Skip to main content

Vänsterpartiet lägger en budget för social hållbarhet

I Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns tydliga mål för att göra kommunen socialt hållbar, Läs hela budgeten här (pdf).

En sammanfattning av hela Vänsterpartiets budget för Haninge kommun finns här.

Ellen Skånberg sitter i Haninge kommuns beredning för social hållbarhet. Hennes perspektiv på dessa frågor har vi tagit med i vår kommunala budget,

För Vänsterpartiet i Haninge betyder social hållbarhet att samhället möjliggör för att alla ska ha en vardag som fungerar och att välfärden är tillgänglig för alla. I ett socialt hållbart samhälle känner människor tillit till varandra och myndigheter. Levnadsvillkoren ska vara rättvisa och jämlika för alla, från födseln till det sista andetaget.

Social hållbarhet och god folkhälsa skapas i de områden och på de arenor där människor bor, leker, arbetar och lever sina liv. Många av dessa, som skolan, bostadsområden, den omgivande miljön i form av parker och parklekar, arenor för idrott och motion, arbetsplatser och äldreboenden har kommunen ansvar för.

För att uppnå social hållbarhet måste skolan fungera för alla, från förskola till gymnasieexamen. Det är kommunens skyldighet att se till att det finns tillräckligt med resurser för att alla elever ska få det stöd de behöver för att kunna gå ut skolan med fullständiga betyg. Unga människor utan fullgjord skolgång löper en stor risk att hamna i arbetslöshet vilket leder till svårigheter att försörja sig själv. Konsekvenserna av en ofullständig utbildning riskerar att följa personen under resten av livet och leda till låg socioekonomisk status. Det är i sin tur kopplat till dålig hälsa och minskade möjligheter att vara en del av det gemensamma samhället. 

Bostaden är grunden för ett tryggt liv och en mänsklig rättighet. En socialt hållbar stad måste kunna erbjuda billiga hyresrätter till dem som inte har förutsättningar för att köpa sitt boende. Ungdomar, studenter, pensionärer, låginkomsttagare och människor som önskar en mer flexibel boendeform måste ha tillgång till bra lägenheter som är lämpliga för sitt ändamål (boverket.se). Dessa bör blandas med andra typer av boenden för att skapa mötesplatser mellan människor med olika bakgrund, ålder, kultur och livssituation. Det bidrar till tillit och trygghet i området.

Bostadsområden som upplevs som otrygga och faktiskt är osäkra skapar stress bland de boende. Områden som inte sköts om där gatlyktorna inte fungerar, sopor samlas på hög och trasig infrastruktur inte åtgärdas bidrar ytterligare till ohälsa och groende missnöje. Bostadsområdet är också en viktig arena för fysisk aktivitet i form av vardagsmotion och idrott vilket är grundläggande för människors hälsa. Därför är välskötta bostadsområden med tillgång till exempelvis parker med möjligheter till träning, promenadstråk och cykelbanor viktiga för att skapa socialt hållbara bostadsområden.

Den förväntade livslängden ökar i Sverige för alla grupper undantaget kvinnor med låg socioekonomisk status där den står stilla. Vänsterpartiet kan inte acceptera att en grupp hamnar efter. För att motverka detta måste åtgärder vidtas på alla stadier i en människas liv för att jämna ut orättvisor och se till att arbetsvillkoren är hälsosamma.

Gruppen äldre är väldigt bred och består liksom alla grupper av personer med olika behov. För att alla äldre boende i Haninge ska ha ha vardag som fungerar och tillgång till välfärden när de behöver den måste kommunen erbjuda lämpliga boenden, tillgängliga miljöer där det går att ta sig fram med olika typer av hjälpmedel, sociala mötesplatser och service. Vård och omsorg måste vara av god kvalitet där brukarna kan känna trygghet till den personal som bistår dem i vardagen. Frågor som påverkar livet för alla andra grupper försvinner inte med åldern. Därför är det viktigt att även gruppen äldre har tillgång till stöd och hjälp vid förekomst av våld i hemmet, trygga mötesplatser där de inte riskerar att utsättas för kränkande behandling som  rasism, homofobi eller sexism. Ett samhälle som tar väl hand om sin åldrande befolkning indikerar att vara socialt hållbart för alla invånare.

I huvudet på en kommunpolitiker under kommunfullmäktige

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge kommun, kommunfullmäktigeledamot  och ledamot i äldrenämnden

Idag sitter jag och ser tillbaka  med eftertanke hur de sista kommunfullmäktige har varit. Som gruppledare har jag ett ansvar för den politik vi fört fram. Under de sista två månaderna har det varit en berg- och dalbana där vi som grupp kryssat mellan hot  och löften. Har vi valt rätt och har jag gett gruppen rätt stöd?

Detta är tankar som snurrar när vi startar kommunfullmäktige den 10/5. Och vi var en laddad grupp  som kom till mötet.

Socialdemokraterna öppnade frågestunden med att en socialdemokrat ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S),  som vinklade frågan till att handla om de oegentligheter som kommit fram i en genomlysning av kommunens hantering av hyresavtal vilket visat sig uppvisa stora brister. Nu vill man påskina att styret tar ansvaret för att detta genomförts och för förbättringar i framtiden.

Det har funnits stark kritik länge från oppositionen om att avtal brustit och nu har det kommit en bekräftelse. Så det är en sanning från styret med modifikation. Arbetssättet att socialdemokrater ställer frågor till socialdemokrater är ett sätt att ta upp och vinkla frågor till sin egen fördel. Och detta pekar på en pressad socialdemokrati! Har vi satt dem i gungning?

Vi hade många tunga ekonomiska frågor som kommer upp och som vi varit aktiva i:

  • Resultatsutjämningsreserven (RUR): man använder överskottet i goda tider av högkonjunktur och använder i dåliga tider med lågkonjunktur. Detta planar ut ekonomins toppar och dalar, vilket ger en jämnare ekonomi för verksamheterna och de blir inte så sårbara för konjunktursvängningar. Kommunen har sitt högsta överskott någonsin 2020 på 4,6 procent dvs 235 mnkr och därifrån tas det nu 50 mnkr till RUR. Ledningen vill påskina att de gjort ett mer sakkunnigt underlag än vi gjort när vi la vårt förslag med M. Men i sak var det bara omformuleringar de gjort. Vi röstar igenom det!!!
  • Överföring av driftmedel. Överskott från 2020 förs över till nämndernas verksamheter med 32 milj 2021 och 31 milj 2022. Beslutet taget tillsammans med kommunledning.
  • Revidering av kommunala budgeten 2021. Bygger på att skatteprognosen ser bättre ut nu än när budgeten togs i november 2020. Det är ett tillskott på 100 mnkr fördelat till verksamheterna. Beslutet är taget tillsammans med kommunledningen.

Vänsterpartiets hade ett  tilläggsförslag som kommunledningen röstade ned. Våra förslag var:

  • Bort med 12 timmars passet inom äldreomsorgen
  • Differentierade avgifter för barn med hemmavarande föräldrar som fått sänkningar från 30 tim/vecka till 15 tim/ vecka. Man ska enbart betala för den faktiska tiden man är på förskolan
  • Öppna Lyckeby fritidsgård i Vendelsö igen
  • Minska barngrupperna med ett barn på förskolan
  • Höja bidraget till Manscentrum, Kvinnojouren och Brottsofferjouren

Att rösta ner dessa frågor visar på styrets ointresse att göra riktat stöd utan man ger allmänt stöd där nämnderna får besluta vad som ska satsas på.

Men sammanlagt har vi medverkat att rösta igenom 213 mnkr till verksamheterna!! Detta är det största vi fått igenom sedan Nafi Cilgin (dåvarande gruppledare) fick igenom 30 tim/vecka för barn med hemmavarande föräldrar på förskolorna!

Andra frågor vi arbetat med är:

  • Rivning av gamla Fredriks yrkesskola i Handen. Idag bedrivs (SFH) svenska för hantverkare i lokalerna. Vi fick igenom återremittering då vi vill ha klarlagt vad som händer med utbildningen. Finns inte någon plan för marken och vi anser att det är mycket värdefull mark som kommer hamna bakom ett staket okänt antal år. Vi har drivit frågan med M.

Motion från Sedat Dogru (M) och Alexandra Anstrell (M) om kartläggning av hedersrelaterat våld. Det är en mycket viktig fråga. Vi har skrivit ett tilläggsförslag att göra en kartläggning av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer p g a det ökade antalet under Corona pandemin. Oppositionen röstade igenom motionen med vårt tilläggsförslag, men ledningen får igenom en minoritetsåterremiss!! De anser att de kan allt de behöver och att det inte behövs någon kartläggning! Helst vill de begrava denna motion och tilläggsförslag för all framtid.

Det här känns historiskt att vara med och påverka så välfärden i Haninge får detta tillskott. Det har varit en tid med mycket tuffa förhandlingar, hot att mista resurser, personliga påhopp och vår styrka har satts på prov. Men vi har varit en sammansvetsad gruppstyrelse som tillsammans tagit fram våra krav och nu går en stor seger till mötes. Jag vill uppmuntra alla att vara aktiva inom politiken, trodde aldrig att jag skulle kunna vara med och påverka kommunpolitiken på detta sätt. Känns oerhört stort att tillsammans med övriga kommunpolitiker och ni som röstar på oss att få tillföra verksamheterna 213 mnkr till välfärden.

 

Åsa Bååth,

gruppledare för Vänsterpartiet Haninge

Haninge kommun gick 235 miljoner i vinst 2020 – samtidigt går många verksamheter på knäna

Vänsterpartiet kommenterar Haninge kommuns bokslutskommuniké 2020

 

Åsa Bååth, gruppledare för Vänsterpartiet i Haninge, sitter i kommunstyrelsen och lagt detta som särskilt yttrande.

Haninge kommuns bokslutskommuniké för 2020

Vänsterpartiet Haninge särskilda yttrande över Haninge kommuns bokslutskommuniké:

Statsmakterna har varit goda mot Haninge kommun och levererat in 98,7 miljoner kronor mer i statsbidrag än vad som tidigare budgeterats. Det överväger mer än väl  det tapp i skatteintäkter på 51,3 miljoner kronor som främst är en konsekvens av Coronapandemin, med konsekvens att kommunen gör ett rekordstort överskott. Statsbidragen har gått till att bolstra upp kommunens resultat, snarare än att stärka upp de verksamheter som kommit i kläm under pandemin.

En klok kommunledning hade inrättat en resultatutjämningsreserv där vi kunnat lägga lite i ladan till svårare tider när kanske inte statsbidragen är så generösa. Nu bränner man alla pengar på ett stiligt resultat. När man väl redovisat pengarna som vinst för kommunen är de inte längre operativt tillgängliga för den kommunala verksamheten, utan vid framtida svårigheter får vi antingen låna pengar, höja skatten eller tvingas till nedskärningar.

Avseende beskrivningen av resultatet vill vi invända mot sammanblandningen av äpplen och päron. Kommunfullmäktige antar en driftsbudget där skatteintäkter och statsbidrag ska driva en kommunal verksamhet. I den beslutade driftsbudgeten anges ett överskottsmål på 2%. Att i efterhand räkna in 90,6 miljoner kronor från exploateringsbudgeten i driftbudgetens överskott är att blanda bort korten. Resultatet av drift- och exploateringsbudgeten (och övrig verksamhet) redovisas naturligtvis sammantaget i en koncernredovisning, men eftersom det är två separata budgetar och vinster från exploateringsverksamheten inte används för att bekosta driften av kommunens verksamhet och ska siffrorna från respektive budget redovisas sparat och resultatmålen i respektive budget ska redovisas i förhållande till respektive budget.

Vill man annorlunda skall man också låta kommunfullmäktige ta ställning till exploateringsbudgeten.

Vad har då den styrande alliansen offrat under 2020 på nyliberalismens altare:

  • Förskolan har man tjänat in 10,7 miljoner kronor på. Främst genom att förvägra barn till hemmavarande föräldrar 30 timmars närvarotid, utan man har skurit ned den till 15 timmar i veckan. Föräldrarna till dessa barn har dock fortsatt tvingats betala för 30 timmar. Genuint oanständigt. När regeringen och majoriteten i riksdagen arbetar för obligatorisk förskola (tidigarelagd skolplikt) från fem – i vissa fall tre – års ålder, så går Haninge kommun i helt motsatt riktning och försöker hålla barn borta från förskolan.
  • Vuxenutbildningen går idag med 8,6 miljoner kronor i underskott, trots kommunens rekordstora överskott. I tider av kris och speciellt när många enkla jobb försvunnit inom t ex restaurangnäringen är det positivt att många söker sig till vuxenutbildningen. Man behöver sadla om. Och i tider när Arbetsförmedlingen fungerar som den gör, med en mikroskopisk förekomst av arbetsmarknadsutbildningar, anser Vänsterpartiet att det borde skjutits till mera pengar till vuxenutbildningen. I alla händelser bör kommunen åtminstone täcka underskottet i vuxenutbildningen och inte låta det ligga kvar och täckas genom framtida nedskärningar.
  • Kommunen har under 2020 kunnat spara in 44,8 miljoner kronor mot budgeten på äldreomsorgen. Man kallar det ”minskad efterfrågan”, men vi vet ju alla vad det beror på. Många som bodde på kommunens äldreboende finns inte längre med oss och de äldre som har hemtjänst är så rädd för den ständiga ström av olika personer som de möter i hemmet och därför tackar nej till hemtjänst, utan förlitar sig på den hjälp de kan få från släkt, vänner och grannar. Det finns bara en väg att gå och det är att öka kvalitén inom äldreomsorgen; det måste bli bättre arbetsmiljö och tryggare anställningar för de anställda, det måste bli fler händer omsorgen som är bättre utbildade och kan ta sig tid med de äldre. De äldre ska möta en kärna av fasta kontakter de möter regelbundet i hemtjänsten.
  • Under gångna året har kommunen också kunnat spara in 5,6 miljoner kronor mot budgeten på kulturen. Då många haft ett år av isolering finns ett uppdämt behov av kultur. Vänsterpartiet ser inte dessa som pengar som sparade, utan snarare öronmärkta till senarelagda satsningar. Kommunen behöver också se över hur kulturen kan nå ut till människor som är isolerade p g a pandemin eller av andra skäl har svårt att ta sig till bibliotek, utställningar, arrangemang med mer.
  • Under föregående år sparade man in 3 miljoner mot budgeten på Idrotts- och fritidsnämndens område. Där ingår den öppna ungdomsverksamheten (fritidsgårdarna). Och vad Vänsterpartiet tycker om det framgår av tidigare yttranden.

Sammantaget visa Haninge kommuns bokslutskommuniké att man satsat allt på få till ett så högt överskott som möjligt, men låtit viktig kommunal verksamhet blöda.

Åsa Bååth, för Vänsterpartiet Haninge  

Kapitalets automatik – mänskliga robotar & systematisk dumhet

Mikael Nyberg har skrivit en avslöjande och mycket läsvärd bok om kapitalismens utveckling och vilka uttryck den tar sig i dagens arbetsliv. I tjugosju kapitel tar han upp hur den nya tekniken inte minst leder till socialt utarmade arbetsplatser, att automatiseringen sitter fast i ”kapitalets automatik”.

Vi får följa utvecklingen, ofta genom hans egen erfarenhet från arbetslivet. Från det att han satt med att addera belopp med manuella räknemaskiner till dagens teknik där OCR-nummer, streckkoder och e-fakturor har ersatt gårdagens arbete. Där algoritmer tagit över det mesta av handeln med värdepapper, där artificiell intelligens svarar i telefon och chattrobotar hantera kundfrågor på nätet. Men på de följande drygt 400 sidorna visar Nyberg på hur den tekniska revolutionen har fastnat i ett socialt bakslag.

Mikael Nyberg

Karl Marx skrev i slutet av 1800-talet om den tidiga industrikapitalismen: ”Den kapitalistiska produktionen kan endast utveckla produktionstekniken och den samhälleliga organisationen genom att samtidigt förstöra all rikedoms urkällor: jorden och arbetaren.” Han noterade hur industrialiseringen av jordbruket ledde till en utarmning av åkrarna och hur något likande skedde med de människor som försvann från lantbruk och hantverk. Män, kvinnor och barn sögs in i fabrikerna och förvandlades från tänkande varelser med allsidiga förmågor till en kuvad, standardiserad arbetskraft.

Misshandeln av naturen fortsätter idag i större skala med skogsskövlingarna, den agroindustriella rovdriften, utfiskningen av världshaven och anhopningen av växthusgaser i atmosfären. Förbrukningen av fossila bränslen ökar trots att riskerna är kända.

Arbetslivet är för många anställda ett liv i diktatur, konstaterar författaren. Köparen av arbetskraften har rätt att efter eget tycke disponera den inhandlade varan. Människan som följde med i transaktionen är skyldig att rätta sig efter sina chefers beslut. Något som vi idag får ett träffande exempel på genom LAS-frågan och de krav som arbetsköparen, genom Svensk Näringsliv, ställer för att gå med på ett nytt centralt avtal.

De landvinningar som lönearbetare under 1900-talet kunde tillskansa sig har nu bytts i sin motsats. Kollektiven på arbetsplatserna har blivit svagare. Företagen har börjat lösgöra sig från överenskommelser som reglerat arbetet. Nu ser vi hur springluncher, gigföretag inom flera branscher, tidigare vanliga tillsvidareanställda omvandlade till egenföretagare m fl exempel sätter regler om arbetsmiljö och arbetstid ur spel.

För att inte tala om Amazon, företaget som ska kunna leverera allsköns produkter till våra hem på kortast möjliga tid och på enklast möjliga sätt. Men till vilket pris för den enskilde arbetstagaren på sin supermoderna arbetsplats i Eskilstuna? Övervakad och styrd in i minsta detalj ska hen förväntas genomföra de rörelsemönster som bestäms av handscannern, kopplad till ett centralt datasystem. Företaget ser hela tiden var du är i lokalen. Nyberg beskriver på ett övertygande sätt vilka arbetsvillkor som väntar kring hörnet om denna typ av företag ska bli stilbildande framöver.

Nyberg avslutar sitt förord med orden ” Efter det nyliberalt färgade segertåget vacklar företagsamhetens självutnämnda företrädare nu i sin framtidstro. De anar vreden utanför glaspalatsen och famlar efter krafter som kan avleda den”. Och slutorden ”Vad gör vi av vår vrede? Det är frågan.”

En berättigad fråga. En alltmer uppkopplad värld kan ta del av de avgrundslika skillnader i livsvillkor som framträder globalt men också inom enskilda länder. Allt fler ifrågasätter de enorma klyftorna mellan rika och fattiga, mellan styrda och styrande. Och inte minst, vilka konsekvenser det medför på arbetslivets område.

Boken finns på Verbal förlag – läs den!

Av Göran Johansson

Mikael Nyberg har även gett ut:

Det stora tågrånet – Tåg som inte går i tid. Tåg som inte går alls. Nedfallna kontakt­ledningar. Haverier. Dödsolyckor. Den svenska järnvägen är i kris. Och det beror inte främst på snön. Tågtrafik kräver samordning och planering. Men svenska politiker bestämde i slutet av 1980-talet att det skulle fungera bättre med marknadsmekanismer.

Kapitalet.se – Industrisamhället har gått i graven. Det löpande bandet är avskaffat och slitet i fabriken ett minne blott. I stället har vi inträtt i informationssamhället; i nätverkens och humankapitalets tidsålder. Så ser en typisk samhällsanalys ut. Det är en förljugen bild.

Mikael Nyberg samtalar om ett råare arbetsliv – Hur har det blivit så och hur tar vi strid för att förändra villkoren? En livesändning från Knegarpuben på ABF-huset i Stockholm. Eventet arrangerades av Unga Byggare Stockholm – Gotland och av Seko Stockholm.

 

Kommunledningen bryter mot socialnämndens reglemente

På senaste mötet med socialnämnden var ett medborgarförslag uppe för beslut. Förslaget handlade om att införa en allmänhetens frågestund på socialnämndens möten. Detta fanns tidigare i äldrenämnden och förslagsställaren tyckte att det skulle vara bra för öppenheten och minska avståndet mellan politikerna och invånarna. Vänsterpartiet tyckte att det var ett bra förslag och yrkade bifall. Kommunledningen yrkade avslag.

Allmänhetens frågestund avskaffades i äldrenämnden efter att ordförande Martin Strömvall (KD) fått kritik från äldreomsorgens personal på just en allmänhetens frågestund. (Detta har Åsa Bååth (V) skrivit om bra här).

Men förslagsställaren fick inte yttra sig på sitt eget medborgarförslag! Socialnämndens ordförande Annett Haaf (S) menade att förslagsställaren bara hade rätt att yttra sig om sitt medborgarförslag innan det har beretts av förvaltningen. (Förslagsställaren hade inte fått den första inbjudan på grund av ett problem med posthanteringen. Men detta var inget som togs hänsyn till).

Både Vänsterpartiet och Moderaterna menade att reglementet inte alls såg ut så. Vänsterpartiet föreslog att alldeles oavsett så borde förslagsställaren, som var på plats, få lov att yttra sig ändå. Men detta vägrade ordförande. Efter mötet kontrollerade Vänsterpartiet socialnämndens reglemente och där står det tydligt (§13) att förslagsställaren får yttra sig även efter beredning.

Samuel Skånberg (V)

– Det är en katastrof hur dåligt det här har hanterats. Socialnämndens ordförande bryter mot sin nämnds egna reglemente. Istället för att pausa mötet och undersöka saken, vilken hon borde gjort med tanke på att både Vänsterpartiet och Moderaterna hade en annan uppfattning om reglementet, så drev hon på och körde över förslagsställarens rättigheter. Det är tragikomiskt att hanteringen av ett medborgarförslag som handlar om att minska avståndet mellan politiker och invånare, gör raka motsatsen, säger Samuel Skånberg, ledamot i socialnämnden för Vänsterpartiet

Den här kommunledningen trampar fel gång på gång när det handlar om demokrati och inflytande. Som tur är så har Vänsterpartiet satt stopp för en del av försämringarna. Men speciellt nu under Corona-pandemin så har kommunledningen hanterat den kommunala demokratin slapphänt och tar sig friheter.

Läs Vänsterpartiet särskilda yttrande i frågan här.