Skip to main content

Slutrapporten om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Skrivet av haninge den . Postad i Barnomsorg, Barnrätt, Feminism, Förebyggande, Hedersförtryck och hedersvåld, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Slutrapporten om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

BAKGRUND

Förra året strax innan sommaren, på kommunfullmäktigemötet den 2021-06-14, så röstade vi i oppositionen (V, M, SD) igenom Moderaternas motion om att socialnämnden, tillsammans med grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, får i uppdrag att bland elever i högstadiet och gymnasiet göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Haninge.

Vi i Vänsterpartiet Haninge la även ett tilläggsförslag om att socialnämnden ges i uppdrag att också göra en kartläggning av hur pandemin har påverkat våld i nära relation och i hedersrelaterat våld och förtryck, samt förslag på åtgärder utifrån kartläggningen. I tilläggsförslaget föreslog vi även att Haninge Kvinnojour och Manscentrum ska bjudas in att bidra med erfarenheter och synpunkter samt att kartläggningen ska vara klar 2022-05-01. Oppositionen röstade för vårt tilläggsförslag vilket ledde till att vi fick igenom den kartläggningen som vi nu har fått en slutrapport på. 

En konsult har upphandlats av social- och äldreförvaltningen samt utbildningsförvaltningen för genomförandet av de båda kartläggningarna.

Nästa vecka på måndagens fullmäktigemöte den 4 april så kommer delrapporten upp till beslut och i maj månad kommer slutrapporten till kommunfullmäktige. Kartläggningarnas slutrapporter har dock redan hunnit komma till de ovannämnda nämnderna nu under mars månad. (Se längre ner för hur vi agerade i nämnderna)

VAD SÄGER SLUTRAPPORTERNA DÅ?
EN KARTLÄGGNING AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK BLAND UNGDOMAR I HANINGE KOMMUN 

Kartläggningen är baserad på en enkätundersökning som genomfördes under januari och februari 2022 och genomfördes bland elever i årskurs nio samt andra året i gymnasiet i de kommunala skolorna. Enkäten har besvarats av 791 elever  av de totalt 1441 som tillhörde urvalsgruppen, vilket innebär en svarsfrekvens på 55%. I kartläggningen delas eleverna upp i en oskuldsnorm och en kontrollgrupp och gruppernas livsvillkor jämförs. 

Av de elever som besvarade kartläggningen lever 26% av alla flickor och 12 procent av alla pojkar med oskuldsnormer, det motsvarar 84 flickor och 46 pojkar.

Oskuldsnormsgruppen lever med vissa begränsningar i livet jämfört med kontrollgruppen, som att t.ex. inte kunna välja sin partner i framtiden, ha kompisar av det motsatta könet och ha kärleksrelation med person av samma kön. Vissa ungdomar uppger att de även kan blir kontrollerade, förtryckta och kan bli utsatt för våld om de inte lever i enlighet med de oskuldsnormer som råder inom familjen. 

Detta är väldigt allvarligt. Våra barn och unga är utsatta för hedersförtryck och våld redan så tidigt som i skolåldern och känner stark press från anhöriga kring hur de ska leva och förhålla sig till olika situationer.

Vi har vid flertal tillfällen lagt förebyggande förslag som att t.ex. i skolschemat införa workshop om feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer, hbtq frågor. Vi har även på olika sätt lyft vikten av att kommunen stöttar och ger viktiga verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottofferjouren bra förutsättningar att fortsätta sina stöttande verksamheter till brottsutsatta och våldsutövare. Läs mer om vad vi vill göra längre ner på sidan. 

För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här. 

VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK – EN KARTLÄGGNING AV OMFATTNINGEN I HANINGE 2021 OCH EFFEKTERNA AV COVID-19 

I kartläggningen konstateras det att det är svårt att bedöma hur covid-19 pandemin har påverkat omfattningen av våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Det som bl.a. gör det svårt att bedöma är att vi fortfarande befinner oss i pandemin, samt att viss statistik i kartläggningen är hämtat på riksnivå och inte för Haninge samt att statistikföringen inom Socialtjänsten har brister i och med systemtekniska begränsningar vid aktualisering av nya ärenden till Socialtjänsten. T.ex. kan ett ärende inkomma till Socialtjänsten som orosanmälan för ökad skolfrånvaro och registreras utifrån det och sen under utredningens gång framkommer det även att det förekommer fysiskt våld i hemmet. Detta medför att i ärenden där det förekommer mer än ett oroväckande förhållande, så uteblir det i statistiken pga att man i systemet begränsas med att endast kunna välja en aktualiseringskod för ett ärende. Därmed kan denna kartläggning endast visa eventuella tendenser. 

Enligt statistik från BRIS så framkommer en ökning av samtal som rör familjekonflikter samt fysiskt och psykiskt våld.

Haninge kommuns relationsvåldsteam menar att ärendena hos de har ökat något de senaste åren men de kan inte med säkerhet säga att det är pga pandemin. 

Haninge Kvinnojour däremot har märkt av en kraftig ökning av antal samtal under pandemin. Kvinnojouren fick ta emot nästan dubbelt så många samtal, mail och sms varje vecka under pandemin år 2020 jämfört med tiden innan. Det är mellan 45-50 kontakter i veckan, tidigare låg antalet på 25. Problemen är stora i Haninge. Det är kvinnor som lever med trakasserier, kränkningar, övergrepp och psykiskt våld. Det är kvinnor i alla åldrar och från alla samhällsklasser som hör av sig.

Origo som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck menar att personer som lever med hedersnormer fått en mer utsatt tillvaro som följd av pandemin. 

Kartläggningen menar att man kan se en ökning över tid av anmälda brott och antal inkomna ärenden till socialtjänsten och en särskild ökning efter 2019 som sedan minskats för 2021. 

Vi ser allvarligt på detta och har under lång tid försökt påtala vikten om att lägga resurser på förebyggande åtgärder, mer resurser till socialnämnden och att kommunen ska stötta verksamheter som Haninge Kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren med långsiktiga avtal. Läs mer om vad vi vi vill göra längre ner på sidan. 

För att läsa hela kartläggningen kan du klicka här.  

HUR AGERADE VI I NÄMNDERNA?

I Grund- och förskolenämnden sitter från oss Sevim Celepli som ordinarie ledamot och i Socialnämnden sitter Petar Kotljarevski som ordinarie ledamot.

Sevim Celepli, Ledamot i kommunfullmäktige, grund- och förskolenämnden samt Beredningen för social hållbarhet
Petar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden

I nämnderna så lade Moderaterna ett eget förslag som skiljde sig från ledningens förslag främst utifrån att Moderaterna föreslog att vi återremitterar kartläggningen gällande våld i nära relation för att få förslag på relevanta åtgärder samt att det säkerställs att all personal inom nämndens verksamhetsområde får relevant utbildning för att i ett tidigt skede kunna upptäcka och hantera barn och unga som är utsatta för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. I deras förslag föreslogs även att idrotts- och fritidsnämndens personal möjliggörs få ta del av den utbildning som ska erbjudas till de tre nämnder som är berörda (socialnämnden, grund- och förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden).

Detta tycker vi är väldigt viktigt, att ledare inom olika föreningar har en bra kompetens för att kunna upptäcka och möta de barn och unga som behöver stöd på ett bra sätt. Sedan föreslog Moderaterna i sitt förslag att förvaltningen får i uppdrag att om ett år, till skillnad från ledningens förslag om två år, följa upp resultatet av de åtgärder som genomförs som en följd av kartläggningarna och rapportera till nämnden. 

Vi ansåg att Moderaternas förslag var bra så vi röstade bifall på det och lade ett tilläggsförslag (i Socialnämnden och Grund- och förskolenämnden) om att även erbjuda utbildning för personal verksamma inom kultur- och demokratinämndens verksamhetsområde. Det berör bl.a. personal inom kulturskolan, biblioteken och Freezone. Vi anser det ytterst viktigt att kompetensutveckling sker för en bredd av personal som kommer i kontakt med barn och unga i olika forum och sammanhang. 

I Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden sitter från oss Eylem Sütcü som ersättare. Moderaterna lade samma förslag som i ovannämnda nämnder och vi lade ett ersättaryttrande om vikten att erbjuda utbildning för även personal verksamma inom kultur- och demokrati nämndens verksamhetsområde.

Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
VILKA INSATSER BEDÖMER VI ATT DET BEHÖVS FÖR ATT BEKÄMPA VÅLD I NÄRA RELATION OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK?
  • Öppna förskolan behöver återöppnas i Jordbro och Brandbergen
  • Återstarta familjecentralerna i Jordbro och Brandbergen  
  • Stärka vår elevhälsa genom att anställa fler skolkuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer, specialpedagoger, m. fl. professioner inom elevhälsan 
  • Haninge kommun ska erbjuda utbildning till personal som arbetar i verksamhetsområden inom Socialnämnden, Grund- och förskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden och Kultur- och demokratinämnden i att tidigt kunna upptäcka tecken på att hedersrelaterat förtryck och våld förekommer
  • Vår motion om att inrätta tjänsten en lokal Barnombudsman 
  • Vår motion om att införa en jämställdhets miljon
  • Vår motion om att införa feministiskt självförsvar, maskulinitetsnormer, hbtq frågor på schemat i skolundervisningen
  • Grund- och förskolenämnden får i uppdrag att arbeta med våldsförebyggande arbete, exempelvis Mentors for violence prevention
  • Haninge kommun ger Haninge kvinnojour, Manscentrum och Brottsofferjouren bättre förutsättningar genom långsiktiga avtal 
  • Haninge kommun ska ge stöd till Haninge kvinnojour så de kan fortsätta med sitt skyddade boende, exempelvis genom avtalade platser

 

Sevim Celepli, Ledamot i Grund- och förskolenämnden
Petar Kotljarevski, Ledamot i Socialnämnden
Eylem Sütcü, Ersättare i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Nu inför vi kostnadsfri skolfrukost i alla våra kommunala grundskolor!

Skrivet av haninge den . Postad i Barnomsorg, Barnrätt, Förebyggande, Jämlikhet, Skolfrågor, Vänsterpartiet Haninge. Inga kommentarer till Nu inför vi kostnadsfri skolfrukost i alla våra kommunala grundskolor!

I kvällens kommunfullmäktige var vi med om något historiskt. Vår motion om att införa kostnadsfri frukost i alla kommunens grundskolor biföll och kommer att genomföras!

Motionären Sevim Celepli håller sitt anförande om motionen att införa kostnadsfri frukost i alla Haninge kommuns grundskolor.

 

Anförande i kommunfullmäktige den 13 december 2021 av Sevim Celepli om vår motion att införa kostnadsfri frukost i alla våra kommunala grundskolor.

 

”Ordförande, ledamöter och åhörare,

Jag vill börja med att yrka bifall på motionen.

Den här motionen handlar om att införa kostnadsfri frukost i alla Haninge kommuns grundskolor för alla elever oavsett vilken årskurs man går i. Som det ser ut idag så är det väldigt olika runt om i kommunen. I Brandbergsskolan får alla elever äta frukost men mot en avgift på 5kr. I Tungelsta skolan är det kostnadsfritt för elever från förskoleklass till åk 3, medan det är en avgift för åk 4 till 9. I Vega och Jordbro serveras ingen frukost överhuvudtaget, medan det i Handens alla grundskolor serveras frukost kostnadsfritt.

Vendelsömalmsskolan är en av de skolor som nu kommer att införa kostnadsfri frukost för eleverna i grundskolan. Idag serveras endast frukost till de som går i fritidsverksamheten.

Vänsterpartiet Haninge vill att alla elever ska behandlas lika i våra skolor och få samma förmåner. Vi behöver agera enhetligt och tydligt som kommun gentemot våra verksamheter och medborgare som nyttjar kommunens service.

Med införande av kostnadsfri frukost i alla våra kommunala grundskolor så kommer vi att förbättra för våra barn och unga på så många plan. Förutom att eleverna får en bättre start på dagen och är mer koncentrerade i klassrummet, så är den största vinsten i den här insatsen att vi utjämnar klasskillnader mellan barn. Här spelar skolans kompensatoriska uppdrag en mycket viktig roll.

Barnfattigdom är än idag ett faktum i Sverige. I en nyligen släppt rapport från Rädda Barnens internationella organisation ligger Sverige sämst till i Norden när det jämförs kring hur barn har det. Mest drabbade är barn till ensamstående mammor.

Vi vet att många barnfamiljer lever på existens minimum, även här i Haninge. Desto fler hushåll har det ekonomiskt svårt nu pga pandemin och den arbetslöshet som det har fört med sig och många möts av ett tomt kylskåp redan i mitten av månaden. Ingen, och allra minst, ett barn ska behöva öppna ett tomt kylskåp.

Jag vill citera det en lärare kommenterade om vår motion och som väldigt väl sammanfattar vår ambition med den:

Många barn kommer till skolan och är hungriga. Som fd lärare möttes jag ofta av särskilt hungriga barn också på måndagarna. De var oroliga och hade svårt att koncentrera sig. Efter lunch gick det bättre.

Liknande uttalande görs av kökspersonal i en av kommunens grundskolor där de säger att det märks på vissa barn att de äter mer på måndagar och fredagar, som ligger i anslutning till helgen då man är hemma från skolan.

Som kommun kan vi göra mycket för att förbättra livsvillkoren för våra barn och unga. Den här insatsen kommer att göra stor skillnad. Det är vi i Vänsterpartiet övertygade om.

Här klubbar kommunfullmäktiges ordförande kl.19.08 igenom beslutet att bifalla motionen.

Jag är glad att kommunledningen liksom oss ser vikten av den här insatsen och är villiga att genomföra den. Det jag vill skicka med till ledningen är att det är viktigt att kökspersonalen i skolorna får rätt förutsättningar för att kunna sköta frukostserveringarna på ett arbetsmiljömässigt hållbart sätt så att det inte blir en mer belastning för personalen. ”

Samtliga partier utom Moderaterna yrkade bifall på motionen. Moderaterna deltog inte i beslutet att införa kostnadsfri frukost i alla Haninge kommuns grundskolor för alla våra elever.

 

Sevim Celepli, Vice gruppledare och sitter i kommunfullmäktige samt grund- och förskolenämnden som ledamot.

Hur skapar vi trygghet i Vega?

Skrivet av haninge den . Postad i Förebyggande, Hållbarhet, Trygghet. Inga kommentarer till Hur skapar vi trygghet i Vega?

Kommunen har fått in ett medborgarförslag om kameraövervakning kring pendeltågsstationen i Vega. Särskilt då gångbron över järnvägsspåret vid norra sidan av stationen, i anslutning till Barents väg.

Medborgarförslaget kommer att behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Kommunledningen vill avslå medborgarförslaget, vilket vi tycker är olyckligt. Det finns en hel del att göra på det här området och vi ska istället tacka de i Vega som lyft upp den här problematiken, så det finns en chans att åtgärda problemet.

Bland annat Mitt i Haninge har skrivit om förekomsten av ungdomsrån där och hur de boende runt gångbron känner en ökad otrygghet.

I och med att det till stor del är ett ungdomsproblem, måste vi parallellt med trygghetsskapande åtgärder titta på ungdomars fritidssituation i Vega. När det framtida allaktivitetshuset blir klart 2023, så finns det naturligtvis mycket goda förutsättningar att fånga upp ungdomar som saknar en konstruktiv fritid. Men fram tills dess måste vi titta på om vi kan stötta föreningslivet mer, så de får rätt förutsättningar att fånga upp fler ungdomar.

Det första man slås av är att bron inte har någon belysning. Det finns lite belysning på gång- och cyckelvägarna till och från bron, men bron själv har ingen belysning vilket gör den till en mörk och otrygg plats på kvällar och nätter.

Vänsterpartiet och Moderaterna fick igenom en motion i Haninges kommunfullmäktige 2021-05-10 att kommunen ska förbättra belysningen i de kommundelar där man upplever otrygghet. Läs mer om denna motion här på Facebook och på vår hemsida.

Som ett led i att vår motion nu gått igenom är gångbron i Vega ett typiskt sådant objekt som behöver ses till ur den här aspekten.

En annan sak man slås av är att det är synd att man inte gjorde en stationsnedgång från bron till plattformens norra sida. Med en stationsnedgång på norra sidan skulle gångbron fått en ökad genomströmning av människor till och från pendeltågen. Med bättre belysning och mer rörelse av människor skulle gångbron bli en tryggare plats.

En väg att gå är att sätta in trygghetsvärdar på platser och områden som känns otrygga. Just trygghetsvärdar finns med i den breda uppgörelse kring tryggheten som alla partier i Haninge kommun står bakom om. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Så det här är ju egentligen något alla partier är överens om. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.

Vi tycker att det är ett bra medborgarförslag som har lämnats in och det borde bifallas. Vänsterpartiets förespråkar dock att vi sätter in trygghetsvärdar och förbättrar belysningen på och ikring bron i första hand.

Hur skapar vi trygghet i Västerhaninge?

Skrivet av haninge den . Postad i Förebyggande, Mäns våld mot kvinnor, Trygghet. Inga kommentarer till Hur skapar vi trygghet i Västerhaninge?

Kommunen har fått in ett medborgarförslag som lyder:

”Vill att kommunen kontaktar fastighetsägaren för Västerhaninge Centrum för att undersöka möjligheterna till att sätta upp övervakningskameror i centrum.”

Medborgarförslaget ska behandlas på kommunstyrelsen 2021-06-16. Medborgarförslaget kan laddas ned här.

Den styrande alliansen med S, C, L och KD avslår medborgarförslaget och motiveringen kan laddas ned här. Inför beslutet har Vänsterpartiet beställt en analys av Västerhaninge från polisen och den kan laddas ned här.

Det finns en bred uppgörelse med alla partier i Haninge kommun om vikten av trygghetsfrågor. Den uppgörelsen kan laddas ned här. Tyvärr håller ju vi som oppositionsparti inte i taktpinnen och vi kan inte besluta om varken skalan eller hastigheten på genomförandet.

Som förslagsställaren påpekar så måste denna fråga lösas tillsammans med ägarna till Västerhaninge centrum. I dagsläget är det väl SBB och HSB som äger varsin del av Västerhaninge centrum. SBB köpte Västerhaninge centrum 2016 och därefter sålde SBB vidare en del av centrum 2017 till HSB. Om det skett ytterligare affärer efter det låter vi vara osagt.

Med flera ägare till ett centrum kan det ju riskera bli så att en säger ja till samarbete med kommunen i denna fråga och en säger nej. Och då uppstår moment 22. Vänsterpartiet har alltid varit kritiska till att kommunen sålt ut centrumanläggningarna till privata intressen och därmed avhänt sig en mängd möjligheter att påverka centrumanläggningarnas utveckling.

Risken är också att centrumägarna nu inte är så intresserade av att satsa någon kraft på Västerhaninge centrum eftersom de hoppas få riva det och bygga ett nytt stort komplex med centrum plus 1 500 bostäder ovanpå det. Vänsterpartiet har varit tydligt i sin kritik mot detta mastodontprojekt:

https://haninge.vansterpartiet.se/2020/07/21/vad-haller-pa-att-handa-med-vasterhaninge-centrum/

Vänsterpartiet har också beställt en utvärdering från Polismyndigheten Haninge/Nynäshamn (se bilaga), för att se hur polisen ser på brottsligheten i och kring Västerhaninge centrum.

Av polisens utvärdering att döma går utvecklingen åt rätt håll i alla aspekter utom en; skadegörelse.

Den brottstypen som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken.

60% av alla brott är koncentrerade till några få gator; Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen. Kanske trygghetsvärdar som rör sig längsmed dessa stråk skulle kunna vara en effektiv lösning.

30% av alla brott är knutna till Västerhaninge station, vilket vi återkommer till.

Antalet våldsbrott ökade i/runt Västerhaninge centrum fram till 2019, för att sedan halveras 2020. Man kan tänka sig att ändrade beteenden p g a pandemin och restriktionerna kring krogarnas öppettider kan spela stor roll. Det som troligen har hänt är att alkoholen och våldet har flytta ut från krogen och in i hemmen under pandemin. Kvinnojouren rapporterar om ökat söktryck från utsatta kvinnor under pandemin.

Det är en av anledningarna till att Vänsterpartiet föreslagit att kommunens bidrag till Kvinnojouren, Brottsofferjouren och Manscentrum höjs från 4:-/invånare kommunen till 6:-/invånare. Tyvärr har den styrande alliansen med S, C, L och KD röstat ned det förslaget.

På sikt befarar vi att risken är väldigt stor för att våldsbrott i Västerhaninge centrum ökar när pandemin är över och folk återgår till sina gamla vanor.

Narkotikabrott och trafikbrott har också minskat under 2020, men de brotten är extremt svåra att statistiskt säkerställa eftersom dessa brott, typiskt sätt, är helt beroende av polisens egen aktivitet. Är polisen aktiv i ett område resulterar det i fler anmälda narkotika och trafikbrott. Är polisen inte aktiv i området så sjunker anmälningarna drastiskt. För att statistiskt jämföra två år av de här brottstyperna behöver man egentligen också veta att polisen har varit lika aktiv i området bägge åren.

Även tillgreppsbrott har minskat och mer än halverats från toppnoteringen 2018 – från 55 anmälda brott 2018 till 23 anmälda brott 2020.

Den brottstyp som accelererar är skadegörelse i och kring Västerhaninge centrum – från 171 anmälda brott 2017 till 767 anmälda brott 2020 – och mer specifikt; Västerhaninge station och klotter mot kollektivtrafiken. Förklaringen är delvis att SL nu har förbättrade anmälningsrutiner och att Västerhaninge station är slutstation för de flesta pendeltågen och att personalen då upptäcker klottret. Att brottet anmäls från Västerhaninge station behöver ju inte betyda att det uppkommit på Västerhaninge station.

Men i den mån det uppkommit på Västerhaninge station eller strax söder om stationen där många pendeltåg står uppställda t ex över natten, så tyder det ju på ett ungdomsproblem. Tittar man på polisens hemsida där man tar upp förebyggande arbete mot klotter så innehåller den mest tips till hur föräldrar ska upptäcka om ens barn är klottrare; om den tittar på hemsidor med klotter eller har bilder på klotter i sin mobil. Ja, föräldraansvaret är väldigt viktigt och bara det faktum att polisen i huvudsak riktar sig till föräldrarna är ju ett belägg för att många av dem som klottrar inte ens är straffmyndiga.

Men vi i kommunen kan också göra saker. Allra bäst blir det om många aktörer drar åt samma håll.

Vi måste titta på hur ungdomarnas fritidssituation ser ut i Västerhaninge. Har fritidsgården rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar? Har idrotts- och övriga föreningslivet rätt förutsättningar att fånga upp dessa ungdomar?

Vi vill påminna om att Vänsterpartiet har varit proaktiva på det här området. Vi har t ex motionerat om ”öppna väggar” där man hittar lagliga vägar att utöva graffitti (vilket det ofta handlar om och som om det t ex hamnar på pendeltåg faller under klotter). Varför inte titta på ytor i kommunen där man kan göra det lagligt och uppmuntra ungdomarna att utveckla konstformen graffitti och öka förståelsen för det offentliga rummet som något som tillhör alla och att vi alla måste samsas om det och visa ömsesidig respekt. ”Öppna väggar” är både billigare och bättre än att SL ska lägga 100 miljoner/år i klottersanering.

https://haninge.vansterpartiet.se/2019/11/08/motion-om-oppna-vaggar/

“Öppna väggar” finns bl a Malmö, Göteborg, Helsingborg, och i flera delar av Stockholm och i många andra kommuner.

Avslutningsvis tycker vi att det var ett bra initiativ att väcka ett medborgarförslag om tryggheten i Västerhaninge.

Vi hyser inga stora förhoppningar om ett större engagemang från bolagen som äger centrum. Men det är värt ett försök.

Vi vill titta på möjligheten att sätta in trygghetsvärdar som rör sig kring Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen, där polisen själva säger att 60% av brottsligheten sker.

Vi vill att kommunen samverkar med SL, Nobina och MTR kring tryggheten kring Västerhaninge station och att vi förebygger klottret med öppna väggar och ger ungdomarna en laglig väg att utöva graffitti.

Vi anser också att frågan måste breddas och att vi ser över den totala situationen för ungdomars fritidsmöjligheter i Västerhaninge.

Vi hoppas övriga partier i kommunstyrelsen också ser behovet av ett samlat grepp kring tryggheten i Västerhaninge.

Vänsterpartiet Haninge har även ett övergripande program för ökad trygghet i samhället:

https://haninge.vansterpartiet.se/2019/12/19/vansterpartiets-politik-mot-vald-och-brottslighet/

 

 

Fotocred: Patrik, Wikipedia. Creative Commons.

Haninge kommun halverar friskvårdsbidraget för de anställda

Skrivet av haninge den . Postad i Arbetsrätt, Förebyggande, Personal. Inga kommentarer till Haninge kommun halverar friskvårdsbidraget för de anställda

För anställda i Haninge kommun har sedan 2015 friskvårdsbidraget varit 2000 kr/år och anställd. Sedan årsskiftet har man skurit ned det till hälften. Något som även Mitt i Haninge skrivit om.

Vänsterpartiet tycker det är fel väg att gå. Vi vill att Haninge kommun ska stå för en bra personalpolitik och att efter ett så tufft år som 2020 komma med försämrade anställningsförmåner är så fruktansvärt tondövt. Alla sätt att uppmuntra personalens hälsa ska väl rimligtvis bejakas.

När man höjde friskvårdsbidraget 2015 till 2000 kr/år skrev Kommunstyrelseförvaltningen:

Kommunstyrelseförvaltningen kan, efter genomförd utredning, konstatera att den nuvarande nivån på Haninge kommuns friskvårdsbidrag om 1 000 kr per anställd och år, inte kan anses konkurrenskraftig gentemot andra kommuner.

Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-26, sid 61

Tydligen anser man inte att man behöver konkurrera om personalen med andra kommuner längre. När man höjde friskvårdsbidraget så tog man upp det i kommunstyrelsen, för att säkerställa att de politiska företrädarna stödde förslaget. Nu tar man bort samma belopp utan att informera politikerna i kommunen – i alla fall inte oppositionen. Det finns ett påtagligt demokratiskt underskott i kommunen.

Friskvårdsbidraget i Haninge kom efter att man avvecklade friskvårdstimmen i kommunen 2011. Friskvårdstimmen fick både ris och ros, framförallt handlade kritiken om att vissa verksamheter var så slimmade så det var omöjligt för de anställda att gå ifrån och utnyttja sin friskvårdstimme. Både Arbetet och Kommunalarbetaren har skrivit om när Haninge avskaffade friskvårdstimmen.

Tidningen Arbetet uppmärksammade Haninge kommun när man tog bort möjligheten att träna på arbetstid.

Kanske friskvårdstimme passar vissa, medan friskvårdsbidrag passar andra. Det finns inga hinder att kombinera dessa om det skulle ge bättre effekt. Våra grannkommuner Huddinge och Nynäshamn har t ex  både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme (på arbetstid) – d v s man kan välja mellan pengar eller tid för att utöva sin friskvård.

Vänsterpartiet tycker att det är rätt väg att gå; det måste finnas fler olika saker att välja mellan när det gäller friskvård. Det finns inte en lösning som passar alla.

Haninges 2000 kr/år är sannerligen inte en överdrift. Fackförbundet Vision (f d SKTF -kommunaltjänstemannaförbundet) har gjort en kartläggning över alla Sveriges kommuner och vilka friskvårdssatsningar som görs och Haninge sticker inte ut på något sätt.

Friskvårdsbidrag är en av många personalförmåner som en arbetsgivare kan ge sina anställda som är bra för hälsan, förebygger sjukdom eller fungerar rehabiliterande efter en sjukdom. Det är också skattemässigt gynnsamma; arbetstagaren behöver inte betala skatt på beloppet och arbetsgivaren behöver likaså inte betala arbetsgivaravgift på det belopp som utgår.

Personalförmåner som t ex att få använda firmabilen privat eller fria luncher förmånsbeskattas.

Vad får då en arbetsgivare göra som inte förmånsbeskattas. Enligt Skatteverket går det bra med:

  • friskvårdsbidrag på högst 5 000 kr per år som den anställda kan använda till aktiviteter som innehåller någon form av praktisk aktivitet som innebär motion. Exempelvis kan friskvårdbidraget användas för aktiviteter som agility, sportfiske, enduro och hästkörning.
  • motionsaktiviteter eller gymkort som arbetsgivaren bestämmer och betalar för
  • kaffe, frukt och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan ses som en måltid
  • trivselutflykter

Det finns ju en anledning till att man höjt det skattefria beloppet till 5000 kr för friskvård – det är ju för att det finns en önskan att arbetsgivare ska satsa MER på friskvård – inte mindre, som Haninge kommun gör.

Gör om! Gör rätt!