på Verbal förlag – läs den!

Av Göran Johansson

Mikael Nyberg har även gett ut:

Det stora tågrånet – Tåg som inte går i tid. Tåg som inte går alls. Nedfallna kontakt­ledningar. Haverier. Dödsolyckor. Den svenska järnvägen är i kris. Och det beror inte främst på snön. Tågtrafik kräver samordning och planering. Men svenska politiker bestämde i slutet av 1980-talet att det skulle fungera bättre med marknadsmekanismer.

Kapitalet.se – Industrisamhället har gått i graven. Det löpande bandet är avskaffat och slitet i fabriken ett minne blott. I stället har vi inträtt i informationssamhället; i nätverkens och humankapitalets tidsålder. Så ser en typisk samhällsanalys ut. Det är en förljugen bild.

Mikael Nyberg samtalar om ett råare arbetsliv – Hur har det blivit så och hur tar vi strid för att förändra villkoren? En livesändning från Knegarpuben på ABF-huset i Stockholm. Eventet arrangerades av Unga Byggare Stockholm – Gotland och av Seko Stockholm.

 

Klimatnödläge har ett brett stöd

– Vi är i ett klimatnödläge!

Det säger 64 procent av deltagarna i världens största opinionsundersökning om klimatet som genomfördes av UNDP, FN:s utvecklingsprogram och som bl a tas upp i:

SR Vetenskapsradion Nyheter

Människor är mycket oroliga och rädda. Skogsbränderna i Australien och Kalifornien, kategori-5-orkaner i Karibien och översvämningar i Sydostasien är några händelser som påverkat opinionen.

Det folkliga stödet för klimatåtgärder är mycket stort. Man efterlyser fler satsningar för att skydda skogar och marker, stöd för förnyelsebar energi och en omställning mot miljövänligt jordbruk.

Detta år kommer att bli mycket viktigt för klimat och biologisk mångfald, bland annat genom den stora klimatkonferens som ska anordnas i Glasgow i höst. UNDP betonar att resultaten visar att en majoritet av jordens befolkning anser att det råder klimatnödläge – och att det åligger politikerna att agera. Det visar också att Vänsterpartiets förslag att utlysa klimatnödläge i Haninge är en relevant uppmaning till ett mer resolut agerande i klimat- och miljöfrågor i kommunen.

Vänsterpartiet Haninge har dels startat ett eget arbete för att ta fram en konkret klimat- och miljöpolitik för Haninge.

Haninge kommuns eget klimat- och miljöpolitiska program, som togs fram av kommunens Hållbarhetsberedning, är i grunden mycket bra.

Vi i Vänsterpartiet var väldigt aktiva i Hållbarhetsberedningen och framtagandet av de mål som nu finns i Klimat- och miljöpolitiska programmet och som är antagna av kommunfullmäktige. Vi fick in flera viktiga mål och perspektiv i programmet.

Tyvärr har kommunens klimat- och miljöarbete tappat fart efter att det att programmet fastställdes. Och risken är att flera mål inte nås. Det har Vänsterpartiet Haninge tagit upp flera gånger, bland annat här och här.

Haninge kommun behöver – liksom alla aktörer – gör sin del i att motverka klimatförändringarna, och något vi lärt oss de gångna åren är att fina ord i ett program inte förändrar någonting.

Vi kommer fortsätta var en blåslampa i Haninge kommun och hålla den styrande alliansen ansvariga för de löften och mål de utgivit i det Klimat- och miljöpolitiska programmet.

Haninge kommun halverar friskvårdsbidraget för de anställda

För anställda i Haninge kommun har sedan 2015 friskvårdsbidraget varit 2000 kr/år och anställd. Sedan årsskiftet har man skurit ned det till hälften. Något som även Mitt i Haninge skrivit om.

Vänsterpartiet tycker det är fel väg att gå. Vi vill att Haninge kommun ska stå för en bra personalpolitik och att efter ett så tufft år som 2020 komma med försämrade anställningsförmåner är så fruktansvärt tondövt. Alla sätt att uppmuntra personalens hälsa ska väl rimligtvis bejakas.

När man höjde friskvårdsbidraget 2015 till 2000 kr/år skrev Kommunstyrelseförvaltningen:

Kommunstyrelseförvaltningen kan, efter genomförd utredning, konstatera att den nuvarande nivån på Haninge kommuns friskvårdsbidrag om 1 000 kr per anställd och år, inte kan anses konkurrenskraftig gentemot andra kommuner.

Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-26, sid 61

Tydligen anser man inte att man behöver konkurrera om personalen med andra kommuner längre. När man höjde friskvårdsbidraget så tog man upp det i kommunstyrelsen, för att säkerställa att de politiska företrädarna stödde förslaget. Nu tar man bort samma belopp utan att informera politikerna i kommunen – i alla fall inte oppositionen. Det finns ett påtagligt demokratiskt underskott i kommunen.

Friskvårdsbidraget i Haninge kom efter att man avvecklade friskvårdstimmen i kommunen 2011. Friskvårdstimmen fick både ris och ros, framförallt handlade kritiken om att vissa verksamheter var så slimmade så det var omöjligt för de anställda att gå ifrån och utnyttja sin friskvårdstimme. Både Arbetet och Kommunalarbetaren har skrivit om när Haninge avskaffade friskvårdstimmen.

Tidningen Arbetet uppmärksammade Haninge kommun när man tog bort möjligheten att träna på arbetstid.

Kanske friskvårdstimme passar vissa, medan friskvårdsbidrag passar andra. Det finns inga hinder att kombinera dessa om det skulle ge bättre effekt. Våra grannkommuner Huddinge och Nynäshamn har t ex  både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme (på arbetstid) – d v s man kan välja mellan pengar eller tid för att utöva sin friskvård.

Vänsterpartiet tycker att det är rätt väg att gå; det måste finnas fler olika saker att välja mellan när det gäller friskvård. Det finns inte en lösning som passar alla.

Haninges 2000 kr/år är sannerligen inte en överdrift. Fackförbundet Vision (f d SKTF -kommunaltjänstemannaförbundet) har gjort en kartläggning över alla Sveriges kommuner och vilka friskvårdssatsningar som görs och Haninge sticker inte ut på något sätt.

Friskvårdsbidrag är en av många personalförmåner som en arbetsgivare kan ge sina anställda som är bra för hälsan, förebygger sjukdom eller fungerar rehabiliterande efter en sjukdom. Det är också skattemässigt gynnsamma; arbetstagaren behöver inte betala skatt på beloppet och arbetsgivaren behöver likaså inte betala arbetsgivaravgift på det belopp som utgår.

Personalförmåner som t ex att få använda firmabilen privat eller fria luncher förmånsbeskattas.

Vad får då en arbetsgivare göra som inte förmånsbeskattas. Enligt Skatteverket går det bra med:

  • friskvårdsbidrag på högst 5 000 kr per år som den anställda kan använda till aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion. Exempelvis kan friskvårdbidraget användas för aktiviteter som agility, sportfiske, enduro och hästkörning.
  • motionsaktiviteter eller gymkort som arbetsgivaren bestämmer och betalar för
  • kaffe, frukt och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan ses som en måltid
  • trivselutflykter

Det finns ju en anledning till att man höjt det skattefria beloppet till 5000 kr för friskvård – det är ju för att det finns en önskan att arbetsgivare ska satsa MER på friskvård – inte mindre, som Haninge kommun gör.

Gör om! Gör rätt!