Igår var det kommunfullmäktige igen. Vänsterpartiet var uppe i flera frågor. Här kommer en kort redogörelse av några viktiga frågor.
William, Åsa, Pembegül och Samuel var taggade inför mötet
Plan för flyktingmottagande?
Inbördeskriget i Syrien var en stor humanitär katastrof. Som följd av det flydde många människor till Europa och många till Sverige. Refugees welcome stod på centralen och tog emot människorna som sökt sig hit. Civilsamhällssverige visade sina bästa sidor. Även i Haninge var viljan till att hjälpa stor. Civilförsvarsförbundet, Röda korset, flera andra föreningar och volontärer drog ett stort lass. Kommunens tjänstepersoner gjorde ett bra arbete. Men det var kämpigt.
CC-BY-2.0 Matt Brown, Flickr
I och med utvecklingarna i Turkiet och Grekland så är det bra att vara förberedd på att människor på flykt kommer att söka sig till andra EU-länder, inklusive Sverige för att söka asyl. Förra gången det flydde människor till Sverige och Haninge hade vi kunnat vara mer förberedda.
Vad för slags erfarenheter kunde kommunen dra efter 2015? Vad hade vi kunnat förbereda oss bättre kring?
Vi i Haninge kan inte påverka mer än vår egen förberedelse. För kommuninvånarnas skull och för flyktingarnas skull är det bra att ha en plan.
Piteå är en kommun som som före toppen 2015 hade förberett sig med en plan. Flera relevanta aktörer var involverade som flyktingar själva och bostadsbolag.
Vi vill naturligtvis vara så väl förberedda inför nästa topp av flyktingmottagande. För flyktingarna själva så klart men även för kommunens personal, föreningarna och för alla som vill hjälpa till.
Därför frågade vi i Vänsterpartiet kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) om det fanns en plan för mottagande av flyktingar eller om det fanns som avsikt att ta fram en sådan.
Svaret vi fick från kommunstyrelsens ordförande var att kommunen fick med sig många viktiga erfarenheter från 2015 och framåt och att det är viktigt att ta vara på den erfarenheter samt den dokumentation som gjordes. Men hon sa att det fanns ingen avsikt att ta fram en plan som gör oss bättre rustad.
Motion om underhåll samt äldreanpassning av befintligt utegym på Muskö
Lage Ölund (-) har skrivit en motion om att uppgradera och äldreanpassa utegymmet på Muskö.
Muskö IF har ett driftavtal med kommunen där de ansvarar för driften av utegymmet och andra anläggningar. De ska bland annat ta hand om sophantering och göra mindre reparationer. Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för större reparationer och underhåll.
CC-BY-SA-4.0 Urbanpublicplaces, Wikimedia
Sedan frågan var uppe i kommunfullmäktige har en del hänt. Idrotts- och fritidsnämnden beslutade 2019-10-23 att lägga ner hälften av fritidsgårdarna i kommunen. Dalarö och Lyckeby fritidsgård kommer att lägga ner först. Sedan blir det Tungelsta och Vendelsö. Det är ytterområdena som kommer att drabbas av det här. Vi har också lagt en motion om att stoppa nedläggningen av fritidsgårdar.
Vi ser med oro på att man börjar lägga ner verksamhet och service i ytterområdena för att spara pengar. Den utvecklingen vill vi inte se. Vi anser att förslaget att uppgradera och anpassa utegymmet på Muskö är en bra idé. Därför yrkade vi bifall. Det blev votering och motionen bifölls. Här är vårt egna förslag.
Program för Haninge kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete
Ett ärendet handlade också om att anta ett uppdaterat program för säkerhet och riskhanteringsarbete. Det är viktigt att ha ett brett säkerhetstänk.
Klimatet är vår tids ödesfråga. Att vi måste minska våra utsläpp är en självklar del för att vi ska kunna hejda den globala uppvärmningen. De som drabbas hårdast av klimatförändring är fattiga människor i fattiga länder
Ett förändrat klimat påverkar också Haninge, speciellt den byggda miljön. Vi behöver kunna hantera extremt väder, inte minst vid skyfall och översvämningar. I förslaget till program tycker vi det ska framgå tydligare hur klimatanpassning är en viktig del av säkerhets- och riskhanteringsarbete.
Vi har redan fått en försmak av extremväder i Haninge. Därför behövs det exempelvis en bra dagvattenhantering och tillräckligt med grönytor och dammar för att hantera stora skyfall. Att hantera klimatförändring är en viktig del av ett risk- och säkerhetsarbete. Kommunens hantering och agerande i samband med skogsbränder bör även framgå i programmet. Detta framgår inte tydligt i förslag till programmet.
Under “4.3.7 Värna civilbefolkningen” i programmet står det om planer för att kommunicera med civilbefolkningen när ordinarie metoder och kanaler inte fungerar. Det är självklart väldigt viktigt. Men behovet av kommunikation även internt inom organisation i händelse av telenät och/eller internet slås ut bör framgå tydligare i programmet.
Vänsterpartiet lade ett eget förslag i kommunstyrelsen för vi tyckte det fattades skrivningar kring extremväder och klimatanpassningar bl.a. Moderaterna hade också synpunkter i kommunstyrelsen. Vi kunde enas kring flera punkter och lade ett gemensamt förslag i kommunfullmäktige om återremiss.
Kollektivhus med hyresrätter på Dalarö
På mötet var det också uppe en detaljplan och exploateringsavtal till beslut. Det handlar om hotellet Bellevue.
Vänsterpartiet tyckte att man istället för att bygga dyra bostadsrätter så skulle man se över möjligheten till kollektivhus med hyresrätter.
Ett kollektivhushotell med hyresrätter kanske hade varit något? CC-BY-3.0 Ankara, Wikipedia
På Dalarö finns det omkring 430 helårsbostäder, varav ca 330 är i form av enbostadshus och ca 90 form av hyreslägenheter i flerbostadshus. Dalarö ortsanalys uttrycker att fler lägenheter behövs på orten för att det ska gå att bo på Dalarö under livets alla skeden. Ortsanalysen konstaterar också att Dalarö är socioekonomiskt segregerat i relation till kommunen i övrigt.
Vänsterpartiet ser ett stort behov av hyresrätter på Dalarö. Vi ser också ett behov av fler mötesplatser. Vi tycker att det skulle vara väldigt bra om det kunde uppföras kollektivhus med hyresrättslägenheter och gemensamma utrymmen. Vi vill att det ska undersökas om det är möjligt att uppföra ett kollektivhus i området. Det hade ju passat alldeles utmärkt i ett hotell!
Det framgår också att planen kan medföra risk för översvämning. Man gör avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse längs Östersjökusten i länet. Vi tycker att man ska återkomma med förslag på plan med byggnationer som inte gör avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer.
Vidare framgår det att förslaget bedöms ha något negativ påverkan på biotoper, buller och utsläpp av växthusgaser. Men i listan över planåtgärder för att begränsa projektets miljöpåverkan så berörs inte biotoper, buller och utsläpp av växthusgaser. Detta anser vi behöver kompletteras.
Bild på facebook där vi uppmärksammar den trasiga belysningen i Brandbergen
Därför skickade vi in en interpellation (skriftlig fråga) som besvarades och debatterades på kommunfullmäktige. Det var trevligt att höra att Petri Salonen (C), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, höll med oss om att det har varit en salig röra gällande belysningen i Brandbergen.
Men på frågan hur man kommer göra i framtiden för att åtgärda snabbare så fick vi inget svar. Det enda svar vi fick var att det borde ha åtgärdats snabbare och att kommunens entreprenör borde ha fixat det här på tio dagar. Så var inte fallet. Det fanns ingen beredskap eller vilja att sätta in temporär belysning när ärendet drar ut på tiden. Nästa gång kan det ta 3 månader igen. Och då kommer man säkerligen skylla på entreprenören eller något annat. För de av oss som bor i Brandbergen så är det ingen tröst. Vi vill ha fungerande belysning i våra områden.
Idag är sista dagen för att inkomma med synpunkter på detaljplanen Jordbro etapp 1. Det är en av tre detaljplaner som behandlar utvecklingen av centrala Jordbro. I Jordbro etapp 1 så innebär en realisering av detaljplanen i sitt nuvarande förslag bl.a. att kultur- och föreningshuset måste rivas.
Vi i Vänsterpartiet har skickat in våra synpunkter på detaljplanen. Läs nedan eller ladda ner här som pdf.
Om du själv vill inkomma med synpunkter så skicka in dina synpunkter på detaljplanen senast 2019-08-27 till [email protected] eller Haninge kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen, 136 81 Haninge. Märk ditt yttrande PLAN.2016.33.
Läs gärna de senaste inläggen vi har skrivit som berör Jordbro:
Vänsterpartiet har granskat förslaget till detaljplan för Jordbro etapp 1 och har en del synpunkter. En del av synpunkterna är av mer generell karaktär ur ett helhetsperspektiv och en del är mer konkreta.
Bristande helhetsgrepp på utvecklingen i Jordbro
Vi ställer oss frågande till varför utvecklingen i centrala Jordbro har delats upp på tre olika detaljplaner. Det skapar osäkerhet och gör att man mister helhetsgreppet. Det är flera saker som man vill lösa i utvecklingen av centrala Jordbro:
Ett nytt centrum eftersom det nuvarande upplevs som otryggt och nedgånget
Öka tryggheten i Jordbro
Byggandet av ett nytt kultur- och föreningshus
Bryta den socioekonomiska barriären mellan norra Jordbro och södra Jordbro, dvs bryta segregationen i Jordbro
F-9 skola i Jordbro
Bygga fler bostäder
Förbättra trafiksituationen och se till att man kan komma till centrum med hjälp av kollektivtrafik
Vänsterpartiet håller i stort med om ovan. Vi menar dock att det ska vara upp till föreningarna , de verksamma i Jordbro kultur- och föreningshus och invånarna i Jordbro att bestämma om det behövs ett nytt kultur- och föreningshus eller om det nuvarande ska behållas. (Mer om det nedan).
Vi ser också positivt på ett nytt centrum. Det finns fördelar med att uppföra det nya centrum på samma plats som nuvarande och det finns fördelar med att lägga nya centrum vid pendeltågsstationen. Men att centrumet behöver göras om för att bli mer tryggt och säkert är uppenbart.
Däremot så ställer vi oss frågande till varför man inte undersökt möjligheterna och fördelarna med att kommunen äger och driver centrumet. Avtal med externa aktörer verkar krångla till hela planeringen och processen. Att man har delat upp planeringen av utvecklingen av centrala Jordbro i tre etapper har att göra med att man vill att externa aktörer ska bygga centrum och bostäder. Det gör det hela mycket mer rörigt och osäkert.
Att Jordbro har en egen högstadieskola tycker vi är självklart.
Jordbro behöver ett kultur- och föreningshus
Det skulle vara förödande för Jordbros kultur- och föreningsliv om lokaler försvinner för föreningar och för invånarna i Jordbro. Jordbro kultur- och föreningshus fyller en viktig funktion idag som den självklara (och enda) allmänna mötesplatsen och är grundläggande för kultur- och föreningslivet.
Att riva kultur- och föreningshuset innan något nytt är på plats är dålig planering och ett svek mot Jordbros invånare. Vad ska föreningarna och Jordbros invånare göra under de åren som man väntar på att det nya kultur- och föreningshuset är på plats? Varför riva huset innan Jordbros invånare kan veta att det ens kommer komma ett nytt kultur- och föreningshus?
Det är tydligt att utvecklingen i Jordbro inte tas på allvar av de senaste kommunledningarna. De politiska beslut som ligger till grund är röriga och det finns inget helhetsgrepp. Jordbros invånare upplever det som att kommunen inte bryr sig om Jordbro. Och kan man klandra dem för det? Kommunen hade ett pop-up-kontor i Jordbro för att samla in synpunkter från boende. Det här är vad som kom fram:
“Många synpunkter har kommit in kring rivningen av kultur- och föreningshuset. Framförallt kommer dessa från dem som har någon koppling till huset, antingen genom regelbundet besöker någon verksamhet där, jobbar där eller aktiv i någon förening som huserar där. Den vanligaste åsikten verkar vara att det är synd och dumt att huset rivs och särskilt att det görs i den ordning som det nu planeras för, som innebär att verksamheterna måste evakueras under ett antal år. Många utryckte en osäkerhet om vad som ska hända med deras verksamhet eller förening. En viss osäkerhet uttrycktes också inför om det verkligen blir ett nytt kulturhus. En person som deltog i Jordbrodialogen undrade vad som hänt med den, och poängterade vikten av att involvera jordbroborna i arbetet med att utveckla stadsdelen.”
Det kommer krävas mycket för att återvinna jordbrobornas förtroende för kommunen och för politikerna. Det behövs att man involverar jordbroborna i utvecklingen och att man faktiskt lyssnar på vad de har att säga. Att riva kultur- och föreningshuset är inte ett steg i rätt riktning.
Rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus skjuts upp till våren. Det är bra att man skjuter upp rivningen. Men det rimliga vore så klart att rivningen inte genomförs innan ett nytt kultur- och föreningshus är säkerställt. Därför vore det rimligt att lägga den här detaljplanen, Jordbro etapp 1, och rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is tills Jordbro etapp 2 är antagen. I detaljplanen Jordbro etapp 2 så ska lämplig placering av ett nytt kultur- och föreningshus utredas. Jordbros invånare förtjänar allra minst att veta var och när det nya kultur- och föreningshuset ska ligga och att de kan vara trygga med att de kommer att ha ett kultur- och föreningshus i Jordbro. Det är viktigt att föreningarna får plats i det nya huset.
Ett uppenbart alternativ till att bygga ett nytt kultur- och föreningshus är så klart att stoppa rivningen av kultur- och föreningshuset. Det är vad föreningarna har efterfrågat och Vänsterpartiets hållning är att föreningarna måste vara involverade i beslutet huruvida man ska behålla och utveckla nuvarande kultur- och föreningshus eller om man ska bygga ett nytt. Det finns dessutom ett värde av behålla det nuvarande kultur- och föreningshuset pga dess kulturvärden och arkitektoniska värden vilket också lyfts i miljökonsekvensbeskrivningen.
Att erbjuda tillfälliga lokaler för kultur- och föreningsverksamhet kan i bästa fall bli plåster på såren. Men det finns inga förslag på åtgärder för att kompensera för förlusten av den viktigaste gemensamma mötesplatsen som kultur- och föreningshuset utgör. Samverkan mellan verksamheter (som Stationen tar upp) kommer också att upphöra eller drastiskt minska. Det finns inga förslag på åtgärder där heller.
Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys
Vi menar att de sociala konsekvenserna av att Jordbro står utan ett kultur- och föreningshus är väldigt negativa. Det är också något som tas upp under “Detaljplanens konsekvenser”:
“Rivningen av kultur- och föreningshuset samt ianspråktagandet av Hurtigs park för skola bedöms ge medelstora negativa konsekvenser för trygghet, psykosocial miljö, rekreationsvärden, kulturmiljö och på arkitektoniska värden […] 1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
[…] De negativa sociala konsekvenserna (trygghet, psykosocial miljö och rekreativsvärden) som ett genomförande av etapp 1 riskerar att medföra hanteras genom att de funktioner som finns inom etapp 1 ersätts inom etapp 2.”
Planavdelningen kan själva se att detaljplanen kommer innebära negativa sociala konsekvenser, något som kommer åtgärdas senare. Vi menar att de sociala konsekvenserna av den här detaljplanen (vilket förutsätter en rivning av kultur- och föreningshuset) är väldigt stora.
Barnkonventionen blir lag i Sverige 1 januari 2020. Haninge är också en barnrättskommun. Vi menar att förlusten av kultur- och föreningshuset är något som kommer drabba barn och unga extra hårt i Jordbro, mer än den vuxna befolkningen. Att barnperspektivet tas med ser vi som grundläggande och att att genomföra en barnkonsekvensanalys tycker vi är en självklarhet.
Boverket skriver följande om barnkonsekvensanalys:
“Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i planeringen
Barnkonsekvensanalysen (BKA) är ett verktyg för att tidigt synliggöra vilka konsekvenser planering, utformning eller förvaltning får för barn och unga. Det handlar om att anlägga ett barnperspektiv på förändringen, men också om att fånga barnets perspektiv på sin fysiska och sociala miljö.
Om det är barnen som ställer frågan, eller om det är någon som företräder barnen som formulerar perspektivet. Inför en barnkonsekvensanalys är det viktigt att själv ha klart för sig denna skillnad i perspektiv. En dialog med barn och unga i planeringen bör självklart utgå från barnens perspektiv. Men det är viktigt att resultatet framförs på ett professionellt sätt till beslutsfattare i ett dokument som kan vara en barnkonsekvensanalys inför planering och beslutsfattande. Allra bäst är det ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokumentet upprättas och beslut fattas.
Andra som kan bidra till att öka kunskapen om barns och ungas behov och skolans arbetsmiljö är folkhälsoplanerare och skyddsombud, fritidsförvaltning och utbildningsförvaltning eller motsvarande.
Följande frågor kan vara bra att ställa sig i arbetet med barnkonsekvensanalysen:
Vilka barn berörs av beslutet?
Vilka konsekvenser är mest relevanta att belysa?
Vilken kunskap om frågorna finns eller bör tas fram?
Vilken kunskap kommer från barnen själva respektive från företrädare för barnen?
Finns det särskilda problem eller intressekonflikter med att beakta barnets bästa i förslaget? Motivera varför ett eventuellt annat intresse väger tyngre än barnets bästa.
Hur får barn och deras företrädare komma till tals? Hur bereder vi barn möjlighet att komma med synpunkter utifrån sina förutsättningar?
Vilka konsekvenser fick beslutet/åtgärden?”
Vi tycker att barnkonsekvensanalys och sociala konsekvensanalys ska användas mer i Haninge kommun och i utvecklingen av Jordbro, speciellt när det gäller kultur- och föreningshuset. Och som Boverket poängterar, det bästa är ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokument upprättas och beslut fattas.
Vi tycker inte att barnperspektivet har funnits med i arbetet till den här detaljplanen. Vid några enstaka tillfällen har man nämnt barnens perspektiv, t.ex. friyta för barn och bullernivåer. Men det är långt ifrån tillräckligt.
Under samrådsperioden kom det in flera yttranden som lyfte vikten av ett kultur- och föreningshus. Både (den dåvarande) kultur- och fritidsnämnden och den kommunala verksamheten Stationen tog upp det:
Kultur- och fritidsnämnden:
“Kultur- och fritidsnämnden poängterar vikten av de verksamheter som idag finns i Jordbro- kultur- och föreningshus. Nämnden förmodar att det i en av de för Jordbro kommande detaljplanerna inryms ett nytt kultur- och föreningshus. Nämnden lägger också fram ett antal konsekvenser som en rivning av nuvarande kultur- och föreningshus förväntas få om det inte ersätts. Nämnden menar därför att inriktningen i det fortsatta arbetet måste vara att det i Jordbro finns ett kultur- och föreningshus som kan fortsätta erbjuda ändamålsenliga lokaler för olika verksamheter som efter rivning av befintligt hus. Nämnden menar vidare att det är anmärkningsvärt att det i beskrivningen av detaljplanens konsekvenser, under rubriken sociala konsekvenser, inget nämns om det som kommer att ske när befintligt kultur- och föreningshus rivs.”
Stationen:
“Stationen är en kommunal verksamhet som huserar i kultur- och föreningshuset. Verksamheten arbetar med långtidsarbetslösa och unga vuxna med psykisk ohälsa och har tillsammans med dem skrivit yttrandet.
Stationen framhåller att en nedläggning av Jordbro kultur- och föreningshus kommer att få negativa konsekvenser för de som bor och arbetar i stadsdelen. Kultur- och föreningshuset har utgjort en naturlig samlingsplats för fritid och kultur och en plattform för demokrati, medborgarinflytande och integration. Utan kultur- och föreningshuset menar Stationen att medborgarna ges minskade möjligheter till mänskliga broar och kulturella möten. Stationen menar också att rivning av kulturoch föreningshuset ger minskade möjligheter för samverkan mellan verksamheter. Likaså påverkar rivningen arbetet med att förebygga kriminalitet och arbetslöshet i Jordbro negativt. Kultur- och föreningshuset utgör idag en arena för artister och konstnärer som försvinner i och med rivningen vilket gör att kulturutbudet för Jordbros invånare minskar. Slutligen framhålls också kultur- och föreningshusets positiva inverkan på Jordbros rykte och attraktivitet.”
Svaret på de här yttrandet är:
“Rivningen av kultur- och föreningshuset har varit en given förutsättning för planarbetet till följd av beslut tagna av kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden har i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nytt kultur- och föreningshus i kommande detaljplan för Jordbro etapp 2 som planeras att ställas ut för samråd under hösten 2019. Inför granskning har en miljökonsekvensbeskrivning tagit fram som bland annat beskriver de sociala konsekvenserna av att kultur- och föreningshuset rivs. Planbeskrivningen har kompletterats med denna information.”
Det går inte att läsa svaret på annat sätt än att politikerna har fattat ett beslut om rivning, oavsett vilka konsekvenser det får, och att förvaltningen gör så gott de kan. Det hade dock varit intressant att läsa om vad planavdelningen själva tycker om de förutsättningarna de hade när de jobbade med detaljplanen. Vad tycker en samhällsplanerare om att riva den enda mötesplatsen i kommundelen?
Stadsbyggnad som främjar social hållbarhet
Stadsbyggnad bör ta hänsyn till hur man främjar jämlikhet, minskar de ekonomiska klyftorna, ökar invånarnas delaktighet i samhällslivet, stödjer föreningslivet, säkerställer bostäder till rimliga priser, värnar barnperspektivet och främjar en rättvist fördelning av resurser och tillgång till välfärd och servicefunktioner.
Haninge kommun bör sätta större fokus på att främja en god folkhälsa och anlägga ett folkhälsoperspektiv i stadsplaneringen.
Några saker som går i helt fel linje är rivning av kultur- och föreningshuset och nedläggning av familjecentralen i Jordbro. Vi behöver mer välfärdstjänster och service i Jordbro, inte mindre. Vi behöver stora satsningar för att komma till bukt med otryggheten och kriminaliteten. Vi behöver få ett mer levande Jordbro och stärkande av föreningslivet.
Kommentarer till detaljplanen
Miljökonsekvenser
I miljökonsekvensbeskrivningen lyfts rivningen av gamla Jordbromalmsskolans lokaler (nuvarande Jordbro kultur- och föreningshus) och ianspråktagande av Hurtigs park för skola och skolgård som det som kommer ha störst negativa miljökonsekvenser.
Hurtigs park har höga rekreativa värden och är en park som har utvecklats mer fritt och vilt än Höglundaparken. Planförslaget innebär att ytan kommer att minska. Den planerade skolgården kommer ta mark i anspråkande. När marken blir skolgård minskar möjligheten för bostadsnära rekreation.
Positivt är dagvattenhanteringen tas på allvar. Med tanke på att det är kommunal mark så kan kommunen ställa krav på byggherrar, exempelvis att kräva gröna tak på nya byggnader.
Friyta för barn
Vi håller med Länsstyrelsen m.fl. om att friytan för barn är för låg. Boverket lyfter 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i grundskolan som rimliga mått och att den totala storleken på friyta helst bör överstiga 3000 kvadratmeter.
Högstadieskola
Vänsterpartiet har länge drivit att Jordbro ska ha en högstadieskola. Därför är vi positiva till att man äntligen kommer med förslag om det. Vi tror dock att en högstadieskola inte måste ligga under detaljplanen för etapp 1. Den hade kunnat ligga i etapp 2 som ligger nära i tid. Återigen, det hade varit bättre att ta ett helhetsgrepp i utvecklingen av centrala Jordbro. Att ha tre separata detaljplaner tror vi inte är det bästa.
Typ av byggnader
Kvartershus kan fungera på vissa ställen men ”privatiserar” mycket mark i innergårdarna.
Vi vill också att man bygger i hållbara material, gärna flerbostadshus i massivträ.
Upplåtelseform och rörelse mellan södra och norra Jordbro
Idag är det stort behov av hyresrätter till rimlig hyra. Vi vill att det ska byggas fler klimatsmarta och billiga hyresrätter. ETC Byggs klimatsmarta hyresrätter i Västerås kan vara en inspiration. En annan självklar inspiration är Allmännyttans Kombohus (f.d. SABO Kombohus).
Vi vill minska bostadssegregation i Sverige, i Haninge och i Jordbro. När det finns behov av bostadsrätter så vill vi bygga blandat. Det kan innebära fler bostadsrätter i södra Jordbro men vi ser också en stor outforskad möjlighet att bygga flerbostadshus med hyresrätter i norra Jordbro där det finns mer tillgänglig plats.
Om de förväntade sociala konsekvenserna av detaljplanen skrivs följande:
“Detaljplanen bedöms samtidigt i viss mån bidra till en ökad socioekonomisk integration i Jordbro genom att detaljplanens struktur innebär att rörelse mellan södra och norra Jordbro uppmuntras och underlättas. Dessutom innebär de nya bostäderna ett tillskott av en ny typ av bostäder vad gäller upplåtelseform, men potentiellt också vad gäller utformning, vilket kan göra att nya grupper attraheras till stadsdelen.
Den övergripande visionen i Jordbro är att utveckla en välfungerande centrummiljö och att knyta ihop stadsdelens idag segregerade områden. Detta bedöms på lång sikt tillföra kvalitéer till Jordbro som idag saknas och som sannolikt bidrar till att många med arbete söker sig från stadsdelen (vilket konstateras i avsnittet om social miljö). Återfinns samma stadskvalitéer i Jordbro som de som flyttar söker på annat håll kan stadsdelens socioekonomiska status på lång sikt höjas, och närma sig kommunsnittet.”
Vi menar att byggandet av flerbostadshus med hyresrätter och verksamheter (t.ex. förskola, skola, fritidsgård) i norra Jordbro skulle bidra till en uppblandning av upplåtelseformer och en större rörelse mellan södra och norra Jordbro.
Vi vill också understryka att personer som bor i hyresrätter inte är sämre människor. De som bor i Jordbro är inte heller sämre människor. Det är absurt att man ska behöva säga det men när man lyssnar till diskussionen om Jordbro så låter det ibland som att lösningen på problemen i Jordbro skulle vara att bygga dyra bostadsrätter (eller omvandla befintliga hyresrätter till bostadsrätter) så att de med lägre inkomst inte skulle ha råd att bo i Jordbro och att något mer välbeställda flyttar in till Jordbro. Men det är inte andelen hyresrätter eller storleken på invånarnas plånböcker som avgör Jordbros utveckling. Det handlar om att invånarna i Jordbro ska ha samma tillgång till offentlig service, samma möjlighet att påverka sina liv och sitt bostadsområde.
Underjordiska garage
Vi stöder förslagen att anordna underjordiska garage, inte minst för att frigöra markyta. Samtidigt behöver vi sätta p-tal på ett sätt för att uppmuntra hållbart resande med kollektivtrafik, cykel och gångtrafik.
Feministisk stadsplanering
Det finns flera aspekter i feministisk stadsplanering. Att bygga så att hus, byggnader, vägar och parker bidrar till ett öppet och ljust offentlig rum är viktigt. En annan aspekt är att se till att lämning och hämtning på förskola och skola är enkelt transportmässigt, t.ex. genom att förskola och skola ligger nära kollektivtrafik och nära boendet. Det är vi positiva till att man har lyft i detaljplanen.
Förslag till åtgärder
Ta ett helhetsgrepp i utvecklandet av centrala Jordbro. Slå ihop etapp 1, 2 och 3 eller åtminstone lägg etapp 1 på is tills etapp 2 är avklarad
Utred möjligheten att kommunen står för byggandet av det nya centrum och driften
Lägg rivningen av Jordbro kultur- och föreningshus på is. Aktualisera rivningen först när/om ett nytt kultur- och föreningshus är på plats
Genomför en ordentlig social konsekvensanalys (SKA) av vad förlusten av ett kultur- och föreningshus kommer innebära för trygghet, kriminalitet, tillgång till mötesplatser, osv
Genomför en barnkonsekvensanalys (BKA)
Bryt segregationen genom att bygga hyresrätter och andra verksamheter i norra Jordbro
Mer stöd till föreningslivet för att bidra till ett levande Jordbro
Trygghetssatsningar som involverar Jordbros invånare. Göra det offentliga rummet mer belyst och tryggare. Fler satsningar på fältassistenter, fler mötesplatser för invånarna (speciellt barn och unga) och bättre öppettider för dessa
Vänsterpartiet är väldigt kritisk – på många punkter! – mot kommunledningens budget för 2020. Nedanstående text är inledningen till Vänsterpartiets förslag till mål och budget 2020 och förklarar varför kommunledningens budget inte håller måttet och kommer leda till väldigt stora nedskärningar. En sammanfattning av Vänsterpartiets egen budget finns här.
William, Sevim, Åsa och Samuel kämpade på bra under det 7 timmar långa fullmäktigemötet om kommunens budget.
Kommunledningens ofärdiga budget – en gris i säcken
Det som händer nu i Haninge är exceptionellt. I Haninge lägger kommunledningen (s, c, l & kd) en ren anslagsbudget (fördelning av kronor och ören) utan tydliga politiska uppdrag till nämnderna, så som är brukligt. Det har uppenbarligen inte funnits tillräcklig stor politisk enighet i nuläget för att ange uppdrag till nämnder, vad de ska fokusera på nästa år.
Man skriver bara att: ”Samtliga nämnder uppdras i Strategi och budget – den detaljbudget nämnderna gör efter att fått den ekonomiska ramen från kommunfullmäktige/min anm – inarbeta de politisk utpekade (sic) åtgärderna som återfinns i den politiska plattformen (de styrande partiernas gemensamma avsiktsförklaring/min anm).”
Nu är ju inte den politiska plattformen ett kommunalt dokument i det avseendet. Det är bara fyra partiers gemensamma åsikter om vad de tycker ska hända med Haninge. Så, det kanske kan vara ett uppdrag för nämndledamöterna från de fyra styrande partierna att arbeta för i nämnderna. Övriga nämndledamöter arbetar naturligtvis inte efter den politiska plattformen och kan heller inte åläggas att göra det. Man arbetar efter respektive partiers program och försöker få genomslag för den politiken. Det är så det fungerar i en demokrati. Den styrande koalitionens dröm att alla ska vara tvungna att arbeta efter deras politiska plattform andas lite…. storhetsvansinne?
Vad än värre är; kommunledningens budget – så som den skickats ut – verkar inte ens vara klar. Kommunledningen skriver att det saknas 18 miljoner kronor för att får ihop sin budget och vill ha ett carte blanche från kommunfullmäktige att de säkert ska fixa ihop de 18 miljonerna på något sätt någon gång innan året är slut.
Det är mycket möjligt att de klarar det, men det är principiellt tveksamt. 18 miljoner är mycket kommunal verksamhet. Om de ska sparas in och vart de sparas in är en viktig politisk fråga, och inte en rent kameral fråga. Kommunfullmäktige förtjänar att få ta ställning till en komplett budget där alla nedskärningar redovisas. Nu förväntas vi köpa grisen i säcken.
För det kommer att bli nedskärningar. I mars hade kommunen sin årliga ekonomikonferens där nämnderna redovisade de anslag de behövde för att bedriva oförändrad verksamhet 2020, med kompensation för volymökningar, pris- och löneökningar m m. Kommunledningens budget ligger 173 miljoner under den nivå som är status quo för nämnderna. Det är högst otroligt att någon verksamhet kommer gå helskinnad ur det här stålbadet.
Förskolan blir slagpåsen i årets budget
Störst skillnad mellan behov och tilldelning är grund- och förskolan. Ledningens budget ligger 70 milj under den tilldelning som utbildningsförvaltningen önskade för att behålla nuvarande nivå.
Som utbildningsförvaltningen skriver i sitt remissvar: ”Eftersom 97,5 procent av Grund- och förskolenämndens driftsbudget direkt eller indirekt fördelas ut till verksamheterna är det i princip också bara där som ekonomiska effektiviseringar kan göras i någon större omfattning för att hålla tilldelade budgetram.”
(1)
Det huvudsakliga sättet att hantera det blir, återigen, bristande kompensation för pris- och löneökningar i uppräkningen av elevpengen.
Tittar man på kommunledningens uppräkning av elevpengen så kan man se att elevpengen för låg- och mellanstadiet höjs i tillräcklig omfattning, emedan elevpengen till högstadiet inte gör det. Den stora slagpåsen i budgeten är dock förskolan. Här är höjningen av skolpengen i stort sett obefintlig.
Den liberala devisen om ”Skolan först” innefattar tydligen inte förskolan. Men vi bör påminna om att Liberalerna i Haninge gick till val 2018 på minskade barngrupper i förskolan. (2)
Också i kommunledningens politiska plattform säger man att ”Förskolan ska byggas ut i takt med att kommunen växer och barngruppernas storlek ska minska med en långsiktig målsättning att nå Skolverkets riktvärden.” (3)
Skolverkets riktmärke för barn som är 1-3 år är 6-12 barn i en barngrupp med tre anställda. För barn som är 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. I Haninge har barngrupperna ökat från i snitt 17,5 (2013) till 17,9 (2018).
Till kommunledningens försvar bör dock påpekas att det finns statsbidrag att söka för att minska barngrupperna för de småbarnen upp till två års ålder. Problemet med kommunledningens budget är att dessa statsbidrag inte kommer gå raka vägen till att minska barngrupperna för de minsta, utan att största delen kommer gå till att bara finansiera driften som sådan och kompensera för den otillräckliga ökningen av elevpengen i förskolan.
Det fattades 101,5 miljoner kronor för kompensation för pris- och löneökningar till nämnderna. Det tycker inte vi är acceptabelt.
Bostadsbrist leder till sociala problem
I många år har socialförvaltningen signalerat om bostadssituationen i kommunen. Det byggs väldigt mycket, men för dyrt och inte på ett socialt hållbart sätt.
Socialförvaltningen skriver i sin remiss kring budgetförutsättningarna 2020:
“Bostadsbristen leder till att allt fler vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp och även om egentliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende kan situationen bli så akut att socialtjänsten måste ingripa.”
(4)
Bostadsbristen – eller rättare; bristen på billiga hyresrätter – leder till allt högre kostnader för sociala insatser i kommunen. Som socialförvaltningen själva skriver:
“Trångboddhet, bostadslöshet och hemlöshet leder ofta till sociala problem. Detta medför att förvaltningens målgrupper och personer med exempelvis psykisk ohälsa eller med missbruksproblematik får allt svårare att på egen hand finna en bostad. Bostadsbristen leder till ökade kostnader för socialnämnden genom ökat behov av akuta boendelösningar. Bristen på tillgängliga bostäder medför även att många inte kan flytta till egen bostad, utan blir kvarboende i dyra placeringar. Höga hyror riskerar dessutom att medföra högre kostnader för försörjningsstöd.” (5)
Kommunens nuvarande bostadspolitik är socialt och ekonomiskt kontraproduktiv.
Kommunledningens teori om att man ska bygga dyrt och därmed styra inflyttning till kommunen till “bra människor” (d v s folk med bättre ekonomi), vilket därmed skulle avlasta socialförvaltningen kommer på skam. Som förvaltningen själva skriver:
“Problem inom familjen, missbruk, psykisk ohäls och funktionsnedsättning finns inom alla samhällsgrupper.”
(6)
Det är en mycket grov förenkling av sociala problem att tro att det finns ett rakt samband mellan årsinkomst och boendeform å ena sidan och sociala problem å andra sidan. Socialdemokratins tidigare “sociala ingenjörskonst” att lyfta arbetarklassen har nu förbytts mot att i största möjliga mån undvika arbetarklassen.
I Haninge kommuns bostadsstrategi talar man dessutom lite föraktfullt om ”svenskglesa” ”fattigdomsfickor”. Vänsterpartiet tror inte att det är ”för få svenskar” i ett bostadsområde som skapar sociala och ekonomiska problem eller, å andra sidan, att ökad ”svenskhet” i en stadsdel skulle ”bota” sociala och ekonomiska problem. Man ger ”svenskheten” en magisk innebörd, som är ovärdig en upplyst politisk diskussion. Nuvarande kommunala bostadsstrategi är som en dålig pamflett från 30-talet med mycket grova förenklingar kring etnicitet och ekonomisk status. (7)
Socialförvaltningen skriver vidare:
“På socialförvaltningens uppdrag förvaltar lokalförsörjningsenheten idag över 420 bostadskontrakt vilket är en ökning av cirka 70 kontrakt jämfört med föregående år. Detta är i längden ohållbart. Det behövs strategier för att minska antalet sociala kontrakt. Ett sätt är att den enskilde får möjlighet att ta över kontraktet efter viss tid.”
“På grund av den utveckling som uppmärksammats av förvaltningen, att allt fler hushåll vänder sig till socialtjänsten på grund av att de saknar bostad samt att kostnaderna för tillfälliga boenden ökat från 5,5 miljoner kronor 2014 till 13,8 miljoner 2017….”
(8)
Bristen på socialt hållbar bostadspolitik gör att kostnaderna skenar för socialnämnden.
Mycket skulle vara vunnet om det redan från början fanns ett bättre utbud av billiga hyresrätter, så att trångbodda, hemlösa eller separerande par inte över huvud taget blir aktuella hos Socialförvaltningen. Dessutom skulle mycket vara vunnet om individers placeringen från första början skedde till en billig hyresrätter i, förslagsvis, det kommunala bostadsbolaget. Att sedan, när individens situation stabiliserats, så kan individen själv ta över hyreskontraktet och inte behöva flytta för att Socialförvaltningen behöver lägenheten till en annan. Men för att det ska kunna ske krävs en stadig nyproduktion av billiga hyresrätter så att Socialförvaltningens behov kan tillgodoses och att de individer som är föremål för insatsen, så snabbt det går, själva kan ta över hyreskontraktet.
Vänsterpartiet har sedan många år krävt att det kommunala bostadsbolaget Haninge Bostäder ska gå i bräschen och bygga billiga, klimatsmarta hyresrätter. Vi har i tidigare budgetförhandlingar med Socialdemokraterna fått gehör för att årligen bygga 200 billiga, klimatsmarta hyresrätter i kommunen, men Socialdemokraterna har inte orkat leverera på den punkten. En del av Socialdemokratins högervridningen och ambition att leda en högerallians har varit just att överge den sociala bostadspolitiken. För överskådlig tid framöver är behovet – och Vänsterpartiets politiska ambition – att det ska byggas minst 500 billiga och klimatsmarta hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Som ett led till en mer socialt hållbar bostadspolitik tog Vänsterpartiet 2017 politiskt initiativ till att Haninge Bostäder sänkte inkomstkravet för att bli godkänd som hyresgäst. Kravet var tidigare att hyresgästen skulle ha en inkomst som var tre gånger så hög som hyran. Det kravet gjorde att många diskvalificerades som hyresgäster trots att de skulle ha råd med hyran. Det nya kravet säger att det räcker att ha en inkomst som täcker hyra plus existensminimum. Nu kan fattigpensionärer, låginkomsttagare, studerande, sjuka och arbetslösa lättare få tillgång till den grundläggande rätten till bostad. Vi önskar att även privata värdar ska ändra sina inkomstkrav i samma riktning.
Hårdför bostadspolitik försämrar integrationen
Socialförvaltningen skriver:
“Förvaltningen anvisas 95 nyanlända för bosättning under 2019, jämfört med 182 personer 2018. Ytterligare 127 personer som varit asylsökande får enligt en preliminär prognos uppehållstillstånd under 2019 och väljer att bosätta sig på egen hand i Haninge kommun.”
“Prognosen är att förvaltningen kommer att ha omkring 90-100 ensamkommande barn i verksamheten under 2019. För 2020 prognosticeras en fortsatt minskning av ensamkommande barn i verksamheten.”
“Haninge kommun kommer fortsatt att anvisas direktinresta kvotflyktingar. Andelen kvotflyktingar av anvisade nyanlända kommer att öka eftersom antalet anvisade från migrationsverkets asylboenden sjunker samtidigt som avtalet om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot inte minskar på motsvarande sätt. Den största utmaningen rörande kvotflyktingar är att dessa personer kommer direkt från svåra omständigheter i flyktingläger, vilket innebär att personerna kan behöva olika behov av stöd och sjukvård som förvaltningen inte har kännedom om innan ankomst.”
“De nyanlända som hittills har anvisats till Haninge och som genomgått sin två-åriga etableringsperiod har i vissa fall kunnat hitta annat boende på egen hand. En del av de nyanlända har inte hunnit bli självförsörjande under etableringstiden, vilket innebär att de behövt socialtjänstens stöd till att lösa sin boendesituation. Under 2019 kommer 286 personer, vuxna och barn, att sägas upp från sin etableringsbostad. Att fortsätta stödja dessa ensamstående och familjer till en god etablering är ett stort uppdrag.” (9)
I år kommer alltså 286 personer – vuxna och barn – sägas upp från sin etableringsbostad. Förmodligen kommer antalet uppsagda 2020 ligga på inom samma härad. Den här åtgärden blir ju tämligen meningslös då Socialförvaltningen för en stor grupp, som inte är självförsörjande, ändå tvingas ordna boende på annat sätt.
Likväl som för gruppen med sociala kontrakt, bör ju möjligheten till att överta kontraktet ske så snart en nyanländ är självförsörjande (även om det sker innan två år har gått). Men återigen kräver det att Socialförvaltningen hela tiden får tillgång till nya billiga hyresrätter, framför allt genom Haninge Bostäders försorg.
Vänsterpartiet tycker dock att etableringsperioden är för snålt tilltagen. Det är inte rimligt att tro att man lär sig språket och kan etablera sig på arbetsmarknaden på två år. Några kan säkert, men inte alla.
Att avvisa personer vars kontrakt gått ut efter två år skapar väldigt stora problem för de enskilda som blir berörda och är en katastrof för integrationen. Ett boende är en förutsättning för etablering, och ska nyanlända flytta runt i andrahandsboenden, som nu riskerar blir fallet för många i Storstockholm, går energi åt att hitta bostad till familjen.
En undersökning från demoskop presenterades om vad de nyanlända själva tyckte om mottagningen. De allra flesta var nöjda med mottagandet och de trivdes i Haninge, men det var tydligt att de som nu närmar sig slutet på sitt bostadskontrakt är oroliga. De måste flytta från kommunen till en kommun där det finns bostäder.
Det flesta nyanlända kommer efter två år, även om de blir etablerade på arbetsmarknaden och ha en inkomst, inte uppfylla kraven för att få ett bostadskontrakt. Även för de som har en utbildning i ett annat land så tar det lång tid att genomföra både SFI och läsa kompletterande studier för att utbildningen ska vara gångbar i Sverige. Det är sällan gjort på två år.
Flera kommuner i länet väljer att erbjuda ett längre korttidskontrakt än två år. Botkyrka, Huddinge och Sollentuna är några exempel. Botkyrka har fem år på kontraktet för att ge en reell möjlighet för nyanlända till etablering. Majoriteten av länets kommuner ger möjlighet att förlänga kontrakten om det behövs.
Om vi på allvar vill att de nyanlända som kommer till Haninge ska integreras in i samhället och på sikt kunna få tag på ett eget boende av egen kraft så är det inte rimligt att avvisa dem från sitt boende efter två år. Det skapar osäkerhet, otrygghet och stress att ha en avvisning hängande över sig inom en snar framtid. Det kommer försvåra studierna, ta fokus från arbetsmarknadsetableringen och definitivt vara skadligt för integrationen och dåligt ur barnens perspektiv.
Vänsterpartiet vill att standardtiden för ett korttidskontrakt för nyanlända som anvisats till Haninge sätts till 4 år och att det ska vara möjligt att kunna förlänga kontrakten efter individuell prövning där extra hänsyn ska tas till om det finns barn med i bilden.
Det måste till om vi menar allvar med att fokusera på en bra integration.
Det förebyggande sociala arbetet går i graven?
Kommunledningens budget för Socialnämnden är väldigt stram.
Det ursprungliga förslaget till ramökning för nämnden var 8,8 miljoner. I en kommentar till detta skrev Socialförvaltningen:
“Denna ramökning bedöms innebära ett effektiviseringsåtagande på 5,1 procent (48,1 mnkr) för nämndens verksamheter. Socialnämnden konstaterar att volymkompensationen för 2018 inte finns med i ramen i budgetdirektivet, vilket innebär att om inte ytterligare 23,2 mnkr beviljas i ramen för budget 2020 kommer nämnden att behöva lägga ner all icke-lagstyrd verksamhet.”
(10)
Lagstyrd verksamhet är den verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva enligt främst socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Också tvångslagarna lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) faller inom förvaltningens verksamhetsområde.
Icke lagstyrd verksamhet är den förebyggande och uppsökande verksamheten, dagverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder, föreningsbidrag, samverkan med frivillig- och brukarorganisationer, utbildningar e t c. Syftet med den icke lagstyrda verksamheten är ju dels att snabbt hitta och hjälpa personer med problem och förebygga större kostnader i slutändan inom den lagstyrda verksamheten.
I kommunledningens slutliga förslag till budget görs en ramökning med 20,6 miljoner kronor. Man har inte kompenserat för de 25,2 miljonerna som behövs för pris- och löneökningar.
Detta måste socialnämnden hantera, och det troliga scenariot är att man kommer spara på personal (-5 milj), minska placeringar (-8,5 milj), minskat antal ensamkommande (-3 milj) och att erbjuda stödboende istället för särskilt boende (-2,4 milj) som de största posterna.
Till det kommer det sparas 11,4 miljoner på den icke lagstyrda verksamheten – nästan en halvering av den verksamhet som bedrivs idag. Det kan verka tyckas vara lättförtjänta pengar nu, men är en draksådd inför framtiden.
Framför allt kommer en redan ansträngd personalgrupp få arbeta hårdare. Arbetssituationen för många inom socialförvaltningen är inte hållbar. Haningebor i behov av socialtjänstens tjänster kommer få det svårare att få hjälp och insatserna kommer att vara avskalade och mindre effektiva.
Vi måste behålla personalen som vill jobba med våra äldre
En av de största utmaningar kommunen står inför är personalförsörjningen; att behålla och rekrytera fler som vill jobba inom kommunens verksamhet. Inte minst inom äldreomsorgen.
Äldreförvaltningen har själva gjort följande prognos:
“Med den förväntade kraftiga volymökningen vad gäller äldreomsorg de kommande 10 åren kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov. Detta innebär att både fler personer och en större andel av den arbetsföra befolkningen kommer att arbeta med insatser inom äldreomsorgen. Bara volymtillväxten kommer att innebära en ökning av antalet arbetstillfällen med minst 50-80 per/år. Utöver det kommer det finnas ett rekryteringsbehov för att täcka pensionsavgångar och avgångar av personal som söker sig till andra yrkesområden. Totalt kommer det att finnas ett behov av nyrekrytering inom äldreomsorgsverksamheten på minst 75-100 anställda / per år de kommande tio åren. Beräkningen avser äldreomsorgen totalt i kommunen oavsett utförare. Under perioden 2020-2026 beräknas antalet pensionsavgångar inom den egna kommunala organisationen uppgå till cirka 133 personer eller cirka 17 procent av de idag anställda inom den egna organisationen.” (11)
Det ligger i ena vågskålen.
I andra vågskålen ligger att kommunledningen tvingar äldreförvaltningen i motsatt riktning. Vi har sett i dagarna hur äldreförvaltningen tvingats skära ned på nattpersonalen nu när statsbidragen minskar. Äldreförvaltningen får ingen kompensation när statsbidragen till äldreomsorgen försvinner:
“Statsbidraget till utökad bemanning inom äldreomsorgen har under perioden 2015-2018 använts till bland annat förstärkt nattbemanning på vård- och omsorgsboende och till nattpatrullen inom hemtjänsten. Det har även använts till förstärkning av hemtjänstorganisationen både på enhetschefssidan och vad gäller vårdbiträde och undersköterskor. I dagsläget är det oklart om någon liknande form av statsbidrag kommer att finnas de närmaste åren. Detta innebär ett stort intäktsbortfall för äldreomsorgen i Haninge kommun cirka 10 mnkr/år.” (12)
Äldrenämnden kommer totalt sett ha kostnadsökningar på lite drygt 50 miljoner kronor för 2020, varav 30 miljoner rena volymförändringar – fler äldre i behov av omsorg helt enkelt. Resten är löner och andra driftskostnader.
I kommunledningens budget får Äldrenämnden en ramhöjning på 34,1 miljoner. DEt kommer fattas 21,8 miljoner för kompensation för pris- och löneökningar. Problemet är bara att det här är en av kommunens mest personalintensiva verksamheter. Det finns lite annat att spara på. Därför är det inte konstigt att det enda förslag till besparing Äldreförvaltningen har att komma med är på personalen. Man kommer se över och minska bemanning i samtliga verksamheter. (13)
Alltså; å ena sidan har vi ett högt demografiskt tryck där vi får en många fler äldre (vilket är glädjande) och en verksamhet där det skriks efter fler händer inom äldreomsorgen. Å andra sidan har vi en kommunledning som går i andra riktningen med stor besparingar på just personalen.
Det är lite talande att Äldreförvaltning fruktar en högkonjunktur:
“En kraftig uppgång i konjunkturen innebär en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och att andra sektorer kan locka personal bort från äldreomsorgen.” (14)
Eller så ser man till att man är en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsköpare. Men det verkar man tyvärr inte se som ett alternativ från kommunledningen.
(1) Ekonomikonferensens kompendium sid 31
(2) ”Förskolan ska inte vara skola, men den ska ha ett lärande perspektiv. Barn är naturligt nyfikna och vill upptäcka världen. Förskolan ska stimulera barns naturliga nyfikenhet att lära sig. Det är viktigt att ta tillvara barnens lust att lära redan i förskolan. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas ytterligare. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda, som stimuleras i sin språkutveckling och klarar grundskolan bättre genom att delta i förskolan. Nämnden ska se positivt på alternativa lösningar så som exempelvis mobila förskolor och uteavdelningar. Barngrupperna ska minska.” (Liberalernas budget, juni 2018, sid 29)
(3) Politiska plattformen, sid 5
(4) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 3
(5) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10
(6) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 5
(7) Bostadsstrategi för Haninge kommun, sid 3
(8) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 10-11
(9) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 7, 8 & 11, vår kursiv
(10) Socialnämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 28, vår kursiv
(11) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 17
(12) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 19
(13) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 22
(14) Äldrenämndens kompendium inför Ekonomikonferensen, mars 2019, sid 20
Kommunledningen (S, C, L & KD) har en budgetfull med neddragningar i kommunens verksamheter. Totalt saknas det i deras budget 101,5 miljoner kronor till kommunens verksamheter. Verksamheterna får i stort sett kompensation för volymökningar; d v s uppräkningar för att klara av att ge service till fler kommuninvånare. Men sättet man gör nedskärningarna på är att inte ge verksamheterna kompensation för pris- och löneökningar för 2020 (som SKL beräknar till ca 3 %). Det gör däremot Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet vill också göra satsningar. Väldigt många, men de största är:
Satsningar i driftsbudgeten
Minska barngrupperna i förskolan med 1 barn/avdelning – 58,5 miljoner kronor
Högre grundbemanning och påbörjad arbetstidsförkortning i äldreomsorgen – 11 miljoner kronor
Återinför Komvux i Haninge – 4,5 miljoner kronor
Förbättrat arbete kring psykisk ohälsa och påbörjad arbetstidsförkortning inom socialförvaltningen – 4 miljoner kronor
Sommarkollo och simskola för alla barn – 4 miljoner kronor
Låt kommunstyrelseförvaltningen ta fram en koldioxidbudget för kommunen och höj ambitionerna i klimatarbetet – 3 miljoner kronor
Mer resurser till bibliotek, musik- och kulturskolan – 2,6 miljoner.
Säkerställ stödet och permanenta samarbetet med Haninges Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren.
Vänsterpartiets driftbudget är lite drygt 200 miljoner högre än kommunledning, för att kunna bibehålla nuvarande kvalité i verksamheten och göra flera förbättringar.
Investeringssatsningar
Ett kultur- och föreningshus i Jordbro. I Vänsterpartiets budget finns två förslag; antingen en renovering av det gamla eller byggandet av ett nytt. Vad som är bäst ska avgöras i dialog med föreningarna och jordbroborna.
Ett allaktivitetshus i Brandbergen för invånare och föreningar – lokalanpassningar i och kring Brandbergsskolan som bas.
En ny F-9-skola i Jordbro.
500 billiga och klimatsmarta hyresrätter per år genom Haninge Bostäder AB.
Med fler billiga hyresrätter, varav socialförvaltningen också kan disponera ett antal efter behov, så kan Haninge kommun inrätta en Tak-över-huvudet-garanti.
Implementera cykelplanen i kommunen.
Generationsblandat kollektivhus som både innehåller äldreboende och ungdomsbostäder. Det kommer även att behövas en större utsträckning trygghetsboenden för våra seniorer.
Vänsterpartiets investeringsbudget är totalt 590 miljoner kronor högre än kommunledningens.
För att klara av detta krävs det naturligtvis mer pengar. Idag har Haninge kommun en skattesats på 19:68. 2010 hade vi 20:08, sedan sänkte borgarna den med 30 öre 2011 och sedan ytterligare 10 öre 2015.
Enligt kommunstyrelseförvaltningens beräkningarhar skattesänkningarna totalt sänkt kommunens intäkter med 365,6 miljoner kronor mellan 2011-2017. Det har naturligtvis varit en av orsakerna till de försämringar av kommunens verksamheter som gjorts.
Att, som kommunledningen, hårdnackat försvara nuvarande skattesats – kosta vad det kosta vill – är inte gångbart.
Haninge är inte ensam om att ha stora utmaningar framför sig – många kommuner står inför valet att höja skatten eller att avveckla välfärden ytterligare. DI 13/5 2019.
Vänsterpartiet har tillsammans med kommunstyrelse förvaltningen räknat ut att det krävs 36 öre skattehöjning för att behålla en oförändrat verksamhet plus 1% budgetöverskott.
Med Vänsterpartiets budget, d v s inga nedskärningar plus alla våra satsningar plus 1% budgetöverskott, landar vi på en skattehöjning på 73 öre.
Så haningeborna har valet:
Borgerlig nedskärningspolitik – oförändrad skatt
Traditionell socialdemokratisk politik (status quo) – höjd skatt 36 öre
Vänsterpolitik med mer jämlikhet och bättre kommunal service – höjd skatt 76 öre
Vänsterpartiet ser behovet av fler billiga hyresrätter. Vi har idag en stor bostadsbrist. Extra stor är bristen på billiga hyresrätter. Vi tror att kollektivhus är ett bra sätt att kunna bygga billiga hyresrätter och samtidigt få massa andra positiva effekter, t.ex. kunna bryta ensamhetsproblematiken hos äldre. Vi har tidigare motionerat om att Haninge Bostäder ska bygga kollektivhus. Nu föreslår vi att förvaltningen ska komma med förslag hur man kan bygga kollektivhus med billiga hyresrätter och få ut bästa effekterna av kollektivhus.
Motion – Bygg kollektivhus med billiga hyresrätter
Bostadssituationen är akut, speciellt för de grupper som har låga inkomster. Några grupper som kan ha extra svårt att få tag på bostad är ungdomar, studenter, nyanlända, ensamstående och seniorer. Alla dessa grupper skulle gynnas av att det byggs många billiga hyresrätter.
Seniorer har idag en problematisk boendesituation. Det finns väldigt få små och billiga hyresrätter. De nyproducerade hyresrätterna har mycket höga hyror och med de låga pensioner som är idag har man svårt att klara det. Det är inte aktuellt heller att ta lån och köpa bostadsrätt för bankerna säger nej till lån när de söker.
Det finns en boendeform som är ett kostnadsmässigt bra alternativ och det är kollektivhus. Detta är ett oprövat kort i Haninge kommun. I vår grannkommun Huddinge driver det kommunägda Huge Fastigheter AB kollektivhuset Fullersta Backe. Många andra kommuner som Lund och Stockholm driver kollektivhus i allmännyttan. Med fler kollektivhus i allmännyttan så skapar vi förutsättningar för fler personer att bo nära och i gemenskap, ökad integrering, bättre grannsamverkan, mer resurssnålt boende och frihet för Haningeborna.
I ett kollektivhus så har varje hushåll en komplett egen lägenhet men i huset så finns det flera gemensamma ytor som storkök och matsal. Ofta finns det bibliotek, lekrum och umgängesrum. Därför kan man bygga mindre och billigare lägenheter eftersom man har mer gemensamma utrymmen tillsammans. Det här är något som vi tror skulle passa seniorer väldigt bra!
Det är mycket positivt med generationsöverskridande samvaro, något som förenklas i kollektivhus. Generationerna kommer att mötas på ett naturligt sätt och kommer vara behjälpliga för varandra. Även kollektivets arbetsuppgifter ger en mer meningsfull vardag. Det gynnar delningsekonomin eftersom det är enkelt att dela på prylar som symaskin, verktyg, cyklar, tidningar mm. Därför är det bra om det finns en generationsspridning av hyresgästerna.
Genom denna boendeform kommer även den stora ensamhetsproblematiken som råder hos äldre att brytas. Ett mycket bra mellanboende som skapar trygghet, minskar isoleringen och lättar på trycket och oron för anhöriga. Även en del samhällsinsatser minskar för man hjälper varandra. Det är också mycket trevligare att laga mat tillsammans och äta i en gemenskap.
Kollektivhus bidrar även till ett hållbart samhälle både miljömässigt och socialt. Man bor bra på en mindre yta och det ger en bättre resursanvändning både när det gäller mark, byggmaterial och uppvärmning jämfört med en person i vanligt hus. Även elförbrukningen och avfall blir mindre per person för att man har en gemensam matlagning.
De gemensamma lokalerna kan även delas med andra verksamheter som förskolor och pensionärsverksamheter.
För fastighetsbolag som satsar på kollektivhus är det en lönsam investering. Speciellt i kollektivhus där det bort många seniorer är slitaget betydligt mindre och mycket mindre omflyttning vilket ger en besparing för fastighetsägaren.
Om intresset mot förmodan minskar för kollektivhus kan man planera och bygga om de gemensamma lokalerna till vanliga lägenheter. Vilket också är en säkerhet för fastighetsbolag att vilja satsa på och bygga kollektivhus.
Vi vill utforska de stora möjligheter som kollektivhus kan erbjuda. Vi vill undersöka möjligheterna för att kunna vika en del av lägenheterna för seniorer och en del för ungdomar eller studenter, två grupper som är i extra stort behov av bostad. Resten av lägenheterna ska vara tillgängliga för alla. Exakt hur man bäst kan göra det överlämnar vi till förvaltningen att återkomma om.
Därför föreslår Vänsterpartiet kommunfullmäktige besluta:
att kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med relevanta förvaltningar och kommunala bolag (som äldreförvaltningen och Haninge Bostäder) återkomma med förslag på hur kollektivhus med billiga hyresrätter kan utformas i enlighet med motionen
